Nu är det slutlekt! 10 year’s and counting!

Torbjörn Eklöv

Tidigare i år när jag satt och labbade med IPv6 upptäckte jag att www.ipv6.tk var min första domän med IPv6 påslaget. En “whois” på domänen visade att den skapades 2005 men räkningar för domänen ledde mig till www.nic.tk som visade att det faktiskt var så tidigt som 2002 som domänen skapades. Med andra ord så firar därmed den domänen i år 10-årigt IPv6-jubileum och på sedvanligt sätt så fortsätter jag att tjata på…

En erfarenhet jag kunnat utläsa ur dessa tio år är att fram till för ungefär tre år sedan så sågs man som en kuf, eller på annat sätt en högst underlig person, som påstod att lösningen med IPv4 inte skulle räcka i all framtid.

De senaste tre åren tycker jag dock att attityden vänt något, måhända ses man fortfarande som en kuf, men man blir tagen på ett allt större allvar. IPv6 finns nu ofta med i någon form på fleras agendor och det händer mer och mer som kretsar krin IPv6. Jag vill dock se betydligt mer verkstad och mindre prat!

Eftersom att jag anser mig ha fog för att kalla mig erfaren på området då jag och mitt företag har varit verksam lite överallt inom IPv6. Vi har bl a aktiverat IPv6 på företag, kommuner, vårt egna nätverk med webb, dns, spam/antivirus etc. så tänkte jag här även dela med mig av lite handfasta tips som i sin tur förhoppningsvis leder till mer verkstad.

1. Om din Internetoperatör säger att de stödjer IPv6 – Tro inte på dem!!! 

Många operatörer i Sverige säger att de stödjer IPv6 men i skrivande stund är det bara 33% som verkligen har stöd för det.

Statistik över operatörernas användning av IPv6

 

Bland operatörer så är det ofta också så att även om operatören aktiverat IPv6 så finns det en massa om och men över hur och var du är ansluten mot dem och att detta har inverkan på möjligheten till IPv6. Jag anser vidare att en stor bromskloss för införandet av IPv6 i Sverige har varit och är de i vissa sammanhang så populära “öppna”näten. Kommunikationsoperatörerna i dessa när har inte varit särskillt öppna eller snabba i att anpassa sin teknik och sina affärsmodeller för dagens verklighet.

2. Hur aktiverar jag IPv6 på mitt företag?

Där jag arbetar har vi haft IPv6 aktiverat på det interna nätet, e-post, www och DNS sedan 2007. Sedan den tidpunkten har vi även aktiverat ett ganska stort antal av våra kunder. Men hur är det då möjligt om vi ser till punkt 1?

Det är enkelt, man måste vara beredd att använda sin kraft som betalande kund, använda sin marknadskraft, utmana sin operatör och säga:
“-Om vi inte får IPv6 så byter vi operatör till någon som kan tillhandahålla det.” 

Många av just våra kunder har små ISP:er där det trots allt har varit relativt enkelt att aktivera IPv6 för företagskunder. En liten motsägelse och ett problem som funnits/finns i Sverige i detta är att även om det relativt lätt för operatörer att tekniskt aktivera så har inte IPv6 adopterats i deras marknadskommunikation och affärsmodeller. Man skall heller inte förenkla det tekniska för mycket, bristande teknisk kunskap är även det ett existerande problem. Om jag skall våga mig på att generalisera så har de små operatörena större problem med marknaden än det tekniska och tvärtom råder bland de större ISP:erna. Gemensamt och överskuggande för de svenska opertörerna är dock tron i att det inte är så bråttom…

Svaret till rubriken ligger alltså förts och främst i att se till att man har en operatör som kan leverara protokollet. Ta kontakt med din ISP redan idag och stäm av frågan och om det behövs använd din marknadskraft!

3. Hur övertygar jag mitt företag/mina kunder att de måste agera?

Det här är oftast den enklaste delen tycker jag. Mitt företag har en slogan, bland flera med IPv6-koppling är väl bäst att tillägga, som lyder:
“-Jag har hela Internet, har du?”

Den kan tyckas trivial, men samtidigt är den sin tydliga relevans. Kommer inte insikten via detta så kan man ju försöka med:
”-Hur länge skall vi leva med att inte vara säkra på att kunna kommunicera med alla som vill kommunicera med oss?”

Exemplet och situationen i Asien/APNIC kan här även tjäna som ett förtydligande för båda fraserna ovan och att vi faktiskt här snart sitter i samma båt.

Jag har hela Internet har du?

Min starka rekommendation är att företag och organisationer som vill kunna kommunicera globalt, vilka vill inte det idag, måste se till att ha dual stack på sina viktiga tjänster.

Summerar jag mina erfarenheter fram till idag så är i sammanhanget punkt 1 och 2 ovan oftast betydligt svårare att kommar runt än förståelsen för punkt 3.

Även om jag naturligtvis vurmar för ett införande på bredden och på ”allt” så skall man även komma ihåg att jag långt och länge talat för att börja i det lilla och lära sig medans det inte är kritiskt på tjänsterna. Till viss del har nivån för kritiskt nu redan passerat men jag tror ni förstår vad jag menar och detta är ju också ett motiv för att införa verkstad kring detta NU och inte om något år.

4. Vad får du för SLA och hur övervakas IPv6?

Det här är ett annat problem. Du måste vara säker på att operatören hanterar IPv6 med samma prioritet som IPv4. Min erfarenhet är att IPv6 oftast hanteras med en klackspark, eller i alla fall lit med vänster hand. Vi har för tillfället fyra kunder som har IPv6 via en större svensk aktör, vi kan kalla dem för det gamla televerket, som har problem med att nå “hela IPv6-Internet”. Vi har naturligtvis felanmält detta för kunds räkning men svaren lyse med sin frånvaro. Tyvärr så är det fortfarande också så att man i samband med felanmälan som innefattar IPv6 allt för ofta får en respons i stil med:
“-Öhhh, vad sa du??”
Samma problematik relaterat till IPv4 kan dock gå hur snabbt som helst att fixa. (Och ja, vi har kontrollerat detta.)

Med andra ord så kan man inte ta för givet att SLA och övervakning för IPv6 verkligen sker på samma sätt och med de väl etablerade metoder som de för IPv4. Igen gäller det att utöva sin kundkraft och se till att kräva detta i dialogen med operatören.

5. Nu är det slutlekt!!

Det är snart World IPv6 Launch. Då kommer de stora som Google, YouTube, Facebook, Bing med flera att aktivera IPv6. Avsikten är även att vid denna tidpunkt göra det för alltid och inte bara som ett test.

IPv6 World Launch Day - This time is it for real - 6 june 2012

Då dessa ”Internetgiganter” går in och agerar skarpt så får väl det verkligen ses som ett bevis på att fasen för implementering är här, det vill säga mindre prat mera verkstad. Härmed stärks också relevansen för det jag tagit upp under punkt 4. Det är dags att agera med verkstad på implementeringen och de är i högsta grad dags för operatörerna att hantera IPv6 med samma attention som IPv4.

 

Prövotid och smekmånad är över mina vänner – det är slutlekt!

Torbjörn Eklövs IPv6 tröja speglar sig i datorn med budskapet IPv6 cant live without you

 

 

 

 

 

/Tobbe Eklöv, medlem i ISOC-SE’s styrelse och fritt tolkat från min egen IPv6-post på www.circleid.com 

Nu har vi aktiverat IPv6 på vår “sajt”. På riktigt!!

Jan Flodin

Som en del av er kanske minns var vi med på ISOC World IPv6 Day förra året. Eftersom det var en tillfällig insats utanför den normala driftsättningen med långsiktig support mm, låg IPv6 kvar bara en tid därefter.

ISOC World IPv6 Launch

Nu kommer den verkliga lanseringen. The Internet Society driver World IPv6 Launch, som vi skrivit  om tidigare. Från den 6 juni, en dag att fira på flera sätt (!), skall vi tillsammans i världen se till att så många som möjligt, inte minst de stora aktörerna på Internet, kopplar in IPv6 för gott, så att vi senast från den dagen är ständigt nåbara både via IPv6 och IP4. Har du själv möjlighet att komma ut i “IPv6-världen” direkt eller via “tunnel”, så skall du kunna nå oss i IPv6. Säkert har du redan IPv6 i din dator, det handlar om att din “operatör” stödjer det och låter dig använda det. IETF har nu i april ändrat så att “IP i datorn” alltid skall innebära att du har både IPv4 och IPv6 i den.

Varför gör vi det här då?

IP version 6 är ett helt nytt protokoll, som inte är bakåt kompatibelt med det nuvarande IP version 4. Det innehåller en hel del nya funktioner och sätt att göra saker på, baserat på erfarenheter och alldeles nya förutsättningar sedan IPv4 en gång myntades.

Det allra viktigaste, det som drivit fram det hela, är adressbristen. Den blev uppenbar redan i första halvan av 90-talet. IPv6 “hastades fram” då, enligt några av de gamla internauterna. Genom ett antal konstknep och utvecklingen i processorkraft och minne kunde vi tilldela adresser mer effektivt och även få datorer att lokalt dela på ett mindre antal adresser. Det blev alltså inte så bråttom som vi trodde i mitten av 90-talet.

Sedan början av 2000-talet har det stått klart att nådatiden lider mot sitt slut. Och nu är bristen en realitet. De centrala registren delar inte längre ut några nya IPv4-adresser till operatörerna längre ner i kjedjan. Väsentligen alla datorer du har numera klarar även IPv6 parallellt med IPv4. Dessutom har IPv6 mognat med alla de protokoll som behövs för att det skall fungera fullt ut och smidigt. En rad andra produkter har också “mognat” på marknaden.

Det handlar inte om att du inte kommer att få några IPv4-adresser till dina saker, utan något mycket viktigare för Internets fortsatta öppenhet och innovationsmöjigheter! Din operatör (accesleverantör) kan glatt försäkra dig om att du kan få det antal gamla IPv4-adresser du kan behöva, men du blir instängd bakom hans (hens?) koncentrationsburk (NAT – Network Address Translation). Läs gärna Olles utmärkta blog om det, och konsekvenserna för hela den öppna Internetuppbyggnaden om vi inte börjar använda oss av äkta IPv6.

Vad vi har gjort med vårt system

Vi har till att börja med sett till att den dator som kör vår web server nu har en IPv6-adress som är känd i Internet så att andra datorer kan anropa adressen.

Vill du prova det så kan du skriva i din webläsare http://[2a02:28f0::2:5] . Då anger du IPv6-adressen inom hakparenteser, som blivit det vanliga för att ange IPv6-adresser direkt.

Normalt använder du säkert DNS och anger då som vanligt http://isoc.se eller http://www.isoc.se . Även om du har både IPv6 och IPv4 så kan det, beroende på dina inställningar, variera om din dator då väljer IPv6 eller IPv4.

Vi har passat på att rensa i vårt gamla system med Name Servers (dns-kataloger), en kvarleva från “KTH-tiden” så att vi nu använder oss av Name Servers hos Cafax och Frobbit., och vi har givetvis sett till att samtliga slår upp såväl vår IPv4-adress som vår nya IPv6-adress. Tack, Torbjörn, Lars-Johan och Patrik!

Jan Flodin
ISOC-SE

ISOC-SE håller en workshop 15 juni på EuroDIG om nätneutralitet i Europa!

EuroDIG 14-15 juni, Folkets Hus, StockholmKom på vår workshop under EuroDIG och diskutera frågan “Do we need net neutrality regulation in Europe?”

Med oss har vi inga mindre än Frederic Donck, ISOC European Regional Bureau, moderator, Jerémié Zimmerman, La Quadrature du Net, Narine Khachatryan, Media Education Center Armenia, Jean-Jacques Sahel, Skype, Oskar Jonsson, Swedish Institute of Assistive Technology, Göran Marby, Body of European Regulators for Electronic Communication (BEREC), Amelia Andersdotter EU Parliament och Daniel Pataki, ETNO.

Alla i panelen har inte samma åsikt, så det blir spännande. Korta inlägg, provokativt och ni som deltar på plats och via nätet kan också komma med frågor och inlägg. Inga tråkiga powerpoints, utan rak debatt i 90 minuter! I några praktikfall ser vi betydelsen av öppet internet i sånt vi kanske inte tänker på hos oss.

Anmäl dig här! (kostnadsfritt)
OBS! Kryssa i workshop “WS8: Transparency and net neutrality in Europe” den 15 juni kl.09.30-11.00. Om du tycker att det här är viktigt, räknar vi med att du är med oss på plats!

Förbered dig genom att läsa Jan Flodins inlägg om Nätneutralitet (nov 2011).

Projektgrupp ISOC-SE: Jan Flodin, jan.flodin@isoc.se, Linda Sandberg, linda.sandberg@isoc.se och Lars Lundgren, lars.lundgren@isoc.se

Nätneutralitet – here we go again!

Jan Flodin

Session om nätneutralitet på Internetdagarna

På Internetdagarna, den 21 november, genomför vi en session som heter “Nätneutralitet – hur får användarna den öppenhet de vill ha?”. Klicka på den här texten och du kan läsa mer om det.

Klicka för Senaste uppdatering 16 dec.

UPDATE 22 nov: Du kan se videoinspelningen här.

Den sessionen arrangeras med hjälp av vårt chapter ISOC-SE . När jag planerade sessionen åt .SE funderade jag mycket på om jag skulle ha med ordet “Nätneutralitet” i rubriken eller inte. Som flera av er säkert vet var begreppet mycket hett strax innan EU 2009 slutförde det mångåriga arbetet med sitt nya telekomdirektiv, det som nu legat till grund för vår uppdaterade lag om elektroniska kommunikationer. Ni som vill läsa på lite om den bakgrunden kan gå tillbaka till mitt inlägg på internetdagarna.se från 2009.

EU 2009: lagstifta – hur långt?

Vad det handlade om då var om man skulle lagstifta om att de som tillhandahåller access till resten av Internet för era datorer inte, av kommersiella skäl, får blockera eller begränsa vad ni gör med er dator över Internet, så länge det är lagligt. Med kommersiella skäl menar jag att man inte skulle få begränsa tjänster värddator – värddator, där din dator är den ena, den andra kan t ex vara Google:s, eller någon som kopplar sin dator vidare så du kan ringa “över Internet” till det gamla vanliga telefonnätet.  Svårt?

Nå, nu blev det inte så. I stället blev det regler om att accessleverantörerna måste deklarera tydligt vad kunden får, bland annat vilka eventuella begränsningar som finns i accessen. Tanken är att man skall kunna välja på en konkurrerande marknad för att få den “öppenhet” man vill ha. Och betala för det. Det här kallas ofta i debatten om nätneutralitet för “transparens”.

En icke-fråga i EU under några år –  till nu!

Sedan 2009 har debatten om eventuell lagstiftning för nätneutralitet gått vidare i USA, medan det inte har talats så brett om det i EU efter det EU-direktivet togs. Olika särintressen, främst i USA, har försökt lägga beslag på begreppet och ge det en tolkning som passar den egna affärsmodellen. Internet Society har valt att i stället tala om “Open Internetworking” och söka ge det en tillräckligt meningsfull och begriplig betydelse. Med mitt medlemskap i ISOC ställer jag mig självklart bakom detta.

I slutet av 2010 höll ISOC-SE ett seminarium, om internets öppenhet,  med en översikt över vad som då skett i EU och särskilt i Sverige efter EU-direktivet.

Sedan nu i våras har det hänt en hel del inom EU, där “Net Neutrality” börjat användas som ett flitigt begrepp såväl i EU-dokument som nationella. Vi har också börjat se hur implementationen av EU-direktivet kan fungera. Och inte fungera! Så, jag tog med ordet i rubriken!

Nedan kommenterar jag ett antal rapporter och andra dokument, med länkar till dem. Jag tycker de är relevanta och ger en rätt bra uppfattning om vad som händer just nu i EU och vilka val man står inför. Det blir lite långt, men jag har försökt få till en “one stop shop” för den som är seriöst intresserad av ämnet och vill kunna nå och läsa dokumenten från ett ställe. Mot slutet ger jag lite av mina egna funderingar. Jag kommer att kolla då och då om länkarna ger 404 och då försöka återställa dem. Mao, återvänd gärna.

Hoppas det här får er att vilja vara med på sessionen den 21 november!

EU-kommissionen: “Öppenhet är också en fråga om nätneutralitet”

I maj skickade EU-kommisionen sin  “communication” till Parlamentet som baserades på bl a den enkät över nätneutralitet som man genomförde hösten 2010. Notera följande:

“Det väsentliga när det gäller nätneutralitet och de frågor som debatten bygger på är framför allt hur man på bästa sätt ska kunna bevara öppenheten i internet, säkerställa tjänster av hög kvalitet till alla även i fortsättningen och ge innovationen fritt spelrum, samtidigt som internet ska kunna bidra till att grundläggande rättigheter som yttrande- och näringsfrihet utnyttjas och respekteras. – - – Det faktum att vissa operatörer, av skäl som inte har med trafikstyrning att göra, kan blockera eller försämra vissa legala tjänster (framför allt tjänster för röst över IP) som konkurrerar med deras egna tjänster kan emellertid anses vara oförenligt med ett öppet internet. Öppenhet är också en avgörande fråga i debatten om nätneutralitet”.

 

“Wait and see…”

EU-kommissionen vill för närvarande inte skärpa reglerna för nätneutralitet. I stället vill man följa upp hur marknaden för internetaccess utvecklas och, om det behövs, ingripa senare. Den politiken har kommit att kallas “wait and see” och mött kritik från bland annat  La Quadrature du Net.

Privacy and Data Protection

EU Ombudsman för Dataskydd har under senhösten tagit upp nätneutralitet från ett annat håll, “Privacy and Data Protection”, dvs medborgarnas rätt till integritet:

“… ISPs’ increasing reliance on monitoring and inspection techniques impinges upon the neutrality of the Internet and the confidentiality of communications. This raises serious issues relating to the protection of users’ privacy and personal data – - – there is a need for national authorities and BEREC to monitor the market situation. – - –  Depending on these findings, additional legislative measures may be necessary..” 

BEREC rapport

BEREC, Body of European Regulators for Electronic Communications, där vårt PTS ingår tillsammans med sina “kollegor” inom EU, har under oktober publicerat en “Draft Guidelines for Net Neutrality and Transparency”, och begärt kommentarer till början av november. ISOC svar finns här . (UPDATE 16 dec: BEREC lista över svar finns nu här.) Rapporten ger inledningsvis en bra beskrivning av de olika aspekterna på nätneutralitet och gör därefter  en omfattande, till och med  omständlig, analys av “Transparency” och hur övervakning av det skall kunna utföras. Det är förståeligt, EU-direktivet anger ju att detta skall vara medlet för en fungerande konkurrens på marknaden för internetaccess.  Man pekar på att direktivet ställer krav på accessleverantörerna att lämna fullständig och begriplig information till kunderna om egenskaper, inklusive begränsningar, något som NRAerna (PTS i Sverige) tillser. Det kallar man “Direct Approach”. Men, man säger också :
 
“With a direct approach, ISPs make information transparent to end users directly, while in an indirect approach, third  parties (such as comparison websites) play a crucial role in making the information understandable for end users”.

 

Själv tror jag att det internetanvändarna litar mest på är “Indirect Approach”, där engagerade personer och organisationer analyserar och publicerar “konsumentupplysning” om vad de olika acessleverantörerna egentligen har för sig. Det ligger i “Internetkulturen” och det måste, enligt min mening, vara ett krav att accessleverantörerna inte på något sätt förhindrar eller försvårar sådana analyser och det man publicerar. Under sessionen den 21 november får ni höra mer om ett möjligt alternativ till “Indirect Approach” i Sverige som .SE börjat utveckla.

UPDATE 22 nov: Läs .SE rapport här

UPDATE 30 nov: La Quadrature du Net har haft möte med BEREC och menar att det finns många exempel på blockeringar, m m, som bör vara motiv för kraftigare skydd av nätneutralitet. Man hävisar även till “Respect my Net”, en web site där man kan rapportera blockeringar och begränsingar i internetaccess.

Motion i EU-parlamentet – steg mot starkare skydd för nätneutralitet?

EU-parlamentets Committee on Industry, Research and Energy, har lagt fram en motion om “Rules of Procedure on The open internet and net neutrality in Europe”. La Quadrature du Net (LQDN) marknadsför den som ett steg mot starkare reglering för att upprätthålla nätneutralitet, något som LQDN argumenterar kraftigt för. UPPDATERING 17 nov: LQDN rapporterar att Parlamentet i dag antagit resolutionen med majoritet.

PLUM Consulting: “the open internet norm must be safeguarded and should be explicitly reinforced”

Plum Consulting i London har gjort rapporten “The open Internet – a platform for growth” på uppdrag av BBC, Blinkbox, Channel 4, Skype pch Yahoo. Den tar fasta på situationen i Storbritannien, men den är generellt intressant. Man anser sig slå hål på ett antal “myter” som en del “ISP” använder som argument för att Internets öppna end-to-end modell måste ändras.  Man säger bl a :


“ We conclude that the benefits of the open internet are likely to outweigh the benefits of alternative models and that there are significant risks associated with a departure from an open internet approach in terms of arbitrary discrimination, opportunism and high transaction costs. Such a departure would deter innovation and potentially prevent access to existing content and applications.  It is unhelpful to signal that reliance on competition alone is sufficient when discrimination and opportunism persist. Rather, the open internet norm must be safeguarded and should be explicitly reinforced

UPDATE 28 nov: Skype anger i dag i sin blog att flera EU-länders parlament nu höjer rösten för att skydda nätneutralitet.

Anna-Karin Hatt om vikten av ett öppet Internet

Jag kan heller inte låta bli att citera vår IT- och energiminister Anna-Karin Hatt i det tal hon höll i Paris den 21 oktober :

”An open Internet is the driver for innovation, new services, efficient competition and sustainable growth, as well as bridging cultural gaps between people around the world.” .

Hon har visat att hon inte bara kan vara på Internet utan också att hon förstått vad det handlar om. UPDATE 23 nov: Möttes i går på Internetdagarna av ett påstående att hon inte twittrar själv utan har någon som sköter det. Över twitter klarade jag ut det på ett par timmar. Påståendet är falskt! Hon twittrar själv! 2o min efter det hon klev ner från scenen skrev hon: “Absolut. Alltid jag. aldrig någon annan!”. Lite senare: “ Poängen med twitter är ju autencitet, tycker jag!”. Jag är inte mycket för att berömma politiker, men här är det faktiskt på sin plats.

Hur vill vi då ha det?

Ja, det beror på vem man frågar och vad man vill värna om. ISOC vill inte att man inför onödiga regleringar för Internet. Frågan är då vad som kan vara nödvändigt.

Håll isär två marknader!

Oavsett om man bör reglera eller inte menar jag att man åtminstone mentalt och i diskussioner om nätneutralitet håller isär marknaden för Internetaccess och marknaden för tjänster ÖVER Internet från värddator till värddator. Det som känns bra är om accessleverantörerna konkurrerar med varanda på lika villkor på den marknaden och “tjänsteleverantörerna” konkurrerar på sin marknad. Om det kan uppnås utan ytterligare reglering, fine! Jag tycker å andra sidan inte att det är fel att en accessleverantör lockar med ett sammansatt (Nysvenska: “bundlat”..) erbjudande med en “tjänst” värddator – värddator till ett billigt pris. Men om jag köper det så skulle jag inte bli så glad om jag inte kan nå en annan, konkurrerande, tjänst därför att hon diskriminerar den genom blockering, fördröjning eller någon störning som gör den sämre för mig.

Inom EU har vi allmänt sett reglering för att upprätthålla konkurrens på lika villkor och att skydda svagare part i ett affärsförhållande. Det ser vi även i EU-direktivet och därmed i lagen om elektroniska kommunikationer.

Vad får kallas för Internetaccess?

ISOC argumenterar för att enbart Internetaccess som är öppen för sessioner utan begränsning med hänsyn till sändare, mottagare eller innehåll, bör få kallas “Internet Access”. Begränsar man för att undvika överbelastning, t ex video, så skall ALL video behandlas lika, dvs ingen diskriminering. Annan, IP-baserad trafik, även om den överförs genom Internet, skulle alltså inte få kallas “Internet Access”. Om det är möjligt att reglera vet jag inte, men det skulle kanske vara bra. Det blir tydligt för vanliga användare vad man åtminstone kan förvänta sig.

“Wait and see” eller reglera för nätneutralitet? Holland har!

EU-kommissionens “wait and see” bör innebära att man skulle kunna skärpa regleringen, men i första hand införa starkare övervakning av marknaden. Nationellt verkar det finnas utrymme redan nu att kunna införa starkare lagstiftning, om man anser att nätneutraliteten bör skyddas hårdare. Holland har ansett det, efter ett antal incidenter med diskriminerande begränsningar av tjänster över Internet. Där verkar man till och med ha lagstiftat mot att accessleverantören kan ta extra betalt om man skall tillåta t ex telefon över Internet!

Vad vill Neelie Kroes – och varför?

Neelie Kroes, EU vicepresident och ansvarig för EU digitala agenda, är inte lycklig över det holländska beslutet.  Hennes uttalande att “requiring operators to provide only ‘full internet’ could kill innovative new offers” ifrågasätter jag starkt. Internet, med sin öppna end-to-end modell (connection-less, edge-centric), har utan motstycke genom åren visat sig vara grundläggande för Internets expansion och alla de innovativa, ofta överraskande, applikationer med tjänster vi sett, ser och använder. “New Offers” är (jag börjar nog bli gammal..) kan inte vara något annat än försök att återta den gamla affärsmodell som fanns hos de dåvarande “televerken” till senare halvan av 90-talet (i Sverige) då den gick sönder på grund av Internet. Neelie verkar ha avvikit från den linje hon höll när hon fick sitt nuvarande jobb i EU-kommissionen.

Jag avslutar med att citera vår ISOC CEO Lynn St Amour i sitt tal till EU-kommissionen 2009:

The Internet Model is based on widely supported key principles, such as the “end-to-end principle,” which supports the global deployment of innovative, and often surprising applications. Those who create applications don’t need permission to deploy them on the Internet. And perhaps most importantly, users themselves choose which applications best meet their needs (hopefully with no intermediate filtering).

Jan Flodin
ISOC-SE 

 

Nu börjar vi blogga!

Linda Sandberg

Det här är en öppen och fri blogg, där alla våra medlemmar är välkomna att skriva inlägg. Vi kommer att forma bloggen tillsammans med er. Det viktiga för oss är innehållet, hur det ser ut och allt annat kommer att lösa sig med tiden.

Saker som vi tycker att det känns naturligt att blogga om är till exempel nätneutralitet, IPv6, mänskliga rättigheter på Internet, säkerhet och integritet på nätet.

För er som inte vet vad Internet Society är men som känner att något av områdena ovan är intressanta, läs mer på vår hemsida och följ oss på twitter!

Om du är sugen på att skriva ett inlägg eller har några idéer kan du maila mig, så kör vi!