(alla nyhetsbrev från 2000 samlas på denna sida)

Nytt på Nätet nr 31

NYTT PÅ NÄTET ges ut av ISOC-SE, den svenska avdelningen av Internet
Society. ISOC-SE är en ideell förening där säväl enskilda personer
som organisationer kan bli medlemmar. ISOC-SE vill främja
utvecklingen och användningen av Internet i Sverige.
I NYTT PÅ NÄTET sammanfattas den gängna mänadens viktigaste
Internethändelser i Sverige och internationellt. NYTT PÅ NÄTET vänder
sig till alla som intresserar sig för Internets utveckling i Sverige.
NYTT PÅ NÄTET kan hittas på WWW: http://www.isoc-se.a.se/natnyt
PÅ NÄTET se sist i brevet.
INNEHÅLL
*** Förord
Redaktören talar
*** Internet Society med underorgan:
ISOC-SE, IETF
*** Svenska Internetorganisationer:
II-Stiftelsen, NIC-SE, Nationella knutpunkter
*** Visdomsord
*** Samhällsektorer:
IT-Kommissionen
*** Kalendarium
——————————————————————
*** Förord
Tjopp!
Konferensen INET 2001 kommer närmare. Den 10:e januari var det stopp
för bidrag till konferensen, och till min glädje (jag sitter i
programkommitten) så kom det in 136 bidrag sista 2 dygnen. Japp,
det var en överväldigande flod som enbart kan jämföras med gräshoppornas
intåg i Egypten. De som sorterar alla papper jobbar fortfarande efter
4 dagar med att sortera alla bidrag. Efter det tar (bl.a.) mitt arbete
i programkommitten vid där vi ska utvärdera alla bidrag och försöka
skapa ett program som är intressant för er, dvs potentiella deltagarna.
Jag hoppas att många kommer, för vi har plats för många. Platsen blir
Stockholmsmässan strax söder om Stockholm, och datumen 5-8 juni i år.
http://www.isoc.org/inet2001/
Patrik

*** Internet Society med underorgan:
ISOC-SE: Olle Thylander
——-
ISOC-SE har inrättat en aktivitetsgrupp som har åtagit sig att hålla i
olika aktiviteter och försöka aktivera fler medlemmar.
1. Den första av dessa aktiviteter blir en försenad julfest torsdagen den
18 januari med bl a ett intressant föredrag om de nya toppdomänerna (för
ett bara nämna seriösa inslag).
2. I början av februari planeras ett medlemsmöte med en summering av
IETF-mötet i San Diego i december på programmet. Aktuella ämnen är inte
minst Nationella tecken och secureDNS.
3. I mars ger Ericsson Labs en introduktion till 3G mobilnäten varvid man
går igenom begrepp som; UMTS, GPRS, EDGE mm. Frekvensspektrum, teknologier
i 3G nät, genomgång av Land Mobil Nät och access nät över luften. Mobilt
Internet och applikationer som använder de nya näten kommer också att beröras.
4. Den 14 mars håller ISOC-SE dessutom årsmöte.
5. I april kan det eventuellt bli ett medlemsmöte på temat DNSSEC.
6. 1-4 juni blir det förmodligen ICANN-möte i Stockholm.
7. Och den 4-8 Juni arrangeras INET2001, ISOCs stora väldskonferens
i Stockholm. Mer information finns på http://www.isoc.org/inet2001/.
ISOC-SEs medlemmar kommer att få närmare information om tid och plats för
de olika aktiviteterna.
Från arbetsgrupperna:
ISOC-SEs juridikgrupp har producerat en mycket läsvärd rapport om
ansvarsfrågor vid transport av information på nätet. Finns på ISOC-SEs
webbplats, http://www.isoc-se.a.se

IETF: Patrik Fältström (http://www.ietf.org)
—-
Nya RFC:er:
3010 NFS version 4 Protocol. S. Shepler, B. Callaghan, D. Robinson, R.
Thurlow, C. Beame, M. Eisler, D. Noveck. December 2000. (Format:
TXT=450434 bytes) (Obsoletes RFC1813, RFC1094) (Status: PROPOSED
STANDARD)
3017 XML DTD for Roaming Access Phone Book. M. Riegel, G. Zorn.
December 2000. (Format: TXT=59762 bytes) (Status: PROPOSED STANDARD)
3018 Unified Memory Space Protocol Specification. A. Bogdanov.
December 2000. (Format: TXT=177783 bytes) (Status: EXPERIMENTAL)
3020 Definitions of Managed Objects for Monitoring and Controlling the
UNI/NNI Multilink Frame Relay Function. P. Pate, B. Lynch, K.
Rehbehn. December 2000. (Format: TXT=67736 bytes) (Status: PROPOSED
STANDARD)
3021 Using 31-Bit Prefixes on IPv4 Point-to-Point Links. A. Retana, R.
White, V. Fuller, D. McPherson. December 2000. (Format: TXT=19771
bytes) (Status: PROPOSED STANDARD)
3030 SMTP Service Extensions for Transmission of Large and Binary MIME
Messages. G. Vaudreuil. December 2000. (Format: TXT=23405 bytes)
(Obsoletes RFC1830) (Status: PROPOSED STANDARD)
*** Svenska Internetorganisationer
II-stiftelsen: Olle Thylander
————-
II-stiftelsen har under december bl a diskuterat och preciserat uppdraget
till NIC-SE. Diskussionerna har bl a gällt DNS och stiftelsens tankar om en
intensivare marknadsföring av .se-domänen.
Under tiden arbetar nämnden för domännamnsregler (NDR) vidare med förslag
till ändringar i regelsystemet.
En redan genomförd lättnad är att myndigheter numera kan registrera mer än
ett domännamn.
NIC-SE: Eva Frölich
——
December karakteriserades för NIC-SE:s del av de diskussioner som
förts med II-Stiftelsen under hösten angående det beslut om ändrad
inriktning av verksamheten som II-stiftelsen tog vid sitt möte den 22
augusti 2000. Följderna vad gäller drift, stabilitet, säkerhet och
trovärdighet för toppdomänen .se med anledningen av beslutet har
diskuterats mellan NIC-SE och II-stiftelsen under hösten.
II-stiftelsen förtydligade ytterligare intentionerna vid sitt möte
den 9 november 2000 och vid ett möte mellan II-stiftelsens ordförande
och NIC-SE den 7 december bekräftades att inriktningen låg fast. Vid
II-stiftelsens möte den 14 december 2000 konfirmerades beslutet igen.
Under december har 30% av NIC-SE:s personal ( bl a VD och
ekonomichefen) sagt upp sig.
Under månaden skickades också avierna ut till de 45 000
domännamnsinnehavare som registrerade sina domäner före den 1 januari
1998, samt till de som registrerat under december 1998 + 1999. De
kraftiga reaktioner som varit tidigare år uteblev i år och ersattes
av adressändringar och annan info till NIC-SE som gör att kvaliten på
NIC-SE:s register över domännamnsinnehavare ökar ytterligare.
Nationella knutpunkter: Magnus Andersson
———————-
Här redovisas summerad statistik för de nationella internetknutpunkterna.
Trafiken redovisas för FDDI- och DTP/SRP-knutpunkterna.
Angivet är genomströmningen i Mbit/sekund under ett vardagsdygn.
Mätningarna görs var 30:e minut under en vecka.
För DPT/SRP-knutpunkten är trafiken ett medelvärde som
genererats av 4 operatörer av 14 möjliga.
Min Medel Max
Stockholm A+B FDDI 172 595 911
Göteborg A+B FDDI 1 18 45
Stockholm A+B DPT 372 Mbit/sekund
Netnod Technical Support Site www.uhreg.mil.se/netnod
*** Visdomsord
*** Samhällsektorer:
IT-Kommissionen: Anne-Marie Eklund Löwinder

(http://www.itkommissionen.se)
Det har varit jul och nyår, och det finns inte så mycket nytt att
rapportera sedan förra numret av Nytt på Nätet från IT-kommissionens
horisont.
Den 1 januari 2001 trädde lagen om kvalificerade elektroniska
signaturer i kraft. Det ska bli intressant att se om det kommer att
innebära något genomslag för elektroniska id-kort under 2001.
Statskontoret arbetar med en upphandling av identifierings- och
signeringstjänster och -produkter. Resultatet ska bli ramavtal som
kommer att kunna användas av statliga myndigheter, kommuner och
landsting. På Statskontoret säger man att “Området är nytt,
kravbilden är osäker och hur många ramavtal som kan bli aktuella är
ovisst”.
Projektledare: Irene Andersson e-post: irene.andersson@statskontoret.se
Tidplan:
Oktober 2000 – mitten av december 2000: Förstudie
15 december 2000 eller februari 2001: Annonsering
Förfrågningsunderlag och inbjudan att lämna anbud: Februari/mars 2001 eller maj
2001
Ramavtal klara: 1 juli 2001 eller 1 november 2001
Tredje generationens mobiltelefoni
Alla känner vi ju till resultatet av licenstilldelningen av UMTS, och
den för många överraskande koalitionen mellan Telia och NetCom.
Näringsminister Rosengren kommenterar detta med: “Det samarbete som
nu inleds mellan Telia och NetCom hälsar jag med stor
tillfredsställelse Uppgörelsen innebär att Telia nu får tillgång till
en UMTS-licens.”
Alla sätt är bra, utom de dåliga.
EU och eEurope
Björn Rosengren träffade den 9 januari kommissionären Erkki Liikanen,
ansvarig för företagspolitik och informationssamhället, för att
diskutera de svenska prioriteringarna på tele- och IT-området under
ordförandeskapet.
Björn Rosengren är ordförande i transport- och telerådet under
Sveriges ordförandeskap i EU. Han understryker att mycket kraft
kommer att ägnas åt att fortsätta arbetet med att utforma den
framtida teleregleringen i Europa, som också är en del i
handlingsplanen för eEurope.
Handlingsplanen finns att läsa på :
http://www.europa.eu.int/comm/information_society/eeurope/index_en.htm
eEurope har tillkommit på initiativ från kommissionen för att
påskynda förändringen av den europeiska ekonomin till ett
informationssamhälle och för att på bästa sätt utnyttja den tekniska
kompetens som finns inom Europa. Sverige kommer att ta fram en
rapport för den fortsatta strategin för eEurope till toppmötet i
Stockholm i mars, tillsammans med kommissionen.
Det framtida regelverket inom telekommunikationsområdet måste
utformas så att det främjar en fortsatt dynamisk utveckling, säger
Björn Rosengren. Det måste bidra till att skapa goda förutsättningar
för en fungerande marknad där näringsliv och konsumenter drar nytta
av de fördelar som informationssamhället erbjuder.
Det mesta av regeringskansliets arbete är för ögonblicket inriktat på
ordförandeskapet och EU-frågorna.
På http://www.eu2001.se/ finns information om vad som är på gång.
Inom ramen för detta hålls en konferens i Luleå den 14-17 februari med rubriken
First Internet Bay Conference on Science and Cyber Community. Tre
huvudspår kommer att presenteras och diskuteras, Cyber Community and
Society, The Broadband Revolution samt Enabling Technologies.
Mål, syfte och program finns på www.internetbay.nu
Vid samma tidpunkt hålls ett informellt ministermöte i Luleå 15-17
februari som är ett gemensamt möte för arbetsmarknads- och
telekomministrar. Temat är bristen på IT-kompetens (skills gap).
Aktuell information om Sveriges ordförandeskap publiceras löpande på
http://www.eu2001.se/
Fler EU-dokument och -aktiviteter som kan vara av intresse:
Det slutliga förslaget till Europaparlamentets och rådets förordning
om inrättande av .EU som toppdomän på Internet (framlagt av
kommissionen)
http://europa.eu.int/ISPO/docs/services/docs/2000/December/ActeSV.pdf
COM 2000(814), Sixth Report on the Implementation of the Telecommunications
Regulatory Package
http://europa.eu.int/comm/information_society/policy/telecom/6threport/index_en.htm

IT-kommissionen
IT-kommissionens observatorium för IT, demokrati och medborgarskap
har publicerat rapporten Forskning om IT och demokrati:
http://www.itkommissionen.se/PDF/rappv%E4gledning.pdf
Rapporten dokumenterar ett seminarium som hölls inför bildandet av
ett svenskt nätverk för forskningsområdet IT och demokrati. Syftet
var att diskutera IT-kommissionens kartläggning av svensk forskning
på området samt föreslå hur ett nätverk för forskare inom detta
område kunde etableras.
IT-kommissionens Tillväxtobservatorium har publicerat en rapport
under rubriken Konsekvenser vid tillväxt av elektronisk handel.
Rapporten syftar till att aktivera debatten om hur ny teknik påverkar
samhället i allmänhet och “e-affärer” i synnerhet.
http://www.itkommissionen.se/PDF/rapp0027.pdf
Aktuella upphandlingar från Statskontoret
Statskontoret har fått i uppdrag av regeringen att genomföra en
upphandling av ett radiokommunikationssystem baserat på
TETRA-standard. I uppdraget ingår att identifiera användare
intresserade av att delta i ett gemensamt och landstäckande
radiokommunikationssystem färdigställa en kravspecifikation för
radiokommunikationssystemet utreda upphandlings- och
investeringskostnader samt framtida drift- och förvaltningskostnader
för radiokommunikationssystemet utarbeta förslag till
kostnadsföredelning mellan användarna utarbeta ett
förfrågningsunderlag och förslag till ramavtal avseende
radiokommunikationssystemet samt att genomföra upphandlingen. Till
projektet knyts en referensgrupp med företrädare för alla berörda
användarorganisationer.
Planerad avrapportering senast den 1 februari 2002.
Andra planerade upphandlingar:
* Nätverk 2001 : Under utredning. Nätverksprodukter och tjänster. Nya avtal i
maj 2001.
* Servrar. Ny ramavtalsupphandling kommer att genomföras under hösten 2001. Nya
avtal prel. 1 januari 2002.
* Elektronisk identifiering 2001 (se ovan): Under utredning. Kommer att omfatta
certifikat för tjänstebruk samt för allmänhetens tillgång till myndighetens
elektroniska tjänster. Avtal hösten 2001
.
Frågor kan ställas till it-upphandling@statskontoret.se.
Publikationer från Styrelsen för psykologiskt försvar
Ibland upptäcker jag mer eller mindre slumpmässigt publikationer från
myndigheter och som är av intresse. Styrelsen för psykologiskt
försvar har givit ut fler rapporter om information på Internet. T.ex.:
Krisinformation på Internet (augusti 1999)
http://www.psycdef.se/bibliotek/doc.asp?FileID=12
Beskriver, ger råd och rekommendationer om hur myndigheter,
organisationer och företag kan informera vid svåra påfrestningar i
samhället.
Källkritik för Internet, en studie som avser att kartlägga, diskutera
och analysera de nya källproblem som Internetanvändare ställs inför
när man söker kunskap på Internet och försöker skilja ut användbar
sådan från annan slags information som också bjuds ut via nätet.
http://www.psycdef.se/bibliotek/doc.asp?FileID=37
Författare: Göran Leth är fil dr och universitetslektor vid JMK,
Stockholms universitet. Torsten Thurén är docent och
universitetslektor vid JMK, Stockholms universitet.
Nya vägar för nyheter – En studie av nyhetsförmedling på webb,
text-tv och i andra alternativa kanaler.
http://www.psycdef.se/bibliotek/doc.asp?FileID=13
Syftet med rapporten är att beskriva hur nyhetsförmedlingen i dessa
kanaler ser ut, att analysera vilka förutsättningar dessa kanaler har
för att förmedla nyheter och information vid allvarliga händelser och
samhällsstörningar samt att erbjuda medieföretagen en grund för egen
analys av de alternativa kanalernas möjligheter vid stora
nyheter/allvarliga händelser

*** Kalendarium
Kalendarium
———–
Se http://www.isoc-se.a.se/Kalendarium/

Nytt på Nätet nr 30————————————————————————-

Nr. 30 – November 2000 Ett nyhetsbrev från ISOC-SE 13 December, 2000
————————————————————————-
NYTT PÅ NÄTET ges ut av ISOC-SE, den svenska avdelningen av Internet
Society. ISOC-SE är en ideell förening där säväl enskilda personer
som organisationer kan bli medlemmar. ISOC-SE vill främja
utvecklingen och användningen av Internet i Sverige.

I NYTT PÅ NÄTET sammanfattas den gängna mänadens viktigaste
Internethändelser i Sverige och internationellt. NYTT PÅ NÄTET vänder
sig till alla som intresserar sig för Internets utveckling i Sverige.

NYTT PÅ NÄTET kan hittas på WWW: http://www.isoc-se.a.se/natnytt

För mer information om ISOC-SE och NYTT PÅ NÄTET se sist i brevet.

INNEHÅLL

*** Förord
Redaktören talar

*** Internet Society med underorgan:
BOK, IETF

*** Svenska Internetorganisationer:
NDR, Netnod, Nationella knutpunkter, Bitos

*** Visdomsord
Visdomsord

*** Samhällsektorer:
IT-Kommissionen

*** Kalendarium

——————————————————————
*** Förord

Tjopp!

Jag fortsätter att testa DNS. Nu ser det ut så här:
31/10 16/11 27/11 13/12
NS 57680 58682 59811 61285
Errors 16938 18107 17354 17540
Bugs 14297 15201 14540 14638

% Bugs 24.78 25.90 24.31 23.89
Som ni kan se så blev det just nu i december lite bättre… Jag
undrar varför? Julstädar folk? Dock tycker jag nog att det skulle
kunna gå ner till 10% fel. Skärpning!
I vår kommer som vi kunde se i förra månadens NPN ISOC hålla en
konferens i Stockholm. Det är deras årliga konferens som i juni
kommer till Europa och Stockholm. Älvsjömässan är platsen, och ni kan
hitta mer information på
http://www.isoc.org/inet2001/
Jag har råkat hamna mitt i soppan och försöker dels ordna till det
tekniska runt konferensen (se till att det finns Internetaccess etc),
och dessutom sitter jag i programkommittén. Som tur är har jag många
vänner som hjälper mig med båda dessa problem — MEN, det blir ingen
konferens om det inte finns talare.
Jag vet att det finns folk här och var i Sverige som har coola,
balla, traditionella, trasiga (jajamensan, det är bra att tala om vad
som INTE fungerar) projekt om allt möjligt. Jag uppmanar er att
själva skicka in papper, övertala din bästa (eller värsta) vän att
skicka in ett, be din professor, underhuggare, chef, städare,
programmerare, IT-Chef, kundtjänstpersonal filura på vad de gjort de
senaste åren. När detta är gjort så kolla på
http://www.isoc.org/isoc/conferences/inet/01/cfc.shtml
…och se hur och var ni ska skicka era alster. Sista datum är 15
december, men det kan hända att vi förlänger tiden, och absolut så är
det så att om ni har en bra idé så ska inga byråkratiska regler i
världen hålla er utanför INET-konferensen.
Och, oavsett om ni kommer hålla en presentation eller inte så ska ni komma!
Patrik
*** Internet Society med underorgan:

BOK – Begäran om kommentarer:
(http://bok.isoc-se.a.se/)
Vi har två utestående BOK-UTKAST. Kommentera dessa så de kan
skrivas om eller ges ut som BOKar.
IETF: Patrik Fältström (http://www.ietf.org)
—-
Nya RFC:er:

2841 IP Authentication using Keyed SHA1 with Interleaved Padding
(IP-MAC). P. Metzger, W. Simpson. November 2000. (Format: TXT=14139
bytes) (Obsoletes RFC1852) (Status: HISTORIC)

2985 PKCS #9: Selected Object Classes and Attribute Types Version 2.0.
M. Nystrom, B. Kaliski. November 2000. (Format: TXT=70703 bytes)
(Status: INFORMATIONAL)

2986 PKCS #10: Certification Request Syntax Specification Version 1.7.
M. Nystrom, B. Kaliski. November 2000. (Format: TXT=27794 bytes)
(Obsoletes RFC2314) (Status: INFORMATIONAL)

2987 Registration of Charset and Languages Media Features Tags. P.
Hoffman. November 2000. (Format: TXT=8799 bytes) (Status: PROPOSED
STANDARD)

2988 Computing TCP’s Retransmission Timer. V. Paxson, M. Allman.
November 2000. (Format: TXT=15280 bytes) (Status: PROPOSED STANDARD)

2989 Criteria for Evaluating AAA Protocols for Network Access. B.
Aboba, P. Calhoun, S. Glass, T. Hiller, P. McCann, H. Shiino, G.
Zorn, G. Dommety, C. Perkins, B. Patil, D. Mitton, S. Manning, M.
Beadles, P. Walsh, X. Chen, S. Sivalingham, A. Hameed, M. Munson, S.
Jacobs, B. Lim, B. Hirschman, R. Hsu, Y. Xu, E. Campbell, S. Baba, E.
Jaques. November 2000. (Format: TXT=53197 bytes) (Status:
INFORMATIONAL)

2990 Next Steps for the IP QoS Architecture. G. Huston. November 2000.
(Format: TXT=65450 bytes) (Status: INFORMATIONAL)

2991 Multipath Issues in Unicast and Multicast Next-Hop Selection. D.
Thaler, C. Hopps. November 2000. (Format: TXT=17796 bytes) (Status:
INFORMATIONAL)

2992 Analysis of an Equal-Cost Multi-Path Algorithm. C. Hopps.
November 2000. (Format: TXT=17524 bytes) (Status: INFORMATIONAL)

2993 Architectural Implications of NAT. T. Hain. November 2000.
(Format: TXT=74136 bytes) (Status: INFORMATIONAL)

2994 A Description of the MISTY1 Encryption Algorithm. H. Ohta, M.
Matsui. November 2000. (Format: TXT=17803 bytes) (Status:
INFORMATIONAL)

2995 Pre-Spirits Implementations of PSTN-initiated Services. H. Lu,
Editor, I. Faynberg, J. Voelker, M. Weissman, W. Zhang, S. Rhim, J.
Hwang, S. Ago,. Hwang, S. Ago, S. Moeenuddin, S. Hadvani, S.
Nyckelgard, J. Yoakum, L. Robart. November 2000. (Format: TXT=96427
bytes) (Status: INFORMATIONAL)

2996 Format of the RSVP DCLASS Object. Y. Bernet. November 2000.
(Format: TXT=18929 bytes) (Status: PROPOSED STANDARD)

2997 Specification of the Null Service Type. Y. Bernet, A. Smith, B.
Davie. November 2000. (Format: TXT=25071 bytes) (Status: PROPOSED
STANDARD)

2998 A Framework for Integrated Services Operation over Diffserv
Networks. Y. Bernet, P. Ford, R. Yavatkar, F. Baker, L. Zhang, M.
Speer, R. Braden, B. Davie, J. Wroclawski, E. Felstaine. November
2000. (Format: TXT=76378 bytes) (Status: INFORMATIONAL)

3001 A URN Namespace of Object Identifiers. M. Mealling. November
2000. (Format: TXT=7459 bytes) (Status: INFORMATIONAL)

3002 Overview of 2000 IAB Wireless Internetworking Workshop. D.
Mitzel. November 2000. (Format: TXT=101466 bytes) (Status:
INFORMATIONAL)

3003 The audio/mpeg Media Type. M. Nilsson. November 2000. (Format:
TXT=8381 bytes) (Status: PROPOSED STANDARD)

3004 The User Class Option for DHCP. G. Stump, R. Droms, Y. Gu, R.
Vyaghrapuri, A. Demirtjis, B. Beser, J. Privat. November 2000.
(Format: TXT=10423 bytes) (Status: PROPOSED STANDARD)

3005 IETF Discussion List Charter. S. Harris. November 2000. (Format:
TXT=5682 bytes) (Also BCP0045) (Status: BEST CURRENT PRACTICE)

3006 Integrated Services in the Presence of Compressible Flows. B.
Davie, S. Casner, C. Iturralde, D. Oran, J. Wroclawski. November
2000. (Format: TXT=31588 bytes) (Status: PROPOSED STANDARD)

3007 Secure Domain Name System (DNS) Dynamic Update. B. Wellington.
November 2000. (Format: TXT=18056 bytes) (Obsoletes RFC2137) (Updates
RFC2535, RFC2136) (Status: PROPOSED STANDARD)

3008 Domain Name System Security (DNSSEC) Signing Authority. B.
Wellington. November 2000. (Format: TXT=13484 bytes) (Updates
RFC2535) (Status: PROPOSED STANDARD)

3009 Registration of parityfec MIME types. J. Rosenberg, H.
Schulzrinne. November 2000. (Format: TXT=16022 bytes) (Status:
PROPOSED STANDARD)

3012 Mobile IPv4 Challenge/Response Extensions. C. Perkins, P.
Calhoun. November 2000. (Format: TXT=37005 bytes) (Status: PROPOSED
STANDARD)

3013 Recommended Internet Service Provider Security Services and
Procedures. T. Killalea. November 2000. (Format: TXT=27905 bytes)
(Also BCP0046) (Status: BEST CURRENT PRACTICE)

3014 Notification Log MIB. R. Kavasseri. November 2000. (Format:
TXT=48287 bytes) (Status: PROPOSED STANDARD)

3015 Megaco Protocol 1.0. F. Cuervo, N. Greene, A. Rayhan, C. Huitema,
B. Rosen, J. Segers. November 2000. (Format: TXT=385432 bytes)
(Obsoletes RFC2885, RFC2886) (Status: PROPOSED STANDARD)

3016 RTP Payload Format for MPEG-4 Audio/Visual Streams. Y. Kikuchi,
T. Nomura, S. Fukunaga, Y. Matsui, H. Kimata. November 2000. (Format:
TXT=47070 bytes) (Status: PROPOSED STANDARD)

*** Svenska Internetorganisationer

Netnod: Hans Wallberg
——-
Den nationella Internetknutpunkten i Malmö är nu driftsatt. Den är
placerad i Malmö/B (rum A124, Limhamnsgårdens Alle 18, Malmö) som är ett
av Post & Telestyrelsens bergrum. Bergrummet är ur kommunikationsteknisk
synvinkel centralt placerat. De fiberförbindelser som finns i Öresundsbron
går till bergrummet och flera Internetoperatörer har också sin utrustning
placerad där. Knutpunkten är baserad på DPT-teknik
(se http://www.netnod.se/DPT/) med kapaciteten 2 x 622 Mbit/s.
Sveriges Provnings- & Forskningsinstitut (SP) har driftsatt en NTP-server
på den nationella Internetknutpunkten i Göteborg.
SP har bl.a. ansvar för tid och frekvens i Sverige. Den Svenska nationella
tidsskalan upprätthålls vid SP med hjälp av tre atomur, cesiumur. Atomuren
jämförs med varandra för att upptäcka eventuella instabiliteter hos något
av uren. Atomurens tid jämförs sedan med den internationella
atomtidsskalan via den Internationella Byrån för Mått och Vikt utanför
Paris (se http://www.sp.se/pne/ElMet/sv/t&f.htm).
NTP-servern vid knutpunkten i Göteborg innehåller bl.a. flera rubidiumur
och har en direkt koppling till den nationella tidsskalan. Världen över
förekommer inte så många tidsservrar med koppling till en nationall
tidsskala varför den nu driftsatta tidsservern ger Sverige en viss
särställning. Under år 2001 kommer ytterligare tiddservrar att installeras
vid de övriga Internetknutpunkterna i Sverige.
Nationella knutpunkter: Magnus Andersson
———————-
Här redovisas summerad statistik för de nationella internetknutpunkterna.
Trafiken redovisas för FDDI- och DTP/SRP-knutpunkterna.
Angivet är genomströmningen i Mbit/sekund under ett vardagsdygn.
Mätningarna görs var 30:e minut under en vecka.
Min Medel Max
Stockholm A+B FDDI 19 510 995
Stockholm A+B DPT n/a n/a 308
Göteborg A+B FDDI 1 14 203
Netnod Technical Support Site www.uhreg.mil.se/netnod
NDR: Petter Rindforth
—-
Inom kort kommer samtliga svenska domännamnsombud att bli kontaktade av SIFO
som på NDR & Nic-SE’s uppdrag gör en marknadsundersökning. Undersökningen
ska vara klar i månadsskiftet januari/februari och då bör NDR ha fått ett
bra underlag för det fortsatta regelarbetet.
NDR arbetar med 4 delmoment: Ett förslag till liberaliserat regelverk med
bibehållen förprövning, ett förslag till “regler” utan förprövning, en
tvistlösningsmodell med skiljeförfarande samt en översyn av Allmänna
Villkor. Vår målsättning är att kunna gå ut med en remiss till alla
intressenter före sommaren 2001.
BITOS: Mikael Pawlo (http://www.bitos.org/)
——
BitoS har släppt en ny version av sin webbplats. Den nya webbplatsen är
utvecklad av BitoS-medlemmarna Medium Interactive och Mediegruppen.
Förutom en grafisk förbättring har strukturen på dokumenten på webbplatsen
förbättrats. Vidare finns nu en grafisk symbol för den som vill länka till
Spam-hunden.
*** Visdomsord
Visdomsord: Ladislaus Horatius
———–
Djupbandsbolaget närmar sig alltmer det äkta bredbandet. På Luciadagen
öppnar vi, i samarbete med AntColony, klubben The Wizniz Lounge. Välkomna
till månatliga domänöverskridande möten! se http://www.djupband.com/twl

*** Samhällsektorer:
IT-Kommissionen: Anne-Marie Eklund Löwinder —————-
(http://www.itkommissionen.se)

Bredbandsutredningen har överlämnat sitt betänkande till Näringsminister
Björn Rosengren. I betänkandet presenterar utredare Peter Roslund sitt
förslag till nationellt IT-infrastrukturprogram. Utredningens uppgift har
varit att lämna förslag till ett nationellt IT-infrastrukturprogram samt
att lämna förslag till hur det stöd som staten anvisar för det
ortssammanbindande nätet ska användas. Utredningen föreslår att det
nationella IT-infrastrukturprogrammet bör omfatta insatser inom följande
områden:

Svenska Kraftnäts utbyggnad av ett nationellt stamnät enligt
regeringsbeslut N1999/11617/SÄ.
1. Statligt stöd till områdesnät enligt SOU 2000:68
2. Skattereduktion där anslutningskostnaden av fastighetsnät är avsevärt
dyrare än normalt enligt förslaget till lag om skattereduktion av utgifter
för vissa anslutningar för tele och datakommunikation (prop. 2000/01:24.
3. Statligt stöd till ortsammanbindande nät
4. Kompetenshöjande åtgärder inom IT-infrastrukturområdet inklusive
forskning och utveckling
Åtgärder för att åstadkomma en IT-infrastruktur med bästa möjliga
utformning och funktion.
Huvudspåret för utbyggnaden av IT-infrastruktur är att det ska ske av
marknaden på kommersiell grund. Läs betänkandet, IT-infrastruktur för stad
och land, SOU 2000:111.
http://www.naring.regeringen.se/propositioner_mm/sou/pdf/sou2000_111a.pdf

Generell vägledning till framtidssäker IT-infrastruktur
IT-kommissionen presenterade hösten 1999 sin vision om en framtidssäker
IT-infrastruktur för Sverige. Visionen omfattar två delar. Den första delen
är ett finmaskigt fiberoptiskt nät som når alla invånare i Sverige senast
2005. Den andra delen av visionen är att operatörer i konkurrens ska
leverera en grundtjänst för fast anslutning till Internet. Grundtjänsten
ska ha en kapacitet på minst 5 Mbit/s trafikgenomströmning mellan två
godtyckliga punkter inom Sverige. 5 Mbit/s är ett startvärde och ska kunna
fördubblas varje år genom att byta kommunikationsutrustning. Kapaciteten
(hastigheten) måste vara lika hög både till och från användaren. Den nya
finmaskiga IT-infrastrukturen ska vara grunden för både nya och befintliga
tillämpningar.

För att klara de krav som IP-baserade kommunikationsnät ställer på
kapacitet, driftsäkerhet och mångfald anser IT-kommissionen att det krävs att:
Kommunnät och regionala nät planeras som generella nät med ett definierat
målnät (inte som funktionsnät baserade på en viss teknisk
kommunikationslösning).
* Ett generellt kanalisationsnät planeras och byggs som grund för ett
fiberoptiskt nät.
* Ett generellt redundant fiberoptiskt nät planeras och byggs som grund för
operatörernas olika behov av kommunikationsnät.
* Internetoperatörer och andra aktörer som vill bygga aktiva nät ska
erbjudas svart fiber, dvs. fiber utan kommunikationsutrustning, på
enhetligt sätt med standardiserade avtal och nätägare ska kunna
återförsälja andra nätägares IT-infrastruktur

För kostnadseffektiv utbyggnad av IT-infrastrukturen krävs att:
* Planering och investering av utbyggnaden sker långsiktigt.
* En funktion inrättas som bevakar samtliga gräventreprenader och som
samordnar förläggning av kanalisation i enlighet med målnätets struktur.
* Anslutning av kommunens huvudnod(er) samordnas med angränsande kommuner.
* Samordning sker med nationella aktörer som bygger fibernät mellan
huvudorter i landet för att om möjligt få delfinansiering av exempelvis
anslutningar till andra kommuner och av mindre orter.

IT-kommissionen har utarbetat en vägledning som ska vara ett stöd i
processen att planera och genomföra utbyggnaden av en framtidssäker
IT-infrastruktur som grund för olika tillämpningar.
Vägledningen vänder sig till personer inom den kommunala förvaltningen som
är ansvariga för frågor och beslut gällande genomförandet av
IT-infrastrukturen inom kommunen. Vägledningen riktar sig även till de som
samordnar frågor gällande IT-infrastrukturen för närliggande kommuner.
Vägledningen vänder sig dessutom till de som anlägger nät åt kommunen.
Vägledningen ska även vara ett stöd och utgöra ett underlag för upphandling.
I vägledningen definieras IT-infrastrukturens nätdelar och typer av noder
samt vilka nationella och lokala krav detta medför. Därefter beskrivs
vilket beslutsunderlag som bör tas fram inför en utbyggnad. Vidare
behandlas kraven på kanalisation, optisk fiber och nodrum, liksom
säkerhetsfrågor och dokumentationsprinciper. I projekteringsavsnittet
behandlas material och installationsmetoder samt projektering av stam-,
fördelnings- och anslutningsnät.
Rapporten presenterades vid ett presseminarium den 4 december. Följ seminariet i
efterhand via
http://www.regeringen.se/webbutsandningar/ondemand/001204.ram eller
Ladda hem hela rapporten
http://www.itkommissionen.se/PDF/rappvagledning.pdf

Datavirus och distribuerade dos-attacker
Säkerhet när det gäller IT-området är inte någon ny företeelse, men det har
blivit ett växande problem i takt med den ökade anslutningen till Internet,
framför allt genom det växande antalet fasta anslutningar med hög
kapacitet, det som i dagligt tal benämns som bredbandsanslutningar.

IT-kommissionens observatorium för Informationssäkerhet har publicerat en
rapport som diskuterar några av de vanligaste hoten – datavirus och
blockering av tjänster.
http://www.itkommissionen.se/PDF/rapp0023.pdf

Hantering av IT-incidenter
Sverige bör inrätta en särskild funktion för att hantera IT-incidenter. Det
föreslår Post- och telestyrelsen, PTS, i en rapport som lämnats till
regeringen. Funktionen ska i första hand betjäna de statliga myndigheterna
och arbeta med:
· Informationsförmedling. Funktionen ska kunna utfärda varningar, ge
råd om hur myndigheter kan skydda sig mot IT-incidenter samt ge risk- och
hotbildsinformation.
· Analys. Funktionen ska ta emot och analysera rapporter om
IT-incidenter från myndigheter samt utföra risk- och hotbildsanalys.
Myndigheternas rapportering till funktionen bör vara frivillig.
· Samordning. Funktionen bör ha beredskap för att kunna samordna
analys- och informationsarbete i samband med pågående IT-incidenter.
Under utredningsarbetet har PTS frågat 46 myndigheter varav flertalet anser
att en sådan funktion behövs. Funktionen ska fungera som ett stöd för
myndigheterna som själva har ansvar för att hantera IT-incidenter.
PTS föreslår att funktionen inrättas som försöksverksamhet under två år och
därefter utvärderas. Utvärderingen läggs sedan till grund för fortsatt
verksamhet. Under försöksperioden bör funktionen bemannas med 6-10 personer
och förläggas till PTS.
Enligt PTS bedömning kan den föreslagna funktionen för IT-incidenthantering
påbörjas inom ramen för nuvarande lagstiftning och med relativt kort
planeringstid. Om ambitionen ska höjas krävs dock vissa författningsändringar
som får/bör utredas i särskild ordning.
Rapport inklusive bilagor finns på
http://www.pts.se/dokument/getFile.asp?FileID=1988

Presentation av beslutet om UMTS-tillstånd
Lördagen den 16 december fattar Post- och telestyrelsen beslut om vilka
företag som får de fyra tillstånden för UMTS, den tredje generationens
mobiltelefoni. Beslutet kommer att offentliggöras kl. 11.00. De ansökande
kommer att underrättas skriftligen om beslutet, som också kommer att finnas
tillgängligt på PTS hemsida på utsatt tid.
Medlemsländerna inom IRG, the Independent Regulators Group, har kommit
överens att medverka till införandet av kommissionens lagförslag om bl.a.
LLUB (Local Loop Unbundling).
http://www.pts.se/dokument/getFile.asp?FileID=1944
Självreglering inom elektroniska affärer
Sverige ligger långt framme när det gäller elektroniska affärer. En av
förutsättningarna för att sådana affärer ska utvecklas ytterligare är att
det finns tillit till det nya sättet att handla. IT-kommissionen
arrangerade tillsammans med Näringsdepartementet en hearing om
självreglering inom elektroniska affärer den 6 juni. I rapport SOU 2000:96
ges ett utförligt referat av hearingen och slutsatser som en arbetsgrupp
tagit fram i den efterföljande analysen redovisas. Rapporten är tillgänglig
på IT-kommissionens webb
http://www.itkommissionen.se/PDF/rappsjalvreglering.pdf

*** Kalendarium
Kalendarium
———–
Se http://www.isoc-se.a.se/Kalendarium/

Nytt på nätet nr 29————————————————————————–

Nr. 29 – Oktober 2000 Ett nyhetsbrev från ISOC-SE 16 November, 2000
————————————————————————–
NYTT PÅ NÄTET ges ut av ISOC-SE, den svenska avdelningen av Internet
Society. ISOC-SE är en ideell förening där säväl enskilda personer
som organisationer kan bli medlemmar. ISOC-SE vill främja
utvecklingen och användningen av Internet i Sverige.
I NYTT PÅ NÄTET sammanfattas den gängna mänadens viktigaste
Internethändelser i Sverige och internationellt. NYTT PÅ NÄTET vänder
sig till alla som intresserar sig för Internets utveckling i Sverige.
NYTT PÅ NÄTET kan hittas på WWW: http://www.isoc-se.a.se/natnytt
För mer information om ISOC-SE och NYTT PÅ NÄTET se sist i brevet.
INNEHÅLL
*** Förord
Redaktören talar
*** Internet Society med underorgan:
ISOD, ISOC-SE, ISOC-SE Metadata, BOK, IETF
*** Svenska Internetorganisationer:
NDR, IIS, NIC-SE, Nationella knutpunkter,
Bitos
*** Visdomsord
*** Samhällsektorer:
IT-Kommissionen
*** Kalendarium
——————————————————————
*** Förord
Tjopp!
Testerna av DNS i Sverige går vidare. Tack vare mycket bra
kommenterer från folk här och var, så har jag förfinat mina tester så
jag skiljer mellan fel som har direkt påverkan på DNS för zonen, och
sådant som inte är felkonfiguration, men vad som kan leda till att
zonen inte är så stabil som man önskar.
Efter att ha börjat testa zonerna i Sverige varje vecka ser jag att
felaktiga zoner ligger runt 25%. Alltså, 1/4 av alla zoner har fel
som är felkonfigurationer. Ytterliggare c:a 9% borde konfigureras
annorlunda.
Låt oss titta närmare på siffrorna denna månad jämfört med förra.
Oktober November
Total mängd domäner i Sverige: 56693 58259 +2,7%
Antal testade domäner(*): 53300 58259
Antal domäner med fel: 17794 33% 17179 29%
Färre än 2 NS: 2567 4% 2699 4%
Icke-namnserver pekas ut: 13694 25% 12454 21%
Felaktig mailadress: 3387 6% 3403 5%
Namnserver saknar A-record: 193 0% 90 0%
Det har blivit bättre som ni ser, men, det finns mycket mer att göra.
Mycket mycket mer.
Patrik
*** Internet Society med underorgan:
ISOC: Olle Thylander
——————
ICANN at Large Membership
Så har då valen till allmänhetens representanter (“at Large Members) i
organisationen ICANN ägt rum. Långt ifrån alla registrerade medlemmar i at
Large-organisationen röstade, men någon omräkning av rösterna har i alla
fall inte behövts (apropå ett aktuellt val). Valda blev:
North America – Karl Auerbach
Europe – Andy Mueller-Maguhn
Africa – Nii Quaynor
Asia/Australia/Pacific – Masanobu Katoh
Latin America/Caribbean – Ivan Moura Campos.
Med tanke på den tyska dominansen inom Europa i medlemsorganisationen var
det nästan givet att Europa skulle välja en tysk representant – frågan var
bara vem.
Andy Mueller-Maguhn beskriver sig som en “netizen” (net citizen) och är
medlem av den mycket kända tyska datorklubben Chaos, organisationen bakom
de intrång som beskrivs i Clifford Stolls berömda bok “The Cuckoos Egg”!
Bridging the Digital Divide
ISOC vill skapa större medvetenhet om digitaliseringen och Internet (och
samtidigt förbättra sin ekonomi) genom redaktionell annonsering och bilagor
i kända tidningar som NewYork Times.
Kostnad för Internetanslutning
ISOC har uppmärksammat en OECD-rapport som redogör för skillnaderna i
telefontaxor i OECD-länderna. I Australien, Canada, Mexico, Nya Zeeland och
USA är lokalsamtal gratis eller har ett pris oavsett längd, och invånarna i
dessa länder kan alltså använda Internet flitigt utan att få astronomiska
telefonräkningar. I Europa betalar vi däremot mer ju längre tid vi är
uppkopplade.
Telefonbolagens linjer används alltmer för Internettrafik och det är till
mycket stor del internationell trafik där flera länders telefonbolag är
inblandade. Inom ITU (Internationella Teleunionen) diskuteras för
närvarande hur kostnaderna för denna trafik bör fördelas mellan bolagen.
ISOCs training workshops
Genom åren har tack vare ISOC studenter från hela världen och i synnerhet
Afrika, Latinamerika och Östeuropa lärt sig bygga och övervaka nätverk med
Internetteknologi. På senare tid har det varit svårt att få tillräckligt
ekonomiskt stöd för dessa kurser och man söker nu skapa nya modeller för
kurserna. Internet är idag spritt till stora delar av världen, men _graden_
av närvaro är fortfarande ytterst varierande.
Vid INET2001 i Stockholm planeras ett symposium för att diskutera
utvecklingsländernas särskilda problem, och en utvald skara ledande
personer från utvecklingsländerna kommer att träffas i en “high level
technical and policy workshop”.
Bulgariens president ISOC-medlem
Inom ISOC väcker det alltid uppmärksamhet när organisationen lyckas
rekrytera statsöverhuvud och andra prominenta personer som medlemmar. Nu
senast har Bulgariens president Peter Stoyanov anslutit sig och uttryckt
sin tro på Internet som en kraft som förändrar världen.
Crime in Cyberspace
Men Internet används i bland på fel sätt (t ex av virustillverkare i
Bulgarien). Europarådet håller på att arbeta fram en konvention om
brottslig verksamhet i Cyberspace i syfte att harmonisera lagstiftningen i
olika länder och möjliggöra ett internationellt samarbete för att bekämpa
cyberbrott.
Internets betydelse för utbildningen
I en forskningsrapport har man studerat användningen av Internet hos
skolungdom runtom i världen och man har funnit att Internet nu i mångt och
mycket tagit över den roll som tidigare uppslagsverk och skolbiblioteken
spelade. När det gäller tillgången till Internet i skolorna finns stora
variationer och inte oväntat intar Sverige tillsammans med Canada en
topposition. Nio av tio ungdomar i Australien, Canada, USA och Sverige
rapporteras använda World Wide Web för att lösa och komplettera sina
skoluppgifter.
IPPN
Letar man efter en expert eller en talare till en Internetkonferens kan man
nu få hjälp från organisationen IPPN, vilket uttyds Internet Public Policy
Network. Hittar man en lämplig person genom IPPN får man betala 20 % av
arvodet till talaren/experten i förmedlingsavgift till IPPN.
Nationella tecken
ISOC har tidigare uttryckt sitt starka stöd för IETF i arbetet med att ge
stöd för nationella tecken i domännamn och avrått från utveckling av
proprietära och/eller nationella lösningar. När nu ett kommersiellt
testbedsinitiativ planeras bli föremål för en workshop i anslutning till
ICANN-mötet i Los Angeles i november kritiserar ISOC skarpt den valda
tidpunkten. Dels är lösningarna långt ifrån färdiga att prövas i en testbed
värd beteckningen, dels riskerar initiativet att störa IETF-processen att
få fram en verklig standard.
Konferenser
ISOC är känt för att stå bakom INET- och NDSS-konferenserna
(NDSS=Network and Distributed System Security). Men konferens- och
seminarieaktiviteterna är fler än så. I november 2000 ordnar man t ex
tillsammans med IEEE Communications Society en workshop kring IPv6.
Mer information om detta finns på http://www.comsoc.org/confs/IPv6/.
Inför NDSS-konferensen den 7-9 februari 2001 uppges man ha fått in
ovanligt många förslag till bidrag och förslagen håller hög kvalitet.
Det lovar gott inför konferensen programmet kommer att publiceras på
http://www.isoc.org/ndss01/.
Chapters
Det fortsätter att bildas chapters världen över. Republiken Tatarstan
i den ryska federationen är ett av de senaste exemplen. Lyckligtvis
går det bra att bilda chapters utan att först bryta sig ur en union
och bli en egen stat. Internet känner inga gränser.
I Yokohama formerades 4 st arbetsgrupper kring chapters som alla nu
bör ha lämnat sina rapporter. Det gäller medlemsfrågor, struktur för
ett chapters council, best practices för chapters och ”The Chapter
and its function as an ASP”.
Den sista rubriken bygger på ideer som drivs av framförallt den
holländska avdelningen av Internet Society.
Policy
Med anledning av att Network Solutions påbörjat ett försök med
nationella tecken i domännamn har ICANN uttalat sitt starka stöd för
IETFs arbetsgrupp kring internationalisering av domännamn och slagit
fast att en internationalisering måste ske med hjälp av standards som
är öppna och inte ägs av något visst företag. ICANN kommer att noga
följa det försök som NSI gör utifrån dessa utgångspunkter.

ISOC-SE: Olle Thylander
——————
Oktober månads stora Internetbegivenhet i Sverige var Internetdagarna den
24-25 oktober i Stockhom med II-stiftelsen som huvudarrangör och ISOC-SE
med flera organisationer som medarrangörer.
Konferensen bjöd på ett intressant program, som av utvärderingarna att döma
också blev mycket uppskattat av deltagarna. Då deltagarna tack vare det
varierande programinnehållet hade olika bakgrund blev konferensen också ett
tillfälle för tekniker, jurister, samhällsvetare, entreprenörer etc att
utbyta kunskaper och erfarenheter under luncher och pauser.
Den som missade tillfället kan i efterhand ta del av en omfattnde
dokumentation från konferensen. Se
http://www.iis.se/Internetdagarna/idag2000/.
Dagen efter konferensen ordnade ISOC-SE ett möte med Joyce Reynolds, som
berättade om IANA och sitt arbete inom RFC Editor-funktionen.
INET 2001
Förberedelserna för INET-konferensen i Stockholm den 5-8 juni pågår för fullt.
ISOC-SEs ordförande Östen Frånberg är ordförande i organisationskommittén
för konferensen och levererar statusrapporter varje vecka. Det är många
frågor som behöver lösas när det gäller lokaler, utrustning,
Internetkonnektivitet, inkvartering av gästerna, rekrytering av sponsorer
och utställare med mera med mera.
Efterhand som mer blir känt om programmet kommer vi att rapportera om det
bl a på dessa sidor. Programkommittén leds av Steve Cisler och François
Fluckiger.

BOK – Begäran om kommentarer:
—————————–
(http://bok.isoc-se.a.se/)
Vi har två utestående BOK-UTKAST. Kommentera dessa så de kan
skrivas om eller ges ut som BOKar.

IETF: Patrik Fältström (http://www.ietf.org)
—-
Nya RFC:er:
2932 IPv4 Multicast Routing MIB. K. McCloghrie, D. Farinacci, D.
Thaler. October 2000. (Format: TXT=50430 bytes) (Status: PROPOSED
STANDARD)
2933 Internet Group Management Protocol MIB. K. McCloghrie, D.
Farinacci, D. Thaler. October 2000. (Format: TXT=33406 bytes)
(Status: PROPOSED STANDARD)
2934 Protocol Independent Multicast MIB for IPv4. K. McCloghrie, D.
Farinacci, D. Thaler, B. Fenner. October 2000. (Format: TXT=48379
bytes) (Status: EXPERIMENTAL)
2940 Definitions of Managed Objects for Common Open Policy Service. A.
Smith, D. Partain, J. Seligson. October 2000. (Format: TXT=52427
bytes) (Status: PROPOSED STANDARD)
2954 Definitions of Managed Objects for Frame Relay Service. K.
Rehbehn, D. Fowler. October 2000. (Format: TXT=164217 bytes)
(Obsoletes RFC1604) (Status: PROPOSED STANDARD)
2955 Definitions of Managed Objects for Monitoring and Controlling the
Frame Relay/ATM PVC Service Interworking Function. K. Rehbehn, O.
Nicklass, G. Mouradian. October 2000. (Format: TXT=83281 bytes)
(Status: PROPOSED STANDARD)
2956 Overview of 1999 IAB Network Layer Workshop. M. Kaat. October
2000. (Format: TXT=36830 bytes) (Status: INFORMATIONAL)
2957 The application/whoispp-query Content-Type. L. Daigle, P.
Faltstrom. October 2000. (Format: TXT=10262 bytes) (Status:
INFORMATIONAL)
2958 The application/whoispp-response Content-type. L. Daigle, P.
Faltstrom. October 2000. (Format: TXT=9995 bytes) (Status:
INFORMATIONAL)
2959 Real-Time Transport Protocol Management Information Base. M.
Baugher, B. Strahm, I. Suconick. October 2000. (Format: TXT=62063
bytes) (Status: PROPOSED STANDARD)
2960 Stream Control Transmission Protocol. R. Stewart, Q. Xie, K.
Morneault, C. Sharp, H. Schwarzbauer, T. Taylor, I. Rytina, M. Kalla,
L. Zhang, V. Paxson. October 2000. (Format: TXT=297757 bytes)
(Status: PROPOSED STANDARD)
2962 An SNMP Application Level Gateway for Payload Address
Translation. D. Raz, J. Schoenwaelder, B. Sugla. October 2000.
(Format: TXT=46803 bytes) (Status: INFORMATIONAL)
2963 A Rate Adaptive Shaper for Differentiated Services. O.
Bonaventure, S. De Cnodder. October 2000. (Format: TXT=39895 bytes)
(Status: INFORMATIONAL)
2964 Use of HTTP State Management. K. Moore, N. Freed. October 2000.
(Format: TXT=18899 bytes) (Also BCP0044) (Status: BEST CURRENT
PRACTICE)
2965 HTTP State Management Mechanism. D. Kristol, L. Montulli. October
2000. (Format: TXT=56176 bytes) (Updates RFC2109) (Status: PROPOSED
STANDARD)
2966 Domain-wide Prefix Distribution with Two-Level IS-IS. T. Li, T.
Przygienda, H. Smit. October 2000. (Format: TXT=32465 bytes) (Status:
INFORMATIONAL)
2967 TISDAG – Technical Infrastructure for Swedish Directory Access
Gateways. L. Daigle, R. Hedberg. October 2000. (Format: TXT=209845
bytes) (Status: INFORMATIONAL)
2968 Mesh of Multiple DAG servers – Results from TISDAG. L. Daigle, T.
Eklof. October 2000. (Format: TXT=19306 bytes) (Status:
INFORMATIONAL)
2969 Wide Area Directory Deployment – Experiences from TISDAG. T.
Eklof, L. Daigle. October 2000. (Format: TXT=43002 bytes) (Status:
INFORMATIONAL)
2970 Architecture for Integrated Directory Services – Result from
TISDAG. L. Daigle, T. Eklof. October 2000. (Format: TXT=40448 bytes)
(Status: INFORMATIONAL)
2971 IMAP4 ID extension. T. Showalter. October 2000. (Format:
TXT=14670 bytes) (Status: PROPOSED STANDARD)
2972 Context and Goals for Common Name Resolution. N. Popp, M.
Mealling, L. Masinter, K. Sollins. October 2000. (Format: TXT=26252
bytes) (Status: INFORMATIONAL)
2973 IS-IS Mesh Groups. R. Balay, D. Katz, J. Parker. October 2000.
(Format: TXT=14846 bytes) (Status: INFORMATIONAL)
2974 Session Announcement Protocol. M. Handley, C. Perkins, E. Whelan.
October 2000. (Format: TXT=40129 bytes) (Status: EXPERIMENTAL)
2976 The SIP INFO Method. S. Donovan. October 2000. (Format: TXT=17736
bytes) (Status: PROPOSED STANDARD)
2977 Mobile IP Authentication, Authorization, and Accounting
Requirements. S. Glass, T. Hiller, S. Jacobs, C. Perkins. October
2000. (Format: TXT=63520 bytes) (Status: INFORMATIONAL)
2978 IANA Charset Registration Procedures. N. Freed, J. Postel.
October 2000. (Format: TXT=21615 bytes) (Obsoletes RFC2278) (Also
BCP0019) (Status: BEST CURRENT PRACTICE)
2979 Behavior of and Requirements for Internet Firewalls. N. Freed.
October 2000. (Format: TXT=14350 bytes) (Status: INFORMATIONAL)
2980 Common NNTP Extensions. S. Barber. October 2000. (Format:
TXT=57165 bytes) (Status: INFORMATIONAL)
2983 Differentiated Services and Tunnels. D. Black. October 2000.
(Format: TXT=35644 bytes) (Status: INFORMATIONAL)
2984 Use of the CAST-128 Encryption Algorithm in CMS. C. Adams.
October 2000. (Format: TXT=11591 bytes) (Status: PROPOSED STANDARD)
*** Svenska Internetorganisationer
NIC-SE: Eva Frölich
——
Förberedelseran för aviutskick 2001 har fortskridit och om inget
inträffar i sista stund kommer avierna att skickas ut med början i
december och därefter månatligen. Årsavgiften förändras inte utan är
kvar på konstanta 250:- + moms (312:-).
Antalet nyregistreringar var drygt 1800 och handläggningstiden både
för registreringsärenden och omdelegeringsärenden ligger på stadiga
två arbetsdagar.
Två nya projekt har dragits igång – DNSSEC och Nationella Tecken. I
båda projekten deltar NIC-SE med båder tekniska och administrativa
resurser.
NIC-SE har under oktober också förstärkt resurserna med två personer
som i första hand ska arbeta med registreringärenden och kundtjänst.

IIS: Olle Thylander
—-
II-stiftelsen beslöt vid sitt styrelsemöte i början av oktober att ge
myndigheter möjlighet att registrera fler än ett domännamn (dock högst 5).
I fortsättningen kommer således myndigheter att t ex kunna ha både en
svensk och en engelsk domännamnsbeteckning.
II-stiftelsen fortsätter sin marsch mot liberalare regler efter
introduktionen av version 2.0 av domännamnsreglerna. NDR har fått i uppdrag
att inför nästa version av reglerna utreda dels ett alternativ med enbart
automatiserad förprövning i kombination med ett system för tvistlösning i
efterhand, dels ett modifierat system som i likhet med det nuvarande har en
mer ambitiös förprövning .
En valberedning har utsetts som skall föreslå ersättare för de ledamöter i
NDR för vilka mandattiden nu går ut. Därvid kommer ett enklare förfarande
än tidigare att tillämpas.
Nationella tecken i DNS är en fråga som är aktuell även i Sverige, vilket
vi berättade om i förra numret av nytt på nätet. På II-stiftelsens
webbplats kan man läsa mer om stiftelsens inställning i dessa frågor. Se
http://www.iis.se/tecken.shtml.
På samma webbplats (http://www.iis.se) finns en hel del information DNSSEC,
som II-stiftelsen ser som en viktig infrastruktur som ger möjlighet att
bygga nya intressanta tjänster.
Vidare finns dokumentation från Internetdagarna, som genomfördes den 24-25
oktober och som blev en stor succé. Se
http://www.iis.se/Internetdagarna/idag2000/.

Netnod: Hans Wallberg
——
I en insändare i Computer Sweden häromdagen hävdades att Netnod är ett
“halvstatligt företag”. Så är inte fallet! Det finns inte någon statlig
inblandning i Netnod. Netnod, som formellt heter Netnod Internet Exchange i
Sverige AB, har bildats särskilt med syfte att utgöra en konkurrensneutral och
oberoende huvudman för etablering och drift av nationella Internetknutpunkter.
Netnod Internet Exchange i Sverige AB ägs till 100 % av Stiftelsen för
Telematikens utveckling. Netnod samråder i allt väsentligt med de
Internetoperatörer som har nationell täckning i Sverige. Detta sker genom
medverkan i SOF (Swedish Operators Forum). De tekniska specifikationerna för
knutpunkterna bestäms av Netnod och dess ägare i samråd med SOF.
För närvarande finns det 38 Internetoperatörer anslutna till den FDDI-baserade
knutpunkten i Stockholm och 13 Internetoperatörer är anslutna till
DPT-knutpunkten i Stockholm. Till knutpunkten i Göteborg som är FDDI-baserad är
8 operatörer anslutna. De FDDI-baserade knutpunkterna har kapaciteten 100 Mbit/s
per operatör medan den DPT-baserade har kapaciteten 2 x 622 Mbit/s. Trafiken på
FDDI-knutpunkten i Stockholm är mycket hög. Flera av operatörerna kör under en
stor del av dygnet 100 Mbit/s vilket innebär att deras förbindelser är fullt
utnyttjade och att paket kastas när det kommer mera trafik. Förhoppningsvis
kommer dessa operatörer att flytta över en stor del av trafiken till
DPT-knutpunkten och därmed något lätta på trycket på FDDI.
Nationella knutpunkter: Magnus Andersson
———————-
Här redovisas summerad statistik för de nationella internetknutpunkterna.
Trafiken redovisas för FDDI- och DTP/SRP-knutpunkterna.
Angivet är genomströmningen i Mbit/sekund under ett vardagsdygn.
Mätningarna görs var 30:e minut under en vecka.
Min Medel Max
Stockholm A+B FDDI 75 550 1065
Stockholm A+B DPT n/a n/a 337
Göteborg A+B FDDI 1 10 176
Netnod Technical Support Site www.uhreg.mil.se/netnod

BITOS: Mikael Pawlo (http://www.bitos.org/)
——
Inget att rapportera under oktober
*** Visdomsord

*** Samhällsektorer:
IT-Kommissionen: Anne-Marie Eklund Löwinder

—————-
(http://www.itkommissionen.se)
IT-kommissionen och Forskningsrådsnämnden inbjuder till konferens
e-risk? den 20 november 2000. Hur kommer samhället att gestalta sig
om 25 år? Ingen vet, men det blir troligen inte som vi tror!
Programmet till denna tvärvetenskapliga idékonferens finns på:
http://www.itkommissionen.se/PDF/inbje-risk001120.pdf
IT-kommissionens observatorium för Informationssäkerhet har levererat
en rapport: Säkerhet på Internet – datavirus och blockering av
tjänster. http://www.itkommissionen.se/PDF/rapp001107.pdf
Bredbandsutredningen (Peter Roslund) har fått uppskov med att avlägga
sin rapport till den 30 november 2000.
Frukostmöte arrangeras av IT-kommissionen och Sveriges Tekniska
Attachéer: Sveriges utmaning inom mobil kommunikation – Hur ska
Sverige behålla försprånget? den 30 november 2000 Programmet finns
på: http://www.statt.se/extern/konferenser/mobil_kom.htm
Rapporten från II-stiftelsens workshop om DNSSec har dokumenterats
och kan bl.a. hämtas på
http://www.itkommissionen.se/obs/CENTR%20Report%20on%20IIS%20DNSSEC%20Workshop.html

*** Kalendarium
Kalendarium
———–
Se http://www.isoc-se.a.se/Kalendarium/

Nytt på Nätet nr 28————————————————————————-

Nr. 28 – Sepetmber 2000 Ett nyhetsbrev från ISOC-SE 16 Oktober, 2000
————————————————————————-
NYTT PÅ NÄTET ges ut av ISOC-SE, den svenska avdelningen av Internet
Society. ISOC-SE är en ideell förening där säväl enskilda personer
som organisationer kan bli medlemmar. ISOC-SE vill främja
utvecklingen och användningen av Internet i Sverige.
I NYTT PÅ NÄTET sammanfattas den gängna mänadens viktigaste
Internethändelser i Sverige och internationellt. NYTT PÅ NÄTET vänder
sig till alla som intresserar sig för Internets utveckling i Sverige.
NYTT PÅ NÄTET kan hittas på WWW: http://www.isoc-se.a.se/natnytt
För mer information om ISOC-SE och NYTT PÅ NÄTET se sist i brevet.
INNEHÅLL
*** Förord
Redaktören talar
*** Internet Society med underorgan:
ISOD, ISOC-SE, ISOC-SE Metadata, BOK, IETF
*** Svenska Internetorganisationer:
NDR, IIS, NIC-SE, Nationella knutpunkter,
Bitos
*** Visdomsord

*** Samhällsektorer:
IT-Kommissionen

*** Kalendarium
——————————————————————
*** Förord
Tjopp!
Jag har på allvar börjat kolla hur (illa) det står till med DNS i
Sverige. Dvs, hur bra eller dåliga är vi i Sverige på att konfigurera
DNS egentligen.
Svaret är att 33,4% av alla zoner i Sverige inte uppfyller vad som
kan tänkas vara grundläggande krav på att delegeringen är korrekt
gjord. Det ni! En tredjedel av alla DNS-servrar är felaktigt
konfigurerade.
Nu kan man fråga sig varför? Hur? Vad menar han?
Jo, så som DNS fungerar så är DNS-servrar högt uppe i trädet som
pekar ut servrar längre ner. Dvs, det är namnservern hos NIC-SE som
pekar ut namnserven som domäninnehavare i Sverige har, och det är
denna pekning (delegering) som jag kontrollerat.
Detta kan bero på flera saker:
– En namnserver har flyttats utan att NIC-SE informerats
– En namnserver har pekats ut utan att innehavaren av namnservern
har informerats
– Ett s.k. SOA-record används som är syntaktiskt felaktigt
– En mailadress används som kontaktinformation i SOA, men denna
fungerar inte (mailserver felaktigt konfigurerad)
Nu är det så bra att Internet fungerar trots att DNS alltså är
felaktigt konfigurerad i 1/3 av alla domäner i Sverige. Det visar att
DNS nog är ganska stabilt protokoll ändå. Å andra sidan kan man säga
att DNS är dålig, för om Internet inte hade fungerat alls för denna
1/3 av domänerna så skulle folk kanske fixa sina DNS-servrar?
Låt oss titta närmare på siffrorna:
Total mängd domäner i Sverige: 56693
Antal testade domäner(*): 53300
Antal domäner med fel: 17794
Färre än 2 NS: 2567
Icke-namnserver pekas ut: 13694
Felaktig mailadress: 3387
Namnserver saknar A-record: 193
Som ni ser så är det absolut vanligaste felet att en namnserver pekas
ut som inte i praktiken är det. Detta kan i sin tur bero på flera
saker:
– Det inte går att hämta SOA från en namnserver
– Namnserver icke auktoritativ för SOA
– Det inte går att hämta NS från namnserver
– Namnserver icke auktoritativ för NS
– Namnserver utpekad från “se” men finns inte i zonen själv
Jag kommer i en separat sektion av NPN varje månad presentera
resultatet av mina tester. I varje fall ett tag. I förlängningen
hoppas jag att det förslag till BOK som Lars-Johan Liman skrivit
(http://bok.isoc-se.a.se/utkast/utkast-liman-dnskrav-01.txt) skall
bli klart som BOK, och att IIS/NIC-SE etc ska ta över testandet.
Vi måste hjälpas åt för att få kvaliten på zonen se bättre. Om vi
inte gör det så hjälper det inte någonting att försöka få certifikat,
DNSSEC, SSL, IPSEC etc att fungera. Fungerar inte DNS så kan man
glömma stabil trafik på Internet.
Jag har nu personligen lagt ner lite tid på att göra en del verktyg
som ni kan använda för att testa era zoner. Dels det som jag kör som
testar “en masse”, men ni kan själva kontrollera er egen zon på denna
sida: http://paf.se/domain/
Nästa gång kanske jag publicerar vilka domäner som är trasiga…
Patrik
(*) Anledningen till att jag inte testade alla domäner var att mitt
program gav upp efter domänen aea.se, och sedan skippade resten av
domännamnen som börjar på ‘a’ i bokstavsordning. Detta beroende på
att jag tappade kontakten med den av namnservrarna för “se” som jag
använde för tillfället. När jag sedan började med bokstaven ‘b’ så
återfick jag kontakten igen. Det var den icke-vetenskapliga
förklaringen. Jag har gjort om en del i programmet, och hoppas att
nästa gång jag kör det så ska risken för att motsvarande sak händer
igen vara minimal.
*** Internet Society med underorgan:
ISOC: Olle Thylander
——————
Vid Board of Trustees möte i Yokohama utsågs ju Brian Carpenter till
ny ordförande efter Geoff Huston, som dock finns kvar i den nya
styrelsen och blir dess sekreterare. ”Skattmästare” är Mike Conn.
Nya i styrelsen är som tidigare meddelats Wava Ngenge från Kamerun,
Barbara Fraser, USA, Rosa Delgado, Peru och George Sadowsky, USA.
Verkställande kommitté är Brian Carpenter, Kees Neggers, Rosa
Delgado, Geoff Huston, Vint Cerf och Don Heath.
Till ordförande i nomineringskommittén har utsetts Marty Burack och
till ordförande i Elections Committee Christian Huitema.
Årets Jon Postel-utmärkelse har tilldelats Scott Bradner, som besökte
ISOC-SE härom året.
Konferenser
————–
ISOC är känt för att stå bakom INET- och NDSS-konferenserna
(NDSS=Network and Distributed System Security). Men konferens- och
seminarieaktiviteterna är fler än så. I november 2000 ordnar man t ex
tillsammans med IEEE Communications Society en workshop kring IPv6.
Mer information om detta finns på http://www.comsoc.org/confs/IPv6/.
Inför NDSS-konferensen den 7-9 februari 2001 uppges man ha fått in
ovanligt många förslag till bidrag och förslagen håller hög kvalitet.
Det lovar gott inför konferensen programmet kommer att publiceras på
http://www.isoc.org/ndss01/.
Chapters
———-
Det fortsätter att bildas chapters världen över. Republiken Tatarstan
i den ryska federationen är ett av de senaste exemplen. Lyckligtvis
går det bra att bilda chapters utan att först bryta sig ur en union
och bli en egen stat Internet känner inga gränser.
I Yokohama formerades 4 st arbetsgrupper kring chapters som alla nu
bör ha lämnat sina rapporter. Det gäller medlemsfrågor, struktur för
ett chapters council, best practices för chapters och ”The Chapter
and its function as an ASP”
Den sista rubriken bygger på ideer som drivs av framförallt den
holländska avdelningen av Internet Society.
Policy
——-
Med anledning av att Network Solutions påbörjat ett försök med
nationella tecken i domännamn har ICANN uttalat sitt starka stöd för
IETFs arbetsgrupp kring internationalisering av domännamn och slagit
fast att en internationalisering måste ske med hjälp av standards som
är öppna och inte ägs av något visst företag. ICANN kommer att noga
följa det försök som NSI gör utifrån dessa utgångspunkter.

ISOC-SE: Olle Thylander
——————
Det finns ett antal stora frågor som präglar verksamheten i ISOC-SE
och som sysselsatt styrelsen de senaste månaderna. Det gäller:

– inriktningen av föreningens verksamhet (”rita kartan” för
Internet i Sverige, samarbete med andra organ, val av teman för
seminarier och workshops, vitalisering av arbetsgrupperna)

– Förhållandet till moderorganisationen och till andra chapters

– INET2001 som kommer att arrangeras i Stockholm

– Medlemsvärvning: Föreningen behöver fler organisationer som
medlemmar.
I samband med Internetdagarna den 24-25 oktober kommer ISOC-SE att
ordna medlemsmöten före och efter konferensen där talare från
Internetdagarna medverkar. Redan klart är att Joyce Reynolds från
IANA blir vår gäst den 26 oktober. Initiativtagare till dessa möten
är Ulla Sandberg.
Den 14 september hade ISOC-SE besök av Michael Roberts, CEO för
organisationen ICANN, som berättade om hur ICANN växt fram och gav
status för en del aktuella frågor som nya toppdomäner och At Large
Membership

ISOC-SE, Metadata: Greg Fitzpatrick
——————
ISOC-SE:s infostrukturgrupp, även kallad metadatagruppen, träffas den 15
november kl.10.00 på Skolverket, Kungsgatan 53 i Stockholm.
Mötet kommer att vara öppet, men ISOC-SE:s medlemmar hälsas extra välkomna.
Diskussionen kommer att koncentreras på ämnet scheman och namespaces som led
i utvecklingen av XML/RDF.
Vi kommer också att se på den aktuella statusen inom ebXML-initiavitet (på
väg att genomgå en första POC (Proof Of Contest) i Tokyo) i relation till
andra utvecklingsarbeten inom B2B som t.ex. UDDI.
Mötet kommer att avslutas med en sponsrad gemensam lunch kl.12.00 och
deltagarna kan räkna med att kunna återgå till sina normala aktiviteter
kl.13.30.
O.S.A snarast till . Platserna är
begränsade.

BOK – Begäran om kommentarer:
—————————– (http://bok.isoc-se.a.se/)
Inget har hänt på BOK-sidan.

IETF: Patrik Fältström (http://www.ietf.org)
—-
Nya RFC:er:
2799 Request for Comments Summary RFC Numbers 2700-2799. S. Ginoza.
September 2000. (Format: TXT=42622 bytes) (Status: INFORMATIONAL)
2898 PKCS #5: Password-Based Cryptography Specification Version 2.0.
B. Kaliski. September 2000. (Format: TXT=68692 bytes) (Status:
INFORMATIONAL)
2907 MADCAP Multicast Scope Nesting State Option. R. Kermode.
September 2000. (Format: TXT=27572 bytes) (Status: PROPOSED STANDARD)
2908 The Internet Multicast Address Allocation Architecture. D.
Thaler, M. Handley, D. Estrin. September 2000. (Format: TXT=30515
bytes) (Status: INFORMATIONAL)
2909 The Multicast Address-Set Claim (MASC) Protocol. P. Radoslavov,
D. Estrin, R. Govindan, M. Handley, S. Kumar, D. Thaler. September
2000. (Format: TXT=127278 bytes) (Status: EXPERIMENTAL)
2910 Internet Printing Protocol/1.1: Encoding and Transport. R.
Herriot, S. Butler, P. Moore, R. Turner, J. Wenn. September 2000.
(Format: TXT=100599 bytes) (Obsoletes RFC2565) (Status: PROPOSED
STANDARD)
2911 Internet Printing Protocol/1.1: Model and Semantics. R. deBry, T.
Hastings, R. Herriot, S. Isaacson, P. Powell. September 2000.
(Format: TXT=575805 bytes) (Obsoletes RFC2566) (Status: PROPOSED
STANDARD)
2912 Indicating Media Features for MIME Content. G. Klyne. September
2000. (Format: TXT=20618 bytes) (Status: PROPOSED STANDARD)
2913 MIME Content Types in Media Feature Expressions. G. Klyne.
September 2000. (Format: TXT=16095 bytes) (Status: PROPOSED STANDARD)
2914 Congestion Control Principles. S. Floyd. September 2000. (Format:
TXT=43823 bytes) (Also BCP0041) (Status: BEST CURRENT PRACTICE)
2915 The Naming Authority Pointer (NAPTR) DNS Resource Record. M.
Mealling, R. Daniel. September 2000. (Format: TXT=41521 bytes)
(Updates RFC2168) (Status: PROPOSED STANDARD)
2916 E.164 number and DNS. P. Faltstrom. September 2000. (Format:
TXT=18159 bytes) (Status: PROPOSED STANDARD)
2917 A Core MPLS IP VPN Architecture. K. Muthukrishnan, A. Malis.
September 2000. (Format: TXT=35352 bytes) (Status: INFORMATIONAL)
2918 Route Refresh Capability for BGP-4. E. Chen. September 2000.
(Format: TXT=7354 bytes) (Status: PROPOSED STANDARD)
2920 SMTP Service Extension for Command Pipelining. N. Freed.
September 2000. (Format: TXT=17065 bytes) (Obsoletes RFC2197) (Also
STD0060) (Status: STANDARD)
2921 6BONE pTLA and pNLA Formats (pTLA). B. Fink. September 2000.
(Format: TXT=14218 bytes) (Status: INFORMATIONAL)
2922 Physical Topology MIB. A. Bierman, K. Jones. September 2000.
(Format: TXT=66830 bytes) (Status: INFORMATIONAL)
2923 TCP Problems with Path MTU Discovery. K. Lahey. September 2000.
(Format: TXT=30976 bytes) (Status: INFORMATIONAL)
2924 Accounting Attributes and Record Formats. N. Brownlee, A. Blount.
September 2000. (Format: TXT=75561 bytes) (Status: INFORMATIONAL)
2925 Definitions of Managed Objects for Remote Ping, Traceroute, and
Lookup Operations. K. White. September 2000. (Format: TXT=150691
bytes) (Status: PROPOSED STANDARD)
2926 Conversion of LDAP Schemas to and from SLP Templates. J. Kempf,
R. Moats, P. St. Pierre. September 2000. (Format: TXT=55365 bytes)
(Status: INFORMATIONAL)
2927 MIME Directory Profile for LDAP Schema. M. Wahl. September 2000.
(Format: TXT=16122 bytes) (Status: INFORMATIONAL)
2928 Initial IPv6 Sub-TLA ID Assignments. R. Hinden, S. Deering, R.
Fink, T. Hain. September 2000. (Format: TXT=11882 bytes) (Status:
INFORMATIONAL)
2929 Domain Name System (DNS) IANA Considerations. D. Eastlake 3rd, E.
Brunner-Williams, B. Manning. September 2000. (Format: TXT=22454
bytes) (Also BCP0042) (Status: BEST CURRENT PRACTICE)
2930 Secret Key Establishment for DNS (TKEY RR). D. Eastlake 3rd.
September 2000. (Format: TXT=34894 bytes) (Status: PROPOSED STANDARD)
2931 DNS Request and Transaction Signatures ( SIG(0)s). D. Eastlake
3rd. September 2000. (Format: TXT=19073 bytes) (Updates RFC2535)
(Status: PROPOSED STANDARD)
2935 Internet Open Trading Protocol (IOTP) HTTP Supplement. D.
Eastlake, C. Smith. September 2000. (Format: TXT=16168 bytes)
(Status: PROPOSED STANDARD)
2936 HTTP MIME Type Handler Detection. D. Eastlake, C. Smith, D.
Soroka. September 2000. (Format: TXT=25238 bytes) (Status:
INFORMATIONAL)
2937 The Name Service Search Option for DHCP. C. Smith. September
2000. (Format: TXT=8368 bytes) (Status: PROPOSED STANDARD)
2938 Identifying Composite Media Features. G. Klyne, L. Masinter.
September 2000. (Format: TXT=34451 bytes) (Updates RFC2533) (Status:
PROPOSED STANDARD)
2939 Procedures and IANA Guidelines for Definition of New DHCP Options
and Message Types. R. Droms. September 2000. (Format: TXT=13631
bytes) (Obsoletes RFC2489) (Also BCP0043) (Status: BEST CURRENT
PRACTICE)
2941 Telnet Authentication Option. T. Ts’o, Editor, J. Altman.
September 2000. (Format: TXT=52427 bytes) (Obsoletes RFC1416)
(Status: PROPOSED STANDARD)
2942 Telnet Authentication: Kerberos Version 5. T. Ts’o. September
2000. (Format: TXT=14562 bytes) (Status: PROPOSED STANDARD)
2943 TELNET Authentication Using DSA. R. Housley, T. Horting, P. Yee.
September 2000. (Format: TXT=21694 bytes) (Status: PROPOSED STANDARD)
2944 Telnet Authentication: SRP. T. Wu. September 2000. (Format:
TXT=13933 bytes) (Status: PROPOSED STANDARD)
2945 The SRP Authentication and Key Exchange System. T. Wu. September
2000. (Format: TXT=17843 bytes) (Status: PROPOSED STANDARD)
2946 Telnet Data Encryption Option. T. Ts’o. September 2000. (Format:
TXT=16527 bytes) (Status: PROPOSED STANDARD)
2947 Telnet Encryption: DES3 64 bit Cipher Feedback. J. Altman.
September 2000. (Format: TXT=11064 bytes) (Status: PROPOSED STANDARD)
2948 Telnet Encryption: DES3 64 bit Output Feedback. J. Altman.
September 2000. (Format: TXT=11064 bytes) (Status: PROPOSED STANDARD)
2949 Telnet Encryption: CAST-128 64 bit Output Feedback. J. Altman.
September 2000. (Format: TXT=9240 bytes) (Status: PROPOSED STANDARD)
2950 Telnet Encryption: CAST-128 64 bit Cipher Feedback. J. Altman.
September 2000. (Format: TXT=9267 bytes) (Status: PROPOSED STANDARD)
2951 TELNET Authentication Using KEA and SKIPJACK. R. Housley, T.
Horting, P. Yee. September 2000. (Format: TXT=20757 bytes) (Status:
INFORMATIONAL)
2952 Telnet Encryption: DES 64 bit Cipher Feedback. T. Ts’o. September
2000. (Format: TXT=9064 bytes) (Status: INFORMATIONAL)
2953 Telnet Encryption: DES 64 bit Output Feedback. T. Ts’o. September
2000. (Format: TXT=8995 bytes) (Status: INFORMATIONAL)

*** Svenska Internetorganisationer
NDR: Petter Rindforth
—-
Statliga myndigheters möjligheter att registrera domännamn under .se har
förbättrats efter förslag från NDR och beslut av IIS den 3 oktober. I
korthet ger den nya regeln myndigheter rätt att registrera upp till 5
domännamn i form av namnet på myndigheten, officiell eller annan naturlig
förkortning därav, samt utländsk översättning av myndighetens officiella
namn.
I övrigt pågår ett gemensamt arbete NDR / Nic-Se för att genom en
marknadsundersökning få fram vad användare anser om drift och regler, detta
för att få ett underlag för kommande regelliberaliseringar. En del av de
förslag NDR tittar på kommer att presenteras i samband med Internetdagarna,
men vi planerar även ett möte med alla berörda senare i höst.

NIC-SE: Eva Frölich
——
Under september har Sverige vaknat igen efter sommarens välbehövliga
ledigheter. Antalet ansökningar om nya domäner har stabiliserat sig
och handläggningstiden är behagliga två arbetsdagar.
Handläggningstiden vad gäller omdelegeringsärenden har som vanligt
hållt sig på de två arbetsdagarna och tom ibland därunder.
Massmedia har uppmärksammat hur de regler som började tillämpas den 3
april i år tillämpas på marknaden. PRV har fått ökad belastning vad
gäller registrering av bifirmor med rena fantasinamn. Dessa blir
efter translitterering attraktiva domännamn. En för NIC-SE väntad
effekt som dock verkar ha tagit en del med överraskning?
En teknisk work-shop om DNSSEC organiserades av II-stiftelsen den 7-8
september och där NIC-SE representerades av två tekniker.
Programvaran för DNSSEC testades och som väntat hittades en del
buggar som måste fixas till innan den går att införa skarpt. Ett
resultat av arbetet var dock att tydliga signaler gick om att det är
dags att börja arbeta med de administrativa och juridiska aspekterna
nu.
Veckan inleddes med en CENTR Technichal WS i Amsterdam där
undertecknad satt ordförande. Ett resultat av detta möte var en lista
med ämnen som teknikerna prioriterat och som därefter CENTR Genral
Assembly får ta ställning till. Direkt efter var ett RIPE-möte i och
även där var NIC-SE representerat dock endast med en tekniker.

IIS: Olle Thylander
—-
För II-stiftelsen är det i hög grad de nya reglerna för domännamnstilldelningen
(version 2.0) och i ännu högre grad vad som skall komma sedan (3.0) som just nu
står i fokus. Systemet går snabbt mot en liberalisering, och redan de nu
tillämpade reglerna möjliggör att företag med hjälp av bifirmor registrerar
beteckningar som tidigare var omöjliga att registrera. Inom kort kommer även
myndigheter att få ett något större spelrum med möjlighet att registrera fler än
ett domännamn.
För framtiden övervägs ett system helt utan förprövning kombinerat med ett
system för lösning av tvister. På en punkt kommer II-stiftelsen definitivt att
hålla fast vid hittills tillämpade principer: det skall alltid vara möjligt att
identifiera ägaren av ett domännamn. I övrigt kan lättnader bli aktuella det är
nu upp till NDR att lägga fram alternativa förslag och analysera för- och
nackdelar med dessa.
Som ett led i arbetet med 3.0 planeras en enkätundersökning för att få
synpunkter från användarna på regelsystemet.
En fråga som intresserar många är möjligheten att använda nationella tecken (i
Sverige å,ä,ö) i domännamn. Vissa registries har redan inlett försök med sådan
användning, men detta har mötts med stark kritik från ICANN och andra som vill
avvakta den gemensamma lösning som är på väg att tas fram genom
standardiseringsarbetet inom IETF. Även II-stiftelsen vill undvika en situation
med olika speciallösningar för olika aktörer och avstår tills vidare från egna
försök. Stiftelsen försöker i stället driva på arbetet i IETF

Nationella knutpunkter: Magnus Andersson
———————-
Här redovisas summerad statistik för de nationella internetknutpunkterna.
Trafiken redovisas för FDDI- och DTP/SRP-knutpunkterna.
Angivet är genomströmningen i Mbit/sekund under ett vardagsdygn.
Mätningarna görs var 30:e minut under en vecka.
Min Medel Max
Stockholm A+B FDDI 100 566 912
Stockholm A+B DPT n/a n/a n/a
Göteborg A+B FDDI 0 5 404
Netnod Technical Support Site www.uhreg.mil.se/netnod

BITOS: Mikael Pawlo (http://www.bitos.org/)
——
Juri Lederman kommer att hålla ett seminarium om konstnärligt ledarskap
för BitoS medlemmar och andra intressenter den 23 oktober från klockan 18
till cirka 20. Det kan bli en mycket intressant övning där invanda
föreställningar om ledarskap sätts på prov. Seminariet är kostnadsfritt
och öppet för alla, men föranmälan krävs för tillträde. Anmälan senast den
15 oktober till mikael@pawlo.com. Seminariet genomförs i Stockholm och
lokal meddelas senare.
Juri Lederman är konstnärlig ledare vid teatern Studio Lederman.
Han är regissör och skådespelare och leder kurser i konstnärligt
ledarskap för både näringslivet och den offentliga sektorn.
Lederman har en mycket spännande bakrund. Han föddes i Sibirien. Hans far
var ursprungligen från Polen och satt i fängelse. Modern var kristen medan
hans far var djupt troende jude. Lederman hanterade konflikten som barn
genom att studera poesi. Ryssland ville dock inte ha familjen och de
flyttade till Polen. Där hamnade Lederman i en koflikt som gjorde
att han lämnade landet. Några länder tog emot judiska flyktingar, bland
annat Danmark och Sverige. Lederman hamnade i Sverige, för den danska
ambassaden var stängd för lunch.
Den 12 mars 1969 står Lederman på Gustaf Adolfs torg och förstår ingenting
av sin omvärld. Det enda ord han förstår är det han läser på en skylt.
Operan. Han hamnar av en slump på Stadsteatern och regisserar Gösta
Bernard och Isa Quensel i Spelman på taket.
Lederman har under de senaste åren med framgång undervisat och utbildat
svenska företagsledare i konsten att leda på ett antal vitt skilda företag,
institutioner, organisationer som Ahréns&Partners, InterPares AB, Art in
Business, FMV, Handelshögskolan, IFL, Jerry Bergström AB, JKL, Linköpings
kommun, MTC, Projekt Hammarby Sjöstad, Stiftelsen Ruter Dam med flera.
Anmälan till mikael@pawlo.com
Mer information om BitoS:
http://www.bitos.org/

*** Visdomsord

*** Samhällsektorer:
IT-Kommissionen: Anne-Marie Eklund Löwinder
—————-
(http://www.itkommissionen.se)
Statligt stöd för utbyggnad av IT-infrastruktur
Som alla vet har regeringen beslutat att göra en satsning på utbyggnad av
IT-infrastruktur i Sverige i form av statligt stöd i och till främst
glesbygd. Det är inte helt enkelt att reda ut hur de olika stödformerna ser
ut och vad tanken bakom dem är. Sammanfattningsvis gäller dock (med
reservation för ändringar som görs efter att detta skrivs):
Stamnät byggs ut av Svenska Kraftnät till 289 kommunhuvudorter.
Regeringsbeslut i frågan har redan fattats. Utbyggnaden ska vara färdig
hösten 2002.
Ortssammanbindande nät på platser där marknadskrafterna bedöms sakna
intresse de närmaste fem åren, innebär nät TILL orter med färre än 3000
invånare. Stöd utgår med 2,625 miljarder. Utredning ska vara avslutad sista
oktober 2000.
Anslutningsnät består av två stödformer. 1. stöd till kommuner, innebär
stöd till utbyggnad I mindre orter, omfattning 1,2 miljarder. 2.
Skattereduktion till privatpersoner och företag m.m (fysiska och juridiska
personer), omfattning 1,2 miljarder. Stöd utgår med 50% av kostnader
överstigande 8000 kr, dock maximalt 5000 kr. I flerfamiljshus utgår stöd
med 5000 kr per lägenhet. Maximalt stöd erhålls vid en kostnad av 18000 kr.
Stödet avser endast passiv utrustning (kanalisation, kablar).
En reservpott om 0,8 miljarder kr avsätts för båda dessa stödformer.
Riksdagen fattar beslut i frågan i november.
Spärregister för e-postreklam
Konsumentverket gör bedömningen att det i dagsläget inte är möjligt att
inrätta ett effektivt spärregister som i längden har konsumenternas
förtroende. Läs Konsumentverkets rapport:
http://www.konsumentverket.se/press/sparregister.pdf
Sannolikt kommer rapporten att gå på remiss.
Drift av Internet i Sverige oberoende av funktioner utomlands
Post- och Telestyrelsen har på regeringens uppdrag utrett frågan om
oberoende drift av Internet i Sverige. Rapporten har varit ute på remiss.
http://www.pts.se/dokument/getFile.asp?FileID=1324
Lag om kvalificerade elektroniska signaturer, m.m. Prop 1999/2000:117.
Propositionen behandlas i riksdagen den 25 oktober. Två motioner är
anmälda.
Accessnät för telefoni
3/10 behandlades av EU:s ministerråd frågan om accessnätet. Frågan
behandlas nu i EU-parlamentet i slutet av oktober, sedan åter till
ministerrådet. Planerna är att en förordning ska finnas den 22 december som
ska gälla från 1 januari 2001, med innebörden att Telia ska upplåta sitt
kopparaccessnät till kostnadsbaserade priser. Beräkningarna ska gälla
koppartråden, lokal för placering av utrustning, klimatanläggning,
reservkraft etc. Det kan resultera i olika priser på olika platser i
landet, beroende på befintliga förutsättningar. I den i IT-propositionen
uttryckta farhågan om att detta skulle strida mot YGL har man kommit till
klarhet. EU-förordning tar över nationell grundlag.
Nya bestämmelser om exportkontroll av kryptografiska produkter
Europeiska unionens råd har antagit en förordning som är giltig sedan 28
september, om upprättande av en gemenskapsordning för kontroll av export av
produkter och teknik med dubbla användningsområden. Förordningen avser
alltså produkter, inbegripet programvara och teknik, som kan användas för
både civila och militära ändamål. Export definieras som när gemenskapsvaror
lämnar gemenskapens tullområde, återexport av icke-gemenskapsvaror och
överföring av programvara eller teknik med hjälp av elektroniska medier,
telefax eller telefon. (EG nr 1334/2000).
Enda kvarvarande restriktionen gäller produkter med kryptoanalytiska
funktioner. I övrigt är export i princip fri för kryptoprodukter och ett
nationellt generellt exporttillstånd för produkter av massmarknadskaraktär
med nyckellängden max 128 bitar (symmetrisk) finns som är giltigt för
export till 60 olika destinationer.
Rådets förordning måste omsättas i svensk lag. Arbete med utformning av
lagen pågår inom regeringskansliet.
I den sedan länge omdiskuterade frågan om Open Source Code finns det delade
uppfattningar huruvida det ligger under kontroll eller inte. Inspektionen
för strategiska produkter (ISP) har insett värdet av företeelsen i
synnerhet när det gäller utveckling av säkerhetskod i syfte att höja
kvaliteten i produkterna. Ett generellt tillstånd för export av Open Source
Code kan förväntas från ISP under hösten.
Nationell satsning för ökad IT-kompetens i småföretag
Regeringen har uppdragit åt Närings- och teknikutvecklingsverket, NUTEK,
att lämna förslag till innehåll och omfattning samt organisation och
genomförande av ett projekt för att höja IT-kompetensen hos småföretag.
Behovet av att öka IT-kompetensen hos mindre företag är särskilt stort,
inte minst för att de skall kunna ha förutsättningar för att konkurrera
både på en global och lokal marknad.
Utformningen av projektet skall ske i nära samverkan med relevanta aktörer
som till exempel Företagarnas Riksorganisation och med utgångspunkt ifrån
småföretagens behov. Vid utformningen av projektet kommer hänsyn att tas
till andra större nationella åtgärder med liknande syften. Projektet bör
utformas som ett komplement till sådana insatser och skall starta 2001.
Regeringen föreslår i bugetpropositionen för 2001 att 15 miljoner kronor
avsätts per år under perioden 2001-2002 för denna satsning, totalt 30
miljoner kronor.
Behovet av ökad IT-kompetens hos småföretag har uppmärksammats i flera
sammanhang, bl.a. av företrädare för näringslivet som pekar på dessa nya
förutsättningar för företagen. Detta gäller inte minst om hur
informationstekniken praktiskt kan användas i verksamheten.

*** Kalendarium
Kalendarium
———–
Se http://www.isoc-se.a.se/Kalendarium/

Nytt på Nätet nr 27————————————————————————

Nr. 27 – Augusti 2000 Ett nyhetsbrev från ISOC-SE 14 September, 2000
————————————————————————
NYTT PÅ NÄTET ges ut av ISOC-SE, den svenska avdelningen av Internet
Society. ISOC-SE är en ideell förening där säväl enskilda personer
som organisationer kan bli medlemmar. ISOC-SE vill främja
utvecklingen och användningen av Internet i Sverige.
I NYTT PÅ NÄTET sammanfattas den gängna mänadens viktigaste
Internethändelser i Sverige och internationellt. NYTT PÅ NÄTET vänder
sig till alla som intresserar sig för Internets utveckling i Sverige.
NYTT PÅ NÄTET kan hittas på WWW: http://www.isoc-se.a.se/natnytt
För mer information om ISOC-SE och NYTT PÅ NÄTET se sist i brevet.
INNEHÅLL
*** Förord
Redaktören talar
*** Internet Society med underorgan:
ISOC-SE Metadata, BOK, IETF
*** Svenska Internetorganisationer:
NDR, Netnod, Nationella knutpunkter,
SUNET, Bitos
*** Visdomsord
Tankar om teknik

*** Samhällsektorer:
IT-Kommissionen

*** Kalendarium
——————————————————————
*** Förord
Tjopp!
På väg från Amsterdam till Stockholm ser denna Nytt På Nätet världen.
Vad ska jag prata om idag? Jo, jag vill ta upp något som jag anser
vara ganska knepigt. Något som “drabbade mig” då jag satt och väntade
på flyget i Amsterdam.
En journalist ringde upp mig. Jag hade på ett par brevlistor i
Sverige skrivit och argumenterat om risken för hur Internet kan bli
uppdelat i öar om det inte är så att kunder och säljare inser
skillnaden mellan att sälja access till internet och att sälja
tjänster.
Vilken är egentligen skillnaden? Om man tittar i
Internetspecifikationen av IT-Kommissionen så kommer man sanningen
ganska nära tycker jag. Med internetaccess menas att man ska kunna
skicka och ta emot IP-paket, samt vissa supporttjänster såsom en
lokal DNS-server. Ingenting mer. Som extratjänster räknas
POP/IMAP-server för elektronisk post, webhotell, SMTP-relay för
utgående post, www-servrar etc.
Det är viktigt att skilja mellan dessa två olika saker, för man kan
inte leverera en av tjänsterna utan att kunden och leverantören båda
är anslutna till Internet, dvs kan utbyta IP-paket.
Det är också detta som är styrkan med Internet. Genom att skaffa dig
en anslutning till Internet så kan du som konsument genast komma åt
alla tjänster som finns tillgängliga, oavsett var i världen
tjänsterna är lokaliserade. På motsvarande sätt finns alla
Internetanvändare i hela världen potentiella kunder till dig som
sätter upp en e-handelsshop någonstans.
Viktigt är dock att alla vi som arbetar med internetteknologi
fortsätter att arbeta med den modellen. Annars kan det hända att jag
i en framtid som kund till en leverantör av Internet inte kan
kommunicera med dig som är kund till en annan leverantör. Detta inte
pga att vi inte kan skicka IP-paket mellan varandra, utan kanske för
att vi inte kan skicka den typen av IP-paket.
Tag IP-telefoni som ett exempel. Det är viktigt anser jag att det ska
gå att slå vilket nummer som helst på en IP-telefon i framtiden, och
man ska komma fram till samma telefon som om man slog numret på en
vanlig telefon. Som kund till en internetleverantör skulle jag vara
förvirrad om jag skulle använda andra telefonnummer än om jag var
kund till en annan. Observera att jag inte har något emot att det
kanske kostar olika beroende på vilken väg telefonsamtalet går. Det
är inte prissättning jag är orolig för.
Det är snarare som så att jag vet att det kostar pengar att få bra
access till Internet. Oavsett var man bor. Det kostar också att få
access till tjänster.
Åter till journalisten som ringde mig. Han läste upp en text som
inspirerats av mina diskussioner om detta med “inlåsning” och “lika
tillträde” på Internet. För att han (och hans läsare) skulle förstå
så gav jag några exempel. Ett gled nog in i artikeln… BigBrother…
Hur skulle jag nu lyckas förklara att jag inte ville diskutera om
Chello gjort fel som innehållsleverantör, eller som leverantör av
Internet, eller TV5 eller WorldOnline eller?
Jag tror, och hoppas, att det kommer framgå att det är ett exempel på
när en tjänst enbart är åtkomlig från vissa internetleverantörer.
Chello som internetleverantör använder jag hemma, och det fungerar
bra. Mycket bra. 512kbps eller vad man får ut ur sitt modem är helt
klart tillräckligt för det mesta. Mest grundar jag det på att jag kan
hämta den programvara och dokument jag behöver utan att bli nipprig,
och att ungarna hemma inte klagar heller.
Men hur ska man kunna ge ett exempel utan att det ska se ut som om
jag klagar på just det, utan själva fenomenet?
Tja, en del av er kanske kommer se artikeln så småningom. Döm själva
och låt mig veta vad ni tycker.
Tycker ni på Chello att det blev fel så ring mig så bjuder jag på lunch.
Ursäkt kommer redan här.
Patrik

*** Internet Society med underorgan:
ISOC-SE, Metadata: Greg FitzPatrick
——————
Infostructure and metadata are beginning to take off as important items on a
lot of agendas. Since the IT commissions Infostructure hearing on the 7th
of June 2000, several groups are being formed.
Svensk förening för nätverksbaserad information will be launched on
2000-09-20 in Kungliga Bilbliotekets hörsal.
STG has begun work on an infostructure working group which will meet on
2000-09 – 18
Jarl Magnusson, Försvarets Materialverk, har inbjudit till ett
förmiddagsmöte den 11 oktober, då ett “koncept” för ett nätverk bör finnas
på bordet.

BOK – Begäran om kommentarer:
—————————– (http://bok.isoc-se.a.se/)
Två BOK-UTKAST har uppdaterats under augusti månad.
Detta är de senaste versionerna av dem:
utkast-nyman-spoofing-04.txt
utkast-liman-dnskrav-01.txt
Läs igenom och kommentera pä mailinglistan, vi vill gärna avancera
båda dessa till BOK.
Diskussioner på mailinglistan bok-discuss@bok.isoc-se.a.se.
Skicka ett brev till bok-discuss-request@bok.isoc-se.a.se med
“subscribe” i brevkroppen för att bli medlem.

IETF: Patrik Fältström (http://www.ietf.org)
—-
Nya RFC:er:
2700 Internet Official Protocol Standards. J. Reynolds, R. Braden.
August 2000. (Format: TXT=90213 bytes) (Obsoletes RFC2600, RFC2500,
RFC2400, RFC2300, RFC2200, RFC2000, RFC1920, RFC1880, RFC1800,
RFC1780, RFC1720, RFC1610, RFC1600, RFC1540, RFC1500, RFC1410,
RFC1360,RFC1280, RFC1250, RFC1200, RFC1140, RFC1130, RFC1100,
RFC1083) (Also STD0001) (Status: STANDARD)
2879 Content Feature Schema for Internet Fax (V2). G. Klyne, L.
McIntyre. August 2000. (Format: TXT=104032 bytes) (Obsoletes RFC2531)
(Status: PROPOSED STANDARD)
2880 Internet Fax T.30 Feature Mapping. L. McIntyre, G. Klyne. August
2000. (Format: TXT=75973 bytes) (Status: INFORMATIONAL)
2885 Megaco Protocol 0.8. F. Cuervo, N. Greene, C. Huitema, A. Rayhan,
B. Rosen, J. Segers. August 2000. (Format: TXT=344871 bytes) (Status:
PROPOSED STANDARD)
2886 Megaco Errata. T. Taylor. August 2000. (Format: TXT=41311 bytes)
(Status: PROPOSED STANDARD)
2887 The Reliable Multicast Design Space for Bulk Data Transfer. M.
Handley, S. Floyd, B. Whetten, R. Kermode, L. Vicisano, M. Luby.
August 2000. (Format: TXT=51135 bytes) (Status: INFORMATIONAL)
2888 Secure Remote Access with L2TP. P. Srisuresh. August 2000.
(Format: TXT=41255 bytes) (Status: INFORMATIONAL)
2889 Benchmarking Methodology for LAN Switching Devices. R.
Mandeville, J. Perser. August 2000. (Format: TXT=73251 bytes)
(Status: INFORMATIONAL)
2890 Key and Sequence Number Extensions to GRE. G. Dommety. August
2000. (Format: TXT=14503 bytes) (Status: PROPOSED STANDARD)
2891 LDAP Control Extension for Server Side Sorting of Search Results.
T. Howes, M. Wahl, A. Anantha. August 2000. (Format: TXT=15833 bytes)
(Status: PROPOSED STANDARD)
2892 The Cisco SRP MAC Layer Protocol. D. Tsiang, G. Suwala. August
2000. (Format: TXT=107645 bytes) (Status: INFORMATIONAL)
2893 Transition Mechanisms for IPv6 Hosts and Routers. R. Gilligan, E.
Nordmark. August 2000. (Format: TXT=62731 bytes) (Obsoletes RFC1933)
(Status: PROPOSED STANDARD)
2894 Router Renumbering for IPv6. M. Crawford. August 2000. (Format:
TXT=69135 bytes) (Status: PROPOSED STANDARD)
2895 Remote Network Monitoring MIB Protocol Identifier Reference. A.
Bierman, C. Bucci, R. Iddon. August 2000. (Format: TXT=88094 bytes)
(Obsoletes RFC2074) (Status: PROPOSED STANDARD)
2896 Remote Network Monitoring MIB Protocol Identifier Macros. A.
Bierman, C. Bucci, R. Iddon. August 2000. (Format: TXT=135768 bytes)
(Status: INFORMATIONAL)
2897 Proposal for an MGCP Advanced Audio Package. D. Cromwell. August
2000. (Format: TXT=67459 bytes) (Status: INFORMATIONAL)
2901 Guide to Administrative Procedures of the Internet
Infrastructure. Z. Wenzel, J. Klensin, R. Bush, S. Huter. August
2000. (Format: TXT=63680 bytes) (Also FYI0037) (Status:
INFORMATIONAL)
2902 Overview of the 1998 IAB Routing Workshop. S. Deering, S. Hares,
C. Perkins, R. Perlman. August 2000. (Format: TXT=32773 bytes)
(Status: INFORMATIONAL)
2903 Generic AAA Architecture. C. de Laat, G. Gross, L. Gommans, J.
Vollbrecht, D. Spence. August 2000. (Format: TXT=60627 bytes)
(Status: EXPERIMENTAL)
2904 AAA Authorization Framework. J. Vollbrecht, P. Calhoun, S.
Farrell, L. Gommans, G. Gross, B. de Bruijn, C. de Laat, M. Holdrege,
D. Spence. August 2000. (Format: TXT=78098 bytes) (Status:
INFORMATIONAL)
2905 AAA Authorization Application Examples. J. Vollbrecht, P.
Calhoun, S. Farrell, L. Gommans, G. Gross, B. de Bruijn, C. de Laat,
M. Holdrege, D. Spence. August 2000. (Format: TXT=118645 bytes)
(Status: INFORMATIONAL)
2906 AAA Authorization Requirements. S. Farrell, J. Vollbrecht, P.
Calhoun, L. Gommans, G. Gross, B. de Bruijn, C. de Laat, M. Holdrege,
D. Spence. August 2000. (Format: TXT=48618 bytes) (Status:
INFORMATIONAL)

*** Svenska Internetorganisationer
NDR: Petter Rindforth
—-
NDR har vid sammanträde den 6 september tagit beslut om nya, liberalare,
regler för myndigheters möjlighet att registrera domännamn direkt under .se.
Förslaget har överlämnats till syrelsen för IIS för slutligt beslut. Detta
är det första konkreta steget i NDRs pågående översyn av Regelverk 2.0.
Under hösten kommer fler förslag till justeringar i både Regelverk och
Förklaringar.
Det är dock INTE aktuellt att släppa .se-domänen helt fri. NDR tar
fortlöpande in kommentarer och synpunkter på Regelverket från användare, och
flertalet är mycket nöjda med de nuvarande reglerna som ger stor frihet
samtidigt som de effektivt stoppar domänpirater.

Netnod: Hans Wallberg (http://www.netnod.se/)
——-
Den 30 Juni 2000 flyttades den utlokliserade FDDI-switchen, placerad
vid KTH (Stockholm), till Stockholm berg (STHLM-B). Flytten var ett
sammarbete mellan Netnod och KTH samt några berörda operatörer.
Flytten genomfördes under pressade tidsförhållanden utan större
problem eller komplikationer. Efterarbeten har dock skett under
någon vecka för att förbättra kapaciteten i FDDI knutpunkten.
Ett stort tack till alla berörda och inblandade.
DPT baserade knutpunkten (Cisco:s DPT-teknik) i Stockholm har idag
12 anslutna operatörer. De flesta kör testtrafik mellan sig och man
kan bara sammanfattningsvis säga att 622 Mbit/s gör skillnad.
Mer information om den nya knutpunkten finns på http://www.netnod.se/SRP/
Ytterligare en knuptunkt i Malmö börjar så smått byggas denna vecka.
Även den skall baseras på DPT tekniken, till att börja med 622 Mbit/s.
Byggnationen beräknas vara klar under september/oktober och driftsättning
skall vara klar till den 1 november.
Detta blir den tredje nationella Internetknutpunkten i Sverige.
Magnus Andersson
(på uppdrag av Hans Wallberg)

Nationella knutpunkter: Magnus Andersson
———————-
Här redovisas summerad statistik för de nationella internetknutpunkterna.
Angivet är genomströmningen i Mbit/sekund under ett vardagsdygn.
Mätningarna görs var 30:e minut under en vecka.

Min Medel Max
Stockholm FDDI 125 925 1800
Stockholm DPT n/a 430 n/a
Göteborg 1 7 201

SUNET: Lennart Forsberg
—— (http://www.sunet.se)
Ftp-arkivet flyttas
SUNET:s populära ftp-arkiv flyttas från SLU till Uppsala universitet och
deras IT-stöd. Flytten är föranledd av att den ansvarige för arkivet, Johan
Hofvander, har slutat sin tjänst på SLU.
Flytten kräver att en ny fiberförbindelse upprättas mellan Stockholm och
Uppsala. När den är i drift får arkivet – senare i höst – sin nya huvudman.

BITOS: Mikael Pawlo (http://www.bitos.org/)
——
Ett svenskt företag har gått
ut med massmail där de hänvisar till att de “följer BitoS och Swedmas
rekommendationer”. Det finns dock endast ett utkast till rekommendationer.
Detta utkast kommer väsentligen att ändras, huvudsakligen genom att en så
kallad portalparagraf införs där BitoS ger sin syn på hur medlemmarna bör
arbeta med e-post-marknadsföring. Denna portalparagraf kommer sannolikt
att rekommendera “permission marketing” det vill säga att BitoS medlemmar
arbetar med e-post-marknadsföring mot de kunder som på förhand godkänt
det. En sådan portalparagraf skall förankras hos Swedma och
Reklamförbundet så det är inte helt klart hur den skall se ut, men vi
räknar att ett sådant arbete blir helt klart under hösten. Det är i vilket
fall ganska raskt marscherat jämfört med många andra
standardiseringsarbeten, även om det kan kännas långsamt med internetmått
mätt.
Jag har varit i kontakt med företaget i fråga och de har lovat
att omedelbart upphöra med sin hänvisning till BitoS.
Vi har även släppt en så kallad Spamhund som riktar sig mot
slutanvändaren, det vill säga internetanvändaren. Spamhunden innehåller
tips på hur man skall skydda sig mot oönskad, obeställd e-post.
Information om detta kan du hitta under http://www.bitos.org/

*** Visdomsord
Tankar om teknik: Peter Nõu
—————–
En ny vetenskap har sett dagens ljus
************************************
Det är inte varje dag en ny vetenskap föds. Men det har hänt även i
modern tid*. Den 14 augusti 2000 var en sådan dag. Då kunde hela
världen läsa definitionen av vetenskapen “Social Informatics” genom
publiceringen av ett – läsvärt även för oinsatta – NSF-dokument**:
“Social informatics refers to the interdisciplinary study of the
design, uses and consequences of ICTs that takes into account their
interaction with institutional and cultural contexts.”
Det handlar om design, användning och konsekvenser: Hur påverkar IT
samhällsutvecklingen, företagen och oss individer enskilt? Hur
skiljer sig effekterna mellan olika kulturer, mellan olika företag
etc. Dessa frågor har förvisso studerats i många år. Men
vetenskapsmännen har kommit från olika bakgrunder, publicerat sina
rön i olika tidskrifter och presenterat dem på olika konferenser. Nu
har dock tiden kommit till syntes kring dessa perspektiv. Den 14
augusti fick vetenskapen vatten på sin hjässa och kan nu börja hävda
sin rätt med lite större emfas! Den tekniska utvecklingen stannar då
möjligen av något, relativt sett, också beroende på att så stora
värden blivit beroende av den hårda infrastrukturens stabilitet.
I Computer Science-läroboken “Networked Applications” (Messerschmitt,
1999) står (p. 70):
“…unique applications of networked computing are intimately
interwoven with social systems of all types: citizenry, interest
groups, and organizations…”
Författaren beskriver likheter mellan hur sociala system fungerar
(eller inte fungerar) och hur man bygger nätverks-baserade
applikationer och system:
# organisationer måste delegera, nätverksbaserade applikationer delar
bearbetning mellan flera datorer
# människor måste kommunicera och koordinera, så även varje
nätverksbaserad applikation
# samhället måste hushålla med ändliga resurser, så även
applikationer som kör på maskiner med för lite minne, för långsam
processor, för smal buss…
Vi (tekniker) har alltså mycket av lära av våra kollegor sociologerna
när vi ska bygga distribuerat. Vi behöver förstå att det inte alltid
är i tekniken felet sitter när resultatet inte blir som vi tänkt.
Samtidigt som icke-teknikerna gärna finge närma sig oss och tekniken
lite.
Den mjuka tiden är här.
puss på er. i hög tid.
peter
* Under det tidiga 70-talet skapades vetenskapsgrenen “Island
biogeography” som studiet av arters antal, numerär, distribution och
spridning inom områden med begränsad geografisk spridning. De första
experimenten gick ut på att först gasa ihjäl ALLA djur på ett antal
mangrove-träsk-öar utanför Floridas kust, och sedan dag för dag under
tre år (stackars doktorandstudent!) räkna antalet arter och individer
som invandrade till de olika öarna. (Väldokumenterat i boken “The
Song of the Dodo”. Dodo är det engelska namnet på “dront”, den
urtidsfågel som dog ut på Madagaskar i början av förra seklet).
** http://www.slis.indiana.edu/CSI/report.html

*** Samhällsektorer:
IT-Kommissionen: Anne-Marie Eklund Löwinder
—————-
(http://www.itkommissionen.se)
Internetdagarna 2000
IT-kommissionen är en av flera arrangörer av Internetdagarna 2000 den 24-25
oktober på Norra Latin där Sveriges ledande Internetaktörer kommer att ge
en helhetsbild över Internets vidarutveckling under sammanlagt 20
seminarier som belyser Internet ur tekniskt, juridiskt, samhälleligt och
användarperspektiv.
http://www.iis.se/internetdagarna.shtml
Marksänd digital TV
IT-kommissionen har besvarat remiss om utbyggnad av marksänd digital TV
http://www.itkommissionen.se/arkiv/a_remisser_000815_digitaltv.pdf
Skattelättnad för bredbandsanslutning
IT-kommissionen har besvarat remiss om skattelättnad för
bredbandsanslutning
http://www.itkommissionen.se/arkiv/a_remisser_000815_skattelattnader.pdf
Kommunstöd till lokal IT-infrastruktur – risker för monopolisering av
bredband
IT-kommissionens remissvar finns på
http://www.itkommissionen.se/arkiv/a_remisser_000815_kommunst%F6d.pdf
PTS har lämnat en rapport om Drift av Internet i Sverige oberoende av
funktioner utomlands
http://www.pts.se/dokument/getFile.asp?FileID=1324
Rapporten är ute på remiss med svar senast 1 oktober 2000.

Svenska Kraftnät bygger stamnät
Svenska kraftnät har fått i uppdrag av regeringen att bygga ut
ett stomnät med hög överföringskapacitet mellan alla kommuner.
Målet för utbyggnaden är att alla kommunhuvudorter senast i
december 2002 ska vara anslutna till ett landsomfattande stomnät
med hög överföringskapacitet. Utbyggnaden ska genomföras genom
installation av optokabel på det egna elstamnätet. Vid behov kan
ett samarbete ske mellan innehavaren av regionnätet eller andra
aktörer.
Utbyggnaden skall ske på marknadsmässiga villkor och
egenfinansieras av Affärsverket svenska kraftnät.
Investeringskostnaden har beräknats till 2,5 miljarder kronor.
Utbyggnaden sker i enlighet med det förslag som lades fram i
samband med regeringens IT-proposition i våras. Tillgängligheten
i stomnätet ska vara hög så att låga priser och en snabb
utveckling främjas av att ett stort antal aktörer har möjlighet
att använda nätet.

Upphandling av TETRA-system
Regeringen har beslutat att ge Statskontoret ett uppdrag
gällande ett nytt gemensamt landstäckande
radiokommunikationssystem. Systemet är tänkt att fylla olika
samhällsviktiga användares behov av radiokommunikation.

Uppdraget innebär att bl.a. Statskontoret skall genomföra
upphandling av ett ramavtal avseende radiokommunikationssystem
som i alla tillämpliga delar ska följa ETSI:s TETRA-standard
eller annat likvärdigt system.

*** Kalendarium
Kalendarium
———–
Se http://www.isoc-se.a.se/Kalendarium/

Nytt på Nätet nr 26————————————————————————

Nr. 26 – Juli 2000 Ett nyhetsbrev från ISOC-SE 12 Augusti, 2000
————————————————————————
NYTT PÅ NÄTET ges ut av ISOC-SE, den svenska avdelningen av Internet
Society. ISOC-SE är en ideell förening där säväl enskilda personer
som organisationer kan bli medlemmar. ISOC-SE vill främja
utvecklingen och användningen av Internet i Sverige.
I NYTT PÅ NÄTET sammanfattas den gängna mänadens viktigaste
Internethändelser i Sverige och internationellt. NYTT PÅ NÄTET vänder
sig till alla som intresserar sig för Internets utveckling i Sverige.
NYTT PÅ NÄTET kan hittas på WWW: http://www.isoc-se.a.se/natnytt
För mer information om ISOC-SE och NYTT PÅ NÄTET se sist i brevet.
INNEHÅLL
*** Förord
Redaktören talar
*** Internet Society med underorgan:
ISOC-SE, ISOC, IETF
*** Svenska Internetorganisationer:
II-Stiftelsen, NIC-SE, SNUS, Netnod, Bitos
*** Visdomsord
*** Samhällsektorer:
*** Kalendarium
——————————————————————
*** Förord
Tjopp!
Från Californien och Japan till ett regnigt Skåne. Jo, denna gång skriver jag
från vänners gård strax väster om Genarp. Det regnar, trots att både TV4 och
Rapport i torsdags lovade att det skulle vara uppsprickande molntäcke redan
under fredagen, och idag skulle det vara fint väder. Båda får dock såvitt jag
vet prognosen från SMHI, så det skulle vara rent fantastiskt om de hade olika
väderkartor 🙂 Efter att ha kollat nu på lördagmorgonen vad folk tror så verkar
det som om det ska bli bättre framåt dagen trots allt.
Internet då, vad har hänt sedan sist?
Ett INET-möte (ISOC årliga möte) i Yokohama samt en IETF i Pittsburgh. Båda
ställena var som vanligt fullt av folk “som kör Internet” vilket gjorde att
korridordiskussionerna var nog så intressanta som vanligt. Jag gissar att fler
konferenser inom andra ämnesområden fungerar på samma sätt. Dvs, man kan åka
till en konferens av två anledningar:
(a) Man vill lyssna på föredragshållarna, dvs det officiella
programmet
(b) Andra åker till konferensen, så man tar tillfället i akt att
diskutera livets vesäntligheter med dem
Just en IETF är en intressant tillställning, för det tas för givet att man är
ordentligt förberedd, och har läst dokumentationen (Internet-Drafts) innan
mötet. Det kanske kan låta lite skumt, men man har inte presentationer om de
Internet-Drafts som ska diskuteras, utan bara diskussionen om huruvida de är bra
eller inte.
Information om vilka Internet-Drafts som diskuteras i varje arbetsgrupp kan man
klicka på den arbetsgrupp man är intresserad av i listan på
http://www.ietf.org/html.charters/wg-dir.html. Där kan ni se vad arbetsgruppen
gör, samt vilka dokument de arbetar med. Tidplanen är ofta “inte uppdaterad”,
trots att det är en av de saker som jag som “Area Director” försöker få folk att
hålla uppdaterat.
Vill ni veta hur ett möte egentligen fungerar i mer detalj så kan ni läsa
http://www.ietf.org/tao.html.
Nästa IETF är i soliga San Diego i december. Bara en sån sak…
Om ni ser mig i korridorerna på IETF-mötet, dra er inte för att stoppa mig för
att prata. Jo, jag har en officiell roll inom IETF (se
http://www.ietf.org/iesg.html) och har fullt upp naturligtvis, men prata har jag
alltid tid med — några minuter här och där.
Patrik

*** Internet Society med underorgan:
ISOC-SE Olle Thylander
(http://www.isoc-se.a.se)
——-
Juli har för ISOC-SEs del varit en semestermånad.
Dock har delar av styrelsen deltagit ISOCs Advisory Councils möten i
Yokohama och i Chapters meetings på samma plats.
Uppenbart är att chapters har blivit allt viktigare i ISOCs verksamhet och
de svarar i dag för större delen av medlemstillväxten. Som en konsekvens
har en diskussion tagits upp om arbetsfördelningen inom ISOC och
möjligheten att ge chapters som ISOC-SE ett större ansvar för de
individuella medlemmarna.
Chapters vill också ha ett större inflytande i ISOCs styrande organ och få
del av finansieringen från organisationsmedlemmar i de fall dessa
rekryteras av de nationella avdelningarna. Detta är stora frågor eftersom
ett större inflytande för chapters kräver ändringar i nuvarande stadgar och
den centrala organisationens ekonomiska situation för närvarande är sådan
att man ogärna avstår några medel åt chapters. Diskussionen kommer säkert
att fortsätta länge än och delvis föras i de regionala organisationer för
chapters som bildats på sina håll.

ISOC Olle Thylander
—-
De nyvalda ledamöterna i ISOCs styrelse (Board of Trustees) har nu tagit
sina platser i besittning och till ny ordförande efter Geoff Huston har
utsetts Brian Carpenter.
Till den nya styrelsens viktigaste uppgifter hör att förstärka
organisationens ekonomi, som tyngs av förlusten från en tidigare
INET-konferens. Fokusering och en tydligare uppdelning av verksamheten i
funktioner har rekommenderats av den avgående styrelsen som ett medel att
få ökat stöd och hjälp att dirigera resurser till rätt område. Därvid kan
rollerna för såväl Advisory Council (som innehåller representanter för
ISOCs organisationsmedlemmar) som ISOCs chapters komma att påverkas.
Styrelsemötet ägde rum i Yokohama omedelbart före den stora konferensen
INET2000.
Den fullständiga dokumentationen från INET2000 finns nu tillgänglig på
Internet Societys webbplats: http://www.isoc.org/inet2000/.
Nästa år blir det Stockholms tur att hysa konferensen! Se
http://www.isoc.org/inet2001/.

IETF: Patrik Fältström (http://www.ietf.org)
—-
Nya RFC:er:
2874 DNS Extensions to Support IPv6 Address Aggregation and
Renumbering. M. Crawford, C. Huitema, S. Thomson. July 2000. (Format:
TXT=44204 bytes) (Status: PROPOSED STANDARD)
2875 Diffie-Hellman Proof-of-Possession Algorithms. H. Prafullchandra,
J. Schaad. July 2000. (Format: TXT=45231 bytes) (Status: PROPOSED
STANDARD)
2876 Use of the KEA and SKIPJACK Algorithms in CMS. J. Pawling. July
2000. (Format: TXT=29265 bytes) (Status: INFORMATIONAL)
2877 5250 Telnet Enhancements. T. Murphy, Jr., P. Rieth, J. Stevens.
July 2000. (Format: TXT=83369 bytes) (Updates RFC1205) (Status:
INFORMATIONAL)
2878 PPP Bridging Control Protocol (BCP). M. Higashiyama, F. Baker.
July 2000. (Format: TXT=79527 bytes) (Obsoletes RFC1638) (Status:
PROPOSED STANDARD)
2881 Network Access Server Requirements Next Generation (NASREQNG) NAS
Model. D. Mitton, M. Beadles. July 2000. (Format: TXT=45029 bytes)
(Status: INFORMATIONAL)
2882 Network Access Servers Requirements: Extended RADIUS Practices.
D. Mitton. July 2000. (Format: TXT=31426 bytes) (Status:
INFORMATIONAL)
2883 An Extension to the Selective Acknowledgement (SACK) Option for
TCP. S. Floyd, J. Mahdavi, M. Mathis, M. Podolsky. July 2000.
(Format: TXT=35794 bytes) (Status: PROPOSED STANDARD)
2884 Performance Evaluation of Explicit Congestion Notification (ECN)
in IP Networks. J. Hadi Salim, U. Ahmed. July 2000. (Format:
TXT=44647 bytes) (Status: INFORMATIONAL)

*** Svenska Internetorganisationer
II-Stiftelsen Olle Thylander
(http://www.iis.a.se)
————-
Juli har varit en semestermånad även för II-stiftelsen, men representanter
för II-stiftelsen deltog i de möten som organisationen ICANN (The Internet
Corporation for Assigned Names and Numbers) höll i Yokohama i mitten av
juli. Dokumentation från dessa möten finns på
http://www.icann.org/yokohama/.
Den fråga som intresserade II-stiftelsen mest var hur förhållandet mellan
ICANN och de organisationer som ansvarar för nationella domäner (ccTLDerna)
skall ordnas i framtiden och hur finansieringen av ICANNs verksamhet kan
tryggas.
Detta är en fråga som i hög grad också intresserar de nationella
regeringarna, som bildat en rådgivande grupp, Governmental Advisory
Committee (GAC), för att kunna påverka ICANN.
Övriga stora frågor av visst intresse för stiftelsen är en utökning av
antalet generiska toppdomäner (gTLD) och ICANNs nya medlemsorganisation,
det s k At Large Membership.
När det gäller de nya toppdomänerna kommer nu en ansökningsprocess i gång
under hösten. Närmare information om processen och om ICANNs styrelses
ställningstaganden finns på
http://www.icann.org/tlds/tld-application-process.htm.
När det gäller At Large Membership finns det inom ICANN fortfarande en stor
osäkerhet och efter det val som kommer att äga rum nu i oktober kommer
ICANN att låta utvärdera programmet. Tanken är annars att denna nya
organisation – än så länge mer en röstlängd än en organisation – skall utse
hälften av ledamöterna i ICANNs styrelse. Genom en stadgeändring kommer
dock antalet styrelseledamöter som väljs på detta sätt inledningsvis att
begränsas till 5 i stöllet för 9.
Efter en trög start med svårigheter att värva medlemmar har intresset för
At Large Membership exploderat och överträffat alla förväntningar. Tyvärr
har detta också inneburit att de administrativa resurserna inte räckt till.
Många som försökte registrera sig mot slutet av perioden lyckades inte p g
a de tekniska och administrativa problemen (senaste datum för registrering
inför valet i oktober var den 31 juli).
Totalt registrerades 158 000 individer med följande fördelning på regioner:
Africa – 787
Asia/Australia/Pacific – 93,782
Europe – 35,942
Latin America/Caribbean – 6,486
North America – 21,596
För en gångs skull är det alltså inte Nordamerika och Europa utan Asien som
dominerar, hur nu detta skall tolkas.
Tilläggas kan att det inom regionerna finns vissa länder som totalt
dominerar sin grupp, i Europa Tyskland, i Asien Japan. Det har lett till
farhågor att kandidater från andra länder än dessa inte kommer att ha någon
chans i omröstningen.
Utvecklingen är intressant eftersom ICANN ju egentligen har huvudsakligen
tekniska uppgifter avseende ” coordination functions and domain name
policy”. Ändå har man på kort tid lyckats mobilisera 10 gånger fler
medlemmar än Internet Society, som har ett betydligt bredare
verksamhetsfält avseende alla aspekter av Internet (och ett inflytande som
också når in i ICANN).
Detta har fått en del att tänka tanken att de båda organisationerna borde
gå samman: ISOC skulle få fler medlemmar och At Large
Membership-organisationen skulle få ett program och en verksamhet.
Alla uppskattar dock inte den idén och tills vidare får man som At Large
member nöja sig med att använda sitt medlemskap till att en gång om året
utöva sin rösträtt. Men medlemskapet är å andra sidan gratis!

NIC-SE: Eva Frölich (http://www.nic-se.se)
——-
Eftersom NIC-SE:s bidrag förra månaden regnade bort så tar jag denna månad upp
både juni och juli.
Juni inleddes med ett CENTR möte i Trondheim. Beslut togs om CENTR Best Practice
Guidelines for ccTLD Managers
. Avtal med ICANN och hur
ICANN skall finansieras är två andra frågor som upptar mycket tid och intresse.
Den allmänna meningen bland CENTR och dess medlemmar är att hur avtal med ICANN
skall se ut är en öppen fråga dock så skall de innehålla en klausul om de
tjänster som ICANN ger InternetCommunity vad avser driften av root-servrarna.
Det skall sedan också återspeglas i ICANNs budget och de avgifter som de vill ta
ut av toppdomänerna.
Samtidigt hölls ett CORE-möte i Stockholm. CORE som organisation dras med stora
svårigheter då det syfte de en gång bildades för (driva ytterligare generiska
toppdomäner) hittills inte har infriats.
Antalet nyregistreringar ligger på en högre nivå än före regelförändringen den 3
april. Under de nya generiska huvuddomänerna har viss registrering skett 28 st
under press.se och 25 st under org.se dock ingen under parti.se.
Handläggningstiden för inkomna ärenden till NIC-SE är fn 1-3 arbetsdagar.
Under juli har semsterstämning rått i Sverige dock kom inte lugnet så fort till
NIC-SE och antalet registreringar som vi trott. Det var en markant skillnad mot
tidigare år och antalet inkomna ärenden skönk inte till semesternivå förrän det
var endast en vecka kvar av juli. Se gärna statistiken på antalet
nyregistreringar per månad på .
Två internationella konferenser har dock ägt rum och med deltagande från NIC-SE
på bägge tre. ICANN hade ett möte i mitten av juli direkt följt av INET2000.
De stora frågorna under ICANN-mötet för cctld:er var som väntat avtalet med
ICANN samt finansieringen. GAC:s kommuniké finns att läsa på

m>. Diskussionerna mellan cctld:er och ICANN fortsätter.
En workshop vad gäller DNSsec arrangerades av CENTR och
en workshop ang Nationella tecken av Minc . NIC-SE deltog
i båda work shoperna.
SNUS: Olle Johansson (http://www.snus.se)
—–
SNUS är medarrangör till konferensen “The Nordic IPv6 Summit”
som går av stapeln den 11-12 september. Konferensen är en
internationell IPv6-konferens med svenska och utländska talare,
däribland Steve Deering och Bob Hinden som varit ledande inom
IETF vad gäller IPv6. http://www.snus.se för mer info!

NETNOD: Magnus Andersson
——- (http://www.netnod.se)
Trafikstatistik för Netnod:s FDDI-knutar insamlad under v.32.
Angivna siffror är i Mb/s, och pollas var 5:e minut.
Min Medel Max
STO:B 137 722 1875
GBG 1 10 114
BITOS: Mikael Pawlo (http://www.bitos.org/)
——
BitoS arbete under hösten kommer att inledas med förberedelser kring Det
stora Internetpriset samt arbete med BitoS Spamhund. Spamhunden är ett
dokument som skall göra det lättare för användare att undvika oönskad
e-post-reklam och kommer att göras tillgänglig för var och en via WWW.
Ansvarig för Spamhunden är BitoS ordförande som gärna vill ha förslag på
metoder för att skydda sig mot oönskad e-post till mikael@pawlo.com

*** Visdomsord

*** Samhällsektorer:

*** Kalendarium
Kalendarium
———–
Se http://www.isoc-se.a.se/Kalendarium/

Nytt på Nätet nr 25————————————————————————

Nr. 25 – Juni 2000 Ett nyhetsbrev från ISOC-SE 16 Juli, 2000
————————————————————————
NYTT PÅ NÄTET ges ut av ISOC-SE, den svenska avdelningen av Internet
Society. ISOC-SE är en ideell förening där säväl enskilda personer
som organisationer kan bli medlemmar. ISOC-SE vill främja
utvecklingen och användningen av Internet i Sverige.
I NYTT PÅ NÄTET sammanfattas den gängna mänadens viktigaste
Internethändelser i Sverige och internationellt. NYTT PÅ NÄTET vänder
sig till alla som intresserar sig för Internets utveckling i Sverige.
NYTT PÅ NÄTET kan hittas på WWW: http://www.isoc-se.a.se/natnytt
För mer information om ISOC-SE och NYTT PÅ NÄTET se sist i brevet.
INNEHÅLL
*** Förord
Redaktören talar
*** Internet Society med underorgan:
ISOC-SE, ISOC, IETF
*** Svenska Internetorganisationer:
II-Stiftelsen
*** Visdomsord
*** Samhällsektorer:
Regeringskansliet, IT-kommissionen
*** Kalendarium
——————————————————————
*** Förord
Tjopp!
Från ett soligt Californien for jag till Yokohama, och på
flyget fick jag ett utmärkt tillfälle att sätta ihop denna
månads nummer av Nytt På Nätet. Californien kanske ni undrar,
men som en del redan vet så arbetar jag numera för Cisco
Systems i Californien. Eller rättare sagt, min chef är där,
medan jag personligen jobbar i Sverige. Sånt där “telecommuting”
som enligt Dilbert ska vara något som är trevligt. Så jag är några
veckor här för att lära mig hur nya arbetsgivaren fungerar.
Sverige kommer jag dock inte lämna, så se fram emot en mängd
nya Nytt På Nätet från mig. Inriktningen på förorden kanske
kommer förändras lite, men innerst inne tror jag (hoppas jag)
att jag har en syn på nödvändigheten av ett fungerande
internet oavsett vem som betalar min lön. Notera att
jag skrev innerst inne. Självklart kommer även jag
påverkas av miljön omkring mig. Man ärver inte sånt här.
I Yokohama har just ICANN (http://www.icann.org) slutspurten
på en veckas långt möte. Ett i en lång rad av möten. Denna gång
anordnades det i samband med INET-2000, ISOC’s årliga konferens,
och det är den som jag är på väg till.
Det gör att jag kommer tillbringa 5 veckor i rad från Sverige
(en vecka i “underbara” Pittsburgh för en IETF om två veckor),
och det ger inledning till denna veckas incident.
Jag behövde tvätta.
Cisco håller med lägenhet för de som arbetar på det sättet
som jag, och det är ju trevligt, men, jag kunde för mitt
liv inte hitta tvättmaskinen. En sådan kan man inte gömma
hur som helst, eller hur? Det skulle säkert finnas en
torkrumlare också, och de är ännu större än tvättmaskiner.
Efter att ha gått runt i säkert en halvtimme (två sovrum,
c:a 70 kvadratmeter, så hur lång tid kan det ta egentligen…)
så hittade jag dem — på balkongen.
Jo, det visade sig att det på balkongen fanns en “garderob” och
inuti denna fanns tvättmaskinen och torktumlaren.
…och när jag berättade det i fredags för vänner i San Francisco
och försöker få lite medkänslam så säger de enkelt att det är
normalt att ha de där.
Jag som trodde att jag varit mycket i “The Bay Area”…
Och, beroende på alla möjliga typer av torka vad gäller bidrag
till detta nummer av Nytt På Nätet så har jag låtit de som
bidragit med förslag skriva riktigt långa inlägg. Det kan vara
en trevlig sommarläsning att för en gångs skull få lite mer
inblick i detaljerna av vad som händer tex inom regeringskansliet.

Patrik

*** Internet Society med underorgan:
ISOC-SE Olle Thylander
(http://www.isoc-se.a.se)
——-
BOK-seminariet
————-
ISOC-SEs seminarium om bokprocessen den 6 juni samlade närmare 20 deltagare
och gav bl a upphov till en intressant diskussion om hur vi kan få
processen att lyfta så att den används av allt fler för att lägga fram
förslag och få consensus om vad som är lämpliga åtgärder för Internet i
Sverige.
Ett konkret resultat av den diskussionen är att en motsvarande diskussion
togs upp i operatörernas forum SOF, som tog beslutet att de arbetsgrupper
som SOF tillsätter hädanefter skall redovisa resultatet av sitt arbete i
form av BOK-utkast.
Det betyder dels att det kommer att publiceras fler BOK-utkast men också
att medvetenheten och kunskapen om BOK-institutionen ökar hos SOFs
medlemsorganisationer. Vi kan därmed hoppas på en livligare diskussion på
BOK-listan.
INET-2001
———
ISOC-SEs och ExpoNovas ansträngningar att lansera Stockholm som värd för
den stora Internetkonferensen INET år 2001 ser ut att ha varit
framgångsrika. Det återstår dock en del detaljer att reglera i
förhandlingar mellan ExpoNova och ISOC innan evenemanget definitivt är i
hamn.
ISOC-SE till hösten
——————-
Vid vårens sista styrelsemöte i slutet av juni diskuterades
verksamhetsplanerna för höstterminen. Ambitionen är att även under hösten
ordna ett medlemsmöte eller ett större seminarium kring något aktuellt ämne
varje månad, varav något eller några med inbjudna föreläsare från den
internationella organisationen.
Preliminärt planeras en träff med någon företrädare för Internet Societys
styrelse i september. I oktober bjuder ISOC-SE tillsammans med flera andra
organisationer in till ett evenemang kallat “Internet-dagarna”. I november
planeras ett medlemsmöte kring juridiska frågor och i december en
diskussion om den svenska bredbandssatsningen och privata uppkopplingar med
bredband.
Ytterligare ideer finns och eventuellt blir det fler möten.

ISOC Olle Thylander
—-
Resultat av valet till ISOCs styrelse (Board of Trustees)
——————————————————–
Varje år väljs fem ledamöter och i år valdes även en sjätte ledamot
eftersom Tim O´Reilly i förtid dragit sig tillbaka från styrelsearbetet.
De som valts är Brian Carpenter (känd för många av oss), Rosa Delgado,
Barbara Fraser, Christine Maxwell, Wawa A Ngenge (alla valda på tre år) och
George Sadowsky, som fyller vakansen efter Tom O´Really och valts på ett år.
Notera att tre av de valda är kvinnor, ett rekord i styrelsens historia!
NDSS
—-
NDSS, the Network and Distributed System Security Symposium, hålls år 2001
i San Diego. Den som vill medverka med något föredrag bör skicka in sitt
bidrag till programkommittén senast den 2 augusti 2000. Närmare information
ges på http://www.isoc.org/ndss01.
CIDIF ny organisationsmedlem
—————————-
Bland ISOCs nya organisationsmedlemmar märks CIDIF, ett centrum som bildats
för att stärka Internets ställning i den franskspråkiga världen. CIDIF har
sin bas i Kanada.
Nytt ICANN-förslag om nya toppdomäner
————————————-
En arbetsgrupp har föreslagit ICANN en policy för skapande av nya
toppdomäner. Policyn innebär att man tar in förslag med motiveringar,
finansieringsplan, redogörelse för vilket regelsystem som är tänkt att
tillämpas etc. Arbetsgruppen urskiljer olika motiv för och olika kategorier
av toppdomäner. Införande av nya domäner måste ske på ett ansvarsfullt
sätt, betonas det.
En möjlig kategori är toppdomäner för geografiska områden som inte
disponerar en egen landskod. Kanske en möjlighet för Québec?
Icke-kommersiella organisationer i ICANN
—————————————-
Tillskapandet av en intressegemenskap för icke-kommersiella organisationer
inom ICANN, the ICANN NonCommercial Domain Name Holders Constituency, har
vållat mycket diskussion. Bl a har ställts frågan vilket inflytande ISOCs
chapters bör ha i denna krets. ISOC har ju redan en stark ställning inom
ICANN och skulle kunna förstärka detta inflytande genom sina chapters.
ISOC är för sin del positiv till att chapters, som kan bidra med fler
perspektiv än den centrala organisationen gör sig till tolk för, deltar
aktivt även i NCDNHC.
INET 2000
———
Nu är det snart dags för INET 2000 i Yokohama. ISOC konstaterar att detta
evenemang har blivit en samlingspunkt för Internetvärlden och att olika
organisationer med anknytning till Internet gärna förlägger sina möten till
samma plats som konferensen.
I år föregås INET 2000 dessutom av ICANNs nästa mötesrunda som äger rum i
Yokohama den 13 – 17 juli. INET 2000 följer direkt på detta evenemang den
18-21 juli.

IETF: Patrik Fältström (http://www.ietf.org)
—-
Nya RFC:er:
2846 GSTN Address Element Extensions in E-mail Services. C. Allocchio.
June 2000. (Format: TXT=54316 bytes) (Status: PROPOSED STANDARD)
2847 LIPKEY – A Low Infrastructure Public Key Mechanism Using SPKM. M.
Eisler. June 2000. (Format: TXT=50045 bytes) (Status: PROPOSED
STANDARD)
2848 The PINT Service Protocol: Extensions to SIP and SDP for IP
Access to Telephone Call Services. S. Petrack, L. Conroy. June 2000.
(Format: TXT=168851 bytes) (Status: PROPOSED STANDARD)
2849 The LDAP Data Interchange Format (LDIF) – Technical
Specification. G. Good. June 2000. (Format: TXT=26017 bytes) (Status:
PROPOSED STANDARD)
2850 Charter of the Internet Architecture Board (IAB). Internet
Architecture Board, B. Carpenter, Editor. May 2000. (Format:
TXT=15984 bytes) (Obsoletes RFC1601) (Also BCP0039) (Status: BEST
CURRENT PRACTICE)
2851 Textual Conventions for Internet Network Addresses. M. Daniele,
B. Haberman, S. Routhier, J. Schoenwaelder. June 2000. (Format:
TXT=32587 bytes) (Status: PROPOSED STANDARD)
2852 Deliver By SMTP Service Extension. D. Newman. June 2000. (Format:
TXT=29285 bytes) (Updates RFC1894) (Status: PROPOSED STANDARD)
2853 Generic Security Service API Version 2 : Java Bindings. J. Kabat,
M. Upadhyay. June 2000. (Format: TXT=199512 bytes) (Status: PROPOSED
STANDARD)
2854 The ‘text/html’ Media Type. D. Connolly, L. Masinter. June 2000.
(Format: TXT=16135 bytes) (Obsoletes RFC2070, RFC 2980, RFC2942,
RFC1867, RFC1866) (Status: INFORMATIONAL)
2855 DHCP for IEEE 1394. K. Fujisawa. June 2000. (Format: TXT=8070
bytes) (Status: PROPOSED STANDARD)
2856 Textual Conventions for Additional High Capacity Data Types. A.
Bierman, K. McCloghrie, R. Presuhn. June 2000. (Format: TXT=20954
bytes) (Status: PROPOSED STANDARD)
2857 The Use of HMAC-RIPEMD-160-96 within ESP and AH. A. Keromytis, N.
Provos. June 2000. (Format: TXT=13544 bytes) (Status: PROPOSED
STANDARD)
2858 Multiprotocol Extensions for BGP-4. T. Bates, Y. Rekhter, R.
Chandra, D. Katz. June 2000. (Format: TXT=23305 bytes) (Obsoletes
RFC2283) (Status: PROPOSED STANDARD)
2859 A Time Sliding Window Three Colour Marker (TSWTCM). W. Fang, N.
Seddigh, B. Nandy. June 2000. (Format: TXT=19203 bytes) (Status:
EXPERIMENTAL)
2860 Memorandum of Understanding Concerning the Technical Work of the
Internet Assigned Numbers Authority. B. Carpenter, F. Baker, M.
Roberts. June 2000. (Format: TXT=12361 bytes) (Status: INFORMATIONAL)
2861 TCP Congestion Window Validation. M. Handley, J. Padhye, S.
Floyd. June 2000. (Format: TXT=26993 bytes) (Status: EXPERIMENTAL)
2862 RTP Payload Format for Real-Time Pointers. M. Civanlar, G. Cash.
June 2000. (Format: TXT=12031 bytes) (Status: PROPOSED STANDARD)
2863 The Interfaces Group MIB. K. McCloghrie, F. Kastenholz. June
2000. (Format: TXT=155014 bytes) (Obsoletes RFC2233) (Status: DRAFT
STANDARD)
2864 The Inverted Stack Table Extension to the Interfaces Group MIB.
K. McCloghrie, G. Hanson. June 2000. (Format: TXT=21445 bytes)
(Status: PROPOSED STANDARD)
2865 Remote Authentication Dial In User Service (RADIUS). C. Rigney,
S. Willens, A. Rubens, W. Simpson. June 2000. (Format: TXT=146456
bytes) (Obsoletes RFC2138) (Updated by RFC2868) (Status: DRAFT
STANDARD)
2866 RADIUS Accounting. C. Rigney. June 2000. (Format: TXT=51135
bytes) (Obsoletes RFC2139) (Updated by RFC2867) (Status:
INFORMATIONAL)
2867 RADIUS Accounting Modifications for Tunnel Protocol Support. G.
Zorn, B. Aboba, D. Mitton. June 2000. (Format: TXT=51135 bytes)
(Updates RFC2866) (Status: INFORMATIONAL)
2868 RADIUS Attributes for Tunnel Protocol Support. G. Zorn, D.
Leifer, A. Rubens, J. Shriver, M. Holdrege, I. Goyret. June 2000.
(Format: TXT=42609 bytes) (Updates RFC2865) (Status: INFORMATIONAL)
2869 RADIUS Extensions. C. Rigney, W. Willats, P. Calhoun. June 2000.
(Format: TXT=96854 bytes) (Status: INFORMATIONAL)
2870 Root Name Server Operational Requirements. R. Bush, D.
Karrenberg, M. Kosters, R. Plzak. June 2000. (Format: TXT=21133
bytes) (Obsoletes RFC2010) (Also BCP0040) (Status: BEST CURRENT
PRACTICE)
2871 A Framework for Telephony Routing over IP. J. Rosenberg, H.
Schulzrinne. June 2000. (Format: TXT=60664 bytes) (Status:
INFORMATIONAL)
2872 Application and Sub Application Identity Policy Element for Use
with RSVP. Y. Bernet, R. Pabbati. June 2000. (Format: TXT=10933
bytes) (Status: PROPOSED STANDARD)
2873 TCP Processing of the IPv4 Precedence Field. X. Xiao, A. Hannan,
V. Paxson, E. Crabbe. June 2000. (Format: TXT=15565 bytes) (Status:
PROPOSED STANDARD)
II-Stiftelsen Olle Thylander
(http://www.iis.a.se)
————-
Planer för verksamheten hösten 2000
———————————–
II-stiftelsen avvaktar för närvarande vilka förändringar som den svenska
Domännamnsutredningen och den fortsatta utvecklingen av relationerna mellan
ICANN, ccTLDernas organisationer och Department of Commerce i USA kommer
att medföra när det gäller stiftelsens rättigheter och skyldigheter.
Stiftelsens egen inriktning är dock klar och till den bilden hör en
breddning av stiftelsens styrelse, en stegvis liberalisering av
regelsystemet och slutande av avtal med de organisationer som stiftelsen
har anledning att samarbeta med. Förbättrade DNS-funktioner har hög
prioritet.
Stiftelsens yttrande över Domännamnsutredningen kan studeras på
http://www.iis.se/iisdomrem.shtml.
Internetdagarna
—————
II-stiftelsen anordnar tillsammans med ett antal andra organisationer
Internetdagarna 2000 på Norra Latin i Stockholm den 22-24 oktober.
Konferensen kommer att ta upp både tekniska och samhällsinriktade frågor.
För mer information, se http://www.iis.se/internetdagarna.shtml.

NDR Petter Rindforth

NDR har sommarledigt. Inget att rapportera, alltså.

*** Visdomsord
: Ladislaus Horatius
———–
Efter bredband, brödband.
http://www.djupband.com/sommar.html

*** Samhällsektorer:
Regeringskansliet: Anne-Marie Eklund-Löwinder

(http://www.itkommissionen.se/)
IT-kommissionen: (http://www.itkommissionen.se/)
——————
Beslut om IT-propositionen
Riksdagen behandlade den 13 juni regeringens proposition 1999/2000:86,
Ett informationssamhälle för alla. En kapacitetsstark och
säker IT-infrastruktur bör byggas ut snabbt så att hushåll
och företag i hela landet ges goda möjligheter att utnyttja den
nya tekniken till konkurrenskraftiga priser. Det skrev trafikutskottet
i betänkandet “Ett informationssamhälle för alla”.
Trafikutskottet och också riksdagen ställde sig bakom
regeringens bedömning att en sådan utbyggnad kräver statliga
insatser på sammanlagt 8,3 miljarder kronor, och biföll
regeringens proposition.
http://www.riksdagen.se/bik/datum.asp?datum=2000-06-13
Förslag om kommunstöd till lokal IT-infrastruktur
Regeringens utredare, Peter Roslund, har överlämnat ett
delbetänkande inom den s k Bredbandsutredningen till
näringsminister Björn Rosengren. Utredningsuppdraget har
bestått i att, dels ta fram ett förslag till utformning av
stöd till kommunerna för att stimulera uppbyggnaden av lokala
nät och accessnät, dels ta fram förslag till fördelning av
en del av de 3,2 miljarder som regeringen avsatt till kommunstöd
och skattelättnad för abonnenter som vill ansluta sig till
bredband.
Beteänkandet är ute på remiss tillsammans med Post- och
Telstyrelsens rapport Risker för monopolisering av
bredbandstjänster till flerfamiljshus. Remisstid 15
augusti. Departementet har också bjudit in till en hearing om dessa
båda rapporter med berörda intressenter. Finansdepartementet
har i detta ärende också lämnat en promemoria om
skattelättnad för bredbandsanslutning. (Fi2000/2348). Synpunkter
på denna promemoria ska vara inne senast den 15 augusti. För mer
information om denna del hänvisas till Finansdepartementet.
http://www.naring.regeringen.se/propositioner_mm/sou/pdf/sou2000_68.pdf
http://www.pts.se/aktuellt/Bredbandsrapport.pdf
Jämställdhet och IT- betänkande från Jämit
– Männens svårigheter att dela makten i näringslivet är
inte bara orättfärdig. Den kommer också att kosta oss alla i
form av sämre utveckling och sämre lönsamhet. Samhället
måste reagera när näringslivets makthavare visar att man inte
klarar av jämställdhetsförändringar på egen hand,
säger Görel Thurdin, ordförande i Jämit,
jämställdhetsrådet för transporter och IT.
Jämits delbetänkande “Jämställdhet och IT” SOU 2000:58 som
överlämnats till Näringsdepartementet idag 28 juni handlar om
att visa att IT som teknik är en manlig domän, trots att dess
användningsområde lika mycket fyller kvinnors som mäns
behov. Att makt upprätthålles genom att män har
tolkningsföreträde i frågor om utveckling och användning
av IT. Att makt kan upprätthållas på olika sätt, genom
språk, genom att kvinnors sätt att ta sig an teknik
nedvärderas, genom att kvinnor väljer bort teknik och genom att
män i praktiken kvoterar bort kvinnor.
Jämits förslag:
Näringslivet
+ Regeringen bör omedelbart initiera en översyn
av lagstiftningen i syfte att öka kvinnors deltagande i
företagens bolagsstyrelser. Den negativa kvotering av kvinnor, som
är dagens realitet, måste brytas för att inte de
traditionella manliga mönstren från det gamla
industrisamhället fortsätter in i det nya kunskapssamhället.
– Jämställdhet är inte en kvinnofråga utan en
överlevnadsfråga ? för både samhället och
företagen. Det handlar om framtida konkurrenskraft och en
hållbar utveckling, säger Görel Thurdin.
Myndigheter
+ Regeringen bör ger berörda myndigheter i uppdrag
att utveckla statistik i frågor som rör IT utifrån ett
jämställdhetsperspektiv. För att kunna förändra gamla
mönster måste vi synliggöra hur olika strukturer tar sig
uttryck i vardagslivet, i skolan och på arbetet. Ett av de
viktigaste medlen för att synliggöra strukturer är en
utvecklad statistik.
Regeringen bör ställa krav på samtliga myndigheter att i sin
årsredovisning dokumentera och redovisa konsekvenser för
jämställdheten till följd av en ökad
IT-användning. Redovisningen skall beskriva effekterna såväl
inom myndigheten som inom det samhällsområde som myndigheten
verkar i. Utifrån detta kan regeringen sedan göra analyser och
föreslå åtgärder. Regeringen har stora möjligheter att
få till stånd en dialog och styrning av
jämställdhetsfrågorna via i första hand regleringsbrev och
årsredovisningar. Eftersom dialogen inte förs samlat mellan
regeringen och berörda myndigheter, utan mellan respektive
departement och dess myndigheter, behövs idag en samlad uppfattning
om vad regeringen i första hand vill åstadkomma.
En generell fråga för samtliga myndigheter borde gälla
IT-utvecklingens konsekvenser för jämställdheten. Utbildning
och Forskning Å· Pedagogiken på alla nivåer, från grundskola
till universitet och högskola, bör förändras så att den
generellt bygger på ett jämställdhetsperspektiv.
+ Regeringen bör ta initiativ till en utvärdering av
läromedel utifrån ett genusperspektiv.
+ Moment av genus- och teknikrelaterade frågor bör ingå i all
lärarutbildning och i IT-inriktad och annan teknisk utbildning.
– Vi kan konstatera att flickors teknikval i skolan inträffar
samtidigt i livet som flickorna mognar till unga kvinnor. Just vid
denna tidpunkt förväntas de – av lust och inspiration- att
välja en utbildning som till hela sin karaktär, form och
språk förmedlar att detta är för män, detta är ingen
plats för kvinnor, säger Görel Thurdin.
+ Regeringen måste ta krafttag för att stimulera till en
förändrad pedagogik, en förändrad elevsyn och en ökad
genuskunskap inom all teknisk- och IT-relaterad utbildning så att
skolan inte bidrar till att skapa klyftor mellan kvinnor och
män. Denna förändring måste innefatta hela
utbildningssektorn från förskolan och uppåt.
+ Regeringen måste följa upp att en jämn könsfördelning
beaktas vid tillsättning a v de nya forskningsråden och den nya
forskningsmyndigheten som inrättas år 2001.
För mer information: http://www.jamit.gov.se
Regeringen har publicerat en skrift som innehåller information om
de nya lagar och förordningar som träder ikraft den 1 juli
2000. Bl.a. återfinns lagstiftning om roaming och om utökat
polissamarbete.
http://www.regeringen.se/informationsmaterial/pdf/vlf_halvarsk00.pdf
Regeringens handlingsprogram “En förvaltning i demokratins tjänst”
Handlingsprogrammet “En förvaltning i demokratins tjänst” är
en uppföljning av Regeringens förvaltningspolitiska proposition
från 1998 och beskriver de åtgärder regeringen och
myndigheterna ska vidta för att uppnå de
förvaltningspolitiska målen. En av åtgärderna är att
staten ska vara föredömlig som IT-användare.
http://justitie.regeringen.se/pressinfo/pdf/Handlspgr.pdf
Förslag om digital-TV i hela landet
Digital-TV-kommittén föreslår i en rapport som
överlämnats till regeringen att marksänd digital TV får
byggas ut i hela landet.
http://kultur.regeringen.se/pdf/Digital-TV/digitaltv.pdf
Och så tecknade 1 008 619 personer Teliaaktien
Erbjudandet om Teliaaktien tecknades 4 gånger. Staten
börsintroducerade 30 procent av Telia och statens ägande blir
därmed 70 procent efter försäljningen. Priset på
Teliaaktien blev fastställt till 85 kronor. Börsintroduktionen
ger totalt 76,6 miljarder kronor. 63,8 miljarder kronor tillfaller
statskassan och 12,8 miljarder kronor tillfaller Telia.
Webbplats för marknadsföring av IT-Sverige
Nu lanseras en engelskspråkig webbplats med syfte att presentera
och marknadsföra svensk IT. På webbplatsen får besökaren
en överblick över svensk IT: svenska företag och deras
produkter, fakta om IT-spridningen och IT-användningen samt
investeringsmöjligheter i Sverige. Personer bakom de svenska
IT-framgångarna kommer också att presenteras. Webbplatsen
kommer successivt att byggas ut med mer material och kompletteras med
nya tjänster. Webbplatsen lanseras i anslutning till “IT-året
2000”, ett projekt i samarbete mellan UD och de svenska
utlandsmyndigheterna, Exportrådet, Invest in Sweden Agency (ISA),
Sveriges Tekniska Attachéer (STATT) samt branschorganisationen
IT-Företagen.
Genom satsningen på IT-året 2000 gör UD en kraftsamling
för att medverka till marknadsföringen av svensk IT i utlandet.
IT-satsningen är inte begränsad till år 2000, även om ett
särskilt fokus ligger på detta år. Ett 100-tal IT-aktiviteter
av olika omfattning genomförs i olika delar av världen.
Förslag till lag om kvalificerade elektroniska signaturer
Regeringen överlämnade den 23 maj en proposition om
kvalificerade elektroniska signaturer (1999/2000:117) till
riksdagen. Den nya lagen ska genomföra EG-direktivet om ett
gemensamt ramverk för elektroniska signaturer. Lagförslaget
skapar regler för de elektroniska signaturer som uppfyller vissa
krav, så kallade kvalificerade signaturer. Detta förväntas ge
en ökad tillit till elektroniska signaturer och skapa
förutsättningar för en ökad användning av elektronisk
kommunikation i samhället. I propositionen föreslår
regeringen att Post- och telestyrelsen utses som tillsynsmyndighet
för kvalificerade signaturer. För att en signatur ska vara
kvalificerad måste den baseras på ett kvalificerat certifikat
och vara skapad på ett säkert sätt, till exempel genom ett
smart kort. I det kvalificerade certifikatet ska det bland annat anges
vem som utfärdat certifikatet och hur länge det är
giltigt.
De som vill utfärda kvalificerade certifikat måste i
förväg anmäla sig till Post- och telestyrelsen innan de
börjar sin verksamhet. De nya kvalificerade elektroniska
signaturerna ska accepteras inom EU, då samtliga medlemsstater
kommer att ha en liknande lagstiftning baserad på samma
EG-direktiv. Lagen föreslås träda i kraft 1 januari 2001.
Ny EU-förordning förenklar kryptoexporten
Exportkontrollen av produkter och teknik, som kan användas i
både civila och militära syften blir avsevärt enklare. Det
är innebörden av en ny förordning som av EU:s ministerråd
den 22 juni. Dubbla användningsområden har exempelvis
kryptoprodukter, som ger säkerhet i överföring av meddelanden
och därmed är en förutsättning för förtroende och
tillväxt i den elektroniska handeln. Den nya förordningen, som
ersätter en tidigare från 1994, innebär att fri rörlighet
nu kommer att gälla för flertalet kryptoprodukter. Endast ett
fåtal mycket känsliga produkter kommer i fortsättningen att
vara underkastade kontroll även vid export till andra
EU-länder.
Enligt Inspektionen för Strategiska Produkter, ISP,
är det tveksamt om någon enda av de svenska produkter som
exporteras idag kommer att kräva tillstånd för export inom EU
framöver. Den nya förordningen undanröjer flera oklarheter,
vilket bör leda till att reglerna nu kommer att tillämpas lika i
samtliga EU-länder. Samtidigt införs en öppen generell
gemenskapslicens för export till ett antal länder utanför EU
(Australien, Japan, Kanada, Norge, Nya Zeeland, Polen, Schweiz,
Tjeckien, Ungern, USA). Detta innebär att flertalet kryptoprodukter
kan exporteras till dessa länder utan föregående ansökan
om tillstånd.
Genom förändringarna har det också klargjorts att samtliga
EU-länder förbundit sig att kontrollera överföring av
teknik även på elektronisk väg och över fax och
telefon. För mer information kontakta departementsrådet Steen
Hohwü-Christensen, UD, 08-405 51 16
Generell specifikation av Internettjänst
IT-kommissionen och Statskontoret har äntligen släppt den
efterfrågade rapporten Generell specifikation av
Internettjänst. Specifikationen är en vägledning för att
kvalitetssäkra beställning av
Internettjänster. Specifikationen som publiceras i rapportform ska
kunna fungera som underlag vid anskaffning och upphandling av
Internettjänst. Specifikationen presenterar Internettjänster
på en mycket detaljerad nivå.
http://www.itkommissionen.se/PDF/obsinfr_spec1.pdf
http://www.itkommissionen.se/PDF/obsinfr_bilaga_spec1.pdf
Remissvar Domännamnsutredningen
IT-kommissionen har lämnat svar på
domännamnsutredningen. IT-kommissionen ifrågasätter
utredningens slutsatser vad beträffar betydelsen hos regelverket
respektive organisationen för domännamnstilldelning när det
gäller legitimiteten. Problemidentifieringen är inte
tillräckligt underbyggd och känns i sammanhanget något
konstruerad. IT-kommissionen anser att ett ställningstagande
från ICANN i frågan om statligt inflytande över
domännamnshantering under nationell toppdomän bör inväntas
innan man tar ställning till i vilken utsträckning och under
vilka former staten bör delta i eller utöva tillsyn över
domännamnstilldelningen.
IT-kommissionen stödjer utredningens
förslag om en liberalisering av reglerna för tilldelning av
domännamn under den svenska toppdomänen .se. En sådan
liberalisering bör dock enligt IT-kommissionen ske genom en stegvis
utveckling, där varje steg utvärderas noggrant så att
eventuella konsekvenser kan kontrolleras. IT-kommissionen är
tveksam till utredningens förslag om ett omedelbart slopande av
förprövning.
Läs hela svaret på
http://www.itkommissionen.se/arkiv/a_remisser_000622

*** Kalendarium
Kalendarium

Nytt på Nätet nr 24————————————————————————

Nr. 24 – Maj 2000 Ett nyhetsbrev från ISOC-SE 14 Juni, 2000
————————————————————————
NYTT PÅ NÄTET ges ut av ISOC-SE, den svenska avdelningen av Internet
Society. ISOC-SE är en ideell förening där säväl enskilda personer
som organisationer kan bli medlemmar. ISOC-SE vill främja
utvecklingen och användningen av Internet i Sverige.
I NYTT PÅ NÄTET sammanfattas den gångna mänadens viktigaste
Internethändelser i Sverige och internationellt. NYTT PÅ NÄTET vänder
sig till alla som intresserar sig för Internets utveckling i Sverige.
NYTT PÅ NÄTET kan hittas på WWW: http://www.isoc-se.a.se/natnytt
För mer information om ISOC-SE och NYTT PÅ NÄTET se sist i brevet.
INNEHÅLL
*** Förord
Redaktören talar
*** Internet Society med underorgan:
ISOC-SE (med undergrupper), ISOC, IETF
*** Svenska Internetorganisationer:
SUNET, II-Stiftelsen, NIC-SE, NDR, NÖD, Nationella knutpunkter,
NetNod, BITOS, IT-Företagen
*** Visdomsord
*** Nyheter, Områdesbevakning
*** Samhällsektorer:
Regeringskansliet, IT-kommissionen
*** Kalendarium
——————————————————————
*** Förord
Tjopp!
Nu ska det väl ändå vara sommar. Juni är det, och själv märker jag
det genom att sova ännu mindre än vanligt. Solen går liksom upp så
tidigt att man också vaknar tidigare. Jo, jag är en person som “bara”
sover 5-6 timmar per natt till resten av familjens fasa. Varför fasa?
Jo, först så lägger jag mig sist, och sedan går jag upp först, och
ofta efter att ha läst email mitt i natten en timme eller så. Men,
största problemet är kanske att jag sisådär varannan vecka tar ett
helt dygn “off”, dvs inte gör ett smack på en hel dag. Tyvärr är det
min kropp som bestämmer när detta dygn inträffar. Jag undrar vad som
egentligen bestämmer hur man ska sova? Det känns ibland som om min
klocka inne i skallen bara har 23 timmar per dygn. Det är lite
jobbigt ibland, men som tur är gör det att man alltid får
parkeringsplats på jobbet.
Bil ja, har ni åkt Essingeleden på sistone? Suck…vad det tar tid.
Ett litet (som det verkar) problem med något tätskikt eller så ska de
jobba med i flera år, samtidigt som de smäller upp en Öresundsbro
eller Tranebergsbro på kortare tid. Och varför måste man inte göra
samma sak på alla broar? Är Essingeleden otroligt dåligt byggt? Eller
är slitaget så stort?
Tja, vad vet jag?
Jag vet åtminstone att man numera kan kolla på Vägverkets utmärkta
site för att inte bara få reda på att vid “E 18, Länsgräns T/U ->
Länsgräns U/C vid Västerås, Hällamotet (Lv693) i Västmanlands län.”
så är det “Lastbil som vält vid Hällamotet, riktning mot Stockholm.
Den ligger helt vid sidan av vägen och påverkar inte trafiken.”. Man
kan dessutom få se bilder live från trafiken i Stockholm (dock inte
Essingeleden, suck) på http://www.vv.se/stockholm/kameror/.
Mycket bra tjänst.
Så ska det se ut! Men, ge oss lite bilder på hur det är på Essingeleden också…

Patrik

*** Internet Society med underorgan:
ISOC-SE Olle Thylander
(http://www.isoc-se.a.se)
——-
ISOC-SE höll den 30 maj ett seminarium kring IT-propositionen och ISOC-SEs
steg mot ett bättre Internet. Bland föreläsarna märktes Hans Wallberg och
Anders Gillner från ISOC-SE, Anders Åhlund som är chef för
Näringsdepartementets FoU/IT-enhet samt Post- och telestyrelsens
generaldirektör Nils Gunnar Billinger.
ISOC-SEs arbetsgrupp för säkerhetsfrågor har fått en nystart i och med att
Ilja Hallberg knutits till gruppen.
I början av maj hade ExpoNova och ISOC-SE ytterligare ett besök från ISOC i
samband med utvärderingen av förslagen att arrangera INET2000 när Torryn P.
Brazell besökte Stockholm.
Vårsäsongen kommer för ISOC-SEs del att avslutas med ett seminarium kring
BOK-processen under medverkan av Patrik Fältström och Fredrik Nyman.
Initiativet till detta seminarium har tagits av Ulla Sandberg.
ISOC-SE kommer också att yttra sig över den s k domännamnsutredningens
slutbetänkande SOU 2000:30., “.SE?”. Punkt!

IETF: Patrik Fältström (http://www.ietf.org)
—-
Nya RFC:er:
2699 Request for Comments Summary RFC Numbers 2600-2699. S. Ginoza.
May 2000. (Format: TXT=42462 bytes) (Status: INFORMATIONAL)
2793 RTP Payload for Text Conversation. G. Hellstrom. May 2000.
(Format: TXT=20674 bytes) (Status: PROPOSED STANDARD)
2804 IETF Policy on Wiretapping. IAB, IESG. May 2000. (Format:
TXT=18934 bytes) (Status: INFORMATIONAL)
2814 SBM (Subnet Bandwidth Manager): A Protocol for RSVP-based
Admission Control over IEEE 802-style networks. R. Yavatkar, D.
Hoffman, Y. Bernet, F. Baker, M. Speer. May 2000. (Format: TXT=141886
bytes) (Status: PROPOSED STANDARD)
2815 Integrated Service Mappings on IEEE 802 Networks. M. Seaman, A.
Smith, E. Crawley, J. Wroclawski. May 2000. (Format: TXT=42403 bytes)
(Status: PROPOSED STANDARD)
2816 A Framework for Integrated Services Over Shared and Switched IEEE
802 LAN Technologies. A. Ghanwani, J. Pace, V. Srinivasan, A. Smith,
M. Seaman. May 2000. (Format: TXT=119043 bytes) (Status:
INFORMATIONAL)
2817 Upgrading to TLS Within HTTP/1.1. R. Khare, S. Lawrence. May
2000. (Format: TXT=27598 bytes) (Updates RFC2616) (Status: PROPOSED
STANDARD)
2818 HTTP Over TLS. E. Rescorla. May 2000. (Format: TXT=15170 bytes)
(Status: INFORMATIONAL)
2819 Remote Network Monitoring Management Information Base. S.
Waldbusser. May 2000. (Format: TXT=198676 bytes) (Obsoletes RFC1757)
(Also STD0059) (Status: STANDARD)
2820 Access Control Requirements for LDAP. E. Stokes, D. Byrne, B.
Blakley, P. Behera. May 2000. (Format: TXT=18172 bytes) (Status:
INFORMATIONAL)
2823 PPP over Simple Data Link (SDL) using SONET/SDH with ATM-like
framing. J. Carlson, P. Langner, E. Hernandez-Valencia, J.
Manchester. May 2000. (Format: TXT=60049 bytes) (Status:
EXPERIMENTAL)
2824 Call Processing Language Framework and Requirements. J. Lennox,
H. Schulzrinne. May 2000. (Format: TXT=58711 bytes) (Status:
INFORMATIONAL)
2825 A Tangled Web: Issues of I18N, Domain Names, and the Other
Internet protocols. IAB, L. Daigle, ed.. May 2000. (Format: TXT=15612
bytes) (Status: INFORMATIONAL)
2826 IAB Technical Comment on the Unique DNS Root. IAB. May 2000.
(Format: TXT=13400 bytes) (Status: INFORMATIONAL)
2827 Network Ingress Filtering: Defeating Denial of Service Attacks
which employ IP Source Address Spoofing. P. Ferguson, D. Senie. May
2000. (Format: TXT=21258 bytes) (Obsoletes RFC2267) (Also BCP0038)
(Status: BEST CURRENT PRACTICE)
2828 Internet Security Glossary. R. Shirey. May 2000. (Format:
TXT=489292 bytes) (Also FYI0036) (Status: INFORMATIONAL)
2829 Authentication Methods for LDAP. M. Wahl, H. Alvestrand, J.
Hodges, R. Morgan. May 2000. (Format: TXT=33471 bytes) (Status:
PROPOSED STANDARD)
2830 Lightweight Directory Access Protocol (v3): Extension for
Transport Layer Security. J. Hodges, R. Morgan, M. Wahl. May 2000.
(Format: TXT=24469 bytes) (Status: PROPOSED STANDARD)
2831 Using Digest Authentication as a SASL Mechanism. P. Leach, C.
Newman. May 2000. (Format: TXT=58124 bytes) (Status: PROPOSED
STANDARD)
2832 NSI Registry Registrar Protocol (RRP) Version 1.1.0. S.
Hollenbeck, M. Srivastava. May 2000. (Format: TXT=77057 bytes)
(Status: INFORMATIONAL)
2833 RTP Payload for DTMF Digits, Telephony Tones and Telephony
Signals. H. Schulzrinne, S. Petrack. May 2000. (Format: TXT=68786
bytes) (Status: PROPOSED STANDARD)
2834 ARP and IP Broadcast over HIPPI-800. J.-M. Pittet. May 2000.
(Format: TXT=76243 bytes) (Obsoletes RFC1374) (Status: PROPOSED
STANDARD)
2835 IP and ARP over HIPPI-6400 (GSN). J.-M. Pittet. May 2000.
(Format: TXT=74178 bytes) (Status: PROPOSED STANDARD)
2836 Per Hop Behavior Identification Codes. S. Brim, B. Carpenter, F.
Le Faucheur. May 2000. (Format: TXT=13399 bytes) (Status: PROPOSED
STANDARD)
2837 Definitions of Managed Objects for the Fabric Element in Fibre
Channel Standard. K. Teow. May 2000. (Format: TXT=87860 bytes)
(Status: PROPOSED STANDARD)
2838 Uniform Resource Identifiers for Television Broadcasts. D.
Zigmond, M. Vickers. May 2000. (Format: TXT=11405 bytes) (Status:
INFORMATIONAL)
2839 Internet Kermit Service. F. da Cruz, J. Altman. May 2000.
(Format: TXT=42726 bytes) (Status: INFORMATIONAL)
2840 TELNET KERMIT OPTION. J. Altman, F. da Cruz. May 2000. (Format:
TXT=22519 bytes) (Status: INFORMATIONAL)
2842 Capabilities Advertisement with BGP-4. R. Chandra, J. Scudder.
May 2000. (Format: TXT=8366 bytes) (Status: PROPOSED STANDARD)
2843 Proxy-PAR. P. Droz, T. Przygienda. May 2000. (Format: TXT=27891
bytes) (Status: INFORMATIONAL)
2844 OSPF over ATM and Proxy-PAR. T. Przygienda, P. Droz, R. Haas. May
2000. (Format: TXT=32146 bytes) (Status: EXPERIMENTAL)
2845 Secret Key Transaction Authentication for DNS (TSIG). P. Vixie,
O. Gudmundsson, D. Eastlake, B. Wellington. May 2000. (Format:
TXT=32272 bytes) (Updates RFC1035) (Status: PROPOSED STANDARD)
2850 Charter of the Internet Architecture Board (IAB). Internet
Architecture Board, B. Carpenter, Editor. May 2000. (Format:
TXT=15984 bytes) (Obsoletes RFC1601) (Also BCP0039) (Status: BEST
CURRENT PRACTICE)

II-Stiftelsen Olle Thylander
(http://www.iis.se)
————-
II-stiftelsens webbplats har nu fått en av många efterlängtad
ansiktslyftning, och samtidigt har stiftelsen – i kraft av de nya
domännamnsreglerna – tappat länsbokstaven i sitt domännamn.
Adressen till webbplatsen är således numera
http://www.iis.se.
Även II-stiftelsen kommer givetvis att yttra sig över
domännamnsutredningen. Utredningens påstående att “II-stiftelsen har
förklarat sig beredd att vidta de åtgärder som utredningens förslag
innebär” rymmer nämligen en betydande överdrift. Stiftelsen har inte förrän
betänkandet publicerades haft full vetskap om alla förslag som finns i
betänkandet.
Stiftelsens agenda upptar inte bara domännamn. Under maj månad har den
viktigaste frågan i stället varit DNS. Stiftelsen har ansvaret för
operatörsövergripande DNS-funktioner i Sverige och vill nu i samarbete med
SOF och Netnod införa en ny server-lösning, samtidigt som ett bolag bildas
med ansvar för strategi, design och logisk drift.
II-stiftelsen har vid sitt maj-sammanträde också antagit en plan för
utdelning av medel.Stiftelsen har ju bl a till ändamål att “främja
forskning, utbildning och undervisning inom data- och telekommunikation,
särskilt med inriktning
på Internet.”
Stiftelsen skall enligt sina stadgar prioritera områden som ökar
effektiviteten i infrastrukturen för elektronisk datakommunikation, varvid
stiftelsen bl.a. skall sprida information om forsknings- och
utvecklingsarbete, initiera och genomföra forsknings- och
utvecklingsprojekt samt genomföra kvalificerade utredningar.

NDR Petter Rindforth

NDR har studerat Domännamnsutredningen och lämnat kommentarer till
styrelsen för IIS inför stiftelsens remissvar. NDR konstaterar därvid
bl a att utredningens kommentarer och slutsatser beträffande de
svenska domännamnsreglerna i stort bygger på det regelverk som gällde
före 3 april i år, vilket i sin tur har lett till olycklig
desinformation i media om vad som gäller idag. NDR konstaterar även
att utredningen föreslår att den nuvarande väl fungerande
förprövningen ska ersättas av en omfattande efterprövning, samt att
utredarna förbisett det faktum att varje system med efterprövning i
stället för förprövning leder till ett ökat antal konflikter,
missbruk och tvister.
Samtidigt har NDR påbörjat arbetet med Regelverk version 3.0, och
efterlyser kommentarer och förslag från “Internetsverige” om vad som
bör ändras/förbättras i de nuvarande reglerna.

NetNod: Hans Wallberg (http://www.netnod.se/)
——-
Den andra Internetknutpunkten i Stockholm är nu i funktion. Den nya
knutpunkten är baserad på Cisco:s DPT-teknik medan den gamla bygger på
FDDI-teknik. Den nya knutpunkten består av två logiska ringar med
kapaciteten 622 Mbit/s och den kan hantera stora datapaket. Genom att det
är dubbla ringar blir det automatiskt inbyggda reservvägar. De största
fördelarna med den nya knutpunkten är att den har avsevärt större
kapacitet än den gamla som är begränsad till 100 Mbit/s och att multicast
understöds. Mer information om den nya knutpunkten finns på
http://www.netnod.se/SRP/

Nationella knutpunkter: Magnus Andersson
———————-
Här redovisas summerad statistik för de nationella internetknutpunkterna.
Det gäller endast knutpunkterna baserade på FDDI, då DPT-knuten ej
användes i skarp drift vid tillfället.
Angivet är genomströmningen i Mbit/sekund under ett vardagsdygn vecka 23.
Mätningarna görs var 5:e minut.

Min Medel Max
Stockholm 125 463 859
Göteborg 1 11 26

BitoS: Mikael Pawlo (http://www.bitos.org)
—–
I huvudet på en riskkapitalist
BitoS arrangerade under kvällen den 22 maj ett seminarium på O-baren,
Sturehof i Stockholm på temat I huvudet på en riskkapitalist.
Föredragshållare var Mats Kalvik, VD för Bonnier Venture och Harald
Ullman, VD för det produktionsbaserade venturecapitalbolaget Entrappa och
ett trettiotal BitoS-medlemmar och intressenter hade samlats för att i en
avslappnad miljö höra vad dessa hade att berätta.
-Viktigast för mig är familjen, sedan kommer Bonnier Venture. Och Bonnier
Ventures är väldigt viktigt. Vi vill att entreprenörerna i de företag vi
investerar i har samma åsikt om sin egen situation, inledde Mats Kalvik
och visade, något okonventionellt, en bild av sin familj. Kalvik betonade
vikten av balans och Kalvik tror inte att människor kan vara effektiva 16
timmar per dygn under en längre tid.
-Vi vill investera i företag där företaget är viktigast. Vi tror att man
måste brinna etthundra procent för sitt företag, kontrade Harald Ullman.
-Vi söker efter framtidens Ingvar Kamprad och i det sökandet skulle jag
aldrig visa en bild av min familj, sade Ullman.
Kalvik betonade i en kommentar till Ullman att det viktigaste är att
personerna brinner för sitt företag och sin vision och i kombination till
det har bra balans i livet för då kommer man att producera bättre. Inte
att det ena är viktigare än det andra, det är balansen som är viktig.
-Jag frågar inte heller människor om deras privata levnadssituation, i
coachningsrollen dock är det viktigt för mig att ha en relation till en
människa, inte till en arbetare, sade Mats Kalvik.
Båda riskkapitalisterna var överens om att ett stort engagemang var
viktigt. Kalvik ansåg att framgången för ett företag beror till 10 procent
på idén och till 90 procent på genomförandet. Ullman tycker att
genomförandet är viktigare än idén, men att idén utgör en större andel än
10 procent av framgången.
Ingen av riskkapitalisterna hycklade om att de var ute efter att tjäna
pengar på sin verksamhet.
-Vi satsar på att gå in i företag som snabbt kan bli lönsamma, kanske
redan efter tre månader, sade Ullman.
-Vårt fokus är värdebyggande. Vi vill vara med 1-2 år för att sedan göra
en exit, som kan vara både extern och intern inom Bonnier-koncernen, sade
Kalvik.

Mats Kalvik berättade att de bedömt närmare 400 case under senaste
halvåret, medan Harald Ullman tittade på omkring 10 case under samma
period. Kalvik ville dock framhålla att Bonnier Ventures agerar mycket
snabbt eller inte alls. Ullman framhöll sin litenhet som ett plus för den
som snabbt vill förverkliga en lönsam idé.
Karin Norman som arrangerade kvällen för BitoS räkning var mycket nöjd
efteråt.
-Vi kommer att arrangera flera seminarier liknande detta under de kommande
månaderna. Riskkapitaldiskussionen var mycket intressant och vi hade
säkert kunnat hålla på 3-4 timmar till. Minst, säger Karin Norman,
ekonomichef för BitoS.
-Det var spännande att man kunde se både likheter och skillnader mellan
två riskkapitalister med så olika bakgrund, fortsatte Karin Norman.
-Det är bara att gratulera alla inblandade till ett mycket lyckat
arrangemang. Möjligen skall vi överväga att göra webbcasts av kommande
arrangemang så att fler kan få del av dem. Det är sällan man hör så
intressanta och intima diskussioner i branschen, kommenterade Mikael
Pawlo, ordförande för BitoS.

Kalendarium
———–
Se http://www.isoc-se.a.se/Kalendarium/

Nytt på Nätet nr 23————————————————————————

Nr. 23 – April 2000 Ett nyhetsbrev från ISOC-SE 15 Maj, 2000
————————————————————————
NYTT PÅ NÄTET ges ut av ISOC-SE, den svenska avdelningen av Internet
Society. ISOC-SE är en ideell förening där såväl enskilda personer
som organisationer kan bli medlemmar. ISOC-SE vill främja
utvecklingen och användningen av Internet i Sverige.
I NYTT PÅ NÄTET sammanfattas den gångna månadens viktigaste
Internethändelser i Sverige och internationellt. NYTT PÅ NÄTET vänder
sig till alla som intresserar sig för Internets utveckling i Sverige.
NYTT PÅ NÄTET kan hittas på WWW: http://www.isoc-se.a.se/natnytt
För mer information om ISOC-SE och NYTT PÅ NÄTET se sist i brevet.
INNEHÅLL
*** Förord
Redaktören talar
*** Internet Society med underorgan:
ISOC-SE (med undergrupper), ISOC, IETF
*** Svenska Internetorganisationer:
SUNET, II-Stiftelsen, NIC-SE, NDR, NÖD, Nationella knutpunkter,
NetNod, BITOS, IT-Företagen
*** Visdomsord
*** Nyheter, Områdesbevakning
*** Samhällsektorer:
Regeringskansliet, IT-kommissionen
*** Kalendarium
——————————————————————
*** Förord

Tjopp!
Äntligen sommar, i varje fall i Stockholmsområdet. Jag är en person
som varje vinter undrar hur det kan komma sig att man bor i
Stockholm, och inte på varmare breddgrader. Vinter, då det är kallt,
kan gå an, men de tre månader på hösten och de på våren då det är
mellan 0 och 20 grader, det skulle man kunna strunta i. Montréal
bodde jag i i två år, och där var det lite annorlunda. -30 grader på
vintern, och +30 på sommaren. Höst och vår var vardera en halvtimme
mellan sommar och vinter. Blinkade man kunde man missa hösten. Det är
bl.a. detta som gör att alla träd i den delen av Kanada är så kända
för att vara röda samtidigt. Inte så konstigt tycker jag som
amatörbiolog då träden har c:a 45 minuter på sig att släppa bladen
innan snön kommer.
På internetområdet har inte så mycket hänt, eller har det det? April
har varit en “vanlig” månad utan speciella bomber som detonerat.
Internet Architecture Board har dock kommit ut med ett par
intressanta skrivelser. Mer om det nedan i avsnittet IETF. Det berör
domännamnssystemet och speciellt hur internationella tecken i DNS kan
hanteras.
Teracom fortsätter sin rundresa där de framför PR för “digitalTV” som
numera även ska användas för bredband (och säkert alla andra modeord
som någon kan hitta på). Personligen anser jag det vara oansvarigt
för staten att försöka diktera hur en tv-signal ska sändas. SR/SvT/UR
(och andra bolag) ska vara produktionsbolag, och hur de levererar
signalen kan marknaden välja. Alltså, man ska leverera signalen på
_alla_ möjliga sätt, och det inbegriper naturligtvis också att få det
över IP på något sätt. Jag är ingen förespråkare av RealAudio/Video
pga den dåliga kvaliten om man har en bandbredd över 30kbps (dvs, det
finns bättre tekniker), men jag ser inte varför man INTE ska ha SvT1
åtkomlig live med RealVideo? Jag vill också se det i MPEG2 över
multicast och som rå CCIR-691/D-1. Betoningen är i OCKSÅ.
Dessutom undrar jag om folket på Teracom vet att deras nät enbart är
envägsnät. I varje fall har min TV-antenn på taket ingen
sändningsmöjlighet. Upplänk måste alltså ske någon annan väg. Hurdå?
Nu ska Teracom tydligen prata med Arne Granholm och berätta hur det
ska fungera, så det kanske kommer ut någon information så att folk i
branchen kan göra en “reality-check” av deras teknikval.
Så, nehej, jag tror inte på deras lösning för fem öre, MEN det är
inte det jag vänder mig emot utan att SR/SvT/UR och andra inte verkar
ha något val hur deras program ska distribueras. Låt fler aktörer än
Teracom distribuera programmen så får vi se vad som kommer fungera,
och vad som inte kommer fungera.
Till nästa nummer av NPN…ta det lugnt i sommarvärmen!
Patrik

*** Internet Society med underorgan:
ISOC-SE Olle Thylander
(http://www.isoc-se.a.se)
——-
ISOC-SE hade nyligen besök av Richard Perlman som är Vice President
for Conferences vid ISOC. ISOC-SE har tillsammans med ExpoNova
engagerat sig för att förmå ISOC att förlägga INET-konferensen år
2001 till Stockholm, och Richard Perlman försöker nu bilda sig en
uppfattning om våra möjligheter att arrangera konferensen på ett sätt
som ISOC kan vara tillfredställd med.
Stockholm är inte ensam kandidat utan har konkurrens av Glasgow och
Paris. Sverige har ju inte varit så framgångsrikt i dragkampen om
olympiska spel och vi får väl se om vi lyckas bättre när det gäller INET.
Intrycket efter Richard Perlmans besök är i alla fall att vi
fortfarande är med i leken och att Stockholm har vissa fördelar i
konkurrensen, bl a ett entusiastiskt Chapter.
Vad händer då under den litet närmare framtiden? Jo, ISOC-SE
arrangerar ett halvdagsseminarium i Industrihuset i Stockholm den 30
maj, då det är meningen att vi skall diskutera IT-propositionen och
ISOC-SEs 14 steg mot ett bättre Internet.
Litet senare, någon gång i juni, planerar vi dessutom ett seminarium
kring utgivningen av s k BOKar med något konkret exempel från en
aktuell BOK (Begäran Om Kommentarer).

ISOC-SE [Metadata] Greg Fitzpatrick
—-
Det kommer vara en infostructure hearing – Rosenbads Konferenscenter,
2000 06 07 09:00 – 17:00
Hearingen ska skapa medvetenhet om inofostrukturens betydelse.

ISOC Olle Thylander
—-
ISOC låter meddela att namnet Internet faktiskt hittills ägts av ett
amerikanskt företag, Internet, Inc, men att ISOCs ansträngningar att
rädda namnet åt offentligheten nu krönts med framgång. Nyfiken
undersöker jag adresserna www.internet.com , www.internet.net och
www.internet.org och upptäcker att alla finns och verkar ägas av tre
olika företag i USA. Sedan söker jag efter Star networks, det företag
som senast ägt namnet Internet, och finner att domänen
starnetworks.com ägs av ett annat företag och är till salu. Är detta
den verklighet som väntar oss även i Sverige om
domännamnsutredningens förslag genomförs?
ISOC satsar nu hårt på rekryteringen av organisationsmedlemmar och
har bl a inrättat en befattning som Vice President for Organizational
Membership. Förste innehavare blir Tony Yustein från SoftCom.
ISOC har ju nyligen lanserat en ny webplats för sina medlemmar –
http://members.isoc.org/. Denna webbplats byggs nu ut med nya
avdelningar, bl a för att ge medlemmarna bättre kontakt med varandra
och med dem som kandiderar för poster inom organisationen.
I anslutning till ICANN-mötet i Kairo hölls ett möte för afrikanska
chapters och ISOC ser gärna att liknande möten anordnas också i andra
världsdelar.
Även andra länder än de afrikanska (bl a Sverige) deltog vid samma
tillfälle i ett Chapters Council-möte under ordförandeskap av ISOCs
Vice President of Chapters, Tarek Kamel. Ett nytt sådant Council-möte
kommer att äga rum i Yokohama i juli.

IETF: Patrik Fältström (http://www.ietf.org)
—-
IAB har skrivit två stycken RFC:er som kan vara av intresse för de
som filurar på hur internationalisering av domännamn kan gå till.
Den mest intressanta är RFC 2825, och den inleds så här:
The goals of the work to “internationalize” Internet protocols
include providing all users of the Internet with the capability of
using their own language and its standard character set to express
themselves, write names, and to navigate the network. This impacts
the domain names visible in e-mail addresses and so many of today’s
URLs used to locate information on the World Wide Web, etc. However,
domain names are used by Internet protocols that are used across
national boundaries. These services must interoperate worldwide, or
we risk isolating components of the network from each other along
locale boundaries. This type of isolation could impede not only
communications among people, but opportunities of the areas involved
to participate effectively in e-commerce, distance learning, and
other activities at an international scale, thereby retarding
economic development.
There are several proposals for internationalizing domain names,
however it it is still to be determined whether any of them will
ensure this interoperability and global reach while addressing
visible-name representation. Some of them obviously do not. This
document does not attempt to review any specific proposals, as that
is the work of the Internationalized Domain Name (IDN) Working Group
of the IETF, which is tasked with evaluating them in consideration of
expectation of all Internet users.
This document is a statement by the Internet Architecture Board. It
is not a protocol specification, but an attempt to clarify the range
of architectural issues that the internationalization of domain names
faces.
Den andra RFC:en har nummer 2826 och handlar om varför det är bra med
bara en s.k. rot för domännamnssystemet.
Nya RFC:er:
2795 The Infinite Monkey Protocol Suite (IMPS). S. Christey.
April-01-2000. (Format: TXT=42902 bytes) (Status: INFORMATIONAL)
2796 BGP Route Reflection – An Alternative to Full Mesh IBGP. T.
Bates, R. Chandra, E. Chen. April 2000. (Format: TXT=20174 bytes)
(Updates RFC1966) (Status: PROPOSED STANDARD)
2797 Certificate Management Messages over CMS. M. Myers, X. Liu, J.
Schaad, J. Weinstein. April 2000. (Format: TXT=103357 bytes) (Status:
PROPOSED STANDARD)
2798 Definition of the inetOrgPerson LDAP Object Class. M. Smith.
April 2000. (Format: TXT=32929 bytes) (Status: INFORMATIONAL)
2805 Media Gateway Control Protocol Architecture and Requirements. N.
Greene, M. Ramalho, B. Rosen. April 2000. (Format: TXT=88190 bytes)
(Status: INFORMATIONAL)
2806 URLs for Telephone Calls. A. Vaha-Sipila. April 2000. (Format:
TXT=50647 bytes) (Status: PROPOSED STANDARD)
2808 The SecurID(r) SASL Mechanism. M. Nystrom. April 2000. (Format:
TXT=20342 bytes) (Status: INFORMATIONAL)
2809 Implementation of L2TP Compulsory Tunneling via RADIUS. B. Aboba,
G. Zorn. April 2000. (Format: TXT=47259 bytes) (Status:
INFORMATIONAL)
2810 Internet Relay Chat: Architecture. C. Kalt. April 2000. (Format:
TXT=19087 bytes) (Updates RFC1459) (Status: INFORMATIONAL)
2811 Internet Relay Chat: Channel Management. C. Kalt. April 2000.
(Format: TXT=40788 bytes) (Updates RFC1459) (Status: INFORMATIONAL)
2812 Internet Relay Chat: Client Protocol. C. Kalt. April 2000.
(Format: TXT=122637 bytes) (Updates RFC1459) (Status: INFORMATIONAL)
2813 Internet Relay Chat: Server Protocol. C. Kalt. April 2000.
(Format: TXT=56681 bytes) (Updates RFC1459) (Status: INFORMATIONAL)

SUNET Lennart Forsberg
(http://www.sunet.se/)
—–
Nu har SUNET skaffat sig en utvecklingsgrupp, Gruppen ska ta
initiativ till projekt inom aktuella områden som rör Internet i
allmänhet och SUNET i synnerhet.
Ordförande i gruppen är Börje Josefsson, Luleå tekniska universitet.
Till sin hjälp har han ledamöterna Sven Tafvelin, Chalmers, Birgitta
Olander, Lunds universitet och Mona Hillman Pinheiro, Vardagsmakt AB.
Utvecklingsgruppen kommer att kompletteras med ytterligare en eller
ett par personer.
Vid utvecklingsgruppens möten medverkar även Hans Wallberg och Olle Thylander.

II-Stiftelsen Olle Thylander
(http://www.iis.a.se)
————-
II-stiftelsen fortsätter att med små steg anpassa det befintliga
regelsystemet till användarnas önskemål och behov. Nu senast har
stiftelsen öppnat en möjlighet att på ett enkelt sätt registrera
tillfälliga domäner för evenemang av riksintresse.
Ansökningar om sådana domäner avgörs av en kommitté bestående av en
representant för stiftelsen, en för NDR och en representant för NIC-SE
För mer information, se http://www.iis.a.se/press/evenemang.html.

NIC-SE Eva Frölich (http://www.nic-se.se)
——
Den 3 april började de nya regler som IIS beslutade om i februari
gälla i skarp drift. De första dagarna kom det in ca 1000
ansökningare fler än normalt och tillströmningen per dag är ca
dubbelt mot tidigare. En längre handläggningstid än tidigare har
blivit följden. Den krymper dock successivt från att ha varit 10
dagar direkt efter introduktionen men nu är nere i 7 dagar.
Registreringar under tm.se håller 2-3 dagar. De första dagarna fanns
en tillströmning av ca 400 ärenden direkt. Tillströmningen har
därefter varit måttlig.
Vad gäller de övriga generiska huvuddomäner som infördes har det inte
varit något större efterfrågan
En del inkörningsproblem fanns då nya formulär introducerades
samtidigt. En viss förvirring rådde hur dessa skulle fyllas i vilket
initialt gav en del extra arbete. De nya elektroniska formulären
läses automatiskt och endast en kontroll av huruvida det efterfrågade
domännamnet är registrerbart i förhållande till reglerna behöver
numera göras.
Under april har även deaktiveringarna efter aviutskicket för de
domäner som registrerades före 1998 gjorts. Vissa har hört av sig men
i förhållande till tidigare år har det varit betydligt lugnare.
NIC-SE ser med tillförsikt fram emot aviseringen 2001 då
adresuppgifterna nu bör vara uppdaterade till så akuella uppgifter
som är möjligt.

NDR Petter Rindforth

NDR har utarbetat ett förslag till specialregel för Tillfälliga
Evenemang. Ansökningar om domännamn för tillfälliga evenemang ska i
vanlig ordning ges in via ombuden till Nic-Se, som då sammankallar en
särskild arbetsgrupp vilken tar beslut i registreringsärendet.
Arbetsgruppen består av en ledamot vardera från Nic-Se
(sammankallande), IIS och NDR. För att få registrera ett domännamn
under .se för ett tillfälligt evenemang krävs i första hand att
evenemanget har riksintresse samt naturligtvis att det är av
tillfällig art. Regeln har tagits av IIS och gäller med omedelbar
verkan.
NDR har även IIS uppdrag att utvärdera konsekvenserna av
Domännamnsutredningens förslag. En första rapport kommer att
redovisas vid IIS samanträde 12 maj.

Nationella knutpunkter: Kjell Nymo
———————-
Här redovisas summerad statistik för de nationella internetknutpunkterna.
Det gäller endast knutpunkterna baserade på FDDI, då DPT-knuten ej
användes i skarp drift vid tillfället.
Angivet är genomströmningen i Mbit/sekund under ett vardagsdygn vecka 18.
Mätningarna görs var 5:e minut.
Min Medel Max
Stockholm 148 450 649
Göteborg 7 26 47

BitoS: Mikael Pawlo (http://www.bitos.org)
—–
BitoS styrelse har idag fattat beslut om att BitoS skall arbeta för
att ta fram rekommendationer för hur dess medlemmar och
internetbranschen skall arbeta med reklam skickad via e-post.
-Både opt-in och opt-out är trubbiga instrument, vi arbetar istället
utifrån utgångpunkten att e-post-reklam inte bör skickas till
användare som kan antas bli besvärade eller störda av sådan reklam,
säger advokat Monique Wadsted, vice ordförande i BitoS och
sammankallande i BitoS arbetsgrupp för marknadsföring.
-Det är viktigt att BitoS nu höjer nivån på debatten och söker
konstruktiva lösningar på spam-frågan. Många användare är besvärade
av internationell spam och rädda för vad den nya lagstiftningen kan
innebära för svenska förhållanden. BitoS verkar nu för att öka
förtroendet för Internet som marknadsplats, säger Mikael Pawlo,
ordförande för BitoS.
Under maj månad kommer BitoS arbetsgrupp för marknadsföring att fram
ett i branschen väl förankrat underlag för rekommendationer till
företag inom den nya ekonomin som använder e-post i relationen med
sina kunder. I arbetsgruppen ingår bland annat Annonsörföreningen,
Sveriges Reklamförbund och Internationella Handelskammaren, ICC.
-Reklamförbundet tror på relationsmarknadsföring på Internet, därför
är det viktigt att seriösa företag som vill skapa goda relationer med
kunder har rekommendationer att utgå ifrån i sitt arbete, säger Anna
Serner, VD på Sveriges Reklamförbund.
En sådan rekommendation skall ge tips på lämpliga sätt att utforma
sin e-post så att:
mottagaren förstår varför han får e-post-meddelandet,
hur mottagaren skall förfara om han vill framföra klagomål mot att
hanfått e-post-meddelandet eller avanmäla sig från framtida utskick
och
en viss utformning på meddelandet som gör att mottagaren kan filtrera
meddelandet i sitt e-post-program.
-Annonsörföreningen ställer sig bakom denna utgångspunkt för en
rekommendation, säger Jan Fager, förbundsjurist på
Annonsörföreningen.
-Även ICC ställer sig bakom denna utgångspunkt
för en framtida rekommendation, säger Tell Hermanson,
generalsekreterare på Internationella Handelskammaren, ICC.
-Debatten har hittills varit fokuserad på lagstiftningen som träder
ikraft den 1 maj i år. Nu söker vi istället finna lösningar som skall
undvika möjliga framtida problem med e-post-marknadsföring, säger
Monique Wadsted.
I utkastet till rekommendationer skriver BitoS: “E-post-reklam bör
inte skickas till användare som kan antas bli störda eller besvärade
av sådan reklam.”
BitoS överväger även en märkning av e-post-reklam i ärenderaden
(“headern”) så att användaren enkelt kan filtrera e-post-reklamen på
det sätt användaren önskar, till exempel till en särskild mapp eller
papperskorgen.
BitoS önskar få kommentarer kring hur frågan skall hanteras från alla
intressenter, användare och företag. Kommentarer skickas med fördel
till info@bitos.org
BitoS har även för avsikt att ta fram en lathund för
internetanvändare som vill undvika att råka ut för spam på nätet. En
sådan lathund kommer att förklara för användaren hur hon exempelvis
strategiskt arbetar med flera e-post-adresser vid debatter i
nyhetsgrupper eller chat på webbplatser för att undvika att hamna i
de internationella spam-registren.
-Det stora problemet för den vanlige internetanvändaren är inte att
svenska företag skickar spam, vilket de inte gör i någon större
omfattning. Problemet för den vanlige användaren är internationell
mail-trafik som berättar hur användaren kan bli “rik på en dag” och
liknande. Vi hoppas med lathunden att fler kan få kunskap om hur man
skyddar sig mot att få sådan e-post, säger Mikael Pawlo.

SOF: P-O Josefsson (http://sof.isoc-se.a.se/)

SOF arbetsgrupp för konkurrensneutrala fastigshet/bredband bildad
Internetoperatörerna genom SOF bildade i mars en arbetsgrupp för
konkurrensneutrala kommunikationslösningar för fastighetsnät och
bredband. I arbetsgruppen ingår bl.a. representanter från Telia,
Tele2 och Telenordia. Arbetsgruppen leds av Kurt -Erik Lindqvist från
KPN/Qwest.
Arbetsgruppen har både till uppgift att komma fram till olika
tekniska lösningar och att specificera administrativa och andra
rutiner runt hanteringen av dessa. Exempel på detta är exempelvis hur
övervakning skall ske av gemensam eller annan utrustning, hur
överlämning av abonnennt skall ske mellan olika operatörerna, roller
och skyldigheter mellan olika aktörer etc. Arbetet sker i nära samråd
med SABO, de kommunägda bostadsföretagens riksorganisation som
omfattar 305 medlemsföretag och som finns i alla landets kommuner.

*** Samhällsektorer:
Regeringskansliet: Anne-Marie Eklund-Löwinder

(http://www.itkommissionen.se/)
IT-kommissionen: (http://www.itkommissionen.se/)
——————
EU har till sist fastställt sitt direktiv om elektronisk handel
http://www.ispo.cec.be/ecommerce/legal/legal.html#common Här finns
mycket läsning för alla som över huvud taget är engagerade i globala
frågor och om hur man ser på spam, operatörers/innehållsansvarigas
roll etc.
Regeringen arbetar med en proposition med ett lagförslag om
kvalificerade elektroniska signaturer. Det är ett förslag till svensk
lag som effektuerar EG-direktivet om en ramverkslagstiftning om
elektroniska signaturer, vilken fastställdes i november 1999.
Dessvärre har den ännu inte färdigställts, men ni kan hålla ett öga
på http://www.naring.regeringen.se/
Det finns risker för att konkurrensen hämmas när fastighetsnät för
bredbandskommunikation utvecklas. Det konstaterar Post- och
telestyrelsen, PTS, i en rapport som överlämnats till regeringen.
http://www.pts.se/aktuellt/Bredbandsrapport.pdf
På måndag läggs den av så många eftertraktade Internetspecen med
exempel på kravspecificering (bilagan) upp på IT-kommissionens webb i
både PDF- och HTML-format. http://www.itkommissionen.se. På tisdag
håller IT-kommissionen om SNUS ett gemensamt seminarium om
specifikationen och testar den mot några av de mer högljudda
leverantörerna.
I enlighet med förslagen i IT-propositionen så har Peter Roslund,
utredare med direktiv 2000:04 om att formulera ett nationellt
IT-infrastrukturprogram fått tilläggsdirektiv, som innebär att samma
utredning också ska lägga förslag om på vilket sätt de medel som
anslås till stöd för abonnentanslutning ska fördelas och på vilka
grunder. Direktiven är ännu inte beslutade, men håll ögonen på
http://naring.regeringen.se
Riksdagen har några ärenden på sitt bord i vår som kan vara intresse. Håll ett
öga på följande:
Onsdagen den 17 maj 2000 kl. 9 Riksdagen har Votering kl. 17,
Näringsutskottet
NU18 Börsintroduktion av Telia AB
Ny Prop. 1999/2000:84
Onsdagen den 24 maj 2000 kl. 9
Votering kl. 17
UU12 Krigsmaterielexporten 1998 och 1999
Skriv. 1999/2000:110
Skriv. 1998/99:128
Tisdagen den 13 juni 2000 kl. 10
TU09 Ett informationssamhälle för alla
Votering kl. 15
Prop. 1999/2000:86
(43 mot.)
Betänkande av domännamnsturedningten SOU 2000:30 är ute på remiss.
Svaren ska vara inne senast 23/6 2000.

*** Kalendarium
Kalendarium
———–
Se http://www.isoc-se.a.se/Kalendarium/

Nytt på Nätet nr 22————————————————————————

Nr. 22 – Mars 2000 Ett nyhetsbrev från ISOC-SE 14 April, 2000
————————————————————————
NYTT PÅ NÄTET ges ut av ISOC-SE, den svenska avdelningen av Internet
Society. ISOC-SE är en ideell förening där säväl enskilda personer
som organisationer kan bli medlemmar. ISOC-SE vill främja
utvecklingen och användningen av Internet i Sverige.
I NYTT PÅ NÄTET sammanfattas den gångna månadens viktigaste
Internethändelser i Sverige och internationellt. NYTT PÅ NÄTET vänder
sig till alla som intresserar sig för Internets utveckling i Sverige.
NYTT PÅ NÄTET kan hittas på WWW: http://www.isoc-se.a.se/natnytt
För mer information om ISOC-SE och NYTT PÅ NÄTET se sist i brevet.
INNEHÅLL
*** Förord
Redaktören talar
*** Internet Society med underorgan:
ISOC-SE (med undergrupper), ISOC, IETF
*** Svenska Internetorganisationer:
SUNET, II-Stiftelsen, NIC-SE, NDR, NÖD, Nationella knutpunkter,
NetNod, BITOS, IT-Företagen
*** Visdomsord
*** Nyheter, Områdesbevakning
*** Samhällsektorer:
Regeringskansliet, IT-kommissionen
*** Kalendarium
——————————————————————
*** Förord

Tjopp!
Mitten av april och ett ruskigt väder — i varje fall i Stockholm.
När jag kom tillbaka efter en tripp via USAs västkust till IETF i
Australien så var jag tvungen att skrapa av snö från bilen på
Arlanda. Jösses! Inte riktig vad man hoppades på när man lämnade ett
Brisbane med +32ƒC, och inte vad man ens trodde i sina vildaste
fantasier.
Under mars är nog den största händelsen trots allt att Riksdagen slog
fast de ändringar i marknadsföringslagen vilket i praktiken gör att
det är helt ok att skicka s.k. unsolicited commercial email, även
kallat SPAM, om man bara gör det från Sverige. Andra länder har
antingen inte sagt något om det alls (som tidigare i Sverige) eller
slagit fast att s.k. opt-in system är det som skall användas.
Jag är ledsen för längden på detta inlägg, men det är OTROLIGT
viktigt att folk fattar hur illa beslutet som just togs i riksdagen
är, och ringer, skriver, skriker, ja vad som helst, till sina
folkvalda så de får kalla fötter och ändrar sig.
Då det i debatten i riksdagen nämndes att de som tog beslutet inte
visste ett skvatt om vad det hela gällde (se ) så kanske jag ska
förklara.
Opt-In innebär att det inte får skickas oönskad elektronisk post till
personer om man inte bett om det. Själva ordet opt-in kommer från att
en konsument som vill ha “reklam” måste själv tala om att han vill
vara med (in) på sändlistorna.
Opt-out innebär att det får skickas oönskad elektronisk port till
personer som inte explicit sagt att de inte vill ha det. Dvs,
konsumenten måste anmäla att han INTE vill ha oönskad post.
Att läsa debatten i riksdagen är som att läsa rakt ur Grönköpings
veckoblad. Stackars Kjell Eldensjö (kd) och Tanja Linderborg (v) som
försökte tappert förklara varför Opt-In var bättre än Opt-Out, men
det verkar uppenbarligen ha varit som att slåss mot väderkvarnar.
En eloge till Kjell och Tanja för Ert tappra kämpande!
Emot dem fanns dels (s) i form av Marianne Carlström och Lars-Erik
Lövdén, men dessutom fanns förvirrade Kia Andreasson (mp) som fick
mig att utbrista i gapskratt och tårar om vart annat när jag läste
hennes inlägg (se
http://www.riksdagen.se/debatt/9900/prot/84/84S00043.ASP). Kia säger
att hon under debatten hört tre nya ord, opt-in, opt-out och spam,
och att hon ska gå tillbaka och kontrollera vad de betyder. Det är ju
just skillnaden mellan dessa ord som voteringen gäller! Även Henrik S
Järrel (m) visade en otrolig förvirrad bild över vad debatten
verkligen gäller. I praktiken visade det att (m) inte på något som
helst sätt visste vad det hela gällde.
Debatten var därför mellan (kd) och (v) som var för opt-in (eller i
varje fall emot opt-out) samt (s) som var för opt-out. Övriga partier
var uppe på läktaren.
Exempel på kommentarer som gör mig gråtfärdig är:
Kjell påpekar att operatörerna och andra länder valt Opt-In
http://www.riksdagen.se/debatt/9900/prot/84/84S00041.ASP
Lars-Erik viftar undan Kjells påstående utan att svara
http://www.riksdagen.se/debatt/9900/prot/84/84S00042.ASP
Henrik påstår att sånt här kan lösas genom att “marknaden” skriver
programvara som kastar bort email som man inte vill ha (Redaktörens
anmärkning: Det innebär att det är mottagaren som måste köpa denna
programvara, implementera den i sitt mailsystem, och betala för tid
det tar att kasta denna oönskade post)
http://www.riksdagen.se/debatt/9900/prot/84/84S00038.ASP
Observera dessutom att den prememoria som kom hösten 1999
förespråkade Opt-In, och detta påpekas mycket riktigt av Tanja
http://www.riksdagen.se/debatt/9900/prot/84/84S00032.ASP
Lars-Erik svarar med varmluft som pekar på internationella överenskommelser
http://www.riksdagen.se/debatt/9900/prot/84/84S00033.ASP
Eller, när Kjell påpekar att vi operatörer (m.fl.) vill ha Opt-In
http://www.riksdagen.se/debatt/9900/prot/84/84S00027.ASP
så erkänner Marianne att vi nog har rätt, men att de ändå valt Opt-Out:
http://www.riksdagen.se/debatt/9900/prot/84/84S00028.ASP
Skrämmande…
Notera att de enda överenskommelser som finns internationellat talar
om Opt-In. Det är dels RFC 2505
(ftp://ftp.isi.edu/in-notes/rfc2505.txt) (initiativ till denna kom
från Sverige dessutom, dvs är helt och hållet driven från marknaden i
Sverige!!) och dels på europeisk basis i form av RIPE-206
(http://www.ripe.net/ripe/docs/ripe-206.html).
Dessutom finns inte detta fina register som man ska anmäla sig till!
Från 1:a maj blir det alltså helt fritt att skicka SPAM från Sverige.
Man behöver inte ens kontrollera mot något Opt-Out-register, då detta
inte finns.
Tack Marianne, och tack Lars-Erik för att ni går emot marknadens
självreglering!

Nu ska dock inte de som ligger i startgroparna för att skicka spam
tro att det kommer bli enkelt. Operatörerna är beredda att driva
eventuellt fall mycket långt, ty OM det är så att SPAM skickas från
sverige så kommer operatörerna i Sverige (tex Tele2 och Telia) med
omedelbar verkar bli avstängda från trafikutbyte mot omvärlden, och
det bryter mot Telelagen, dvs det gör att operatörerna inte kan
uppfylla sina löften till PTS.
Är det Telelagen och PTS eller ny Marknadsföringslag som ska gälla?
Jag tycker det är marknaden som ska styra, och det innebär Opt-In, om
något ska sägas över huvud taget.

Patrik

*** Internet Society med underorgan:
ISOC-SE Olle Thylander
(http://www.isoc-se.a.se)
——-
Ni som missade Vint Cerfs föredrag vid ISOC-SEs seminarium den 21 mars har
ändå en chans att stifta bekantskap med innehållet i hans förkunnelse. Vint
lägger nämligen upp många av sina presentationer på nätet, och på så sätt
kan vi i efterhand ta del av vad han har att säga om Internets utveckling
inklusive det litet science fiction-betonade (men helt seriösa) projekt som
syftar till att skapa ett interplanetärt Internet.
Ni hittar en rad presentationer på
http://www.wcom.com/about_the_company/cerfs_up/presentations/index.phtml
och kan om ni så vill använda dem själva med Vint Cerfs goda minne – det
enda han begär är att ni talar om vem som är källan!

I samband med Vint Cerfs besök träffades också den nya styrelsen för
ISOC-SE för första gången och fick en pratstund med Vint innan det
egentliga programmet började. Det första formella styrelsemötet äger rum
först i början av April.
Ambitionen är att ha ytterligare minst ett större seminarium i vår.

ISOC-SE [Metadata] Greg Fitzpatrick
—-
In order to give a more concise picture of what my ISOC – section is dealing
with I am contemplating changing the title from Metadata to Infostructure.
Infostructure is generally becoming the established term for “mjuk
infrastruktur”. The IT commission is planning an Infostructure hearing on
the 7th of June. More about that in the next Nytt på Nätet.
BOK: Ulla Sandberg (http://bok.isoc-se.a.se/)
—-
Det planeras ett möte där de två aktuella Skisserna skall diskuteras,
om DNS-konfiguration samt filtrering av IP-paket. Dessutom kommer
BOK-1 beskrivas.
Mer information på BOK-mailinglistan.

ISOC Olle Thylander
—-
Vid ICANN-mötet i Kairo ratificerades ett “Memorandum of Understanding”
mellan IETF, IAB och ICANN som ger ICANNs “IANA Technical Team” rätt att
registrera Internet protokollparametrar under förutsättning att detta sker
enligt riktlinjer från IETF, IESG, IRTF och IAB.
Nu kan ni hjälpa Internet Society att värva medlemmar genom att publicera
en banner på er organisations webbplats. För mer information, se
http://www.isoc.org/adbanners/ .
Fler Kaironyheter:
ICANN Board diskuterade vid sitt möte i Kairo bl a det förslag från
GAC-kommittén som också domännamnsutredningen studerat och som gäller
principerna för delegering och administration av landsdomäner (ccTLDs).
En bärande princip i GAC-dokumentet är att regeringar och myndigheter har
det yttersta ansvaret för administrationen av landsdomänerna, en tanke som
långtifrån delas av alla som i dag har ansvaret för dessa domäner.
Följaktligen gick det inte att i Kairo komma fram till någon enighet i
frågan.
Som väntat gick det inte heller att nå enighet om ett beslut att inrätta
nya toppdomäner. Frågan skall studeras vidare och hoppet står nu till
Yokohama-mötet i juli 2000. Kommer följetongen att fortsätta?
I Yokohama äger ISOCs årliga Internet Global Summit (INET 2000) rum den 18
– 21 juli. Vid tidig anmälan får man rabatt, så det är dags att börja
planera för Japan-resan nu …

IETF: Patrik Fältström (http://www.ietf.org)
—-
Nya RFC:er:
2780 IANA Allocation Guidelines For Values In the Internet Protocol
and Related Headers. S. Bradner, V. Paxson. March 2000. (Format:
TXT=18954 bytes) (Also BCP0037) (Status: BEST CURRENT PRACTICE)
2781 UTF-16, an encoding of ISO 10646. P. Hoffman, F. Yergeau.
February 2000. (Format: TXT=29870 bytes) (Status: INFORMATIONAL)
2782 A DNS RR for specifying the location of services (DNS SRV). A.
Gulbrandsen, P. Vixie, L. Esibov. February 2000. (Format: TXT=24013
bytes) (Obsoletes RFC2052) (Status: PROPOSED STANDARD)
2783 Pulse-Per-Second API for UNIX-like Operating Systems, Version
1.0. J. Mogul, D. Mills, J. Brittenson, J. Stone, U. Windl. March
2000. (Format: TXT=61421 bytes) (Status: INFORMATIONAL)
2784 Generic Routing Encapsulation (GRE). D. Farinacci, T. Li, S.
Hanks, D. Meyer, P. Traina. March 2000. (Format: TXT=16627 bytes)
(Status: PROPOSED STANDARD)
2785 Methods for Avoiding the “Small-Subgroup” Attacks on the
Diffie-Hellman Key Agreement Method for. R. Zuccherato. March 2000.
(Format: TXT=24415 bytes) (Status: INFORMATIONAL)
2786 Diffie-Helman USM Key Management Information Base and Textual
Convention. M. St. Johns. March 2000. (Format: TXT=43280 bytes)
(Status: EXPERIMENTAL)
2787 Definitions of Managed Objects for the Virtual Router Redundancy
Protocol. B. Jewell, D. Chuang. March 2000. (Format: TXT=56672 bytes)
(Status: PROPOSED STANDARD)
2788 Network Services Monitoring MIB. N. Freed, S. Kille. March 2000.
(Format: TXT=43906 bytes) (Obsoletes RFC2248) (Status: PROPOSED
STANDARD)
2789 Mail Monitoring MIB. N. Freed, S. Kille. March 2000. (Format:
TXT=65671 bytes) (Obsoletes RFC2249, RFC1566) (Status: PROPOSED
STANDARD)
2790 Host Resources MIB. S. Waldbusser, P. Grillo. March 2000.
(Format: TXT=95807 bytes) (Obsoletes RFC1514) (Status: DRAFT
STANDARD)
2792 DSA and RSA Key and Signature Encoding for the KeyNote Trust
Management System. M. Blaze, J. Ioannidis, A. Keromytis. March 2000.
(Format: TXT=13461 bytes) (Status: INFORMATIONAL)
2794 Mobile IP Network Access Identifier Extension for IPv4. P.
Calhoun, C. Perkins. March 2000. (Format: TXT=16960 bytes) (Updates
RFC2290) (Status: PROPOSED STANDARD)

II-Stiftelsen Olle Thylander
(http://www.iis.a.se)
————-
Mars månad har präglats av förberedelserna inför tillämpningen av nya
domännamnsregler fr o m den 3 april. Samtidigt har diskussioner ägt rum med
domännamnsutredningen inför överlämnandet av utredningens betänkande, som
nu föreligger.
Utredningens förslag sammanfattas på följande sätt i Näringsdepartementets
pressmeddelande:

“Utredningen föreslår att ett nytt system införs med klara och enkla regler
utan förprövning för den svenska toppdomänen .se
Domännamnsutredningen konstaterar att den svenska toppdomänen .se tekniskt
fungerar utmärkt. Det svenska systemet brister dock i legitimitet och det
saknas insyn från det allmänna. Det finns utbredd kritik mot det privat
skapade men under myndighetsliknande former tillämpade regelsystemet med
förprövning. Detta har medfört att det i dag finns fler svenska företag
registrerade under andra nationella eller generiska toppdomäner, exempelvis
.nu eller .com, än under den svenska toppdomänen .se.
Utredningen anser att den svenska toppdomänen .se skall vara en naturlig
hemvist för alla användare som har anknytning till Sverige.
Domännamnsutredningen föreslår därför att:
– Ett nytt system med klara och enkla regler utan förprövning införs.
– Uppdraget att hantera det svenska domännamnssystemet formaliseras genom
avtal mellan regeringen och uppdragstagaren.
– Stiftelsen Internet Infrastruktur (II-stiftelsen) blir uppdragstagare.
– Regeringen utser två ordinarie styrelseledamöter samt en suppleant i
II-stiftelsens styrelse.
Utredningens förslag ger .se den önskade legitimiteten och gör det möjligt
för företag, organisationer och enskilda att snabbt, billigt och enkelt
registrera gångbara domännamn. Detta kommer att:
– öka antalet registreringar under .se
– underlätta för medborgare och konsumenter att söka och få information
samt att handla på nätet
– gynna den nya ekonomin och nyetableringen av företag
– positivt påverka företagens e-handel i Sverige.”
II-stiftelsens styrelse kommer att diskutera utredningens förslag vid sitt
sammanträde den 13 april. Man kan konstatera att utredningen ganska
radikalt vill förändra de regler som f n styr domännamnshanteringen och att
den liberalisering som II-stiftelsens nya regler innebär inte går
tillräckligt långt för att utredningen skall vara nöjd.
En förändring av regelsystemet enligt utredningens modell skulle få vissa
konsekvenser för organisationen, bl a vad gäller arbetsfördelningen mellan
ombuden och NIC-SE, men i stort sett vill utredningen behålla nuvarande
organisation.
Organisationen kritiseras för svag legitimitet men genom att staten enligt
utredningens förslag engagerar sig i II-stiftelsen och får ett inflytande
kommer legitimiteten enligt utredningen att stärkas. En representation för
staten i II-stiftelsens styrelse ligger för övrigt helt i linje med vad
styrelsen själv länge förordat.
Utredningen vill att staten skall engagera sig även på det internationella
planet och sluta avtal med ICANN enligt den modell som förordas av GAC
(Governmental Advisory Committee).
Hela betänkankandet finns tillgängligt för den intresserade på
Näringsdepartementets del av regeringens webbplats
(URL htttp://naring.regeringen.se/).

NIC-SE Eva Frölich (http://www.nic-se.se)
——
NIC-SE:s ägare, Stiftelsen för Internetinfrastruktur, beslutade den
24 februari om nya regler för registrering under toppdomänen .se.
Dessa beslutades att tas i skarp drift måndagen den 3 april 2000.
Mars månad har därför hos NIC-SE kännetecknats av förberedelser inför
att dessa nya regler skall tillämpas skarpt. Nya ansökningsblanketter
har gjorts, både elektroniska och de som kunden skriver under. Nya
rutiner har arbetats fram. Bl a går ett automatsvar till Ombudet på
att ärendet tagits omhand med ett ärendenummer. NIC-SE genomförde
fyra mycket välbesökta ombudsträffar i Malmö, Göteborg, Stockholm och
Umeå vid vilka vi informerade ombuden om reglerna samt nya procedurer.
Den 6-10 mars höll ICANN ett möte i Kairo vilket vi besökte.
Kortfattat så beslutades där att 6-10 nya tld:er skall införas (dock
inte när, vilka eller under vilka villkor), GAC presenterade ett
dokument med sin syn på hur delegering av en cctld, de avtal som
skall skivas mella cctld och ICANN diskuterades samt man beslöt att
gå vidare med bildandet av At Large.
Den 28 mars anordande CENTR ett möte kring .eu i Bryssel. Vid mötet
framkom att det finns en efterfrågan på domäner under .eu men att
åsikterna om vems behov som .eu skall tillgodose divergerar samt att
kunskapen om hur ett registry drivs är mycket dålig på många håll.
Det framkom mycket tydligt att ETSI har för avsikt att vara registry
och att kommissionen har för avsikt att genomföra en mycket snabb
upphandling av registryfunktionen. Hur policy för .eu skall arbetas
fram är dock ännu inte klart.

NetNod: Hans Wallberg (http://www.netnod.se)
——
Sten Nordell från Utfors kritiserar i en artikel i Computer Sweden den 17
mars Netnods val av Cisco:s DPT-teknik för vidareutvecklingen av
Internetknutpunkterna i Sverige. Utfors anser att det är fel att Netnod
har valt en leverantörsbunden teknik. Utfors hävdar i stället att eftersom
Ethernet kan användas på alla andra områden borde det också kunna användas
i en knutpunkt.
Netnods val av DPT-tekniken har skett tillsammans med Internetoperatörerna
inom SOF (Swedish Operators Forum) men tyvärr har Utfors inte deltagit i
dessa diskussioner. Vid valet har andra tekniker som gigabitethernet och
ATM också studerats. Den Ethernetbaserade tekniken tillgodoser inte
behoven i en Internetknutpunkt bl.a. p.g.a. begränsad paketstorlek vilket
leder till prestandaförluster, inga inbyggda reservvägar vilket ger
tillgänglighetsproblem och brister i stöd för multicast. DPT har inga
begränsningar i paketstorlek, har inbyggd redundans genom att det bygger
på två motroterande ringar och har inbyggt stöd för multicast. DPT håller
dessutom på att standardiseras inom såväl IEEE som IETF.
De nationella Internetknutpunkterna måste vara gemensamma och
konkurrensneutrala för de Internetoperatörer som vill utbyta trafik över
knutpunkter och operatörerna måste enas om en gemensam teknik. Det är
beklagligt och allvarligt att Utfors valt att inte delta i diskussionerna
om val av knutpunktsteknik med övriga Internetoperatörer och Netnod.

BitoS: Mikael Pawlo (http://www.bitos.org)
—–
Ny styrelse i BitoS
På BitoS årsmöte den 29 mars utsågs en ny styrelse.
BitoS samlar aktörerna i den nya ekonomin.
-Genom nyvalet av representanter från Municel och Bredbandsbolaget har
styrelsen en bra balans mellan gamla och nya aktörer in den nya ekonomin,
säger Monique Wadsted.
Följande ordinarie ledamöter valdes till styrelsen:
Monique Wadsted, Magnusson Wahlin Advokatbyrå (omval, 2 år)
Odd Klofsten, Bonnier (nyval, 2 år)
Mikael Pawlo, Municel (nyval, 2 år)
Ragnar Kåhre, Bredbandsbolaget (nyval, 1 år)
Karin Norman, Posten (nyval, 1 år)
Följande suppleanter valdes (på 1 år):
Johan Siwers, Scandinavia Online, omval
Mats Jäderberg, Netpool, nyval
Sittande i styrelsen är ytterligare ett år:
Bengt Marnfeldt, IDG
Stefan Duhs, Mediegruppen
Styrelsen utser ordförande inom sig. David Philipson, Telia Infomedia, var
ordförande fram till detta årsmöte. Philipson har flyttat till
Paris, Frankrike och lämnar i och med årsmötet styrelsen. David Philipson
har varit en mycket uppskattad ordförande och har drivit BitoS till att
trots små resurser bli en viktig röst i Internetsverige.
Bengt Norin, tidigare chef för Posten Affärsutveckling, lämnar Posten för
en karriär som internetentreprenör och lämnar samtidigt BitoS styrelse där
han representerat Posten.
-Det blir givetvis en tuff uppgift att ersätta David och Bengt, men den
nya styrelsen har en fin grund att bygga på, säger Mikael Pawlo.
-Styrelsen kommer under året att fortsätta att arbeta för att minimera
hindren för utvecklingen av Internet som marknadsplats, säger Monique
Wadsted.
Mer information:
http://www.bitos.org/

SNUS: Olle Johansson (http://www.snus.se)
—-
Bredband, teknik och arkitektur 16 maj
Stockholm
Arrangör: Swedish Network User´s Society och IT-kommisionen
Information: www.snus.se/bredband
Bakgrund: SNUS och IT-kommisionen arrangerar tillsammans ett kostnadsfritt
Bredbands-seminarie om teknisk upphandling av bredbandstjänster. Deltagare
på sem. kommer att få tillgång till Statskontorets och IT-komissionens
kravspecefikation/mall för upphadling av Bredband/Internet-tjänster.

*** Samhällsektorer:
IT-Kommissionen:
Regeringskansliet: Anne-Marie Eklund-Löwinder

(http://www.itkommissionen.se/)
——————
Från IT-kommissionen och Regeringskansliet
Nominera kandidater till årets Guldlänk
Nu är det dags att nominera kandidater till Guldlänken 2000. Sista dagen för
nomineringsförslag är den 10:e april. För mer information och datum:
http://www.guldlanken.nu
Allt om bredband!
Nu finns en “bredbandspecial” på IT-kommissionens webbplats. Här
finner du det mesta i bredbandsdebatten; vision, teknik, ordförklaringar,
scenarier m m. Adressen är http://www.itkommissionen.se/bredband
(bokmärk gärna sidan).
IT-propositionen
Äntligen har då IT-propositionen kommit. Den innehåller satsningar på tre
övergripande områden, tillgänglighet, kompetens och tillit. Propositionen
innehåller en del satsningar med statliga medel, i synnerhet inom
IT-infrastrukturområdet. Ändå är det långt ifrån IT-kommissionens vision och
förslag. Läs och döm själva på
http://www.naring.regeringen.se/fragor/it/lasmer.htm
I propositionen lägger man när det gäller tillgänglighet över en hel del
uppgifter, och inte minst förväntningar, på utredningen om
strukturprogram för IT-infrastruktur som leds av Peter Roslund med
bistånd av Per Eriksson. Utredningen om nationellt
infrastrukturprogram har följande direktiv:
Att ange en målbild, inriktning och geografiska principer för ett bredbandsnät
Ansvarsfördelning mellan staten och övriga aktörer Förslag till
hopkopplingspunkt mellan stamnät och lokala nät (läs ?lokala nät?
som det nät som når utanför kommunhuvudorterna) Utredningen bör också
överväga att föreslå regler som garanterar säkerhet och framkomlighet
i nätet. Enligt direktiven är en utgångspunkt att staten ska ha ett
övervakande och sammanhållande ansvar för att nätet är säkert och tillgängligt
till rimliga
priser.
Öppenheten betonas, vilket innebär att fiber ska kunna hyras av alla operatörer
till rimliga priser. Ïnfrastrukturprogrammet ska kunna användas som
underlag för att bestämma villkor för statsstöd till kanalisation och andra
anläggningart
såsom rör, master liksom regionalpolitiskt std till anslutningskostnad.
Dessutom kommer utredningen att få tilläggsdirektiv med anledning av förslag i
propositionen om stöd till kommuner för att ordna abonnentanslutning samt
skattelättnad för fysiska och juridiska personer som haft anslutning för
datakommunikation som innebär en väsentlig kapacitetshöjning i förhållande till
överföringskapaciteten i det normala telefonnätet. Utredningen får till uppgift
att lägga fram förslag om utformningen av kriterier och organisation för detta
stöd. Utredningen ska också lämna förslag på hur den totala ramen om 3,2
miljarder som avsatts för detta ändamål ska fördelas mellan stöd till
kommunerna och skattelättnad för bredbandsanslutning, samt formerna för
utbetalning av det kommunala stödet.
Kompetensområdet får medel för fortsatt satsning på IT i skolan (ITiS), satsning

på ökad IT-kompetens i småföretag, högskoleutbildning i nätbyggande och
IP-teknik, stöd till utbyggnad av ett kluster med inriktning mot kiselteknik
och etablering av ett kompetenscentrum för Internetteknik.
Vad beträffar tillit till IT prioriterar regeringen tre åtgärdsområden: Skydd
mot informationsoperationer, ett säkrare Internet i Sverige (omfattar oberoende
drift av den svenska delen av Internet, tillgång till enhetlig nationell
tidsangivelse på Internet, att stärka Sveriges roll i det internationella
Internetsamarbetet och förbättra förutsättningarna för den svenska delen av
Internet) samt åtgärder för att främja elektronisk kommunikation som t.ex.
användning av elektroniska signaturer och annan säkerhetsteknik.
Domännamnsutredningen
Domännamnsutredningen har överlämnat sitt betänkande till
näringsminister Björn Rosengren. Utredningen föreslår att ett nytt
system införs med klara och enkla regler utan förprövning för den
svenska toppdomänen .se. Läs utredningen på
http://www.naring.regeringen.se/propositioner_mm/sou/pdf/sou2000_30.pdf
Kvinnor och IT
Andelen kvinnor i kvalificerade IT-inriktade utbildningar ligger still eller
minskar. Detta framgår av den kartläggning regeringens råd för
jämställdhetsfrågor inom transport- och IT, JÄMIT, presenterat.
http://www.naring.regeringen.se/propositioner_mm/sou/pdf/sou2000_31.pdf

*** Kalendarium
Kalendarium
———–
Se http://www.isoc-se.a.se/Kalendarium/

Nytt på Nätet nr 21——————————————————————————————–

Nr. 21 – Februari 2000 Ett nyhetsbrev från ISOC-SE 21 mars, 2000
——————————————————————————————–

NYTT PÅ NÄTET ges ut av ISOC-SE, den svenska avdelningen av Internet
Society. ISOC-SE är en ideell förening där säväl enskilda personer som
organisationer kan bli medlemmar. ISOC-SE vill främja utvecklingen och
användningen av Internet i Sverige.
I NYTT PÅ NÄTET sammanfattas den gängna mänadens viktigaste Internet-
händelser i Sverige och internationellt. NYTT PÅ NÄTET vänder sig till
alla som intresserar sig för Internets utveckling i Sverige.
NYTT PÅ NÄTET kan hittas på WWW: http://www.isoc-se.a.se/natnytt
För mer information om ISOC-SE och NYTT PÅ NÄTET se sist i brevet.
INNEHÅLL
*** Förord
Redaktören talar
*** Internet Society med underorgan:
ISOC-SE, ISOC-SE [Metadata], ISOC, IETF
*** Svenska Internetorganisationer:
II-Stiftelsen, NIC-SE, NDR, NetNod, BITOS
*** Visdomsord
*** Samhällsektorer:
Regeringskansliet, IT-kommissionen
*** Kalendarium
——————————————————————
*** Förord

Tjopp!
Oj oj oj. Var tog februari vägen? Redaktören ber så mycket om ursäkt för
förseningen med denna månads NPN. 10 dagar sent! Jag får skylla på att jag
hade en bra semester på varmare breddgrader än Stockholm just vid
månadsskiftet, och hade annat att tänka på. Detta månadsskifte (mars/april)
kommer jag också vara söderut, denna gång på nästa IETF-konferens i
Adelaide, Australien. Låt oss se om jag blir lika distraherad denna gång.
Sedan förra numret har ICANN haft möte i Cairo. Diskussionerna både
internationellt och nationellt om saker som domännamn, infrastrukturella
saker och säkerhet går vidare.
De senaste diskussionerna som jag varit delaktig i har att göra med hur man
egentligen bör hantera IP, om man har en mobiltelefon. Att jag blivit
involverad beror på att det dök upp lite “underliga” (från IP-perspektiv)
ansökningar om stora block av IP-adresser för användning för GPRS. Det blev
därför nej på asökningarna, men det som var mer oroande var bristen på
IP-kompetens hos de som planerade hur IP skulle hanteras över
mobiltelefoner.
Problemet kan rymmas i ordet “roaming”. Som ni vet så kan ni använda er
GSM-telefon inte bara i Sverige hos den operatör som ni använder, utan
dessutom utomlands. Kör man IP via sin GSM-telefon idag, så sker det genom
att man ringer en modempool, och därmed roamingen enbart sker på
“telefoninivå”.
Men, om man ska köra IP lite mer “naturligt” i en telefon, hur gör man då?
Ska man få en IP-adress från den operatör man befinner sig hos, eller ska
man fortfarande få en från sin “hemmaoperatör”? Detta problemet kallar vi
inom IETF för “Mobil IP”, och det finns lösningar på ritbordet.
Men dessutom kan en telefon flytta på sig under ett samtal, och det är det
som i telefonivärlden kallas roaming. Har det någon påverkan på “Mobil IP”?
Jajamensan är svaret, för mobil IP bygger på att man ansluter sig på en
stabil punkt i universum, och alltså inte gör roaming.
Det är alltså roaming på två nivåer, ovanpå varandra.
Snurrigt? Jo, det _är_ ett svårt problem, och tyvärr som sagt, så har man
kanske inte tänkt så mycket ännu på hur det egentligen bör lösas.
Diskussionerna har startat, och tiden får visa hur lösningen ser ut.
Själv har jag personligen lite ideer…pom…pom…pom…
Patrik

*** Internet Society med underorgan:
ISOC-SE Olle Thylander
(http://www.isoc-se.a.se)
——-
Årsmötet
ISOC-SE höll sitt årsmöte tisdagen den 22 januari i stiftelsen Artnodes
vackert belägna lokaler på Skeppsholmen. Stämningen var god, uppslutningen
normal för ett årsmöte och diskussionen konstruktiv.
Sedan årsredovisning och verksamhetsberättelse presenterats och styrelsen
beviljats ansvarsfrihet vidtog val av ny styrelse. Jan Berner, som dragit
ett tungt lass som sammankallande i valberedningen, gav ett förslag som i
stort sett följdes av årsmötet.
Till ny styrelse utsågs:
Östen Frånberg, ordförande (omval)
Hans Wallberg, vice ordförande (omval)
Olle Thylander, sekreterare (omval)
Ulla Sandberg, kassör (omval)
Rolf Annerstedt (nyval)
Ragnar Lönn (nyval)
Cecilia Warrol (nyval) och
Stefan Westman (nyval).
Mötet bevakades (med tillstånd av årsmötet) även av journalister efter
skriverier i Dagens IT där det talats om missnöje bland medlemmarna med
styrelsens agerande vid utseende av ledamöter i styrelsen för
II-stiftelsen. Något sådant missnöje kom inte till uttryck på årsmötet, som
i stället mycket starkt stödde styrelsens uppfattning att det kritiserade
ärendet handlagts korrekt. Enligt årsmötets mening är utseende av ledamöter
i externa organ en typisk styrelsefråga och bör så förbli.

Vint Cerf besöker ISOC-SE i mars
ISOC-SE inbjuder sina medlemmar och andra intresserade till en kväll med
Internetlegenden Vint Cerf tisdagen den 21 mars. Vint kommer att ta upp
aktuella Internetaktiviteter och ge sin syn på Internets framtid.
Sitt smeknamn “Father of the Internet” har Vint förärats tack vare sina
viktiga insatser under Internets olika utvecklingsskeden. Han är känd som
en mycket fängslande föredragshållare ochdebattör.
Antalet platser vid detta tillfälle är begränsat, men den som är
intresserad kan kontakta Olle Thylander .

ISOC-SE [Metadata] Greg Fitzpatrick
—-
It is my observance that many Swedes “lurk” on Internet Interest Group
lists, but dare not write submissions for fear of making mistakes in
English. I would like to urge you to “make yourself heard” and take the risk
of a blunder or two. Anyone who is on a mailing list with the venerable Tim
Berners-Lee, who is a dyslectic to say the least, knows that a statement can
be made despite the errors. Please participate Sweden. There are more of
us out there than anyone could imagine.
Greg (who dares not write in Swedish, for all the mistakes I make:-))

BOK: Ulla Sandberg (http://bok.isoc-se.a.se/)
—-
BOK – Begäran om kommentarer, läs om detta på URL:
http://bok.isoc-se.a.se/
Ingen publicering har skett under februari månad.

ISOC Olle Thylander
—-
ISOC har instiftat en utmärkelse till minne av Jon Postel och söker nu
nomineringar till årets pris.
Val har ägt rum till ISOCs styrelse (Board of Trustees) och valda blev:
Manuel Sanroma
John Gage
Tarek Kamel
Martin Burack
Srisakdi Charmonman .
En internationell delegation kommer att besöka Kina på initiativ av ISOC.
ISOC uppmanar alla medlemmar att informera sig om hur man blir medlem i det
“at large membership” som på sikt kan få stor betydelse för tillsättningen
av styrelse i ICANN (The Internet Corporation for Assigned Names and
Numbers). Mer information på ICANNS webbplats: http://www.icann.org/.
ISOC har förlängt sitt kontrakt med University of Southern California
avseende utgivningen av RFC.
ISOCs årliga konferens om nätverkssäkerhet NDSS (Network and Distributed
System Security Symposium), rapporteras ha blivit en stor succé.
Konferensen år 2001 kommer att äga rum i San Diego
(http://www.isoc.org/ndss01/).
På medlemssidan kan noteras att ISOC har arbetsgrupper för
– service till medlemmarna
– rekrytering av medlemmar och
– ISOCs webbplats.
Ett problem som moderföreningen delar med ISOC-SE är hur man får fart på
diskussionen på medlemslistan. ISOCs diskussionslista har bara 250
deltagare över hela världen. För att bli med på listan går man till
http://www.isoc.org/members/discuss/members.shtml.
I samband med ICANN-mötet i Kairo organiserade ISOC för första gången ett
_regionalt_ möte för chapters. ISOC-SE deltog inte i detta.
Slutligen kan nämnas att ISOC engagerat sig i den s k Global Internet
Liberty kampanjen (GILC). Bakgrunden är nöjesindustrins försök att begränsa
användningen av DVD-tekniken för att ge ut information och processer som
startats i USA. En annan GILC-fråga är lagar (som exempelvis i Australien)
som förbjuder webbplatser med s k vuxet (adult) innehåll. Mer information
finns på http://www.gilc.org/. Där hittar man bl a hänvisningar till
information om övervakningssystemet ECHELON.

IETF: Patrik Fältström (http://www.ietf.org)
—-
Nya RFC:er:
2758 Definitions of Managed Objects for Service Level Agreements
Performance Monitoring. K. White. February 2000. (Format: TXT=145581
bytes) (Status: EXPERIMENTAL)
2760 Ongoing TCP Research Related to Satellites. M. Allman, S.
Dawkins, D. Glover, J. Griner, D. Tran, T. Henderson, J. Heidemann,
J. Touch, H. Kruse, S. Ostermann, K. Scott, J. Semke. February 2000.
(Format: TXT=111141 bytes) (Status: INFORMATIONAL)
2761 Terminology for ATM Benchmarking. J. Dunn, C. Martin. February
2000. (Format: TXT=61219 bytes) (Status: INFORMATIONAL)
2762 Sampling of the Group Membership in RTP. J. Rosenberg, H.
Schulzrinne. February 2000. (Format: TXT=25796 bytes) (Status:
EXPERIMENTAL)
2763 Dynamic Hostname Exchange Mechanism for IS-IS. N. Shen, H. Smit.
February 2000. (Format: TXT=8593 bytes) (Status: INFORMATIONAL)
2764 A Framework for IP Based Virtual Private Networks. B. Gleeson, A.
Lin, J. Heinanen, G. Armitage, A. Malis. February 2000. (Format:
TXT=163215 bytes) (Status: INFORMATIONAL)
2765 Stateless IP/ICMP Translation Algorithm (SIIT). E. Nordmark.
February 2000. (Format: TXT=59465 bytes) (Status: PROPOSED STANDARD)
2766 Network Address Translation – Protocol Translation (NAT-PT). G.
Tsirtsis, P. Srisuresh. February 2000. (Format: TXT=49836 bytes)
(Status: PROPOSED STANDARD)
2767 Dual Stack Hosts using the “Bump-In-the-Stack” Technique (BIS).
K. Tsuchiya, H. Higuchi, Y. Atarashi. February 2000. (Format:
TXT=26402 bytes) (Status: INFORMATIONAL)
2768 Network Policy and Services: A Report of a Workshop on
Middleware. B. Aiken, J. Strassner, B. Carpenter, I. Foster, C.
Lynch, J. Mambretti, R. Moore, B. Teitelbaum. February 2000. (Format:
TXT=81034 bytes) (Status: INFORMATIONAL)
2769 Routing Policy System Replication. C. Villamizar, C.
Alaettinoglu, R. Govindan, D. Meyer. February 2000. (Format:
TXT=95255 bytes) (Status: PROPOSED STANDARD)
2770 GLOP Addressing in 233/8. D. Meyer, P. Lothberg. February 2000.
(Format: TXT=8988 bytes) (Status: EXPERIMENTAL)
2771 An Abstract API for Multicast Address Allocation. R. Finlayson.
February 2000. (Format: TXT=20954 bytes) (Status: INFORMATIONAL)
2772 6Bone Backbone Routing Guidelines. R. Rockell, R. Fink. February
2000. (Format: TXT=28565 bytes) (Obsoletes RFC2546) (Status:
INFORMATIONAL)
2773 Encryption using KEA and SKIPJACK. R. Housley, P. Yee, W. Nace.
February 2000. (Format: TXT=20008 bytes) (Updates RFC959) (Status:
EXPERIMENTAL)
2774 An HTTP Extension Framework. H. Nielsen, P. Leach, S. Lawrence.
February 2000. (Format: TXT=39719 bytes) (Status: EXPERIMENTAL)
2775 Internet Transparency. B. Carpenter. February 2000. (Format:
TXT=42956 bytes) (Status: INFORMATIONAL)
2776 Multicast-Scope Zone Announcement Protocol (MZAP). M. Handley, D.
Thaler, R. Kermode. February 2000. (Format: TXT=61628 bytes) (Status:
PROPOSED STANDARD)
2777 Publicly Verifiable Nomcom Random Selection. D. Eastlake.
February 2000. (Format: TXT=30064 bytes) (Status: INFORMATIONAL)
2778 A Model for Presence and Instant Messaging. M. Day, J. Rosenberg,
H. Sugano. February 2000. (Format: TXT=35153 bytes) (Status:
INFORMATIONAL)
2779 Instant Messaging / Presence Protocol Requirements. M. Day, S.
Aggarwal, G. Mohr, J. Vincent. February 2000. (Format: TXT=47420
bytes) (Status: INFORMATIONAL)
2781 UTF-16, an encoding of ISO 10646. P. Hoffman, F. Yergeau.
February 2000. (Format: TXT=29870 bytes) (Status: INFORMATIONAL)
2782 A DNS RR for specifying the location of services (DNS SRV). A.
Gulbrandsen, P. Vixie, L. Esibov. February 2000. (Format: TXT=24013
bytes) (Obsoletes RFC2052) (Status: PROPOSED STANDARD)

II-Stiftelsen Olle Thylander
(http://www.iis.a.se)
————-
De nya reglerna
II-stiftelsens styrelse antog vid sitt sammanträde den 24 februari de
nya regler för hanteringen av domännamn under .se som kommer att tillämpas
från den 3:e april.
Med de nya reglerna öppnas en möjlighet för fler organisationer att
registrera domännamn direkt under .se.
Det nya regelverket – med versionsnumret 2.0 – kan studeras i sin helhet på
http://www.iis.a.se/Regler/
En informationskampanj planeras för att göra de nya reglerna mer kända och
förklara fördelarnan med de nya huvuddomäner som införs för registrering av
varumärken, organisationer, tidskrifter, partier m m.
II-stiftelsens styrelse och Nämnden för domännamnsregler (NDR) kommer dock
inte att slå sig till ro i och med de förändringar som nu genomförs. Så
fort domännamnsutredningen presenterar resultatet av sitt arbete, vilket
väntas ske mycket snart, inleds arbetet med en mer genomgripande översyn
som så småningom skall leda fram till “version 3.0” av regelverket.
ICANN-mötet i Kairo
Flera representanter för II-stiftelsen deltog i de olika ICANN-möten, som
ägde rum i Kairo i böjan av mars. Mer information om resultatet av dessa
möten och utvecklingen inom ICANN kommer att publiceras senare.

NIC-SE Eva Frölich (http://www.nic-se.se)
——
Under februari gick avier ut till de ca 46.000 innehavare som är kvar av
det som NIC-SE ärvt och som redan fanns när NIC-SE tog över verksamheten
den 1 januari 1998. PÅ många av dessa kunder har vi felaktiga uppgifter,
allt från fel adress till fel firmanamn och även om de två tidigare
aviseringarna korrigerat många så är det fortfarande en betydande del kvar
där uppgifterna inte stämmer. Mängden fax och mail som tagits omhand har
varit betydande och många uppgifter har korrigerats.
Den 7-8 februari hölls CENTR:s årsmöte på Malta och undertecknad fick där
förnyat förtroende av medlemmarna med en plats i styrelsen i ytterligare
två år.
Antalet ärenden till NNO är betydande och NIC-SE ser fram emot att de nya
reglerna skall träda ikraft och att därmed antalet omprövningsärenden skall
minska.

NDR Petter Rindforth

NDR har har låtit en översättningsbyrå översätta nya Regelverket med
bilagor till engelska. Översättningen kan beställas från ndr@iis.a.se, men
den behöver dock justeras på en del punkter och därför kommer det att dröja
ytterligare någon vecka innan vi lägger ut den officiellt.
Den uppmärksamme har påekat att det insmugit sig ett fel i nya Regelverket:
Regel R ska hänvisa till Regel B (INTE till Regel C som det står i den
utskickade versionen). Vi ber om ursäkt för detta.
I övrigt har vi uppdaterat vår uppdragslista och ett av de ärenden vi
kommer att behandla närmast är en domännamnslösning för tillfälliga
evenemang.

NetNod: Hans Wallberg (http://www.netnod.se)
——
Till Internetknutpunkten i Göteborg har anslutits ytterligare tre
Internetoperatörer, nämligen Telia, Tele1 och Bredbandsbolaget. Sedan lång
tid tillbaka är Tele2, Telenordia, Sonera, Global One, Pi.se samt SUNET
inkopplade i Göteborgsknutpunkten. Detta innebär att huvuddelen av de
stora Internetoperatörerna nu kan utbyta trafik med varandra både i
Stockholm och i Göteborg. Det märks därför en tydlig tillväxt i trafiken
över knutpunkten i Göteborg.

BitoS: Mikael Pawlo (http://www.bitos.org)
—–
Årsmöte i BitoS
Medlemmar och blivande medlemmar inbjudes till BitoS ordinarie årsmöte,
Onsdagen den 29 mars kl 17.30 i Postens aula, Mäster Samuelsgatan 70.
Vill Du ha en smörgås är vi tacksamma om Du anmäler dig senast måndagen
den 27 mars till BitoS’ kansli per mail: styrelsen@bitos.org
Inför fastställande av röstlängd vid årsmötet vill jag informera att varje
medlemsföretag kan utse en representant jämte två suppleanter för denne.
Medlem bestämmer själv om sättet för utseende av representant och
suppleanter. Suppleanter har närvaro- och yttrandefrihet vid årsmötet.
Välkommen
David Philipson

DAGORDNING BITOS ÅRSMÖTE
1. Mötet öppnas
2. Val av mötesordförande
3. Val av mötessekreterare
4. Val av två justeringsmän att jämte mötesordföranden justera
mötesprotokollet
5. Fastställande av dagordning
6. Fastställande av röstlängd
7. Fråga om mötets behöriga utlysande
8. Styrelsens och revisorernas berättelse rörande föreningens
förvaltning
9. Fastställande av balansräkningen
10. Fråga om ansvarsfrihet för den avgående styrelsen
11. Beslut om stadgar (Styrelsens ändringsförslag, se nedan)
12. Valberedningen presenterar förslag till styrelsemandat för det
kommande verksamhetsåret (Jfr stadgar, 11 § 5-6 mom)
13. Fastställande för det kommande verksamhetsåret av
– medlemsavgift och eventuella andra avgifter
– föreningens verksamhetsplan/styrelsemandat
14. Valberedningens förslag till styrelse
15. Val av ordföranden och övriga ledamöter i styrelsen
16. Val av revisorer för verksamhetsåret 1999
17. Val av ledamöter i valberedningen
18. Övriga frågor
19. Tillfälle till frågor och diskussion
20. Avslutning
BitoS stadgar hittar Du på http://www.bitos.org/stadgar.htm

*** Visdomsord
: Ladislaus Horatius
———–
Vill härmed att meddela att Djupbandsbolaget, om inte slår upp dörrarna på
vid gavel, så åtminstone öppnar sin cyberdörr på glänt.
http://www.djupband.com

*** Samhällsektorer:
IT-kommissionen och Regeringskansliet: Anne-Marie Eklund-Löwinder

(http://www.itkommissionen.se/)
——————
IT-propositionen
Alla väntar vi på IT-propositionen som kommer att läggas fram för Riksdagen
den 22 mars. Mycket tyder på att det surrar som en bikupa i korridorerna
just nu, om vem som ska vinna kampen om IT-infrastrukturen.
Nationellt infrastrukturprogram för bredbandskommunikation
En särskild utredare har tillkallats med uppdrag att göra ett förslag till
ett nationellt infrastrukturprogram, bl.a. efter samråd med Svenska
Kommunförbundet och Landstingsförbundet, Post och Telestyrelsen och Svenska
Kraftnät. Utredaren ska bl.a. redovisa en prioritering av mellan vilka
orter det bör finnas ledningsförbindelser, som inte bedöms komma till stånd
på kommersiella grunder samt vad en eventuell statlig medfinansiering
skulle komma att kosta, klarlägga möjligheterna att använda existerande
stöd, klarlägga om infrastrukturprogrammet kan användas som villkor för en
eventuell statlig stödgivning och i så fall på vilket sätt. Utredaren
skall, vad avser bedömningen av förbindelser som inte bedöms komma till
stånd på kommersiella grunder redovisa en preliminär bedömning senast den
31 mars 2000. En slutlig redovisning av uppdraget skall lämnas senast den
30 oktober 2000. Utredare är Peter Roslund, kommunalråd i Piteå,
huvudsekreterare är Per Eriksson, rektor för högskolan Karlskrona/Ronneby.
Uppdrag till Riksskatteverket (Ju2000/517/F)
Riksskatteverket har fått regeringens uppdrag att i samverkan med
Riksförsäkringsverket, Patent- och registreringsverket samt Statskontoret
utreda och lämna förslag om hur ansvaret för utfärdande och administration
av certifikat och elektroniska signaturer bör organiseras inom
statsförvaltningen. Uppdraget skall redovisas 1 oktober 2000.

*** Kalendarium
Kalendarium
———–
Se http://www.isoc-se.a.se/Kalendarium/

Nytt på Nätet nr 20————————————————————————

Nr. 20 – Januari 2000 Ett nyhetsbrev från ISOC-SE 13 februari, 2000
————————————————————————
NYTT PÅ NÄTET ges ut av ISOC-SE, den svenska avdelningen av Internet
Society. ISOC-SE är en ideell förening där säväl enskilda personer som
organisationer kan bli medlemmar. ISOC-SE vill främja utvecklingen och
användningen av Internet i Sverige.
I NYTT PÅ NÄTET sammanfattas den gängna mänadens viktigaste Internet-
händelser i Sverige och internationellt. NYTT PÅ NÄTET vänder sig till
alla som intresserar sig för Internets utveckling i Sverige.
NYTT PÅ NÄTET kan hittas på WWW: http://www.isoc-se.a.se/natnytt
För mer information om ISOC-SE och NYTT PÅ NÄTET se sist i brevet.
INNEHÅLL
*** Förord
Redaktören talar
*** Internet Society med underorgan:
ISOC-SE (med undergrupper), ISOC, IETF
*** Svenska Internetorganisationer:
SUNET, II-Stiftelsen, NIC-SE, NDR, NÖD, Nationella knutpunkter,
NetNod, BITOS, IT-Företagen
*** Visdomsord
*** Nyheter, Områdesbevakning
*** Samhällsektorer:
Regeringskansliet, IT-kommissionen
*** Kalendarium
——————————————————————
*** Förord
Tjopp!
Januari har passerat, och en del intressanta saker har hänt på Internet.
IESG och IAB har fått klart den text som specifierar den syn på avlyssning
som man har. I väntan på att RFC’n blir klar kan ni hitta texten som
ftp://ftp.nordu.net/internet-drafts/draft-ietf-iab-raven-00.txt.
Det börjar bli populärt med s.k. distribuerade denial of service-attacker
också. Ni har nog inte kunnat missa attackerna mot Yahoo, CNN, eBay och
andra. Vad innebär en sådan attack egentligen?
Jo, enkelt beskrivet så begär en styrande/kontrollerande dator hundratals
andra datorer på internet att de alla, vid samma tidpunkt, ska skicka mer
eller mindre vanlig internettrafik till samma mål. Detta mål kommer därmed
bli överlastat av frågor, som i sig i många fall inte går att skilja från
korrekt trafik från kunder.
Frågan är vad som går att göra åt detta? Det normala svaret är att en viss
website alltid måste vara konstruerad på ett sådant sätt att den inte går
sönder, levererar fel saker, eller sprider felaktig (eller privat)
information om kunderna om den blir överlastad. Det är inte så konstigt.
Men, det nya är att en överlastad service inte går att komma åt för normala
kunder. Tjänsten blir sålunda avstängd, och därmed blir det förlorad
inkomst (i någon mening) för den som kör tjänsten.
Enda sättet att klara Internet från sådana här attacker är att operatörer
tillsammans bygger så stabila nät som möjligt, samt ser till att attacker
som dessa kan detekteras och stängas av innan för stor skada har skett.
Just att attacken är distribuerad gör dock att det för varje operatör som
skickar information omedvetet mot samma mål inte ser något ovanligt i
trafikmönstren. Det är hos målet som det blir mycket varmt, precis som i
ett förstoringsglas.
Jag kan dock garantera att såväl IESG/IAB samt operatörer i världen arbetar
med att försöka få Internet stabilare, och det speciellt nu.
Till sist vill jag ta chansen att uttrycka mitt missnöje med den föreslagna
lagändringen i marknadsföringlagen där personer som inte vill ha s.k.
unsolicited commercial email (normalt kallat spam) ska få höra av sig till
ett register. Detta register kommer naturligtvis bli största källan till
adresser som spam kommer skickas till, så i praktiken kommer en sådan
ändring inte göra något annat än att öka mängden spam på Internet. Redan
idag är mängden sådan oönskad elektronisk post mellan 20 och 40% av
trafiken (beroende på vem man frågar).
Som tur är upptäckte Internetoperatörer i sverige denna lilla detalj i den
för övrigt säkert förnuftiga lagändringen i marknadsföringslagen, och vi
kommer tillsammans uppvakta nödvändiga myndigheter på torsdag, den 17:e
februari. Ni som är kunder till oss ska veta att vi kommer göra vad vi kan
för att se till att ni inte ska få ännu mer spam i era brevlådor än vad ni
får idag.
Till nästa månad, so long…
Patrik
P.S. Jo, det var en sak till. En ny person kommer skriva en snutt under
rubriken nyheter från och med detta nummer. Det är Peter Nõu som tidigare
arbetat bl.a. hos Sveriges Tekniska Attachéer i San Francisco. I detta
nummer av NPN har jag låtit honom flyta ut i mer text än vad som är
normalt, men det är för att ni ska kunna lära känna hans intressen.

*** Internet Society med underorgan:
ISOC-SE Olle Thylander
(http://www.isoc-se.a.se)
——-
ISOC-SE har årsmöte tisdagen den 22 februari kl 17.00 hos stiftelsen Art
node på Skeppsholmen. Det blir ett traditionellt årsmöte med genomgång av
vad vi gjort under året, redovisning av ekonomi och val till
styrelsen m m. Mer information finns på ISOC-SEs webbplats:
http://www.isoc-se.a.se/
Till valberedning inför årsmötet har utsetts Jan Berner (sammankallande),
Anders Gillner och Stefan Westman.
ISOC-SE kommer att lämna ett bud avseende uppdraget att arrangera den stora
INET-konferensen år 2001. Det sker i ett samarbete med STOKAB och en
professionell konferensarrangör, Exponova.
Isoc-SE hade den 31 februari ett spännande medlemsmöte med
Internetpionjären Scott Bradner, som gav sin syn på Internets framtid och
arbetet i IETF. Scott Bradner, som bl a är codirector i IETF för
transportområdet och medlem av IESG, hade kommit till Stockholm i första
hand för att knyta industrikontakter, inte minst inom området Internet och
wireless som tycks uppmärksammas mer och mer på andra sidan Atlanten.

ISOC-SE [Juridik] Ragnar Lönn
—-

ISOC-SE [Metadata] Greg Fitzpatrick
—-

ISOC-SE [Säkerhet] Häkan Persson
—-

ISOC-SE [Etik] Anders Gillner
—-

BOK: Ulla Sandberg (http://bok.isoc-se.a.se/)
—-
BOK-UTKAST utgivet under januari månad:
utkast-nyman-spoofing-00.txt
Diskussioner på mailinglistan bok-discuss@bok.isoc-se.a.se,
skicka ett brev till bok-discuss-request@bok.isoc-se.a.se med
“subscribe” i brevkroppen för att bli medlem.

ISOC Olle Thylander
—-

IETF: Patrik Fältström (http://www.ietf.org)
—-
Nya RFC:er (från och med förra numret av NPN listas alla nya RFC:er, och
inte specifikt under den månad som NPN gäller):
2732 Format for Literal IPv6 Addresses in URL’s. R. Hinden, B.
Carpenter, L. Masinter. December 1999. (Format: TXT=7984 bytes)
(Status: PROPOSED STANDARD)
2736 Guidelines for Writers of RTP Payload Format Specifications. M.
Handley, C. Perkins. December 1999. (Format: TXT=24143 bytes) (Also
BCP0036) (Status: BEST CURRENT PRACTICE)
2737 Entity MIB (Version 2). K. McCloghrie, A. Bierman. December 1999.
(Format: TXT=125141 bytes) (Obsoletes RFC 2037) (Status: PROPOSED
STANDARD)
2738 Corrections to “A Syntax for Describing Media Feature Sets”. G.
Klyne. December 1999. (Format: TXT=8353 bytes) (Status: PROPOSED
STANDARD)
2740 OSPF for IPv6. R. Coltun, D. Ferguson, J. Moy. December 1999.
(Format: TXT=189810 bytes) (Status: PROPOSED STANDARD)

*** Svenska Internetorganisationer:
SUNET Lennart Forsberg
(http://www.sunet.se/)
—–

II-Stiftelsen Olle Thylander
(http://www.iis.a.se)
————-
II-stiftelsen är nu mycket nära målet att kunna lansera nya regler för
hanteringen av domännamn under .se. Nämnden för domännamnshantering (NDR)
har tagit fram ett samlat förslag som stötts och blötts på möten, i
seminarier och genom remissbehandling.
De nya reglerna kommer bl a att ge möjlighet till registrering av
varumärken under subdomänen .tm.se. För ideella föreningar och andra som
vantrivs med länsbokstäver öppnar sig nu möjligheten att registrera under
.org.se.
Reglerna presenterades för ombuden (som har hand om de direkta
kundkontakterna) vid ett möte i Industrihuset den 3 februari och håller nu
som bäst på att finputsas inför ett väntat beslut i II-stiftelsens styrelse
den 24 februari. Sedan dröjer det ännu någon tid innan tilldelningen av nya
domännamn kan baseras på de nya reglerna.
II-stiftelsen har för sitt policyskapande och samordnande arbete fått
förstärkning i form av Staffan Hagnell (tidigare Network Management) som nu
på en del av sin tid arbetar med frågor som stiftelsen behöver ta itu med.

NÖD Anders Janson (http://www.iis.a.se/nod)

NIC-SE Eva Frölich (http://www.nic-se.se)
——
Förra årets stora spöke – nyårsnatten – passerade utan att något allvarligt
inträffade precis som vi förutspått. Under dagen hade vi kontakt med
kollegor som låg före oss tidsmässigt och de rapporterade “allt lugnt”
vilket gjorde att vi inte började oroa oss heller.
Januari månad var lugn också för övrigt. Den stora händelsen är att vi
började skicka ut avier till samtliga som registrerat sig före 1 januari
1998, ca 50 000. 4000 avier per dag skickas ut med början 25 januari, det
gör att innan alla fått sina avier kommer vi in i februari. I år har
reaktionerna varit samlade. Det har kommit mycket fax, mail och brev men
relativt lugnt på telefonerna.

NDR Petter Rindforth

NDR har haft en hektisk period även efter nyår. Den 18 januari
presenterades det nya regelverket på ett möte med IIS, och den 25 januari
var det dags för ett gemensamt seminarium med NDR, IIS, Nic-Se, NNO och NÖD.
Efter några mindre justeringar presenterades förslaget för ombuden på ett
möte den 3 februari. Det nya Regelverket mottogs i stort sett mycket
positivt från ombuden och även media har tagit fasta på att förslaget
innebär liberalare och “mer verklighetsanpassade” regler.
Slutligt förslag ska föreläggas IIS den 24 februari för beslut och enligt
den plan som ligger idag, kommer det nya Regelverket att börja gälla från
och med den 3 april 2000.
Som tidigare meddelats innebär förslaget bland annat att i princip alla
firmor ska kunna registreras som domännamn direkt under .se. Koncernregeln
försvinner och länsdomäner blir frivilliga. Varumärken, ideella föreningar,
politiska partier och periodiska skrifter får egna huvuddomäner (tm, org,
parti och press).

Nationella knutpunkter: Kjell Nymo
———————-
Här redovisas sammanställd statistik för de nationella
internetknutpunkterna.
Angivna siffor är totala flödet i Mbit/s under ett vardagsdygn vecka 5.
Mätningarnana görs var 5:e minut.
Min Medel Max
Stockholm 120 355 541
Göteborg 7 29 47
Totala genomströmningen under ett dygn är ca:
Stockholm 3900 GByte
Göteborg 310 GByte

NetNod: Hans Wallberg (http://www.netnod.se)
——
Tisdagen den 8 februari överlämnades lokalerna i det nya av Post &
Telestyrelsen finansierad bergrummet i Malmö till hyresgästerna. Netnod
är en av dessa hyresgäster. Därmed är Netnod nu redo att börja bygga upp
den tredje nationella Internetknutpunkten i Sverige förutsatt att det
finns operatörer som har intresse av att utbyta Internettrafik även i
Malmö. Vid knutpunkten i Malmö planerar Netnod att enbart utnyttja Ciscos
DPT-teknik, dvs den teknik som också håller på att driftsättas i
Stockholm parallellt med den tidigare FDDI-baserade tekniken.

BitoS: Mikael Pawlo (http://www.bitos.org)
—–

SOF: P-O Josefsson (http://sof.isoc-se.a.se/)

SNUS: Olle Johansson (http://www.snus.se)
—-

IT-FÖRETAGEN: Ulrik Brandén(http://www.sito.se)
————

*** Visdomsord
: Ladislaus Horatius
———–

*** Nyheter:
Nyheter DK-Nytt: Svante Nygren (http://www.nygren.net)
—————-

Omvärldsbevakning: Peter Nõu
——————
“Wap är en jävla skit, och nu har vi baxat det ända hit” hörde jag skrockas
på förra IETF i Washington. Jag vet inte vem det var som yttrade det, någon
av de många svenska kollegorna vilka liksom jag följde IETFs
standardutveckling på nära håll förra november. De måste ha skrockat, för
Wap har inget med IETF att göra. Huruvida det är en jävla skit eller inte…
Jag åkte dit mindre för att själv deltaga i standardiserinsarbetet, därtill
har jag än för mycket att lära, utan för att få närkontakt och fördjupa den
egna förståelsen av process, kultur och människor. Mitt mer långsiktiga mål
var att för en vidare publik kunna argumentera för hur viktig och rätt
IETFs sätt att arbeta är för det samhälle som formas av (IETFs) Internet.
Det är inte många av makthavarna därute som förstår hur det går till när
ingenjörs-sammanslutningen argumenterar fram och sedermera röstar igenom
Internet-standarder. Det är inte många som vågar eller ens är intresserade
av varför Internet har det arkitekurella och kulturella arv och inneboende
egenskaper som “nätet” har. Det är lite tillspetsat inte många
icke-tekniker som inte säger att “det där med teknik, det kan inte jag”.
Synd, jävligt synd, eftersom större förståelse för vad som (om man
hårdgeneraliserar) driver oss (de flesta Nytt på nätet-läsare är väl
ingenjörer?) gör att man bättre förstår de resultat vi kommer fram till
eller varför det står hackers i gathörnen och delar ut lappar under den
pågående Linuxmässan i New York, i stället för att sitta hemma och hacka.
[http://www.salon.com/tech/feature/2000/02/09/linuxdvd/index.html]
Jaja, alla har inte som jag möjlighet att deltaga på plats. Fan vet om det
är önskvärt heller – plenum när IETF röstade kring huruvida man ska befatta
sig med “wiretapping” eller inte var jävligt välbesökt av både ingenjörer
och journalister och mellanting som jag. Vilka har rösträtt – enkel
handuppräckning fällde förvisso inte det avgörande beslutet, men
beslutsmekanismerna inom IETF fokuserades och måste kanske förtydligas
framöver. Så har det alltid varit: bevisa först att du vet vad du talar om,
sedan lyssnar vi andra som redan gjort hemläxan och sist beslutar de av oss
framröstde åldermännen. Och beslutsformuleringarna – IETF kommer inte att
röra wiretappning – publicerades nyligen på
[http://www.ietf.org/internet-drafts/draft-ietf-iab-raven-00.txt]. Läs!
Man bör alltså inte sända mamma eller chefen eller näringsministern eller
handläggaren på Post- och telestyrelsen eller… på IETF-konferens. Hur gör
man då för att de ska förstå? Man ger dem varsitt exemplar av boken “Close
to the machine”. Close är en av mina absoluta favoritböcker (sådana man
köper många ex av och delar ut till alla man känner). Författarinnan, den
medelålders datakonsulten Ellen Ullman, kan som ingen annan förklara för
icke-tekniker vad som får tekniker “att ticka”. Vilka är drivkrafterna, hur
tänker man egentligen när man sitter tre dygn och kodar på Cola och pizza,
euforisk av kodens symbollogiska rus? Nästa dag får hon ångest över vad
applikationen hon just utvecklats ska användas till. Sedan tjänar hon
miljoner på en uppstart. Sedan sitter hon hemma i morgonrock 60 dagar i
sträck. Sedan äter hon middagar i businessdress med den kvinnliga chefen på
det stora energiföretaget, som distanserat talar om hur hon och hennes
affärskollegor ägnat sju månader åt att resonera och besluta, varpå “and
then it goes off to coding…” som får tre veckor på sig att göra jobbet.
Ellen klarar av att hålla masken.
Nästa lästips på mitt tema är “Where wizards stay up late”. Bokidén föddes
när ett trettiotal av de viktigaste personerna kring internet-protokollens
och paketdatanät-principens tillkomst och tidiga utveckling, samlades 1994
till 25-årsfirande av den första IMP:en. IMP:ar (Interface Message
Processors) var föregångare till dagens routrar, designade att sitta mellan
respektive av de första stordatorerna (hostar) som enligt den nästan helt
oprövade paketdatanät-proncipen kopplades samman till det som blev
ARPA-net. Det gick INTE att övertyga ägarna till dessa stordatorer att
koppla ihop dem direkt, eftersom de inte ansåg sig ha nog med dataresurser
att ödsla på protokollhantering. Alltså byggdes IMP:ar, vilka avlastade
host:arna och var mycket mer driftssäkra. Och så vidare går boken om hur
den första RFC:n skrevs i Steve Crockers badrum. Läs så förstår ni hur nära
det var att OSI vann över TCP/IP (som alltså inte kördes på det
ursprungliga ARPA-net, utan var en senare konstruktion av bla Vint Cerf).
ISTF – Internet Societal Task Force på www.istf.org – drivs sedan ett
knappt år av Vint Cerf. Svenske David Nordfors, tidigare på KK-stiftelsen
och datateknik, är aktiv i den inre gruppen av engagerade personer, som
ansvarig för dokumentarkivet, motstarigheten till RFC Editor. ISTF är ett
av de sätt som Internet-communityn öppnar upp sig och försöker bidraga med
sitt civiliserade sätt att resonera och utveckla, inom områden som “access
åt alla”, “lika web-åtkomst åt handikappade” etc. Ge er in på
mailing-listan och bidrag.

*** Samhällsektorer:
Regeringskansliet: Anne-Marie Eklund-Löwinder

(http://www.itkommissionen.se/)
——————
Den av regeringen utlovade IT-propositionen kommer att läggas fram för
riksdagen den 22 mars 2000. Fokuseringen ligger fortfarande på områdena
tillit, tillväxt och kompetens. Den som vill föra fram synpunkter till
regeringen kan i viss utsträckning kanalisera detta genom IT-kommissionens
webbplats på därför avsedd plats (Jag vill framföra synpunkter:).
http://www.itkommissionen.se
Infrastrukturprogram för bredbandskommunikation
Regeringen har beslutat tillsätta en särskild utredare för att göra ett
förslag till ett nationellt infrastrukturprogram för bredbandskommunikation.
Direktiven Dir 2000:04 finns under http://naring.regeringen.se/index.htm
Avreglering på mobiltelemarknaden
Regeringen har överlämnat proposition 1999/2000:57 om avreglering på
mobiltelemarknaden till riksdagen.

IT-kommissionen: Anne-Marie Eklund-Löwinder

(http://www.itkommissionen.se/)
—————-
Ny rapport från IT-kommissionens observatorium för IT-infrastruktur: Att ge
plats för bredband.
Skall utbyggnaden av infrastrukturen ske i konkurrens mellan de aktörer som
vill erbjuda tjänster på marknaden utan statlig inblandning? Eller är
IT-infrastrukturen ( kanalisationen och den fiberoptiska kabeln) ett
“naturligt monopol”? I det senare fallet skiljer man på s.k. svart fiber
och de tjänster som ser till att datapaketen kommer fram till rätt ställe.
Staten har traditionellt haft en viktig roll i samband med “naturliga
monopol”. Rapporten “Att ge plats för bredband” diskuterar olika modeller
för IT-infrastrukturens utbyggnad.
IT-kommissionens observatorium för IT-infrastruktur har låtit göra en
genomgång av de ekonomiska förutsättningarna för utvecklingen av
IT-infrastrukturen.
Författarna drar slutsatsen av modern ekonomisk teori att statens roll vid
s.k. naturliga monopol kan vara att ge förutsättningar och riktlinjer för
koalitioner av olika intressenter av, i detta fall, IT-infrastruktur. En
modell för organisation och finansiering presenteras.
För mer information: Anne-Marie Eklund Löwinder, IT-kommissionen
Rapporten har utarbetats av professor Jan Odhnoff, KTH, under medverkan av
Inga Hamngren och Kurt Lundgren.
Remissvar på elektroniska signaturer lämnas den 14 februari.
http://www.itkommissionen.se/remissvar/