EU Nätneutralitet: Neelie Kroes har fått en uppenbarelse

Neelie Kroes fick nyligen en uppenbarelse på ett flygplan och ändrade ett planerat tal:

“I want you to be able to say that you saved their right to access the open internet, by guaranteeing net neutrality.”

http://europa.eu/rapid/press-release_SPEECH-13-484_en.htm

Jag har nu fått besked från Marietje Schaake att hennes seminarium den 4 juni kl 9 med Neelie Kroes kommer att livstreamas! Länken finns nu här! (och ligger just nu kvar så att man kan se i efterhand. Gör fast forward förbi svart ruta i början. Hur länge den kommer att finnas där vet jag inte. 130604 kl 12:10/Jan Flodin)

Vad som kommer ut av detta återstår att se, förstås.

Vi kan vi nog räkna med att även  nymorgnade aktörer nu glider in i en nystartad debatt om nätneutralitet, som eftersmaken på Arbogaöl…

 

Lite bakgrund:

Jag har bloggat tidigare om nätneutralitet sedan frågan kom tillbaka i den europeiska debatten 2011. Dessa tidigare inlägg ser ni här:

14 nov 2011:            http://isoc.se/wp/natneutralitet-here-we-go-again/
27 september 2012: http://isoc.se/wp/slaget-om-natneutraliteten-borjan-till-slutet-for-det-oppna-internet/

ISOC ståndpunkt så som den definierats inom ramen för ISOC Open Internetworking:

http://www.internetsociety.org/net-neutrality

http://www.internetsociety.org/netneutralitytoolkitpdf

BEREC har gjort en sammanställning över sin position, som är relativt nyskriven och har en bra referensförteckning:

I rapporten om Net Neutrality and Transparency för något år sedan gjorde BEREC en bra inventering av olika definitioner av Net Neutrality från olika  intressenter, och begränsade in sig  till i stort i samma mening som ISOC har.  Därmed menar jag att den nya europeiska debatten har en någorlunda gemensam mening av Net Neutrality, att leverantörer av internetaccess inte kommersiellt diskriminerar leverantörer av likartade hosted services, t ex inte favoriserar sin egen eller partners hosted service i något avseende (“telefon”, videostreaming, mm).

 

Jan Flodin

WCIT – nu sprack konsensus. USA skriver inte på, Sverige i varje fall inte i morgon.

Detta är uppföljningen efter det jag skrev i Dubai. Med det som hänt skickade jag ut det här snabbt i dag, och uppdaterade löpande.

Jag lämnade Dubai i går kväll kl 21:30 lokal tid, då man tog en timmes paus i den långa dagen av plenarmöten för att söka lösa upp motsättningarna i det som återstår.

Det är de brännande frågorna som man tagit upp och inte funnit kompromisser alla kan ställa upp på:

- Inte utöka ITR till att omfatta reglering av Internet. Det har gått troll i det så man vill från “vårt läger” inte ens få in hänvisningar eller nämnande i en resolution att Internet ställer kvav på högre kapacitet i telekommunikationssystemen. Man vill inte riskera att det används av en del stater till att ändå påverka Internets styrning. Beröringsångest eller klok försiktighet?

- Inte utöka ITR att omfatta fler typer av “operatörer” än vad som nu gäller. Med andra ord, att hålla fast vid ROA, Recognized Operating Agencies, dvs de som omfattas av statliga regler, t ex i Sverige med PTS som tillsynsmyndighet, i stort sett våra kända stora teleoperatörer.

- Security, som kan betyda olika saker för olika medlemsstater. Man har försökt med robustness, resilience och annat, men hela tider stött på invändningar.

- Spam, då det betraktas som “content” och det skall inte regleras i ITR, menar vi.

- Mänskliga rättigheter, jag skrev om det i min förra text.

- Betalningsmodeller, lite av det som kom från ETNO om “fair compensation” . “Våra” stater vill lämna detta mer eller mindre helt till kommersiella avtal mellan självständiga aktörer.

Kvällens plenarmöte för att söka konsensus på den text ordföranden hade utarbetat som en kompromiss körde fast direkt på förtexten om  mänskliga rättigheter, där man fokuserade om rätt till access till internationella telekommunikationer som mänsklig rättighet skall gälla för individer eller bara medlemsstaten som sådan. Då F.N. deklaration om mänskliga rättigheter gäller alla individer kunde inte Sverige och många andra stater gå med på något annat. Ett afrikanskt förslag skulle begränsa accessrätten till enbart medlemsstater.

Iran begärde omröstning om detta!! Första gången i ITU historia man tvingats gå till omröstning, enligt vad man sagt.

Första röstningen gällde om man skulle fortsätta debattera eller gå till omröstning om Irans motion. Den gick igenom och därefter röstade man om  att ändra till:

“These Regulations recognize the right of access of Member States to international telecommunication services.”

Motionen gick igenom!

USA meddelade därför i ett genomtänkt tal att man inte skriver på ITR!

United Kingdom gjorde samma sak.

Därefter Sweden, som inte skriver på utan att konsultera regeringen.

Canada inte heller

Polen vill konsultera sin “public opinion”, skriver alltså inte på nu i varje fall.

Holland kan inte heller skriva på utan konsultation hemma.

Danmark meddelade efter två inlägg att man inte skriver på i morgon.

Flera av de länder som meddelat att de skriver på håller tal där de hyllar multi stakeholder modellen för Internet, mänskliga rättigheter mm, men de har ändå röstat för avtalet.

Kenya reserverar sig för att konsultera sin regering innan man kanske skriver på.

Nya Zeeland konsulterar sin regering innan man kanske skriver på.

Costa Rica likadant.

Tjeckien kan inte heller skriva på.

ITU lägger ut engelsk text från bl a plenarmötenas text captioning även i ett arkiv, som ni hittar här. Troligen finns texten där redan i morgon. Läs särkilt de tal USA, UK och Sverige höll när man meddelade att man inte kan skriva på.

 

Jan Flodin
ISOC-SE

 

WCIT – spännande plenarmöte i går kväll måndag 10 december.

 

Här bara några reflexioner efter plenarmötet i går kväll, som en fortsättning på det jag skrev i går. Det blir f.ö. ett nytt plenarmöte i dag som är senarelagt till kl 15:30  svensk tid. Kan vara spännande att följa! Ni som följde gårdagens möte  på webcast och/eller text captioning märkte säkert att

- Det förslag som UAE annonserade, och som kan vara det som läcke på wcitleaks.org , presenterades aldrig formellt. Det verkar ha dött…

(UPDATE! Dokumentet lades nyss in formellt för behandling, säkert lite ändrat och Egypten är borttaget, som redan framgått på twitter och läckor! Ännu ett skäl för den intresserade att följa webcast. Togs inte upp i dag, kanske på plenarmötet i morgon kl 06:30 (!) svensk tid.)

 Kanske min förmodan att det läckes avsiktligt som en test var riktig? Egypten tog kraftigt avstånd från det “inte existerade” förslaget och hävade att Egypten aldrig stöttat det och att det givetvis var fel att man angavs som signatär till det. Ett litet klipp från “text captioning”, för er som inte var med på webcast: (har rättat några typos och markerat det väsentliga.).

“EGYPT: Would like to clarify its position with regards to the unofficial multi-country draft proposal regarding the review of the ITRs. That was submitted — that was circulated back last Saturday.
This document has spread unofficially and we notice that it contains the name of Egypt among its proponents. Egypt would like to reiterate that we never supported this document. We believe that the ITRs are and should continue to be a high level Treaty discussing high level principles. The ITRs must be updated to fit our current times. We hereby confirm that Egypt’s position remains as follows. (Egypt) has always supported and will continue to support the concepts of free Internet and has exerted all efforts to develop the Internet and its widespread among its citizens. Content Regulation and censorship are not within the (scope of?) ITRs. The ITRs shall not prevent States or relevant stakeholders of (agreeing?) (their?) own bylateral or multi-lateral agreement that differ from the ITRs.(Osäker på vad det egentligen blev för betydelse av detta, det var en del teckenfel i meningen, där jag har satt parentes med gissning. Jag kan dock ana motivet.) However for parties that are not signatories of the agreement, the ITRs would prevail. The ITRs should not impede multi-stakeholder institutions such as ICANN or ISOC from continuing its functions effectively and should promote the continued vibrancy of the Internet and it’s impact on individuals and the society.
Thank you.
(Applause)”

- “Security” fortsätter att diskuteras, liksom detta med ROA/OA . Man kom inte fram till ett gemensamt avgörande, vilket inte förvånar mig.

- Mänskliga rättigheter, jag spekulerade i min förra blogtext om Sveriges stöd för mänskliga rättigheter, även ang frihet på Internet, skulle slå igenom i det vi gör i ITU. Jag visste då inte (skrev det på flyget ner till Dubai) hur det skulle bli. Har inte heller tagit upp det specifikt med vår delegation, man är ju redan väl medveten om Sveriges hållning. Även om ITU med sitt ITR är mer “tekniskt” så har det uppstått ett motiv till att ändå ha en överidande “förtext” till ITR som klargör att man inte i internationell telekommunikation skall förhindra sådant som står i strid med mänskliga rättigheter enligt FN: “Declaration of Human Rights” som bland annat säger att dessa rättigheter också gäller på Internet.

Saxat från Sveriges inlägg i plenarmötet i går kväll:

“Thank you Mr. Chairman,
Sweden has come to this conference in the spirit of compromise and is ready to continue engage in constructive negotiations. However there are some areas in which we are not prepared to compromise, the universal human rights is one of them.

We welcome the broad consensus reached last Tuesday on not including content in the ITR as well as the strong support from across the room for the freedom of expression and human rights, which you also can see in document 44 – with support from many of the regions around the world.

The ITR is a technical treaty and should stay that way. The scope of the ITR should not be expanded and internet should not be included.

However we recognize that even a technical treaty may have human rights implications.

We are also concerned that some of the proposals tabled at this conference may have unintended consequences for the member states on human rights obligations. Some of these proposals may be based on a genuine and legitimate concern however Sweden believes that there are other organizations, documents and forums that better deal with these issues.

To highlight the consensus of the importance of human rights we would like to introduce a general reference to the human rights in the ITR preamble emphasizing that member states shall take their human rights obligations into account while implementing these regulations.
Further more, as you know from other forum, Sweden is supporting openness and transparency and we believe that there is an need to ensure that any debate on these issues – human rights, internet freedom of expression – are carried out in an open forum with the public and media present.
We reluctantly go along with your idea to have consultations tonight on some of the issues but any detailed discussions have to be made in public, in order to support transparency and openness.
Thank you.”

Det känns bra att vara svensk just nu! Tvärr tog man alltså inget beslut då det fanns anledning för något land att kontrollera med sin regering, åtminstone hur textförslaget förhåller sig till andra motsvarande internationella överenskommelser on mänskliga rättigheter man redan avtalat.

Jan Flodin
ISOC-SE

WCIT – vad händer, blir Internet reglerat av FN?

Så är jag då, den 10 december,  på WCIT, ITU konferens där ITR88 (det Internationella Telereglementet) skall uppdateras till en ny version. Det har inte ändrats sedan 1988! ITR reglerar internationell telekommunikation, dvs mellan länder. Telekommunikation inom ett land är en nationell angelägenhet.

Jag bloggade den 7 juni  om det här och att det redan då fanns flera förslag från en del av de FN medlemsstater som syftar till att reglera Internet. I stort sett kom de förslagen från stater som har ett starkt kontrollbehov över sina medborgare. Även om ITU också har medlemmar från andra än stater så är de inte röstande och har heller inte rätt att lägga förslag som skall beslutas om. The Internet Society är exempel på en sådan medlem (ISOC är sector member). Man får vara med, ha synpunkter i diskussionerna men inte tala i plenarmöten, inte lägga förslag, som sagt, och inte heller rösta. Det viktiga under året är att man har haft insyn

Till för några månader sedan var de förslag som kommit in, och all övrig dokumentation, inte tillgängliga för allmänheten. Genom den debatt som varit, och ökat med ibland häftig och i några fall inte heller sakliga argument, (finns ingen insyn utgår man lätt från “det värsta”), har ITU gradvis fått backa och allt mer öppna för insyn. ITU generalsekreterare Hamadoun Touré har upprört tillbakavisat kritiken som han anser vara oberättigad och inte vederhäftig.

Sverige lade i somras ett förslag till ITU om att all dokumentation skulle vara öppen för allmänheten. Det antogs inte, men man beslöt ändå att öppna upp lite, genom att publicera en sammanställning av då inkomna förslag, men utan att visa vilka som lämnat förslagen. Det omgavs dessutom med en omständlig registreringsprocess där man inte kunde få se utan att uppge sin identitet med en rad uppgifter. Man fick även lämna kommentarer, men utan dialog. ITU kallde detta för “public consultation”.

I somras startades wcitleaks.org  där mängder av de interna dokumenten började läcka. Det gav bränsle till än mer häftig kritik. Den 7 juni läckte dessutom ett förslag från ETNO ( om ett “nytt ekonomiskt system”, syftande till att “rika” innehållsleverantörer skulle med ITR som stöd förmås att betala till teleoperatörerna. ETNO har allt sedan dess “lobbat” intensivt för att få stater att ta upp detta som förslag att besluta om på WCIT.

Det har hittills varit en obruten tradition i ITU att inte rösta utan i stället nå konsensus (samstämmighet) om de förslag som skall antas. Vi får se hur det kommer att gå denna gång. Hamadon Touré har i otaliga intervjuer, även videocasts, uttryckt att, som framgår av en intervju av BBC , “whatever one single country does not accept will not pass”

Jag blev vänligen inbjuden att deltaga i den svenska delegationen, som leds av PTS och Näringsdepartementet. Även om jag inbjöds som person har den svenska föreningen ISOC-SE beslutat att jag representerar dem i delegationen, något jag som ISOC-SE-medlem självklart gör. Jag ser min roll som observatör och rådgivare, och håller mig till försvaret av Internets öppna end-to-end modell som en förutsättning för yttrandefrihet och innovation. Skall åtminstone försöka, som gammal telekomperson från 80-talet har jag annars säkert ett antal förlegade uppfattningar om telekommunikationssystemen!

Det har varit ett antal förberedelsemöten inom delegationen de senaste månaderna. Den svenska hållningen är att ITR inte alls skall utvidgas att omfatta nya områden. I stället bör man ta bort de regler som är föråldrade efter avregleringen. Internet är inte telekommunikation enligt ITR och skall därför inte regleras där. Internets styrning, i den mån man kan styra, sker enligt den s.k. “multi stakeholder modell” som även FN har sagt sig stödja .

Hamadoun Touré menar, vilket ekas ut av hans medarbetare i ITU i olika kanaler, att WCIT innefattar “multi stakeholder” genom att personer från “civil society” deltager, antingen som sektormedlem eller ingår i en del staters delegationer. Knappast vad vi i Internetvärlden kallar “multi stakeholder”!

EU är i sig inte medlem i ITU, endast dess stater. För det EU har mandat att besluta måste dock EU-staterna hålla sig till, vilket betyder 27 röster (om det skulle bli omröstning!!) EU har publicerat sitt beslut (PDF) i ett antal punkter som riktlinjer till sina stater.

CEPT  har utarbetat ett Common Proposal som väsentligen är densamma som den svenska hållningen. Då Sverige ingår i såväl EU som CEPT står vi bakom detta. I utgångsläget i förhandlingarna har jag inte sett några motsättningar i det.

Det finns tydliga förslag från en del andra stater att ändra definitionen av “telecommunication” och “telecommunication services” för att inkludera Internet. Man föreslår även att ITR skall omfatta fler aktörer än vad som gäller i dag. Det nuvarande begreppet ROA, Recognized Operating Agency syftade före avregleringen på teleoperatörer under statligt monopol ( i USA företaget  AT&T). I dag syftar det i stort sett på de stora teleoperatörerna som är underkastade reglering, i Sverige med PTS som tillsynsmyndighet. Man vill införa även OA, Operating Agency, som då innefattar alla som tillhandahåller “telecommunication services”. Om man samtidigt ändrar definitionen på “telecommunication services” till att innefatta Internet, så blir vi alla OA, tillsammans med Facebook, Skype, Netflix, Spotify, Voddler… .! Därmed gäller ITR praktiskt taget alla på Internet.

Man vill även att “security” skall ingå, liksom spam, fraud, mm. Sverige menar att detta inte ingår i telekommunikation och regleras av annan lagstifning, huvudsakligen nationell men öven genom EU-direktiv för vår del, och frivilliga avtal mellan nationer, helt utanför ITU mandat. Även EU, CEPT-länderna, USA, Australien, Canada och några till har samma uppfattning.

Konferensen har pågått en vecka redan, så nu har vi bara några dagar kvar när jag nu ansluter i Dubai. Vid slutet av plenarmötet i fredags 7 december, efter många och långa inlägg, kom ett utspel!

UAE (förenade arabemiraten), dvs värdlandet, meddelade att ett antal länder, utarbetat ett nytt komplett förslag till ITR som skall presenteras först nu i dag måndag 10 december. Antagligen får det stöd av ytterligare några stater. Det blev häftiga reaktioner, inte minst från USA.Det läckte snabbt på wcitleaks.org .Förslagsställarna anges vara “Russia,UAE, China,Saudi Arabia, Algeria, Sudan, and Egypt”. Säker kan man inte vara, det kan kanske vara en test för att få reaktioner, eller en bluff från någon annan. Läste igenom det direkt och kan aldrig föreställa mig att det skulle accepteras i konsensus!

Plenarmötet sändes i webcast och den finner du arkiverad här . Det gjordes även en löpande textöversättning av vad som sades. Jag sparade detta efteråt, du kan läsa det här.

Under helgen har man arbetat i grupper med de förslag som hittills finns officiellt.

Nästa plenarmöte är i kväll. Se det gärna och/eller följ captioning! Det skall bli spännande.

Sverige har strävat efter rollen som en internationell försvarare av mänskliga rättigheter i sina utspel i FN och även fokuserat på Internet. I somras stod UD med SIDA (.SE svarade för arrangemangen) värd för Stockholm Forum for Internet Freedom and Development, med inbjudna talare från hela världen, inklusive kända “aktivister” från Nordafrika mm. Frågan är om  Sveige sätter konsensus åt sidan om det gäller Sveriges rykte som yttrandefrihetens och Internets försvarare. Om det kommer dithän är svårt att säga, men det är naturligtvis möjligt att ett antal länder inte kommer att skriva på. I varje fall kan ett antal länder skriva på men tillfoga ett antal reservationer. Polen framstår allt mer som den nation som inte vill kompromissa med detta, man har sagt rent ut att man inte kommer att skriva på ett nytt ITR som utvidgas, bl a till Internet.

Nu har den första av de två veckorna gått och det återstår bara det som man kallat “the final days of the conference”. Han man då kommit framåt? Går vi mot “End of Days”?

Ja och  nej, enligt min mening. Jag har så gott det går försökt deltaga hemifrån över nätet i den chatgrupp och den mailinglista vår delegation har, också “setat med” i de videocasts från plenarmötena och kommittémöten man öppnat upp.

Det har varit många diskussioner och utspel, med klar polarisering mellan olika läger. Klokt nog inledde man, enligt ett gemensamt förslag från Canada och USA med att först klara ut förslagen om nya definitioner mm, och där är man fortfarande efter en vecka!

Ordföranden för plenarmötena har ett styvt jobb att föra förhandlingarna vidare, fortfarande med målet att nå konsensus. När uppfattningarna står emot varandra hänför man frågan till en arbetsgrupp för att därefter föra upp den igen via kommittéöverläggning till nästa plenarmöte.

Jag är med på plats nu måndag 10 december till och med onsdag 12 december. Torsdag blir sannolikt bara “expeditionell och redaktionell” för att sätta samman slutdokumenten inför den högtidliga slutceremonin på fredag, med underskrifter… De här tre dagarna måste bli avgörande! Jag kan i varje fall konstatera att våra delegationsmedlemmar är skickliga, pålästa  och engagerade!

Det blir inget turistande för min del denna gång. Direkt nu är jag på konferensen, som säkert också denna vecka  pågår till sent på kvällarna. På onsdag kväll åker jag direkt därifrån till flygplatsen och hem till snön (?).

Jan Flodin
ISOC-SE

Vad är och gör ETNO?

 

Jag lovade i min blog om sessionen den 24 oktober på Internetdagarna, “Net Neutrality – what is the next step?” att återkomma med mer information om ETNO och debatten om deras förslag som vill påverka förutsättningarna för ett öppet internet/näneutralitet. Förslaget har fått stor uppmärksamhet under hösten.

ETNO, European Telecommunications Network Operator’s Association, vars medlemmar är de stora operatörer som tidigare var “televerk” med statligt monopol, vill införa ett nytt “Internet Ecosystem”. Man arbetar hårt för att få internationella överenskommelser som förhindrar länder att följa i Hollands och Chiles spår, dvs att införa regler till skydd för nätneutralitet. Man har passat på att vända sig till ITU, Internationella Teleunionen, som i konferensen WCIT, World Conference  on International Telecommunications, skall uppdatera ITR, det internationella telereglementet från 1988. Den 23 oktober genomför Patrik Fältström (moderator) en session om WCIT, för er som vill veta mer om ITU och denna konferens.

ETNO driver en intensiv kampanj för att få de röstande medlemsstaterna att ställa sig bakom sitt förslag. Internet ingår inte i det som ITR reglerar i dag, men en del länder vill ändra på det, se min blog från 7 juni.

ETNO vill ändra de kommersiella förutsättningarna.

ETNO vill även få regler för att tvinga fram kommersiella avtal mellan operatörer och “innehållsleverantörer”, samt  vill bland annat få till en ordning där “Sending party network pays”, som i praktiken leder till att de som sänder mycket data (Google, FB, Spotify, Voddler, Skype, mfl) får betala till  de operatörer där mottagarna av deras data är anslutna, utöver det var och en i båda ändar betalar för sin egen internetkoppling. Slutligen vill man införa ett “business class” i Internet där de som betalar extra skall kunna få garanterad kvalitet i överföringen ände till ände. ETNO menar att utan dessa extra betalningar till operatörerna kan man inte bygga ut kapaciteten i de fysiska näten i takt med vad Internet kräver.

Många kritiska röster.

ETNO förslag har fått starkt kritik från annat håll, inte minst olika Internetorganisationer. Många analyser har publicerats som vill visa att ETNO förslag leder till en fragmentering av Internet, höjer kostnaderna och att en del av förslagen inte är tekniska genomförbara. Politiskt har flera länder, främst USA, reagerat mycket negativt.

The Internet Society har publicerat  en kritisk artikel “Internet Interconnections Proposals For New Interconnection Model Comes Up Short” (PDF). Det är en ingående analys och beskrivning av hur Internet i dag fungerar med avseende på dataflöden från avsändare till mottagare, och varför den nuvarande öppna end-to-end modellen med “best effort” är viktig att bevara.

En mycket ingående och kritisk analys av ETNO förslag och dess negativa konsekvenser. både tekniskt, ekonomiskt och socialt har publicrats av CDT, Center for Democracy and Technology.

Ett antal Europeiska Internet Society Chapters har signerat ett gemensamt öppet brev till ETNO, där man framför allvarlig kritik över ETNO förslag. ISOC-SE är en av signatärerna.

Geoff Huston,  känd och erfaren i de professionella internetkretsarna, har skrivit en mycket bra artikel, där han avvisar detta att man behöver extra betalt från de stora “innehållsleverantörerna” för att kunna bygga ut kapaciteten och att man egentligen strävar efter att (åter-)ta kontroll över tjänster. Jag avslutar med ett citat ur den:

“while many carriage operators, particularly those with a past in the telco sector, are still carrying with them these inefficient burdens of legacy, there are other more recent entrants in this market who see a sustainable role in viewing IP carriage as a commodity utility operation. With more modest expectations about revenues and margins these more recent enterprises are not just surviving, but evidently thriving in today’s carriage market. It is evidently possible to operate a carriage service efficiently, and it is evidently possible to meet the demands for delivered capacity in the Internet, but undertaking this role demands the rigours of being a simple utility operator, rather than fostering the lingering pretence of being a “full service telecommunications service provider.”"

SLAGET OM NÄTNEUTRALITETEN – BÖRJAN TILL SLUTET FÖR DET ÖPPNA INTERNET?

Låter dramatiskt, men kanske…

EU-kommissionen funderar nu på hur man skall få marknaden att fungera bättre så att användarna verkligen får den öppenhet de vill ha, efter rapporter om att man på en del håll blockerar eller försvårar för “konkurrerande” tjänster över Internet.

De stora operatörerna i Europa försöker få till en Internationell överenskommelse, bl.a så att stater inte skall kunna införa regler till skydd för nätneutralitet,oavsett vilka begränsningar eller nya affärsmodeller operatörerna kan välja att införa.

Nätneutralitet är i stort sett principen om  att Internetoperatörer inte blockerar eller på annat sätt av kommersiella skäl begränsar vad vi överför genom Internet och mellan vilka datorer vi gör det. EU:s grundläggande regler sedan 2009 är dock att operatörerna har rätt att införa de begränsningar de vill, men att man tydligt måste publicera dem, så att vi användare skall kunna välja mellan operatörer, och mellan deras erbjudanden, så att vi får den öppenhet vi vill ha och är beredda att betala för.

Det är en häftig debatt om detta verkligen fungerar i EU. En del menar att många användare i praktiken inte har några riktiga valmöjligheter. På en del håll blockerar man t ex Skype, då operatörerna inte vill att det skall konkurrera med deras vanliga telefonväxelsystem. I en del fall vill man ta extra betalt för de som vill använda det man annars blockerar.

Det här tar vi upp på sessionen “Net Neutrality – where do we go from here?” den 24 oktober på Internetdagarna.

Där möter ni

- Vesa Terävä, EU-kommissionens ansvarige för regleringar inom Neelie Kroes Digitala Agenda

- Matthijs van Bergen från Bits of Freedom, arkitekt bakom den holländska lagen till skydd för nätneutraliet

- Jean-Jacques Sahel från Microsoft, som arbetar med policyfrågor, bland annat för Skype, som numera ägs av MS.

- Luigi Gambardella, ordförande för ETNO Executive Board. ETNO är European Telecommunications Network Operator’s Association.

Räkna med heta diskussioner! Läs lite mer om ståndpunkterna nedan . Jag återkommer med mer bloggande om detta när vi närmar oss sessionen den 24 oktober.

Vad händer just nu?

EU-kommissionen uppdrog åt BEREC, EUs “PTSer” att klarlägga hur det ser ut i olka delar av EU. Dessa “findings” lämnades till kommissionen i våras och är till delar publicerade. Det visar sig att det förekommer att operatörer blockerar eller försvårar för vissa host-host tjänster, uppenbart av kommersiella skäl. Detta är särskilt vanligt för IP-telefoni (skype, viber, m.m.) i “mobiltelefonnät”.

Så frågan är nu om EU skall skärpa reglerna på något sätt. Holland har i maj i år infört en ny lag som förbjuder operatörerna att  begränsa tjänster över Internet av kommersiella skäl. Man får inte heller ta extra betalt för att man skall få använda t ex Skype. Utanför EU har även Chile en motsvarande lag.

Efter BEREC “findings” har kommissionen  utlyst en “public consultation” med ett långt frågeformulär, med svar senast 15 oktober. Efter detta skall man nu bestämma sig för hur man får öppenheten att fungera bättre. Skall man öka kravet på informationsskyldighet och se till att marknaden fungerar bättre, eller kommer man att införa direktiv i linje med det Holland har i sin lag, eller något där emellan?

ETNO, European Telecommunications Network Operator’s Association, vars medlemmar, med något undantag, är de stora operatörer som tidigare var “televerk” med statligt monopol, vill införa ett nytt “Internet Ecosystem”. Man arbetar hårt för att få internationella överenskommelser som förhindrar länder att följa i Hollands och Chiles spår, dvs man vill förhindra regler till skydd för nätneutralitet. Man har passat på att vända sig till ITU, Internationella Teleunionen, som i konferensen WCIT, World Conference  on International Telecommunications, skall uppdatera ITR, det internationella telereglementet från 1988. Man driver en intensiv kampanj för att få de röstande medlemsstaterna att ställa sig bakom ETNO förslag. Internet ingår inte i det som ITR reglerar i dag, men en del länder vill ändra på det, se min blog från 7 juni.

Jag återkommer senare med en blog bara om ETNO förslag och dess konsekvenser. Det finns många kritiska analyser att läsa om förslaget och frågan är om någon stat kommer att föra fram det i WCIT.

Jan Flodin

@janflodin 

Är FN ett hot mot det öppna Internet?

(English version)

Jan Flodin

Det är nog klart för de flesta, inte minst efter den “arabiska våren” att nationalstater med ett starkt kontrollbehov över sina medborgare på olika sätt har försökt och försöker ta kontrollen över Internet, då det öppna Internet upplevs som ett hot mot dessa regimers förmåga att begränsa yttrandefriheten och medborgarnas spridning av vad som händer i det egna landet.

Ni som följt bl a ISOC-SE twitter är säkert medvetna om att det seglat upp något som en del betraktar som ännu ett försök av dessa stater att få kontroll över Internet. Denna gång vill man utnyttja FN omförhandling av det internationella telereglementet från 1988, International Telecommunications Regulations, ITR. 1988 var telekommunikation fortfarande väsentligen helt skött av statliga myndigheter, i vårt fall Televerket. I USA hade AT&T (Bell-bolagen) samma ställning med monopol, och ingick därför, tillsammans med andra staters PTT (Post, Telegraph and Telecommunications)-myndigheterna i FN-organet Internationella Teleunionen, ITU. ITR var och är en frivillig reglering främst av hur samtrafik mellan staternas telekommunikationssystem, bl a för televäxelsystem, kan arrangeras, och hur man debiterar varandra för den internationella trafiken. I dag representeras Sverige främst av Post- och Telestyrelsen, PTS.

Det förhandlingar som äger rum är, nu som då, enbart mellan stater utan insyn från allmänheten. Förhandlingsrundorna avses avslutas i Dubai i december vid World Conference on International Telecommunications, WCIT, med beslut om det nya ITR.

Det är lätt att instinktivt hävda att eftersom Internet inte fanns 1988 men finns nu och är ett telekommunikationssystem så måste det inkluderas i ITR. Internet fanns 1988 och är ett skenbart (virtuellt) nät, dvs inte ett telekommunikationssystem  enligt ITR utan är data processing i anslutna datorer, då som nu.

Internet har sedan slutet av 90-talet kommit att bli en samhällsviktig funktion för enskilda medborgare, företag och även statliga organ. Det är därför både viktigt och naturligt att stater är med och tar ansvar för dess stabilitet och tillgänglighet.  Internets datorer är beroende av bra telekommunikationer, även internationellt och den delen berör givetvis ITR, då som nu. Alla stater har för övrigt inte en avreglerad telemarknad.

Staters legitima ansvar och skyldigheter för Internet som en samhällsresurs kan inte ifrågasättas,  men väl att man från en del stater vill utnyttja ITR för det. Det framgår ganska klart när man i underlaget ser vilka stater det är som vill inkludera reglering av Internet. ITR88 definition av Telecommunications innefattar inte det som Internet är (data processing) och man vill ändra på detta, och även definitionen av International Telecommunications Service. Dessutom vill man att det nya ITR skall vara obligatoriskt (mandatory) för medlemsstaterna. I förlängningen innebär det att stater i vissa fall då kan komma att behöva anpassa sin lagstiftning efter det nya ITR.  Det finns också ett sådant förslag där medlemstaterna förbinder sig att anpassa nationell lag efter ITR, bl a om en annan medlemsstat annars anser sig “kunna lida skada”. Med dessa förslag som grund föreslår man på ett stort antal punkter ändringar eller tillägg som ger stater rätt och möjlighet att reglera Internet på olika sätt. Det är naturligtvis inte alls säkert att alla dessa förslag går igenom, men att de överhuvud taget framförs av en grupp av medlemmar är intressant nog.

The Internet Society, ISOC, är erkänd av ITU som sektormedlem och är med på ITU-mötena utan att ha rösträtt. Man har insyn, men inte i allt, vad jag kan utläsa. Som medlem i ISOC kan jag se, i sammanställningar från ISOC, vilka stater som vill utnyttja ITR på detta sätt. Mönstret framgår tydligt och det kan knappast vara någon tvekan om syftet. Bland de stater som är  bland förslagsställare för ökad styrning och kontroll av Internet eller de som stödjer det finner jag  “Russian Federation, Arab States, Iran, Cuba” och bland de som opponerar sig finner jag “USA, Australia, Canada och Portugal”. Portugal representerar CEPT, European Conference of Postal and Telecommunications Administrations och uttalar sig därför för Europa, som är mer än EU.

Den 7 juni (efter det jag skrev det här inlägget) ser jag på twitter att ISOC sammanställning nu annonserats på twitter för var och en att se!

ISOC har ett mycket bra samarbete med de mer demokratiskt sinnade medlemsstaterna. Vid CEPT COM-ITU (som f.ö. koordineras av en mycket erfaren person från PTS) möte i slutet av maj, där man arbetade med ett European Common Proposal, verkar ISOC haft en bra samstämmighet med CEPT uppfattning. I Sverige har vi ett utmärkt samarbete med bl a PTS och i allt väsentligt samsyn för den “multi stakeholder” modell för Internets styrning som FN sagt sig stå bakom sedan flera år.

Vad är då ISOC ståndpunkt?

ISOC har en startsida för sin information om WCIT, med ett omfattande material. Sally Wentworth, ISOC Senior Manager of Public Policy at the Internet Society, höll nyligen ett tal där ISOC tydligt redovisar sin ståndpunkt. Jag anser att följande två utdrag är det mest väsentliga:

“As a Sector Member, we have significant concerns that, rather than
enhancing global interoperability, the outcome of WCIT could undermine
the security, stability, and innovative potential of networks worldwide.

In short, we are concerned that some government proposals would threaten
the viability of the existing and successful global multistakeholder
model for standards-setting and Internet policy development, and, by
extension, would pose a direct threat to the innovative, collaborative,
and open nature of the Internet itself.

. . .

Despite a formal 2005 consensus by ITU member states that Internet
governance should follow a multistakeholder model, the very nature of
the WCIT negotiations, which vest discussion and decision making in the
hands of only government stakeholders, runs counter to that
multistakeholder model, and threatens to undermine its effectiveness.
Furthermore, the substance of the WCIT negotiations, which will likely
include efforts to apply old-line, legacy telecommunications regulations
to Internet communications, could lead to a more fragmented, less
interoperable global network.”

Vad kan hända nu då?

Här är fältet öppet för spekulation, allt ifrån ett undergångsscenario för Internet som vi känner det till att det nya ITR inte väsentligen kommer att förändra någonting för Internet. Jag föreställer mig att i varje fall de extrema förslagen inte kommer att kunna antas. Att ITR skulle göras bindande, med påverkan på nationell lag, är knappast möjligt, vad jag kan se, utan att staternas lagstiftande församlingar i vårt fall Sveriges Riksdag, måste ratificera ett beslut. Därmed kan ett nytt ITR “dö ACTA-döden”.

Det är en ny tid nu, allt fler medborgare i stater med yttrandefrihet accepterar inte att långtgående beslut som rör deras vardag förhandlas och avgörs utan insyn. Blotta förekomsten av dessa “slutna rum” kan vara tillräcklig för att skapa en stark opinion som kan fälla beslut.

Det börjar nu växa fram en internationell opinion runt ITR och WCIT. Om den kommer att kunna påverka ITR återstår att se. Samtidigt rullar de slutna förhandlingarna på inför WCIT i december.

Jan Flodin

P.S. Ser nu 7 juni em på wcitleaks.org att även ETNO tar chansen att utnyttja ITR omförhandlling. D.S.

Nu har vi aktiverat IPv6 på vår “sajt”. På riktigt!!

Jan Flodin

Som en del av er kanske minns var vi med på ISOC World IPv6 Day förra året. Eftersom det var en tillfällig insats utanför den normala driftsättningen med långsiktig support mm, låg IPv6 kvar bara en tid därefter.

ISOC World IPv6 Launch

Nu kommer den verkliga lanseringen. The Internet Society driver World IPv6 Launch, som vi skrivit  om tidigare. Från den 6 juni, en dag att fira på flera sätt (!), skall vi tillsammans i världen se till att så många som möjligt, inte minst de stora aktörerna på Internet, kopplar in IPv6 för gott, så att vi senast från den dagen är ständigt nåbara både via IPv6 och IP4. Har du själv möjlighet att komma ut i “IPv6-världen” direkt eller via “tunnel”, så skall du kunna nå oss i IPv6. Säkert har du redan IPv6 i din dator, det handlar om att din “operatör” stödjer det och låter dig använda det. IETF har nu i april ändrat så att “IP i datorn” alltid skall innebära att du har både IPv4 och IPv6 i den.

Varför gör vi det här då?

IP version 6 är ett helt nytt protokoll, som inte är bakåt kompatibelt med det nuvarande IP version 4. Det innehåller en hel del nya funktioner och sätt att göra saker på, baserat på erfarenheter och alldeles nya förutsättningar sedan IPv4 en gång myntades.

Det allra viktigaste, det som drivit fram det hela, är adressbristen. Den blev uppenbar redan i första halvan av 90-talet. IPv6 “hastades fram” då, enligt några av de gamla internauterna. Genom ett antal konstknep och utvecklingen i processorkraft och minne kunde vi tilldela adresser mer effektivt och även få datorer att lokalt dela på ett mindre antal adresser. Det blev alltså inte så bråttom som vi trodde i mitten av 90-talet.

Sedan början av 2000-talet har det stått klart att nådatiden lider mot sitt slut. Och nu är bristen en realitet. De centrala registren delar inte längre ut några nya IPv4-adresser till operatörerna längre ner i kjedjan. Väsentligen alla datorer du har numera klarar även IPv6 parallellt med IPv4. Dessutom har IPv6 mognat med alla de protokoll som behövs för att det skall fungera fullt ut och smidigt. En rad andra produkter har också “mognat” på marknaden.

Det handlar inte om att du inte kommer att få några IPv4-adresser till dina saker, utan något mycket viktigare för Internets fortsatta öppenhet och innovationsmöjigheter! Din operatör (accesleverantör) kan glatt försäkra dig om att du kan få det antal gamla IPv4-adresser du kan behöva, men du blir instängd bakom hans (hens?) koncentrationsburk (NAT – Network Address Translation). Läs gärna Olles utmärkta blog om det, och konsekvenserna för hela den öppna Internetuppbyggnaden om vi inte börjar använda oss av äkta IPv6.

Vad vi har gjort med vårt system

Vi har till att börja med sett till att den dator som kör vår web server nu har en IPv6-adress som är känd i Internet så att andra datorer kan anropa adressen.

Vill du prova det så kan du skriva i din webläsare http://[2a02:28f0::2:5] . Då anger du IPv6-adressen inom hakparenteser, som blivit det vanliga för att ange IPv6-adresser direkt.

Normalt använder du säkert DNS och anger då som vanligt http://isoc.se eller http://www.isoc.se . Även om du har både IPv6 och IPv4 så kan det, beroende på dina inställningar, variera om din dator då väljer IPv6 eller IPv4.

Vi har passat på att rensa i vårt gamla system med Name Servers (dns-kataloger), en kvarleva från “KTH-tiden” så att vi nu använder oss av Name Servers hos Cafax och Frobbit., och vi har givetvis sett till att samtliga slår upp såväl vår IPv4-adress som vår nya IPv6-adress. Tack, Torbjörn, Lars-Johan och Patrik!

Jan Flodin
ISOC-SE

Nätneutralitet – here we go again!

Jan Flodin

Session om nätneutralitet på Internetdagarna

På Internetdagarna, den 21 november, genomför vi en session som heter “Nätneutralitet – hur får användarna den öppenhet de vill ha?”. Klicka på den här texten och du kan läsa mer om det.

Klicka för Senaste uppdatering 16 dec.

UPDATE 22 nov: Du kan se videoinspelningen här.

Den sessionen arrangeras med hjälp av vårt chapter ISOC-SE . När jag planerade sessionen åt .SE funderade jag mycket på om jag skulle ha med ordet “Nätneutralitet” i rubriken eller inte. Som flera av er säkert vet var begreppet mycket hett strax innan EU 2009 slutförde det mångåriga arbetet med sitt nya telekomdirektiv, det som nu legat till grund för vår uppdaterade lag om elektroniska kommunikationer. Ni som vill läsa på lite om den bakgrunden kan gå tillbaka till mitt inlägg på internetdagarna.se från 2009.

EU 2009: lagstifta – hur långt?

Vad det handlade om då var om man skulle lagstifta om att de som tillhandahåller access till resten av Internet för era datorer inte, av kommersiella skäl, får blockera eller begränsa vad ni gör med er dator över Internet, så länge det är lagligt. Med kommersiella skäl menar jag att man inte skulle få begränsa tjänster värddator – värddator, där din dator är den ena, den andra kan t ex vara Google:s, eller någon som kopplar sin dator vidare så du kan ringa “över Internet” till det gamla vanliga telefonnätet.  Svårt?

Nå, nu blev det inte så. I stället blev det regler om att accessleverantörerna måste deklarera tydligt vad kunden får, bland annat vilka eventuella begränsningar som finns i accessen. Tanken är att man skall kunna välja på en konkurrerande marknad för att få den “öppenhet” man vill ha. Och betala för det. Det här kallas ofta i debatten om nätneutralitet för “transparens”.

En icke-fråga i EU under några år –  till nu!

Sedan 2009 har debatten om eventuell lagstiftning för nätneutralitet gått vidare i USA, medan det inte har talats så brett om det i EU efter det EU-direktivet togs. Olika särintressen, främst i USA, har försökt lägga beslag på begreppet och ge det en tolkning som passar den egna affärsmodellen. Internet Society har valt att i stället tala om “Open Internetworking” och söka ge det en tillräckligt meningsfull och begriplig betydelse. Med mitt medlemskap i ISOC ställer jag mig självklart bakom detta.

I slutet av 2010 höll ISOC-SE ett seminarium, om internets öppenhet,  med en översikt över vad som då skett i EU och särskilt i Sverige efter EU-direktivet.

Sedan nu i våras har det hänt en hel del inom EU, där “Net Neutrality” börjat användas som ett flitigt begrepp såväl i EU-dokument som nationella. Vi har också börjat se hur implementationen av EU-direktivet kan fungera. Och inte fungera! Så, jag tog med ordet i rubriken!

Nedan kommenterar jag ett antal rapporter och andra dokument, med länkar till dem. Jag tycker de är relevanta och ger en rätt bra uppfattning om vad som händer just nu i EU och vilka val man står inför. Det blir lite långt, men jag har försökt få till en “one stop shop” för den som är seriöst intresserad av ämnet och vill kunna nå och läsa dokumenten från ett ställe. Mot slutet ger jag lite av mina egna funderingar. Jag kommer att kolla då och då om länkarna ger 404 och då försöka återställa dem. Mao, återvänd gärna.

Hoppas det här får er att vilja vara med på sessionen den 21 november!

EU-kommissionen: “Öppenhet är också en fråga om nätneutralitet”

I maj skickade EU-kommisionen sin  “communication” till Parlamentet som baserades på bl a den enkät över nätneutralitet som man genomförde hösten 2010. Notera följande:

“Det väsentliga när det gäller nätneutralitet och de frågor som debatten bygger på är framför allt hur man på bästa sätt ska kunna bevara öppenheten i internet, säkerställa tjänster av hög kvalitet till alla även i fortsättningen och ge innovationen fritt spelrum, samtidigt som internet ska kunna bidra till att grundläggande rättigheter som yttrande- och näringsfrihet utnyttjas och respekteras. – - – Det faktum att vissa operatörer, av skäl som inte har med trafikstyrning att göra, kan blockera eller försämra vissa legala tjänster (framför allt tjänster för röst över IP) som konkurrerar med deras egna tjänster kan emellertid anses vara oförenligt med ett öppet internet. Öppenhet är också en avgörande fråga i debatten om nätneutralitet”.

 

“Wait and see…”

EU-kommissionen vill för närvarande inte skärpa reglerna för nätneutralitet. I stället vill man följa upp hur marknaden för internetaccess utvecklas och, om det behövs, ingripa senare. Den politiken har kommit att kallas “wait and see” och mött kritik från bland annat  La Quadrature du Net.

Privacy and Data Protection

EU Ombudsman för Dataskydd har under senhösten tagit upp nätneutralitet från ett annat håll, “Privacy and Data Protection”, dvs medborgarnas rätt till integritet:

“… ISPs’ increasing reliance on monitoring and inspection techniques impinges upon the neutrality of the Internet and the confidentiality of communications. This raises serious issues relating to the protection of users’ privacy and personal data – - – there is a need for national authorities and BEREC to monitor the market situation. – - –  Depending on these findings, additional legislative measures may be necessary..” 

BEREC rapport

BEREC, Body of European Regulators for Electronic Communications, där vårt PTS ingår tillsammans med sina “kollegor” inom EU, har under oktober publicerat en “Draft Guidelines for Net Neutrality and Transparency”, och begärt kommentarer till början av november. ISOC svar finns här . (UPDATE 16 dec: BEREC lista över svar finns nu här.) Rapporten ger inledningsvis en bra beskrivning av de olika aspekterna på nätneutralitet och gör därefter  en omfattande, till och med  omständlig, analys av “Transparency” och hur övervakning av det skall kunna utföras. Det är förståeligt, EU-direktivet anger ju att detta skall vara medlet för en fungerande konkurrens på marknaden för internetaccess.  Man pekar på att direktivet ställer krav på accessleverantörerna att lämna fullständig och begriplig information till kunderna om egenskaper, inklusive begränsningar, något som NRAerna (PTS i Sverige) tillser. Det kallar man “Direct Approach”. Men, man säger också :
 
“With a direct approach, ISPs make information transparent to end users directly, while in an indirect approach, third  parties (such as comparison websites) play a crucial role in making the information understandable for end users”.

 

Själv tror jag att det internetanvändarna litar mest på är “Indirect Approach”, där engagerade personer och organisationer analyserar och publicerar “konsumentupplysning” om vad de olika acessleverantörerna egentligen har för sig. Det ligger i “Internetkulturen” och det måste, enligt min mening, vara ett krav att accessleverantörerna inte på något sätt förhindrar eller försvårar sådana analyser och det man publicerar. Under sessionen den 21 november får ni höra mer om ett möjligt alternativ till “Indirect Approach” i Sverige som .SE börjat utveckla.

UPDATE 22 nov: Läs .SE rapport här

UPDATE 30 nov: La Quadrature du Net har haft möte med BEREC och menar att det finns många exempel på blockeringar, m m, som bör vara motiv för kraftigare skydd av nätneutralitet. Man hävisar även till “Respect my Net”, en web site där man kan rapportera blockeringar och begränsingar i internetaccess.

Motion i EU-parlamentet – steg mot starkare skydd för nätneutralitet?

EU-parlamentets Committee on Industry, Research and Energy, har lagt fram en motion om “Rules of Procedure on The open internet and net neutrality in Europe”. La Quadrature du Net (LQDN) marknadsför den som ett steg mot starkare reglering för att upprätthålla nätneutralitet, något som LQDN argumenterar kraftigt för. UPPDATERING 17 nov: LQDN rapporterar att Parlamentet i dag antagit resolutionen med majoritet.

PLUM Consulting: “the open internet norm must be safeguarded and should be explicitly reinforced”

Plum Consulting i London har gjort rapporten “The open Internet – a platform for growth” på uppdrag av BBC, Blinkbox, Channel 4, Skype pch Yahoo. Den tar fasta på situationen i Storbritannien, men den är generellt intressant. Man anser sig slå hål på ett antal “myter” som en del “ISP” använder som argument för att Internets öppna end-to-end modell måste ändras.  Man säger bl a :


“ We conclude that the benefits of the open internet are likely to outweigh the benefits of alternative models and that there are significant risks associated with a departure from an open internet approach in terms of arbitrary discrimination, opportunism and high transaction costs. Such a departure would deter innovation and potentially prevent access to existing content and applications.  It is unhelpful to signal that reliance on competition alone is sufficient when discrimination and opportunism persist. Rather, the open internet norm must be safeguarded and should be explicitly reinforced

UPDATE 28 nov: Skype anger i dag i sin blog att flera EU-länders parlament nu höjer rösten för att skydda nätneutralitet.

Anna-Karin Hatt om vikten av ett öppet Internet

Jag kan heller inte låta bli att citera vår IT- och energiminister Anna-Karin Hatt i det tal hon höll i Paris den 21 oktober :

”An open Internet is the driver for innovation, new services, efficient competition and sustainable growth, as well as bridging cultural gaps between people around the world.” .

Hon har visat att hon inte bara kan vara på Internet utan också att hon förstått vad det handlar om. UPDATE 23 nov: Möttes i går på Internetdagarna av ett påstående att hon inte twittrar själv utan har någon som sköter det. Över twitter klarade jag ut det på ett par timmar. Påståendet är falskt! Hon twittrar själv! 2o min efter det hon klev ner från scenen skrev hon: “Absolut. Alltid jag. aldrig någon annan!”. Lite senare: “ Poängen med twitter är ju autencitet, tycker jag!”. Jag är inte mycket för att berömma politiker, men här är det faktiskt på sin plats.

Hur vill vi då ha det?

Ja, det beror på vem man frågar och vad man vill värna om. ISOC vill inte att man inför onödiga regleringar för Internet. Frågan är då vad som kan vara nödvändigt.

Håll isär två marknader!

Oavsett om man bör reglera eller inte menar jag att man åtminstone mentalt och i diskussioner om nätneutralitet håller isär marknaden för Internetaccess och marknaden för tjänster ÖVER Internet från värddator till värddator. Det som känns bra är om accessleverantörerna konkurrerar med varanda på lika villkor på den marknaden och “tjänsteleverantörerna” konkurrerar på sin marknad. Om det kan uppnås utan ytterligare reglering, fine! Jag tycker å andra sidan inte att det är fel att en accessleverantör lockar med ett sammansatt (Nysvenska: “bundlat”..) erbjudande med en “tjänst” värddator – värddator till ett billigt pris. Men om jag köper det så skulle jag inte bli så glad om jag inte kan nå en annan, konkurrerande, tjänst därför att hon diskriminerar den genom blockering, fördröjning eller någon störning som gör den sämre för mig.

Inom EU har vi allmänt sett reglering för att upprätthålla konkurrens på lika villkor och att skydda svagare part i ett affärsförhållande. Det ser vi även i EU-direktivet och därmed i lagen om elektroniska kommunikationer.

Vad får kallas för Internetaccess?

ISOC argumenterar för att enbart Internetaccess som är öppen för sessioner utan begränsning med hänsyn till sändare, mottagare eller innehåll, bör få kallas “Internet Access”. Begränsar man för att undvika överbelastning, t ex video, så skall ALL video behandlas lika, dvs ingen diskriminering. Annan, IP-baserad trafik, även om den överförs genom Internet, skulle alltså inte få kallas “Internet Access”. Om det är möjligt att reglera vet jag inte, men det skulle kanske vara bra. Det blir tydligt för vanliga användare vad man åtminstone kan förvänta sig.

“Wait and see” eller reglera för nätneutralitet? Holland har!

EU-kommissionens “wait and see” bör innebära att man skulle kunna skärpa regleringen, men i första hand införa starkare övervakning av marknaden. Nationellt verkar det finnas utrymme redan nu att kunna införa starkare lagstiftning, om man anser att nätneutraliteten bör skyddas hårdare. Holland har ansett det, efter ett antal incidenter med diskriminerande begränsningar av tjänster över Internet. Där verkar man till och med ha lagstiftat mot att accessleverantören kan ta extra betalt om man skall tillåta t ex telefon över Internet!

Vad vill Neelie Kroes – och varför?

Neelie Kroes, EU vicepresident och ansvarig för EU digitala agenda, är inte lycklig över det holländska beslutet.  Hennes uttalande att “requiring operators to provide only ‘full internet’ could kill innovative new offers” ifrågasätter jag starkt. Internet, med sin öppna end-to-end modell (connection-less, edge-centric), har utan motstycke genom åren visat sig vara grundläggande för Internets expansion och alla de innovativa, ofta överraskande, applikationer med tjänster vi sett, ser och använder. “New Offers” är (jag börjar nog bli gammal..) kan inte vara något annat än försök att återta den gamla affärsmodell som fanns hos de dåvarande “televerken” till senare halvan av 90-talet (i Sverige) då den gick sönder på grund av Internet. Neelie verkar ha avvikit från den linje hon höll när hon fick sitt nuvarande jobb i EU-kommissionen.

Jag avslutar med att citera vår ISOC CEO Lynn St Amour i sitt tal till EU-kommissionen 2009:

The Internet Model is based on widely supported key principles, such as the “end-to-end principle,” which supports the global deployment of innovative, and often surprising applications. Those who create applications don’t need permission to deploy them on the Internet. And perhaps most importantly, users themselves choose which applications best meet their needs (hopefully with no intermediate filtering).

Jan Flodin
ISOC-SE