{"id":451,"date":"2012-06-07T09:52:34","date_gmt":"2012-06-07T08:52:34","guid":{"rendered":"http:\/\/isoc.se\/blogg\/?p=451"},"modified":"2012-06-21T12:06:58","modified_gmt":"2012-06-21T11:06:58","slug":"ar-fn-ett-hot-mot-det-oppna-internet","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/isoc.se\/blogg\/ar-fn-ett-hot-mot-det-oppna-internet\/","title":{"rendered":"\u00c4r FN ett hot mot det \u00f6ppna Internet?"},"content":{"rendered":"

(English version)<\/em><\/a><\/p>\n

\"\"<\/a>

Jan Flodin<\/p><\/div>\n

Det \u00e4r nog klart f\u00f6r de flesta, inte minst efter den \u201carabiska v\u00e5ren\u201d att nationalstater med ett starkt kontrollbehov \u00f6ver sina medborgare p\u00e5 olika s\u00e4tt har f\u00f6rs\u00f6kt och f\u00f6rs\u00f6ker ta kontrollen \u00f6ver Internet, d\u00e5 det \u00f6ppna Internet upplevs som ett hot mot dessa regimers f\u00f6rm\u00e5ga att begr\u00e4nsa yttrandefriheten och medborgarnas spridning av vad som h\u00e4nder i det egna landet.<\/strong><\/p>\n

Ni som f\u00f6ljt bl a ISOC-SE twitter \u00e4r s\u00e4kert medvetna om att det seglat upp n\u00e5got som en del betraktar som \u00e4nnu ett f\u00f6rs\u00f6k av dessa stater att f\u00e5 kontroll \u00f6ver Internet. Denna g\u00e5ng vill man utnyttja FN omf\u00f6rhandling av det internationella telereglementet fr\u00e5n 1988<\/a>, International Telecommunications Regulations, ITR.<\/strong> 1988 var telekommunikation fortfarande v\u00e4sentligen helt sk\u00f6tt av statliga myndigheter, i v\u00e5rt fall Televerket. I USA hade AT&T (Bell-bolagen) samma st\u00e4llning med monopol, och ingick d\u00e4rf\u00f6r, tillsammans med andra staters PTT (Post, Telegraph and Telecommunications)-myndigheterna i FN-organet Internationella Teleunionen, ITU. ITR var och \u00e4r en frivillig reglering fr\u00e4mst av hur samtrafik mellan staternas telekommunikationssystem, bl a f\u00f6r telev\u00e4xelsystem, kan arrangeras, och hur man debiterar varandra f\u00f6r den internationella trafiken. I dag representeras Sverige fr\u00e4mst av Post- och Telestyrelsen, PTS.<\/a><\/p>\n

Det f\u00f6rhandlingar som \u00e4ger rum \u00e4r, nu som d\u00e5, enbart mellan stater utan insyn fr\u00e5n allm\u00e4nheten<\/strong>. F\u00f6rhandlingsrundorna avses avslutas i Dubai i december vid World Conference on International Telecommunications, WCIT<\/a>, med beslut om det nya ITR.<\/p>\n

Det \u00e4r l\u00e4tt att instinktivt h\u00e4vda att eftersom Internet inte fanns 1988 men finns nu och \u00e4r ett telekommunikationssystem s\u00e5 m\u00e5ste det inkluderas i ITR. Internet fanns 1988 och \u00e4r ett skenbart (virtuellt) n\u00e4t, dvs inte ett telekommunikationssystem \u00a0enligt ITR utan \u00e4r data processing i anslutna datorer, d\u00e5 som nu.<\/p>\n

Internet har sedan slutet av 90-talet kommit att bli en samh\u00e4llsviktig funktion f\u00f6r enskilda medborgare, f\u00f6retag och \u00e4ven statliga organ. Det \u00e4r d\u00e4rf\u00f6r b\u00e5de viktigt och naturligt att stater \u00e4r med och tar ansvar f\u00f6r dess stabilitet och tillg\u00e4nglighet. \u00a0Internets datorer \u00e4r beroende av bra telekommunikationer, \u00e4ven internationellt och den delen ber\u00f6r givetvis ITR, d\u00e5 som nu. Alla stater har f\u00f6r \u00f6vrigt inte en avreglerad telemarknad.<\/p>\n

Staters legitima ansvar och skyldigheter f\u00f6r Internet som en samh\u00e4llsresurs kan inte ifr\u00e5gas\u00e4ttas, \u00a0men v\u00e4l att man fr\u00e5n en del stater vill utnyttja ITR f\u00f6r det.<\/strong> Det framg\u00e5r ganska klart n\u00e4r man i underlaget ser vilka stater det \u00e4r som vill inkludera reglering av Internet. ITR88 definition av Telecommunications innefattar inte det som Internet \u00e4r (data processing) och man vill \u00e4ndra p\u00e5 detta, och \u00e4ven definitionen av International Telecommunications Service. Dessutom vill man att det nya ITR skall vara obligatoriskt (mandatory) f\u00f6r medlemsstaterna. I f\u00f6rl\u00e4ngningen inneb\u00e4r det att stater i vissa fall d\u00e5 kan komma att beh\u00f6va anpassa sin lagstiftning efter det nya ITR. \u00a0Det finns ocks\u00e5 ett s\u00e5dant f\u00f6rslag d\u00e4r medlemstaterna f\u00f6rbinder sig att anpassa nationell lag efter ITR, bl a om en annan medlemsstat annars anser sig \u201ckunna lida skada\u201d. Med dessa f\u00f6rslag som grund f\u00f6resl\u00e5r man p\u00e5 ett stort antal punkter \u00e4ndringar eller till\u00e4gg som ger stater r\u00e4tt och m\u00f6jlighet att reglera Internet p\u00e5 olika s\u00e4tt. Det \u00e4r naturligtvis inte alls s\u00e4kert att alla dessa f\u00f6rslag g\u00e5r igenom, men att de \u00f6verhuvud taget framf\u00f6rs av en grupp av medlemmar \u00e4r intressant nog.<\/p>\n

The Internet Society, ISOC, \u00e4r erk\u00e4nd av ITU som sektormedlem<\/a> och \u00e4r med p\u00e5 ITU-m\u00f6tena utan att ha r\u00f6str\u00e4tt. Man har insyn, men inte i allt, vad jag kan utl\u00e4sa. Som medlem i ISOC kan jag se, i sammanst\u00e4llningar fr\u00e5n ISOC, vilka stater som vill utnyttja ITR p\u00e5 detta s\u00e4tt. M\u00f6nstret framg\u00e5r tydligt och det kan knappast vara n\u00e5gon tvekan om syftet. Bland de stater som \u00e4r \u00a0bland f\u00f6rslagsst\u00e4llare f\u00f6r \u00f6kad styrning och kontroll av Internet eller de som st\u00f6djer det finner jag \u00a0\u201cRussian Federation, Arab States, Iran, Cuba\u201d och bland de som opponerar sig finner jag \u201cUSA, Australia, Canada och Portugal\u201d. Portugal representerar CEPT, European Conference of Postal and Telecommunications Administrations <\/a>och uttalar sig d\u00e4rf\u00f6r f\u00f6r Europa, som \u00e4r mer \u00e4n EU.<\/p>\n

Den 7 juni (efter det jag skrev det h\u00e4r inl\u00e4gget) ser jag p\u00e5 twitter att ISOC sammanst\u00e4llning nu annonserats p\u00e5 f\u00f6r var och en att se!<\/strong><\/p>\n

ISOC har ett mycket bra samarbete med de mer demokratiskt sinnade medlemsstaterna. Vid CEPT COM-ITU <\/a>(som f.\u00f6. koordineras av en mycket erfaren person fr\u00e5n PTS) m\u00f6te i slutet av maj, d\u00e4r man arbetade med ett European Common Proposal, verkar ISOC haft en bra samst\u00e4mmighet med CEPT uppfattning. I Sverige har vi ett utm\u00e4rkt samarbete med bl a PTS och i allt v\u00e4sentligt samsyn f\u00f6r den \u201cmulti stakeholder\u201d modell f\u00f6r Internets styrning<\/a> som FN sagt sig st\u00e5 bakom sedan flera \u00e5r.<\/p>\n

Vad \u00e4r d\u00e5 ISOC st\u00e5ndpunkt?<\/strong><\/p>\n

ISOC har en startsida<\/a> f\u00f6r sin information om WCIT, med ett omfattande material. Sally Wentworth, ISOC Senior Manager of Public Policy at the Internet Society, h\u00f6ll nyligen ett tal d\u00e4r ISOC tydligt redovisar sin st\u00e5ndpunkt<\/a>. Jag anser att f\u00f6ljande tv\u00e5 utdrag \u00e4r det mest v\u00e4sentliga:<\/p>\n

\u201cAs a Sector Member, we have significant concerns that, rather than<\/em><\/strong>
\n enhancing global interoperability, the outcome of WCIT could undermine<\/em><\/strong>
\n the security, stability, and innovative potential of networks worldwide.<\/em><\/strong><\/p>\n

In short, we are concerned that some government proposals would threaten<\/em><\/strong>
\n the viability of the existing and successful global multistakeholder<\/em><\/strong>
\n model for standards-setting and Internet policy development, and, by<\/em><\/strong>
\n extension, would pose a direct threat to the innovative, collaborative,<\/em><\/strong>
\n and open nature of the Internet itself.<\/em><\/strong><\/p>\n

. . .<\/em><\/strong><\/p>\n

Despite a formal 2005 consensus by ITU member states that Internet<\/em><\/strong>
\n governance should follow a multistakeholder model, the very nature of<\/em><\/strong>
\n the WCIT negotiations, which vest discussion and decision making in the<\/em><\/strong>
\n hands of only government stakeholders, runs counter to that<\/em><\/strong>
\n multistakeholder model, and threatens to undermine its effectiveness.<\/em><\/strong>
\n Furthermore, the substance of the WCIT negotiations, which will likely<\/em><\/strong>
\n include efforts to apply old-line, legacy telecommunications regulations<\/em><\/strong>
\n to Internet communications, could lead to a more fragmented, less<\/em><\/strong>
\n interoperable global network.\u201d<\/em><\/strong><\/p>\n

Vad kan h\u00e4nda nu d\u00e5?<\/strong><\/p>\n

H\u00e4r \u00e4r f\u00e4ltet \u00f6ppet f\u00f6r spekulation, allt ifr\u00e5n ett underg\u00e5ngsscenario f\u00f6r Internet som vi k\u00e4nner det till att det nya ITR inte v\u00e4sentligen kommer att f\u00f6r\u00e4ndra n\u00e5gonting f\u00f6r Internet. Jag f\u00f6rest\u00e4ller mig att i varje fall de extrema f\u00f6rslagen inte kommer att kunna antas. Att ITR skulle g\u00f6ras bindande, med p\u00e5verkan p\u00e5 nationell lag, \u00e4r knappast m\u00f6jligt, vad jag kan se, utan att staternas lagstiftande f\u00f6rsamlingar i v\u00e5rt fall Sveriges Riksdag, m\u00e5ste ratificera ett beslut. D\u00e4rmed kan ett nytt ITR \u201cd\u00f6 ACTA-d\u00f6den\u201d.<\/p>\n

Det \u00e4r en ny tid nu, allt fler medborgare i stater med yttrandefrihet accepterar inte att l\u00e5ngtg\u00e5ende beslut som r\u00f6r deras vardag f\u00f6rhandlas och avg\u00f6rs utan insyn. Blotta f\u00f6rekomsten av dessa \u201cslutna rum\u201d kan vara tillr\u00e4cklig f\u00f6r att skapa en stark opinion som kan f\u00e4lla beslut.<\/strong><\/p>\n

Det b\u00f6rjar nu v\u00e4xa fram en internationell opinion <\/a>runt ITR och WCIT. Om den kommer att kunna p\u00e5verka ITR \u00e5terst\u00e5r att se. Samtidigt rullar de slutna f\u00f6rhandlingarna p\u00e5 <\/a>inf\u00f6r WCIT i december.<\/p>\n

Jan Flodin<\/p>\n

P.S. Ser nu 7 juni em p\u00e5 wcitleaks.org att \u00e4ven ETNO tar chansen<\/a> att utnyttja ITR omf\u00f6rhandlling. D.S.<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

(English version) Det \u00e4r nog klart f\u00f6r de flesta, inte minst efter den \u201carabiska v\u00e5ren\u201d att nationalstater med ett starkt kontrollbehov \u00f6ver sina medborgare p\u00e5 olika s\u00e4tt har f\u00f6rs\u00f6kt och f\u00f6rs\u00f6ker ta kontrollen \u00f6ver Internet, d\u00e5 det \u00f6ppna Internet upplevs … Forts\u00e4tt l\u00e4sa →<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":22,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[1],"tags":[],"class_list":["post-451","post","type-post","status-publish","format-standard","hentry","category-uncategorized"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/isoc.se\/blogg\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/451","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/isoc.se\/blogg\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/isoc.se\/blogg\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/isoc.se\/blogg\/wp-json\/wp\/v2\/users\/22"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/isoc.se\/blogg\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=451"}],"version-history":[{"count":43,"href":"https:\/\/isoc.se\/blogg\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/451\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":494,"href":"https:\/\/isoc.se\/blogg\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/451\/revisions\/494"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/isoc.se\/blogg\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=451"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/isoc.se\/blogg\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=451"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/isoc.se\/blogg\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=451"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}