Nej till #ACTA – seger för demokratin!

Linda Sandberg

Dagens omröstning i Europaparlamentet om ACTA resulterade i 478 röster mot, 165 som avstod från att rösta och 39 som röstade ja. En seger för demokratin med andra ord!

ISOC-SE lilla insats att skicka mail till EU-parlamentarikerna är ingenting emot vad alla protesterande människor runt om i Europa har gjort! Tack för alla era insatser!

Jag har börjat samla länkar om dagens röstning nedan för alla som vill fördjupa sig ytterligare.

BBC NEWS – http://www.bbc.co.uk/news/technology-18704192

DN – http://www.dn.se/nyheter/varlden/acta-forkastas

Staffan Jonsson, ISOC-SE- https://www.iis.se/blogg/styrningen-av-internet/acta-avtalet-nedrostat-i-europaparlamentet

Anne-Marie Eklund-Löwinder, ISOC-SE – https://www.iis.se/blogg/ett-rungade-nej-till-acta

Om du är medlem och själv har bloggat eller om du vill komplettera med en länk maila mig länken till linda@isoc.se 

Nu ska jag njuta av denna härliga Internetdag! Hoppas att ni gör detsamma!

/Linda Sandberg, ISOC-SE

 

Användarvillkoren – nättjänsternas okända ”lag”

Daniel Westman

Daniel Westman

Vi tillbringar allt större del av vår tid på olika nättjänster. Vi e-handlar, vi bloggar, vi lägger upp bilder, vi lagrar våra dokument och vi mejlar. Vi lägger därmed mycket information om oss själva och mycket av den information som vi själva skapar i olika företag händer.

Lagar gäller givetvis också när vi lever vårt liv i dessa tjänster. Men faktum är att tjänsternas användarvillkor ofta är en viktigare regelkälla. Där framgår hur våra personuppgifter får behandlas och spridas, vilka rättigheter som företaget bakom tjänsten får att utnyttja våra bilder och texter som vi lägger upp, vad vi får använda tjänsten till och vilket ansvar som vi kan utkräva om tjänsten fallerar.

Trots detta tar vi ofta lätt på användarvillkoren och klickar i ”ja, jag har läst (och godkänner) villkoren” utan att vi faktiskt har gjort det. I de allra flesta fall innebär det att vi ända blir bundna av villkoren. Bara i vissa begränsade situationer finns det tvingande regler som gäller framför användarvillkoren. Det gäller trots att villkoren ofta är omfattande och ibland svåra att förstå.

Att vi tar så lätt på användarvillkoren har säkert flera förklaringar. I vissa fall kanske vi överhuvudtaget inte reflekterar över eventuella problem, i andra fall kanske vi litar på att villkor som många andra användare redan accepterat inte kan vara helt orimliga och i åter andra fall kanske vi minskar våra risker genom att anpassa användningen av tjänsten. Vissa kanske tror att lagstiftningen faktiskt ger ett starkare skydd i förhållande till avtalen än den faktiskt gör.

Eftersom användarvillkoren i praktiken blir styrande för våra digitala liv är situationen problematisk. Hur kan vi vara bra konsumenter om vi inte vet vad som gäller? Hur undviker vi att folk råkar illa ut på grund av bristande kännedom om förutsättningarna för användning av tjänsten?

Ett antal olika frågor aktualiseras:

  • Går det att göra villkoren mer tydlig och lättillgängliga, t.ex. genom grafiska ikoner?
  • Går det att normera användarvillkoren i större utsträckning, så att skillnaderna mellan olika tjänster inte är så stor?
  • Går det att hjälpa kunder att bevaka ändringar som sker i användarvillkoren?
  • Behövs det i lagstiftningen ett starkare skydd mot orimliga avtalsvillkor?

Dessa frågor är viktiga för ISOC-SE och vi vill ha hjälp att forma vår policy på områden! Därför anordnar vi den 19 juni ett seminarium som behandlar vissa aspekter kring användarvillkoren. Pär Lannerö, Metamatrix, kommer att presentera projektet CommonTerms och jag själv kommer att tala om vissa juridiska aspekter på användaravtal. Men framför allt vill vi höra er syn på dessa frågor och vad som bör göras!

Anmäl dig här till seminariet! (kostnadsfritt)

Varmt välkomna den 19 juni!

/Daniel Westman, Styrelseledamot i ISOC-SE

Nu är det slutlekt! 10 year’s and counting!

Torbjörn Eklöv

Tidigare i år när jag satt och labbade med IPv6 upptäckte jag att www.ipv6.tk var min första domän med IPv6 påslaget. En “whois” på domänen visade att den skapades 2005 men räkningar för domänen ledde mig till www.nic.tk som visade att det faktiskt var så tidigt som 2002 som domänen skapades. Med andra ord så firar därmed den domänen i år 10-årigt IPv6-jubileum och på sedvanligt sätt så fortsätter jag att tjata på…

En erfarenhet jag kunnat utläsa ur dessa tio år är att fram till för ungefär tre år sedan så sågs man som en kuf, eller på annat sätt en högst underlig person, som påstod att lösningen med IPv4 inte skulle räcka i all framtid.

De senaste tre åren tycker jag dock att attityden vänt något, måhända ses man fortfarande som en kuf, men man blir tagen på ett allt större allvar. IPv6 finns nu ofta med i någon form på fleras agendor och det händer mer och mer som kretsar krin IPv6. Jag vill dock se betydligt mer verkstad och mindre prat!

Eftersom att jag anser mig ha fog för att kalla mig erfaren på området då jag och mitt företag har varit verksam lite överallt inom IPv6. Vi har bl a aktiverat IPv6 på företag, kommuner, vårt egna nätverk med webb, dns, spam/antivirus etc. så tänkte jag här även dela med mig av lite handfasta tips som i sin tur förhoppningsvis leder till mer verkstad.

1. Om din Internetoperatör säger att de stödjer IPv6 – Tro inte på dem!!! 

Många operatörer i Sverige säger att de stödjer IPv6 men i skrivande stund är det bara 33% som verkligen har stöd för det.

Statistik över operatörernas användning av IPv6

 

Bland operatörer så är det ofta också så att även om operatören aktiverat IPv6 så finns det en massa om och men över hur och var du är ansluten mot dem och att detta har inverkan på möjligheten till IPv6. Jag anser vidare att en stor bromskloss för införandet av IPv6 i Sverige har varit och är de i vissa sammanhang så populära “öppna”näten. Kommunikationsoperatörerna i dessa när har inte varit särskillt öppna eller snabba i att anpassa sin teknik och sina affärsmodeller för dagens verklighet.

2. Hur aktiverar jag IPv6 på mitt företag?

Där jag arbetar har vi haft IPv6 aktiverat på det interna nätet, e-post, www och DNS sedan 2007. Sedan den tidpunkten har vi även aktiverat ett ganska stort antal av våra kunder. Men hur är det då möjligt om vi ser till punkt 1?

Det är enkelt, man måste vara beredd att använda sin kraft som betalande kund, använda sin marknadskraft, utmana sin operatör och säga:
“-Om vi inte får IPv6 så byter vi operatör till någon som kan tillhandahålla det.” 

Många av just våra kunder har små ISP:er där det trots allt har varit relativt enkelt att aktivera IPv6 för företagskunder. En liten motsägelse och ett problem som funnits/finns i Sverige i detta är att även om det relativt lätt för operatörer att tekniskt aktivera så har inte IPv6 adopterats i deras marknadskommunikation och affärsmodeller. Man skall heller inte förenkla det tekniska för mycket, bristande teknisk kunskap är även det ett existerande problem. Om jag skall våga mig på att generalisera så har de små operatörena större problem med marknaden än det tekniska och tvärtom råder bland de större ISP:erna. Gemensamt och överskuggande för de svenska opertörerna är dock tron i att det inte är så bråttom…

Svaret till rubriken ligger alltså förts och främst i att se till att man har en operatör som kan leverara protokollet. Ta kontakt med din ISP redan idag och stäm av frågan och om det behövs använd din marknadskraft!

3. Hur övertygar jag mitt företag/mina kunder att de måste agera?

Det här är oftast den enklaste delen tycker jag. Mitt företag har en slogan, bland flera med IPv6-koppling är väl bäst att tillägga, som lyder:
“-Jag har hela Internet, har du?”

Den kan tyckas trivial, men samtidigt är den sin tydliga relevans. Kommer inte insikten via detta så kan man ju försöka med:
”-Hur länge skall vi leva med att inte vara säkra på att kunna kommunicera med alla som vill kommunicera med oss?”

Exemplet och situationen i Asien/APNIC kan här även tjäna som ett förtydligande för båda fraserna ovan och att vi faktiskt här snart sitter i samma båt.

Jag har hela Internet har du?

Min starka rekommendation är att företag och organisationer som vill kunna kommunicera globalt, vilka vill inte det idag, måste se till att ha dual stack på sina viktiga tjänster.

Summerar jag mina erfarenheter fram till idag så är i sammanhanget punkt 1 och 2 ovan oftast betydligt svårare att kommar runt än förståelsen för punkt 3.

Även om jag naturligtvis vurmar för ett införande på bredden och på ”allt” så skall man även komma ihåg att jag långt och länge talat för att börja i det lilla och lära sig medans det inte är kritiskt på tjänsterna. Till viss del har nivån för kritiskt nu redan passerat men jag tror ni förstår vad jag menar och detta är ju också ett motiv för att införa verkstad kring detta NU och inte om något år.

4. Vad får du för SLA och hur övervakas IPv6?

Det här är ett annat problem. Du måste vara säker på att operatören hanterar IPv6 med samma prioritet som IPv4. Min erfarenhet är att IPv6 oftast hanteras med en klackspark, eller i alla fall lit med vänster hand. Vi har för tillfället fyra kunder som har IPv6 via en större svensk aktör, vi kan kalla dem för det gamla televerket, som har problem med att nå “hela IPv6-Internet”. Vi har naturligtvis felanmält detta för kunds räkning men svaren lyse med sin frånvaro. Tyvärr så är det fortfarande också så att man i samband med felanmälan som innefattar IPv6 allt för ofta får en respons i stil med:
“-Öhhh, vad sa du??”
Samma problematik relaterat till IPv4 kan dock gå hur snabbt som helst att fixa. (Och ja, vi har kontrollerat detta.)

Med andra ord så kan man inte ta för givet att SLA och övervakning för IPv6 verkligen sker på samma sätt och med de väl etablerade metoder som de för IPv4. Igen gäller det att utöva sin kundkraft och se till att kräva detta i dialogen med operatören.

5. Nu är det slutlekt!!

Det är snart World IPv6 Launch. Då kommer de stora som Google, YouTube, Facebook, Bing med flera att aktivera IPv6. Avsikten är även att vid denna tidpunkt göra det för alltid och inte bara som ett test.

IPv6 World Launch Day - This time is it for real - 6 june 2012

Då dessa ”Internetgiganter” går in och agerar skarpt så får väl det verkligen ses som ett bevis på att fasen för implementering är här, det vill säga mindre prat mera verkstad. Härmed stärks också relevansen för det jag tagit upp under punkt 4. Det är dags att agera med verkstad på implementeringen och de är i högsta grad dags för operatörerna att hantera IPv6 med samma attention som IPv4.

 

Prövotid och smekmånad är över mina vänner – det är slutlekt!

Torbjörn Eklövs IPv6 tröja speglar sig i datorn med budskapet IPv6 cant live without you

 

 

 

 

 

/Tobbe Eklöv, medlem i ISOC-SE’s styrelse och fritt tolkat från min egen IPv6-post på www.circleid.com 

ISOC-SE håller en workshop 15 juni på EuroDIG om nätneutralitet i Europa!

EuroDIG 14-15 juni, Folkets Hus, StockholmKom på vår workshop under EuroDIG och diskutera frågan “Do we need net neutrality regulation in Europe?”

Med oss har vi inga mindre än Frederic Donck, ISOC European Regional Bureau, moderator, Jerémié Zimmerman, La Quadrature du Net, Narine Khachatryan, Media Education Center Armenia, Jean-Jacques Sahel, Skype, Oskar Jonsson, Swedish Institute of Assistive Technology, Göran Marby, Body of European Regulators for Electronic Communication (BEREC), Amelia Andersdotter EU Parliament och Daniel Pataki, ETNO.

Alla i panelen har inte samma åsikt, så det blir spännande. Korta inlägg, provokativt och ni som deltar på plats och via nätet kan också komma med frågor och inlägg. Inga tråkiga powerpoints, utan rak debatt i 90 minuter! I några praktikfall ser vi betydelsen av öppet internet i sånt vi kanske inte tänker på hos oss.

Anmäl dig här! (kostnadsfritt)
OBS! Kryssa i workshop “WS8: Transparency and net neutrality in Europe” den 15 juni kl.09.30-11.00. Om du tycker att det här är viktigt, räknar vi med att du är med oss på plats!

Förbered dig genom att läsa Jan Flodins inlägg om Nätneutralitet (nov 2011).

Projektgrupp ISOC-SE: Jan Flodin, jan.flodin@isoc.se, Linda Sandberg, linda.sandberg@isoc.se och Lars Lundgren, lars.lundgren@isoc.se

Kort rapport och presentationer från Open-Space mötet!

Open Space Meeting 7 mars 2012

Linda Sandberg

Den 7 mars samlades aktivister, filosofer, drömmare, tekniker, IPv6-experter, studenter, fredsmäklare och andra Internetvänner på ISOC-SE Open-Space-Meeting för ett öppet och fritt Internet, för att väcka frågor och bidra med input till hur ISOC-SE kan fortsätta arbeta för att skydda, bevara, och utöka tillgången till Internet.

Annica Bergman och Linda Sandberg inledde mötet och berättade kort om Internet Society, 20-års-jubileum, ISOC-SE:s värderingar, Internethistoria och lite framåtblick. Presentationen kan ni kika på här (pdf)

Kristina Alexanderson höll i själva mötet och presenterade reglerna för mötesformen Open space. Hennes superfina presentation med sina personliga bilder hittar ni här på slideshare.

Frågeställningar som väcktes:

  • Hur kan ett öppet och fritt Internet ändå skydda användarnas integritet och anonymitet?
  • Standardavtal för konsumenter (Villkor, redovisning av information)
  • Hur kan en övergång till Dual Stack påskyndas/ske i Sverige utan reglering?
  • Hur bevarar vi den öppna end-to-end modellen för Internet?
  • Den som möjliggjort alla dessa fantastiska innovationer, inte minst för användning och global yttrandefrihet. Vad är hoten?
  • Vilken teknik är hotad? P2P? Kryptering? Bittorrent? Bitcoin? Hur är de hotade?
  • Hur ska vi se på värdet ”ett öppet Internet”? ÄR det ett absolut värde? Hur ska det vägas mot andra intressen?
  • Vad betyder ”öppet” och ”fritt” egentligen?
  • Hur gör vi för att gemene man ska förstå vikten av ett fritt och öppet Internet så att vi inte låser in oss i ett kommersiellt Internet bestående av t ex Facebook och Google?
  • Hur kan vi få ett bättre samarbete mellan beslutsfattare/policymakers och de som sitter på den tekniska kompetensen?
  • Hur kan vi prata om frihet på nätet med trovärdighet internationellt med lagstiftning som FRA på hemmaplan? (parallell fråga: Hur kan Sverige prata om fred och samtidigt exportera vapen)
  • Öppenhetsindustrin – Upphovsrätt och öppna data, affärsmodeller
  • Hur kan medborgarnas intressen nå fram i EU, ITU och vara en motvikt till kommersiella lobbyorganistationer i EU, ITU, lagstiftade nationella församlingar.
  • Hur stoppar man Internet-kriminalitet?
  • Affärsmodeller kontra öppenhet gällande tex VOIP över mobilt bredband/mobilnät och IPv6 i stadsnät/accesnät?
  • Internet styrning i IGF
  • Gerilla Internet – Att erbjuda öppen och fritt Internet till uteslutna grupper. Te  x längre med hård censur. Är det bra – rätt? Dåligt – fel? Skall det ske (kan de ske) på laglig, olaglig väg?
  • Liknande Deep Packet Inspection verktyg för att avlyssna datapaket, vilka ska få köpa dessa verktyg?
  • Vad är ok att filtrera? Var? Av vem?
  • Diskutera hur ISOC-SE kan bidra med mallar/verktyg FAQ för kunskapsspridning
  • Hur kan ISOC-SE göra för att vara mer intressant för sina medllemmar?
  • Vad är unikt för ISOC-SE?
  • Kunskapsutveckling om Internet på Internet

Frågeställningarna kategoriserades upp och möten bildades. Varje möte fyllde i ett protokoll som redovisade vad man diskuterat och vad man kommit fram till. Alla protokoll hängdes upp på väggen och alla deltagare fick dela ut 3 poäng på de protokoll man ville prioritera. Här kan ni se vad som stod i protokollen och samtliga poäng.

Utifrån det här kommer ISOC-SE föreslå aktiviteter för 2012. Om man som medlem själv vill dra igång en aktivitet redan nu är det bara att köra på och ifall man är osäker på ifall det faller inom Internet Societys ramar eller om man bara vill bolla något, kan man alltid göra det med oss i styrelsen.

Tack för en fantastisk kväll! Nu kör vi!

 

 

 

Internet Society fyller 20 år!

Linda Sandberg - styrelsemedlem 2011 -

Linda Sandberg

En av de grundläggande principerna för Internets design är öppenhet. År 1992 samlades Internetpionjärerna Vint Cerf och Bob Kahn för att försäkra sig om att Internet skulle fortsätta vara öppet och fritt. Tillsammans med Lyman Chapin skrev de artikeln ”Announcing Internet Society”. Det var här det hela började i en enkel handling för 20 år sedan.

Idag har Internet Society mer än 50.000 enskilda medlemmar och över 100 organisatoriska medlemmar i ett globalt nätverk av företag, ideella föreningar och människor.

De har haft en avgörande roll för Internets fortsatta öppenhet och att Internet ska vara för alla, oavsett vem du är, var du bor och vad du gör. Detta genomsyras både centralt och ut i alla chapters. De arbetar med regeringar, frivilligorganisationer, företag, teknikexperter och många andra människor. Det finns entreprenörer, innovatörer, tänkare, konstnärer, aktivister, de som gör och de som drömmer, utspridda över hela världen. Du är en av dem 🙂

Internet Society har själva valt att lyfta upp några höjdpunker från åren som gått på sin hemsida under rubriken – “Internet Society Marks its 20-Year Anniversary” 

Vi kommer lägga upp information på isoc.se under året, men vill att alla medlemmar aktiverar sig och uppmärksammar att Internet Society firar 20 år.

Såhär kan du hjälpa till: 

• Gilla och dela med dig av dina tankar kring Internet Societys 20-årsjubileum på vår facebooksida

• Följ Internet Society på Twitter

• Titta på youtubekanalen vad Vint Cerf och andra från Internets Society har att säga om att Internet Society fyller 20 år

• Skriv ett inlägg på din blogg, facebooksida eller twittra!

Följ med ner till Global INET i Genève, 22-24 april 2012 och arbeta för att forma politik för att skydda, bevara och utöka tillgången till Internet för de kommande 20 åren (Linda Sandberg och Jan Flodin från ISOC-SEs styrelse åker ner, maila oss om ni vill ses över en kopp kaffe därnere!

• Och är du inte redan medlem i ISOC-SE är det dags! Som medlem i ISOC-SE blir du nämligen automatiskt medlem i Internet Society. Ansök om medlemskap i ISOC-SE

• Tack för din insats!

2012 – året då du inför IPv6 i dina system!

Olle E Johansson

Olle E. Johansson

2012 kommer att bli året då du inför IPv6 i dina system. Det är inte längre en fråga om ”om”, det är en fråga om när och till vilken kostnad. Det är en frågan om att behålla ett öppet och globalt Internet. Det är en fråga om att vara nåbar av alla, överallt på vår jord. IPv6 är viktigt för Internet och därmed också för dig.

Under 2011 tömdes poolen på lediga IPv4-adresser
Under 2011 skrevs det allt mer om IPv6 i tidningar och på nätet. Utbildningarna om IPv6 fick allt fler deltagare och mängden IPv6-anslutna växte explosionsartat, även om det fortfarande är en mycket liten andel av Internet. Den största händelsen var att den lediga poolen av IPv4-adresser tog slut. Hur påverkar det dig? På kort sikt inte als. På längre sikt, slår det mot ditt företags plånbok. IPv4-adresser kommer att finnas tillgängliga, men priset går upp.I ett nät där allt fler tjänster blir moln-baserade och körs på virtuella servrar ökar behovet av IP-adresser. IPv4 kommer inte att räcka till.

IPv6 behövs för den globala Internet-tillväxten
Lyfter vi blicken ser vi hur Internet växer globalt. I Asien, Afrika och Sydamerika blir allt fler uppkopplade. Eftersom dom var sena på Internet-tåget har dom inte samma IPv4-resurser som till exempel USA. Adresstilldelningen i IPv4 följer Internet-utvecklingen och är inte gjord enligt några fördelningsnycklar baserade på folkmängd, antal eluttag eller mängden mobiltelefoner. Ska Internet fortsätta växa och kvarstå som en global kommunikationsplattform, en bas för demokratins utveckling och det sammanlänkande kittet mellan alla intelligenta prylar oavsett leverantör – då måste vi ha en gemensam adressrymd. Det är bara IPv6 som klarar det.

Alternativet? Från decentraliserat IP-nät till centralstyrt lappverk
Vad är alternativet? Ska man hårddra det är det att leva kvar i IPv4-världen och försöka att lappa och laga med olika privata adressrymder. Operatörerna inför nu storskaliga adressöversättningssystem för att klara expansionen med IPv4. Dom har inga val. Dessa system bryter mot Internet-arkitekturen på många sätt. Det största problemet är dock att vi får några centrala punkter där ALL trafik passerar. Det säger sig självt att dessa blir väldigt intressanta för stater som vill kontrollera trafik, gör det lättare att implementera FRA-lagar och ger möjlighet att blockera och filtrera på ett sätt som är svårare dag.

Steg 1 – Gör dina medarbetare IPv6-kompatibla
Det finns många skäl för IPv6 och få skäl mot. Det är ingen panik om du börjar nu. Inför IPv6 i alla projekt. Köper du ny utrustning, utvecklar nya webbar, inför nya applikationer, går över till molntjänster – se till att allt nytt stödjer IPv6. Och framtör allt, se till att dina medarbetare snabbt blir IPv6-kompatibla. Det är det viktigaste.Börja med att se till att varje IT-medarbetare spenderar en halvtimme med IPv6 varje fredag. Lägg till kurser för dom som behöver det och delta i dom aktiviteter som anordnas av branschorganisationer, ansvariga myndigheter, .SE och föreningar som ISOC-SE.

Det är i år det sker. 2012 blir startskottet för IPv6 i din organisation och det år då din webbtjänst, epost och företagets DNS blir nåbart via IPv6 – det nya Internetprotokollet. Välkommen tillbaka till det globala nätverket!

Olle E. Johansson

Olle är medlem i ISOC-SE och var en av dom som ställde till det med IPv4 som en tidig förespråkare för TCP/IP-protokollet. Hans företag Edvina började jobba med TCP/IP för persondatorer 1989 och jobbar nu med IP-telefoni. Olle har varit ordförande för SNUS, Swedish Network Users Society, styrelsemedlem i ISOC-SE. Han är en aktiv utvecklare i Open Source-projektet Asterisk. Olle har utbildat tusentals personer i TCP/IP och är en obotlig förespråkare för öppna nätverk. Du hittar honom bland annat på adressen ipv6friday.org och på twitter som @oej