(alla nyhetsbrev från 2002 samlas på denna sida)

 

Nytt på nätet oktober 2002————————————————————————

Nr. 51 – Oktober 2002 Ett nyhetsbrev från ISOC-SE 19 november2002
————————————————————————
NYTT PÅ NÄTET ges ut av ISOC-SE, den svenska avdelningen av Internet
Society. ISOC-SE är en ideell förening där såväl enskilda personer
som organisationer kan bli medlemmar. ISOC-SE vill främja
utvecklingen och användningen av Internet i Sverige.

I NYTT PÅ NÄTET sammanfattas den gångna månadens viktigaste
Internethändelser i Sverige och internationellt. NYTT PÅ NÄTET vänder
sig till alla som intresserar sig för Internets utveckling i Sverige.
NYTT PÅ NÄTET kan hittas på
http://www.isoc-se.a.se/natnytt
För mer information om ISOC-SE och NYTT PÅ NÄTET se sist i brevet.
INNEHÅLL
*** Förord
Redaktören talar
*** Internet Society med underorgan:
ISOC, IETF

*** Svenska Internetorganisationer:
Netnod, IIS, BitoS

*** Visdomsord

*** Samhällsektorer
Myndighetssverige
*** Kalendarium
——————————————————————
*** Förord

Tjopp!
November har kommit, och med det vintern. I varje fall har jag liksom
många andra redan råkat ut för snö. I Atlanta där jag är nu är det
IETF-möte (nummber 55), och i går morse var det -1 grad celsius varvid
de hade en 5 minuter lång genomgång på nyheterna om att man ska ha
vantar, halsduk, och att man kanske måste skrapa framrutan på bilen.
Vilken skillnad mot Sverige.
Jag förstår att de hade problem för några år sedan när det var riktig
snöstorm, och 15 cm snö på marken.
IETF-mötet flyter på. Kontroversiella saker inkluderar naturligtvis hur
IPv6 ska användas, och en speciell del av IPv6 som kallas “Site Local
Addressing”. De som känner till vad detta är antingen tycker det är
något som måste finnas, eller kräks och tycker det är det dummaste som
hänt på många år.
Sådana diskussioner ger en viss, hmmm, krydda på debatten.
Motsvarande diskussioner pågår om rollen en DHCP-relay ska ha i DHCP,
och huruvida ett 60 sidor långt dokument om säkerhet i Webdav höjer
eller rentutav minskar säkerheten.
Vi ser resultatet om ett år eller så när RFC:er är klara som baserar
sig på diskussionerna som pågår här.
Information om vad som hände kan ni få på ISOC-SE möte om IETF-55 som
hålls den 27:e november. Se ISOC-SE hemsida eller direkt
http://www.isoc-se.a.se/Aktiviteter/IETF/2002/021127/2002-11-27.html
Jag och mina trogna skribenter vill speciellt tacka alla läsare som
hört av sig och oroat över sig att de missat några nummer av NPN. Det
är trevligt att höra att ni väntar er NPN varje månad.
paf
*** Internet Society med underorgan:
ISOC: Olle Thylander
—-
Då inte mycket sagts om ISOC i NpN sedan juninumret kan det vara på sin
plats med en liten tillbakablick på vad som hänt sedan ny styrelse
valts och förtroendeposterna fördelats.
Vid mötet i Board of Trustees den 17-18 juni utsågs ju Fred Baker till
ordförande (Christine Maxwell var motkandidat). Dessutom utsågs
Christian Huitema till sekreterare och Glenn Ricart till skattmästare.

Till exekutivkommittén utsågs enhälligt Fred Baker, Kees Neggers, Latif
Ladid, Rosa Delgado och Toshio Miki. Dessutom ingår å ämbetets vägnar
sekreteraren, skattmästaren och ISOCs CEO Lynn St Amour.

Fred Baker besökte ju som nyvald ordförande Sverige i samband med
Internetdagarna där han talade om “The Tragedy of Commons”. Internet
kan alltså liknas vid en allmänning som riskerar att bli mindre
användbar om ingen känner ansvar för gemensam egendom utan hämningslöst
skräpar ner och övernyttjar det som ingen enskild äger. ISOC har en
uppgift i att varna för detta och se till att allmänningen underhålls,
regler följs och den gemensamma egendomen kan utnyttjas till allas
bästa.
Den nya styrelsen är ju också den första efter Internets omorganisation
och har därmed många delvis nya frågor att ta ställning till och
diskutera. Det lär komma att dröja innan alla de frågorna är lösta på
ett sätt som är allmänt accepterat.
En inte-ny men viktig fråga är ISOCs strävan efter ekonomisk
stabilitet. I dag är man oerhört beroende av ett fåtal stora företag,
och om bara en sådan “platina-medlem” skulle ompröva sitt engagemang
skulle ISOC omedelbart få stora problem.
Härtill kommer att man har en diskussion med chapters om rätten till
intäkter från organisationsmedlemmar som chapters rekryterar.
Konferensverksamheten är styrelsen heller inte riktigt nöjd med. Numera
ser ISOC till att undvika att ta ekonomiskt ansvar, men därmed avhänder
man sig också en del kontroll. Konferensen i Washington i juni 2002
organiserades enligt vissa röster mer eller mindre i panik och ISOC har
fortfarande inte utsett någon värd för nästa INET-konferens. Det är
rentav möjligt att man hoppar över ett år eller går över till att ordna
flera mindre konferenser.
Innebörden av det nya s k globala medlemskapet och rekommendationen att
alla medlemmar bör tillhöra ett chapter är frågor som fortfarande
diskuteras.
ISOC har också att ta ställning till de regionala samarbeten som
organiseras – i Europa ISOC ECC – och hitta ett sätt att dra fördel av
och ge inflytande åt denna typ av aktiviteter.
Närmast har ISOCs styrelse ett nytt möte i mitten av november i
Atlanta, och de flesta av dessa frågor lär då komma att tas upp på nytt
i en eller annan form.
IETF: Patrik Fältström (http://www.ietf.org)
—-
Nya RFC:er (augusti, september och oktober):

3298 Service in the Public Switched Telephone Network/Intelligent
Network (PSTN/IN) Requesting InTernet Service (SPIRITS) Protocol
Requirements. I. Faynberg, J. Gato, H. Lu, L. Slutsman. August
2002.
(Format: TXT=36560 bytes) (Status: INFORMATIONAL)

3302 Tag Image File Format (TIFF) – image/tiff MIME Sub-type
Registration. G. Parsons, J. Rafferty. September 2002. (Format:
TXT=15183 bytes) (Obsoletes RFC2302) (Status: PROPOSED STANDARD)

3303 Middlebox communication architecture and framework. P. Srisuresh,
J. Kuthan, J. Rosenberg, A. Molitor, A. Rayhan. August 2002.
(Format:
TXT=91209 bytes) (Status: INFORMATIONAL)

3304 Middlebox Communications (midcom) Protocol Requirements. R. P.
Swale, P. A. Mart, P. Sijben, S. Brim, M. Shore. August 2002.
(Format: TXT=16187 bytes) (Status: INFORMATIONAL)

3305 Report from the Joint W3C/IETF URI Planning Interest Group:
Uniform Resource Identifiers (URIs), URLs, and Uniform Resource
Names
(URNs): Clarifications and Recommendations. M. Mealling, Ed., R.
Denenberg, Ed.. August 2002. (Format: TXT=21793 bytes) (Status:
INFORMATIONAL)

3306 Unicast-Prefix-based IPv6 Multicast Addresses. B. Haberman, D.
Thaler. August 2002. (Format: TXT=12713 bytes) (Status: PROPOSED
STANDARD)

3307 Allocation Guidelines for IPv6 Multicast Addresses. B. Haberman.
August 2002. (Format: TXT=15742 bytes) (Status: PROPOSED STANDARD)

3309 Stream Control Transmission Protocol (SCTP) Checksum Change. J.
Stone, R. Stewart, D. Otis. September 2002. (Format: TXT=34670
bytes)
(Updates RFC2960) (Status: PROPOSED STANDARD)

3310 Hypertext Transfer Protocol (HTTP) Digest Authentication Using
Authentication and Key Agreement (AKA). A. Niemi, J. Arkko, V.
Torvinen. September 2002. (Format: TXT=36985 bytes) (Status:
INFORMATIONAL)

3311 The Session Initiation Protocol (SIP) UPDATE Method. J.
Rosenberg. October 2002. (Format: TXT=28125 bytes) (Status:
PROPOSED
STANDARD)

3312 Integration of Resource Management and Session Initiation
Protocol (SIP). G. Camarillo, Ed., W. Marshall, Ed., J. Rosenberg.
October 2002. (Format: TXT=65757 bytes) (Status: PROPOSED STANDARD)

3314 Recommendations for IPv6 in Third Generation Partnership Project
(3GPP) Standards. M. Wasserman, Ed.. September 2002. (Format:
TXT=48168 bytes) (Status: INFORMATIONAL)

3330 Special-Use IPv4 Addresses. IANA. September 2002. (Format:
TXT=16200 bytes) (Status: INFORMATIONAL)

3331 Signaling System 7 (SS7) Message Transfer Part 2 (MTP2) – User
Adaptation Layer. K. Morneault, R. Dantu, G. Sidebottom, B.
Bidulock,
J. Heitz. September 2002. (Format: TXT=210807 bytes) (Status:
PROPOSED STANDARD)

3332 Signaling System 7 (SS7) Message Transfer Part 3 (MTP3) – User
Adaptation Layer (M3UA). G. Sidebottom, Ed., K. Morneault, Ed., J.
Pastor-Balbas, Ed.. September 2002. (Format: TXT=265055 bytes)
(Status: PROPOSED STANDARD)

3334 Policy-Based Accounting. T. Zseby, S. Zander, C. Carle. October
2002. (Format: TXT=103014 bytes) (Status: EXPERIMENTAL)

3335 MIME-based Secure Peer-to-Peer Business Data Interchange over the
Internet. T. Harding, R. Drummond, C. Shih. September 2002.
(Format:
TXT=59687 bytes) (Status: PROPOSED STANDARD)

3338 Dual Stack Hosts Using “Bump-in-the-API” (BIA). S. Lee, M-K.
Shin, Y-J. Kim, E. Nordmark, A. Durand. October 2002. (Format:
TXT=34480 bytes) (Status: EXPERIMENTAL)

3344 IP Mobility Support for IPv4. C. Perkins, Ed.. August 2002.
(Format: TXT=241041 bytes) (Obsoletes RFC3220) (Status: PROPOSED
STANDARD)

3345 Border Gateway Protocol (BGP) Persistent Route Oscillation
Condition. D. McPherson, V. Gill, D. Walton, A. Retana. August
2002.
(Format: TXT=38137 bytes) (Status: INFORMATIONAL)

3346 Applicability Statement for Traffic Engineering with MPLS. J.
Boyle, V. Gill, A. Hannan, D. Cooper, D. Awduche, B. Christian,
W.S.
Lai. August 2002. (Format: TXT=33754 bytes) (Status: INFORMATIONAL)

3351 User Requirements for the Session Initiation Protocol (SIP) in
Support of Deaf, Hard of Hearing and Speech-impaired Individuals.
N.
Charlton, M. Gasson, G. Gybels, M. Spanner, A. van Wijk. August
2002.
(Format: TXT=33894 bytes) (Status: INFORMATIONAL)

3353 Overview of IP Multicast in a Multi-Protocol Label Switching
(MPLS) Environment. D. Ooms, B. Sales, W. Livens, A. Acharya, F.
Griffoul, F. Ansari. August 2002. (Format: TXT=65860 bytes)
(Status:
INFORMATIONAL)

3354 Internet Open Trading Protocol Version 2 Requirements. D.
Eastlake, III. August 2002. (Format: TXT=9671 bytes) (Status:
INFORMATIONAL)

3355 Layer Two Tunnelling Protocol (L2TP) Over ATM Adaptation Layer 5
(AAL5). A. Singh, R. Turner, R. Tio, S. Nanji. August 2002.
(Format:
TXT=25114 bytes) (Status: PROPOSED STANDARD)

3356 Internet Engineering Task Force and International
Telecommunication Union – Telecommunications Standardization Sector
Collaboration Guidelines. G. Fishman, S. Bradner. August 2002.
(Format: TXT=27149 bytes) (Obsoletes RFC2436) (Status:
INFORMATIONAL)

3357 One-way Loss Pattern Sample Metrics. R. Koodli, R. Ravikanth.
August 2002. (Format: TXT=30570 bytes) (Status: INFORMATIONAL)

3358 Optional Checksums in Intermediate System to Intermediate System
(ISIS). R. Koodli, R. Ravikanth. August 2002. (Format: TXT=8266
bytes) (Status: INFORMATIONAL)

3359 Reserved Type, Length and Value (TLV) Codepoints in Intermediate
System to Intermediate System. T. Przygienda. August 2002. (Format:
TXT=7843 bytes) (Status: INFORMATIONAL)

3360 Inappropriate TCP Resets Considered Harmful. S. Floyd. August
2002. (Format: TXT=46748 bytes) (Also BCP0060) (Status: BEST
CURRENT
PRACTICE)

3361 Dynamic Host Configuration Protocol (DHCP-for-IPv4) Option for
Session Initiation Protocol (SIP) Servers. H. Schulzrinne. August
2002. (Format: TXT=12549 bytes) (Status: PROPOSED STANDARD)

3362 Real-time Facsimile (T.38) – image/t38 MIME Sub-type
Registration. G. Parsons. August 2002. (Format: TXT=8301 bytes)
(Status: PROPOSED STANDARD)

3363 Representing Internet Protocol version 6 (IPv6) Addresses in the
Domain Name System (DNS). R. Bush, A. Durand, B. Fink, O.
Gudmundsson, T. Hain. August 2002. (Format: TXT=11055 bytes)
(Updates
RFC2673, RFC2874) (Status: INFORMATIONAL)

3364 Tradeoffs in Domain Name System (DNS) Support for Internet
Protocol version 6 (IPv6). R. Austein. August 2002. (Format:
TXT=26544 bytes) (Updates RFC2673, RFC2874) (Status: INFORMATIONAL)

3365 Strong Security Requirements for Internet Engineering Task Force
Standard Protocols. J. Schiller. August 2002. (Format: TXT=16411
bytes) (Also BCP0061) (Status: BEST CURRENT PRACTICE)

3366 Advice to link designers on link Automatic Repeat reQuest (ARQ).
G. Fairhurst, L. Wood. August 2002. (Format: TXT=66097 bytes) (Also
BCP0062) (Status: BEST CURRENT PRACTICE)

3367 Common Name Resolution Protocol (CNRP). N. Popp, M. Mealling, M.
Moseley. August 2002. (Format: TXT=86889 bytes) (Status: PROPOSED
STANDARD)

3368 The ‘go’ URI Scheme for the Common Name Resolution Protocol. M.
Mealling. August 2002. (Format: TXT=12726 bytes) (Status: PROPOSED
STANDARD)

3369 Cryptographic Message Syntax (CMS). R. Housley. August 2002.
(Format: TXT=113975 bytes) (Obsoletes RFC2630, RFC3211) (Status:
PROPOSED STANDARD)

3370 Cryptographic Message Syntax (CMS) Algorithms. R. Housley. August
2002. (Format: TXT=51001 bytes) (Obsoletes RFC2630, RFC3211)
(Status:
PROPOSED STANDARD)

3371 Layer Two Tunneling Protocol “L2TP” Management Information Base.
E. Caves, P. Calhoun, R. Wheeler. August 2002. (Format: TXT=139974
bytes) (Status: PROPOSED STANDARD)

3372 Session Initiation Protocol for Telephones (SIP-T): (SIP-T):
Context and Architectures. A. Vemuri, J. Peterson. September 2002.
(Format: TXT=49893 bytes) (Also BCP0063) (Status: BEST CURRENT
PRACTICE)

3373 Three-Way Handshake for Intermediate System to Intermediate
System (IS-IS) Point-to-Point Adjacencies. D. Katz, R. Saluja.
September 2002. (Format: TXT=19522 bytes) (Status: INFORMATIONAL)

3374 Problem Description: Reasons For Performing Context Transfers
Between Nodes in an IP Access Network. J. Kempf, Ed.. September
2002.
(Format: TXT=28245 bytes) (Status: INFORMATIONAL)

3375 Generic Registry-Registrar Protocol Requirements. S. Hollenbeck.
September 2002. (Format: TXT=46022 bytes) (Status: INFORMATIONAL)

3376 Internet Group Management Protocol, Version 3. B. Cain, S.
Deering, I. Kouvelas, B. Fenner, A. Thyagarajan. October 2002.
(Format: TXT=119726 bytes) (Obsoletes RFC2236) (Status: PROPOSED
STANDARD)

3377 Lightweight Directory Access Protocol (v3): Technical
Specification. J. Hodges, R. Morgan. September 2002. (Format:
TXT=9981 bytes) (Updates RFC2251, RFC2252, RFC2253, RFC2254,
RFC2255,
RFC2256, RFC2829, RFC2830) (Status: PROPOSED STANDARD)

3378 EtherIP: Tunneling Ethernet Frames in IP Datagrams. R. Housley,
S. Hollenbeck. September 2002. (Format: TXT=18803 bytes) (Status:
INFORMATIONAL)

3379 Delegated Path Validation and Delegated Path Discovery Protocol
Requirements. D. Pinkas, R. Housley. September 2002. (Format:
TXT=32455 bytes) (Status: INFORMATIONAL)

3380 Internet Printing Protocol (IPP): Job and Printer Set Operations.
T. Hastings, R. Herriot, C. Kugler, H. Lewis. September 2002.
(Format: TXT=132044 bytes) (Updates RFC2910, RFC2911) (Status:
INFORMATIONAL)

3381 Internet Printing Protocol (IPP): Job Progress Attributes. T.
Hastings, H. Lewis, R. Bergman. September 2002. (Format: TXT=36595
bytes) (Updates RFC2910) (Status: PROPOSED STANDARD)

3382 Internet Printing Protocol (IPP): The ‘collection’ attribute
syntax. R. deBry, T. Hastings, R. Herriot, K. Ocke, P. Zehler.
September 2002. (Format: TXT=78173 bytes) (Updates RFC2910,
RFC2911)
(Status: PROPOSED STANDARD)

3383 Internet Assigned Numbers Authority (IANA) Considerations for the
Lightweight Directory Access Protocol (LDAP). K. Zeilenga.
September
2002. (Format: TXT=45893 bytes) (Also BCP0064) (Status: BEST
CURRENT
PRACTICE)

3384 Lightweight Directory Access Protocol (version 3) Replication
Requirements. E. Stokes, R. Weiser, R. Moats, R. Huber. October
2002.
(Format: TXT=66871 bytes) (Status: INFORMATIONAL)

3385 Internet Protocol Small Computer System Interface (iSCSI) Cyclic
Redundancy Check (CRC)/Checksum Considerations. D. Sheinwald, J.
Satran, P. Thaler, V. Cavanna. September 2002. (Format: TXT=53450
bytes) (Status: INFORMATIONAL)

3387 Considerations from the Service Management Research Group (SMRG)
on Quality of Service (QoS) in the IP Network. M. Eder, H. Chaskar,
S. Nag. September 2002. (Format: TXT=52693 bytes) (Status:
INFORMATIONAL)

3389 Real-time Transport Protocol (RTP) Payload for Comfort Noise
(CN). R. Zopf. September 2002. (Format: TXT=17018 bytes) (Status:
PROPOSED STANDARD)

3390 Increasing TCP’s Initial Window. M. Allman, S. Floyd, C.
Partridge. October 2002. (Format: TXT=36177 bytes) (Obsoletes
RFC2414) (Updates RFC2581) (Status: PROPOSED STANDARD)

3394 Advanced Encryption Standard (AES) Key Wrap Algorithm. J. Schaad,
R. Housley. September 2002. (Format: TXT=73072 bytes) (Status:
INFORMATIONAL)

3395 Remote Network Monitoring MIB Protocol Identifier Reference
Extensions. A. Bierman, C. Bucci, R. Dietz, A. Warth. September
2002.
(Format: TXT=43862 bytes) (Updates RFC2895) (Status: PROPOSED
STANDARD)

3401 Dynamic Delegation Discovery System (DDDS) Part One: The
Comprehensive DDDS. M. Mealling. October 2002. (Format: TXT=10172
bytes) (Obsoletes RFC2915, RFC2168) (Updates RFC2276) (Status:
INFORMATIONAL)

3402 Dynamic Delegation Discovery System (DDDS) Part Two: The
Algorithm. M. Mealling. October 2002. (Format: TXT=38925 bytes)
(Obsoletes RFC2915, RFC2168) (Status: PROPOSED STANDARD)

3403 Dynamic Delegation Discovery System (DDDS) Part Three: The Domain
Name System (DNS) Database. M. Mealling. October 2002. (Format:
TXT=31058 bytes) (Obsoletes RFC2915, RFC2168) (Status: PROPOSED
STANDARD)

3404 Dynamic Delegation Discovery System (DDDS) Part Four: The Uniform
Resource Identifiers (URI). M. Mealling. October 2002. (Format:
TXT=40124 bytes) (Obsoletes RFC2915, RFC2168) (Status: PROPOSED
STANDARD)

3405 Dynamic Delegation Discovery System (DDDS) Part Five: URI.ARPA
Assignment Procedures. M. Mealling. October 2002. (Format:
TXT=19469
bytes) (Also BCP0065) (Status: BEST CURRENT PRACTICE)

3406 Uniform Resource Names (URN) Namespace Definition Mechanisms. L.
Daigle, D. van Gulik, R. Iannella, P. Faltstrom. October 2002.
(Format: TXT=43707 bytes) (Obsoletes RFC2611) (Also BCP0066)
(Status:
BEST CURRENT PRACTICE)

3407 Session Description Protocol (SDP) Simple Capability Declaration.
F. Andreasen. October 2002. (Format: TXT=21133 bytes) (Status:
PROPOSED STANDARD)

*** Svenska Internetorganisationer
Netnod / Nationella knutpunkter (Kurtis Lindqvist, kurtis@netnod.se)
——————————————————————–
Härom veckan hölls en av de tre årliga NANOG konferenserna i Eugene
Oregon. NANOG, eller North American Operator Group, är en samling
operatörer, leverantörer och annat bransch folk som brukar diskutera
vad som händer på Internet. Ursprunget kommer från de möten som NSFnet
hade och diskuterade operativa frågor bland de deltagande
organisationerna. När så NSFnet lades ned bildades NANOG för att
fungera som forum för operativa frågor och man skapade också
mailinglistan nanog@nanog.org. Det är antagligen en av de bästa
källorna till snabb och djup information om i princip allt som rör
driften av Internet. Det är också en källa till väldigt mycket annat,
bland annat diskussioner om policyfrågor på Internet.
Ofta kan man ur det som diskuteras på NANOG se trenderna för vad som är
framtiden. Dock präglades det senaste Nanog mycket av dysterheten på
telekommarknaden och väldigt få riktiga inovationer fanns. De frågor
som dock upptog mest plats var säkerhet och IPv6. En del presentationer
handlade också om MPLS och framtida nätbyggnad generellt. Vad som slog
mig är att även om det fortfarande finns förespråkare för att bygga nät
med MPLS, minskar de och de flesta argumenterar nu för att bara använda
MPLS för specifika problem. En orsak till detta är förmodligen att fler
och fler börjar inse att behålla sk “state” i ett nät kostar i form av
hårdvara och komplexitet i konfigurationer. En del operatörer jag
talade med som har MPLS i sina nät erkänner att detta kanske var ett
misstag och att det kommer att ta dem lång tid att komma ut ur det.
Inom IPv6 börjar nu problemen mer att handla om rent operativa frågor
än om tekniken och standardiseringen som sådan. Ett stort olöst problem
är fortfarande hur man skall hantera multihoming i IPv6 och ändå kunna
behålla den hierarkiska struktur som finns i IPv6 för att spara på IP
adresser. Detta ägnades en hel del tid i olika barer (där det mesta
riktiga arbetet sker på liknande konferenser) och bland olika grupper.
Det finns just nu många ider kring hur detta skall lösas och detta lär
säkert bli ett hett ämne för nästa IETF i Atlanta.
Inom säkerhets sidan diskuterades dess mer. En sk BOF,
Birds-Of-a-Feather session, hölls om säkerhet i operatörernas nät.
Under den visade det sig att många operatörer hade förvånansvärd låg
kunskap om hur olika attacker spåras och hur man kan hindra dem från
början. Ett exempel är sk adress spoofing som ofta används för att
starta attacker eller för att komma in i andra användares maskiner. Det
visade sig att ytterst få amerikanska operatörer filtrerar vilka
adresser de accepterar som avsändare från sina kunder. En operatör bör
alltid bara släppa igenom adresser som är tilldelade den specifika
kunden som avsändaradresser. Detta förhindrar kunder från i misstag
skicka iväg paket med fel avsändare så väl som attacker. Generellt
verkar detta vara ett större problem i USA än i Europa. Jag tror att
detta är mycket vanligare i Europa, kanske också för att vi har klart
färre operatörer. De flesta operatörer som inte använde sig av
filterering hävdade att detta berodde på att filtrering tog så mycket
processor last att de var tvunga att uppgradera sina routrar, viket de
inte har råd med. Detta är säkert sant om man gör detta i sitt backbone
eller om man gör detta på stora routrar med många kunder. Egentligen
borde detta dock ske på den router som står hos kunden – och här ligger
nog skillnaden mellan Europa och USA. I Europa är det mycket vanligare
med att operatören äger routern ute hos kund, medan det i USA är
vanligare att kunden äger den själv.
Man måste dock fråga sig om det ändå inte skulle löna sig för
operatörer att uppgradera sina routrar. Olika former av attacker som
konsumerar hög bandbredd, sk DoS attacker, slår oftare ut operatörernas
infrastruktur än det tilltänka målet för attacken. Dessa attacker
kostar alltså operatörerna en hel del, inte bara i arbete utan också i
kompensationer till kunder och badwill. Tyvärr verkar inte alla
operatörer, inklusive några av de verkligt stora, förstå detta.
Lösningen till säkerheten ligger dock i att göra slutanvändarsystemen
säkrare, vi kan aldrig tro att vi kan bygga skydd mot attacker i
opeatörsnäten. Trafikvolymen där är för stor.
Statistik för Netnod knutpunkter (Kurtis Lindqvist, kurtis@netnod.se)
———————————————————————
Trafikstat 2002.11.08
Stockholm FDDI B * (2002.11.1-2002.11.7)
Min 131 Mbit/s
Veckomedel 318 Mbit/s
Max 788 Mbit/s
*) Inkluderar “bryggtrafik” mellan GigE och FDDI.
Stockholm GigE A & B (2002.11.7-2002.11.8)
GE A i Mbit/s
min 91,9
medel 224
max 445
GE B i Mbit/s
min 445
medel 967
max 1587
Stockholm DPT 622Mb – mätt på 8 av 23 ISP:er
För tiden 2002.11.7 12:30 – 2002.11.8 12:30
Min 163 Mbit/s
Medel (5min) 400 Mbit/s
Max 939 Mbit/s
Göteborg DPT 622Mb – mätt på 1 av 6 ISP:er
För tiden 2002.11.7 12:30 – 2002.11.8 12:30
Min 5 Mbit/s
Medel (5min) 15 Mbit/s
Max 42 Mbit/s
Avdelning ringlast DPT/SRP
För tiden 2002.11.7 12:30 – 2002.11.8 12:30
Högsta uppmätta ringlast / riktning;
Stockholm OC48
389 Mbit/s
Malmö OC12
373 Mbit/s
Göteborg OC12
283 Mbit/s
II-Stiftelsen: Patrik Linden
————–
De nya reglerna

Med risk för att bli tjatig så måste jag ändå påstå att det är nya
domännamnsregler som är den största frågan just nu för II-stiftelsen.
Frågan har stötts och blötts i många omgångar. Tanken är nu att
reglerna ska fastställas under november och införas under våren 2003.
Håll utkik på webben så kommer det förhoppningsvis klara besked inom
kort.

För er som är nyfikna på vilka synpunkter som kom in på förslaget som
presenterades i juni så finns det en sammanställning på II-stiftelsens
webbplats.
Se
http://www.iis.se/pdf/Remissammanstllning_A-C.pdf
http://www.iis.se/pdf/Remissammanstllning_D-F.pdf
http://www.iis.se/pdf/Remissammanstllning_ADR.pdf

För er som vill friska upp minnet om hur förslaget såg ut finns det
också på webben. Se:
http://www.iis.se/remisser/3-regler/
Slavserverupphandling

II-stiftelsen har nyligen gått ut med en upphandling av slavserverdrift
för .se. Idag finns det så kallade primära slavservrar som svarar på
DNS-frågor om .se i Stockholm, Göteborg, Malmö och Sundsvall. Avtalen
för dessa löper ut under 2003. Därför går stiftelsen nu ut med en
anbudsförfrågan om driften av slavservertjänsten och att vara med att
utveckla .se-zonen.

Läs anbudsförfrågan och följebrevet på II-stiftelsens webbplats:
http://www.iis.se/pdf/slavserver-IIS-2002-11-08-final.pdf
Följebrevet hittar du på: http://www.iis.se/pdf/foljebrev-2002-11-08.pdf
Sedan sist har II-stiftelsen tillsammans med bland andra ISOC-SE
genomfört Internetdagarna. Årets upplaga var den tredje i ordningen och
besöktes av över 300 personer. Arrangemanget gick bra och av
kommentarerna från besökarna att döma var de flesta nöjda med
konferensen. Vi ser fram emot nästa års Internetdagar.
Under hösten har II-stiftelsen också svarat på den så kallade
e-komutredingen. Det väckte viss uppmärksamhet. Stiftelsen var bland
annat kritisk mot att för mycket av telekomtänkandet förts över på
Internet.

Hela remissvaret kan läsas på:
http://www.iis.se/remisser/Remissvar_e-komutredningen_slutversion.pdf
Utöver att slutföra arbetet med de nya domännamnsreglerna pågår det
löpande arbetet med bland annat ENUM och robusthetstesterna tillsammans
med PTS. Även arbetet med TPTEST och DNSTEST fortskrider. Mer om det i
ett senare NPN.
BitoS: Mikael Pawlo
————————————–
Pierre Sjödell leder BitoS

Pierre Sjödell är ny t.f. ordförande för BitoS.
– Det har varit ett jobbigt år för de flesta i branschen med stor
turbulens på marknaden. Vikten av att samarbeta kring branschgemensamma
frågor har därför knappast tidigare varit större. Samtidigt utsätts
branschen för en ny typ av medial kritik vari flera av branschens
aktörer kritiseras för den användning av dessas tjänster och innehåll som sker.
Det har visat sig att branschen står inför en utbildningsuppgift som är
större än väntat, säger Pierre Sjödell.
Sjödell har tidigare tagit ett aktivt ansvar för BitoS arbetsgrupp för
betalningar. Till vardags återfinns Pierre Sjödell på Ekonomi & Teknik
som bland annat driver nyteknik.se, afv.se och ekonomi24.se.

– Pierre Sjödell har goda förutsättningar att leda BitoS mot
organisationens sjätte verksamhetsår, säger Mikael Pawlo, avgående t.f.
ordförande.
BitoS har under det gångna året arbetat med att ta fram en
rekommendation för mikrobetalningar. BitoS har genom sitt engagemang i
Kommittén förInternetannonsering, KIA, formulerat krav på trafikmätning.

BitoS har delat ut Det Stora Internetpriset till Lunarworks, företaget bakom
Lunarstorm. BitoS har genom aktivt arbete sökt liberalisera
domännamnsreglerna samt tillsammans med IT-företagen organiserat en
hearing om farligt innehåll på nätet.
För mer information, kontakta Pierre Sjödell på pierre.sjodell@et.se
eller 08 – 796 65 19.

*** Visdomsord

*** Samhällsektorer

Myndighets-Sverige: Anne-Marie Eklund Löwinder

——————————————————-

Hur Sverige styrs del 4
Sedan Sverige blev EU-medlem 1 januari 1995 är en stor del av arbetet
inom Regeringskansliet inriktat på EU-frågor. Som medlem i EU har
Sverige inflytande över alla frågor som behandlas inom unionen. Sverige
deltar i EU:s beslutsprocess och påverkas av de beslut som fattas.
Statsråd och tjänstemän i departementen deltar alla i arbetet med att
utforma EU:s politik. EU-samarbetet spänner över många områden och
samtliga departement är därför på olika sätt engagerade i EU-arbetet.
För information kring EU-frågor som är gemensamma för departementen
svarar Utrikesdepartementet.
Ett mycket aktuellt resultat av EU-arbetet är exempelvis att de
direktiv om elektronisk kommunikation som slagits fast inom EU ska
omsättas i svensk lagstiftning. Förslag till sådan lagstiftning tas
fram av utredningen om elektronisk kommunikation, e-komutredningen. I
sitt första delbetänkande har utredningen på mer än 900 sidor
argumenterat för och lämnat ett sådant förslag. Sammanfattningen av
förslagen finns på regeringskansliets webb:
http://www.naring.regeringen.se/propositioner_mm/sou/pdf/ sou2002_60samf.pdf
Där finns också betänkandet i sin helhet.
Detta betänkande har varit ute på remiss under sommaren och svar skulle
lämnas den 21 oktober. Cirka 80 remissvar har inkommit. Många har lagt
ner ett mycket omsorgsfullt arbete på att besvara remissen. Kritiken
mot utredningens förslag rörande Internet andas en oro över att man
behandlar Internetfrågor styvmoderligt och att man försöker anlägga
lösningar på Internet som egentligen har sitt ursprung i televärldens
problem, vilket är något helt annat.
Samtliga inkomna remissvar rörande delbetänkandet (SOU 2002:60) “Lagen
om elektronisk kommunikation” finns på
http://naring.regeringen.se/fragor/post_tele/ekom/remiss_0210.htm
Man kan förutsätta att arbetet med att sammanställa dessa pågår för
fullt liksom arbetet med att ta fram en lagrådsremiss. Tidplanen är den
att regeringskansliet avser att ta fram en lagrådsremiss som ska lämnas
i början av 2003. Därefter avser regeringen att överlämna en
proposition till riksdagen under våren 2003, och den nya regleringen
ska vara genomförd i svensk lagstiftning den 25 juli 2003.
Ett delbetänkande från 2002 års ledningsrättsutredning har också
levererats. SOU 2002:83 handlar om Ledningsrätter för elektroniska
kommunikationsnät. Det är utredningens uppgift att lägga fram förslag
på författningsändringar i ledningsrättslagen som är nödvändiga för att
genomföra de aktuella EG-direktiven som e-komutredningen hanterar.
http://justitie.regeringen.se/propositionermm/sou/pdf/sou2002_83.pdf
Inom EU-området fortsätter arbetet med ett program för övervakning av
eEurope, spridning av goda arbetsmetoder och förbättrad nät- och
informationssäkerhet (MODINIS) – se särskild FaktaPM om detta på
följande länk:

http://www2.riksdagen.se/debatt/faktapm.nsf/dok/2002-03:05

Budgetpropositionen för 2003 har levererats. Av Näringsdepartementets
99 miljarder går 1,18 till IT, Tele och Post. Förväntningarna kanske
ska anpassas efter de proportionerna. Fördelningen framgår av
http://naring.regeringen.se/bp2003/index.htm

Regeringens mål för IT, tele- och postpolitiken är att alla ska ha
tillgång till en samhällsekonomiskt effektiv och långsiktigt hållbar
infrastruktur och därtill hörande samhällstjänster. Riksdagen har
preciserat detta mål i det IT-politiska målet, i de telepolitiska målen
och i det postpolitiska målet. Därutöver ska finnas en grundläggande
kassaservice i hela landet.
En delegation för att stimulera ökad IT-användning föreslås inrättas.
Enligt regeringen skall delegationen ge underlag för en samlad syn på
hur man ökar användandet av IT för offentliga tjänster i olika
sektorer, t.ex. medborgarnas kontakter med statliga myndigheter, inom
vård och omsorg samt utbildning. Men även generella åtgärder bör
undersökas, t.ex. för att undvika att vissa målgrupper hamnar utanför
informationssamhället.
Regeringen fortsätter satsningen (?) på statligt stöd till utbyggnad av
bredband. 450 miljoner kr anslås för budgetåret 2003 för utbyggnad av
det ortssammanbindande nätet. Regeringen föreslår också en förlängning
med ett år till 2003 av möjligheten för fastighetsägare och företagare
att söka om skattereduktion för vissa utgifter för anslutning för tele-
och datakommunikation. Förlängningen innebär inte någon förändring av
den beräknade ekonomiska ramen. Dvs. det blir inga nya pengar än de som
redan beslutats, om nu någon tror det. Vad vi kan glädja oss åt är väl
att de åtminstone inte drar in dem…
IT-infrastruktur

Sammanlagt har 1,9 miljarder kronor fördelats ut till kommunerna för
att anlägga ortssammanbindande nät. För budgetåret 2003 anslås 450
miljoner kronor för denna utbyggnad, utöver de 1,1 miljarder kronor som
redan fördelats.
Sammanlagt har 3,2 miljarder kr anslagits som stöd dels till kommuner
för att anlägga lokala telenät med hög överföringskapacitet, dels som
skattereduktion för fastighetsägare och företagare för utgifter för
vissa kostnader för anslutning för tele- och datakommunikation.
Skattereduktionen ges med 50 % av utgifter som överstiger 8000 kr, dock
med högst 5000 kr. Skattereduktionen var tidigare tidsbegränsad till
2001-2002 och skulle sökas vid taxeringen 2002 och 2003. Förslaget
innebär en förlängning med ett år till 2003 och ansökan om reduktion
kan enligt förslaget även göras vid taxeringen 2004. Av den totala
ramen på 3,2 miljarder kronor har sammantaget 1,2 miljarder kronor
fördelats till kommunerna för stöd till lokala nät och 1,2 miljarder
kronor reserverats för skattereduktionen för höga anslutningskostnader.
Av de resterande 800 miljoner kr föreslås i budgetpropositionen att 400
miljoner kronor omfördelas till kommunerna så att dessa får möjlighet
att ansöka om stöd för att upphandla och anlägga en stomnätsanslutning.
Riksdagsvalet 2002
Som det knappast kan ha undgått någon så har det skett förändringar i
den politiska ledningen för Näringsdepartementet. Två nya statsråd
(Leif Pagrotsky och Hans Karlsson) har tillkommit i stället för Björn
Rosengren och Mona Sahlin. Samtidigt har Ulrica Messing fått en
förändrad portfölj och är numera även ansvarig för IT- och telefrågorna
(Pagrotsky har dock ansvaret för de statliga bolagen, däribland Telia).
Vidare har regeringen förordnat Jonas Bjelfvenstam som statssekreterare
hos Ulrica Messing (Gun Eriksson som tidigare var statssekreterare hos
Björn Rosengren har gått vidare till nya utmaningar som det heter).
Även den politiskt sakkunnige Monica Lövström har lämnat skutan.
Vad detta innebär för kontinuiteten i arbetet med t.ex.
IT-infrastrukturutbyggnaden är för tidigt att säga, men att det inte
känns bra är nog inte för mycket sagt.
Öppen källkod och Statskontoret
Statskontoret ska i en förstudie behandla frågor om öppna system och
användning av olika typer av öppna datorprogram d.v.s. programvaror för
vilka användaren får tillgång till källkoden.
Förstudien ska ge underlag för fortsatt diskussion,
informationsinsatser och ev. ställningstaganden om hur förvaltningen
bör förhålla sig till denna typ av programvaror. Förstudien kommer att
inriktas på följande delar:
1. Beskrivning av området. Andra liknande upplåtelseformer.
Licensvillkor och affärsmodeller. Produktutbud och aktörer.
2. Erfarenheter och pågående projekt, främst inom förvaltningen.
3. Erfarenheter och pågående arbete i omvärlden.
4. Öppen programvara som konkurrensdrivande faktor.
5. Grundläggande krav på support, underhåll m.m. för att öppen
programvara ska vara ett realistiskt alternativ för förvaltningen.
6. Bedömning av om krav på öppen källkod kan ställas i Statskontorets
ramavtalsupphandlingar.
Hela uppdraget finns på Statskontorets webb
http://www.statskontoret.se/oppenkallkod/dokument/ uppdragsbeskrivning.pdf
Annan information om projektet samlas på
http://www.statskontoret.se/oppenkallkod/index.html

Post- och telestyrelsen

1 november publicerade PTS en rapport med rubriken
Tillit till IT vid Internetanvändning

Förutsättningar för att följa utvecklingen indikatorer och svensk
forskning inom IT-säkerhet. Bakom detta ligger ett uppdrag från
regeringen att regelbundet följa tilliten till IT och följa forskningen
inom området. Uppdraget inkluderar att presentera indikatorer avseende
informationssäkerhetsområdets utveckling och studera attityder ur olika
aspekter som rör säkerhet i samband med Internetanvändning.
Avrapporteringen ska innehålla förslag på prioriteringsordning mellan
olika indikatorer och förslag på fortsatt inriktning på arbetet inom
området. Den fortsatta inriktningen motiveras av att framtida
bedömningar om IT-säkerhet kan underlättas genom att fånga fakta
(indikatorer) om IT-säkerhet och mäta användares attityder till
säkerhet på Internet. Ett antal indikatorområden har i rapporten
identifierats som särskilt intressanta för användarkategorierna
organisationer respektive enskilda individer. Indikatorerna är avsedda
att användas vid återkommande mätningar. Mätningarna är ett viktigt
beslutsunderlag för olika aktörer, för att förstå hur tilliten till IT
utvecklas och för att kunna vidta åtgärder. Arbetet avseende indikatorer
planerar PTS göra i dialog med Krisberedskapsmyndigheten,
Försvarets materielverk, Försvarets radioanstalt och Statskontoret
vad gäller deras angränsande arbete inom IT-säkerhet.
Rapporten finner ni på PTS webbplats:

http://www.pts.se/dokument/getFile.asp?FileID=3264
*** Kalendarium
Se http://www.isoc-se.a.se/Kalendarium/

Nytt på nätet augusti 2002————————————————————————

Nr. 50 – Juli 2002 Ett nyhetsbrev från ISOC-SE 2 september2002
————————————————————————
NYTT PÅ NÄTET ges ut av ISOC-SE, den svenska avdelningen av Internet
Society. ISOC-SE är en ideell förening där såväl enskilda personer
som organisationer kan bli medlemmar. ISOC-SE vill främja
utvecklingen och användningen av Internet i Sverige.

I NYTT PÅ NÄTET sammanfattas den gångna månadens viktigaste
Internethändelser i Sverige och internationellt. NYTT PÅ NÄTET vänder
sig till alla som intresserar sig för Internets utveckling i Sverige.
NYTT PÅ NÄTET kan hittas på
http://www.isoc-se.a.se/natnytt
För mer information om ISOC-SE och NYTT PÅ NÄTET se sist i brevet.
INNEHÅLL
*** Förord
Redaktören talar
*** Internet Society med underorgan:
ISOC, ISOC-SE, IETF

*** Svenska Internetorganisationer:
Netnod, IIS

*** Visdomsord

*** Samhällsektorer
Myndighetssverige
*** Kalendarium
——————————————————————
*** Förord

Tjopp!
Ni trodde NPN hade dött, det är jag säker på… Kombinationen sommar och
jubileumsnummer gick dock inte så bra. Speciellt som redaktören hade
semester precis som alla andra.
Här är nummer 50 i varje fall!
Kommer ni ihåg nummer 1?
Det var juni 1998 som det gällde, och den kom ut 8 juli 1998.
Jag skrev:
> Jag tänkte just skriva att det är skönt att det till slut är sol
> (för det var det i morse i Stockholm), men nu ösregnar det igen.
> Suck…sommaren -98 håller på att gå till historien.
Under kompositionen av nummer 50 (augusti månad) har det istället varit
varmare och skönare än många somrar tidigare. Bara sommaren 1997 verkar ha
varit i närheten på 150 år.
Vad skiljer mer mellan 1998 och 2002? Jag klipper från Svante Nygrens
nyheter från juni (en rubrik jag gärna vill ha med igen i NPN):
NY DOMÄNHANTERING BÖRJAR TA FORM
– Det är ICANN som ska diskuteras på ISOC möte i Geneve, förresten
sista gången jag spenderade mycket tid med Jon Postel som gick
bort alldeles för tidigt
Idag finns ICANN, och man diskuterar istället hur ICANN ska
omformas.
NORTEL KÖPER BAY NETWORKS
– Priset var över 70 miljarder kronor, ett pris som nog var
ganska “normalt” för 1998, eller? Idag ser marknaden helt
annorlunda ut, och ni kanske minns att Ericsson spekulerades
skulle vara intresserad av Bay. Nu blev det inte Ericsson som
köpte Bay, utan Nortel.
AT&T KÖPER KABELTEVEOPERATÖREN TCI
– Tja, TCI känner ingen i Sverige till, och vi känner nog
inte till AT&T tillräckligt för att säga vad som hänt efter
denna affären. Köpesumman är dock intressant: 400 miljarder
kronor…oj oj oj…så mycket 1998.
JUNIPER LANSERAR ROUTER-OS
– Juniper startade, och de har som vi alla vet lyckats riktigt
bra.
En annan nyhet som jag småler åt är från ISOC-SE stycke. Minns ni Ines
Uusman? Hon som ansåg att internet bara var en fluga?
> Den 26 juni träffade ISOC-SE:s ordförande och sekreterare tillsammans
> med ISOC:s CEO Don Heath kommunikationsminister Ines Uusman. Besöket
> innebär att parterna fick större kunskap om och förståelse för varandras
> åsikter i olika Internetrelaterade frågor.
Jag har efter detta möte fått av Don Heath privat en redogörelse av mötet.
Den beskrivningen gör att “…större kunskap om och förståelse för…” en
mycket intressant betydelse.
Jag önskar fortfarande mycket text till NPN, så även om ni inte officiellt
från mig får en kallelse till att skicka in text så skicka det till mig.
Jag gillar text från speciellt såna som inte varit med, bor “utanför
civilisationen” och liknande.
Mot nummer 100!
paf

*** Internet Society med underorgan:

ISOC: Olle Thylander
—-

Senaste nytt:
ISOC har utsett Fred Baker till ny ordförande i ISOCs styrelse (Board
oftrustees).
Tidigare har Fred Baker bl a varit ordförande i IETF och spelaten viktig roll
för
utvecklingen av standardprocessen och Internets tekniska utveckling, som ISOC
ser som en av sina främsta uppgifter att stödja.
Men Fred Baker känner varmt också för andra ISOC-frågor och framhåller själv
särskilt uppgiften att föra ut Internettekniken till utvecklingsländer och
public policy-frågorna.
Internet Fiesta
Ett i Sverige inte särskilt uppmärksammat försök att nå ut brett med
information och debatt om Internet är Internet Fiesta-dagarna i mars varje
år. Internet Fiesta arrangerades första gången 1999 på initiativ av
framförallt europeiska chapters och har sedan upprepats varje år. Se
http://www.tutytam.org/2002/ för mer information.
Aktiviteterna består av t ex publicering på nätet av Internetinformation
från ett femtiotal länder med ibland främst nationellt intresse men också
information som riktar sig till en internationell publik. Chattande,
e-post, deltagande i spel, videokonferenser med kända deltagare är exempel
på inslag i en typisk fiesta.
Aktiviteterna samordnas internationellt men bygger på att det i varje
deltagande land finns en fiesta-kommitté som organiserar verksamheten. I
Sverige finns ännu ingen sådan kommitté och inte i något annat nordiskt
land heller så vitt jag kan se. Däremot deltar eu-länder som
Storbrittanien, Frankrike och Italien m fl.
Netdays
Ett liknande initiativ är Netdays, som funnits med stöd av EU sedan 1997
och söker stimulera användningen av Internet i utbildningen. Netdays vänder
sig alltså bl a till skolor. I Sverige har bl a KK-stiftelsens
skolsatsningar och ISOC-SE deltagit. Officiell representant är
Ungdomsstyrelsen. Netdays brukar arrangeras i november varje år. För mer
info: se http://www.netdays2001.org/intro/index.php.
Inte heller kring Netdays har det varit så mycket uppmärksamhet i Sverige
och frågan är om denna typ av “virtuella konferenser” under några dagar
känns naturliga på ett medium som Internet. Att hämta information, medverka
i ett diskussionsforum, chatta, ha videomöten och skicka e-post är ju
ingenting som man bara bör kunna ägna sig åt under några dagar utan borde
rimligtvis vara en under hela året pågående verksamhet (fast man då har
mindre anledning att skicka ut särskilda pressmeddelanden och hålla
festtal).
Konferenser med levande människor och betydligt fler tillfällen till dialog
har nog fortfarande betydligt större dragningskraft – även om det blir allt
vanligare att spela in hela programmet och hålla anföranden tillgängliga på
nätet under flera månader efter det att konferensen ägt rum.
NDSS 2003
Apropos konferenser: den som vill skicka papers till NDSS (Network and
Distributed System Security Symposium) 2003 bör göra det före den 30
augusti 2002, som är deadline.
http://www.isoc.org/isoc/conferences/ndss/03/.

ISOC-SE: [Skrivet av redaktören]
——–
Jag har fått nys (antagligen för att jag ska prata om IETF där) om ett
ISOC-SE möte.
Här kommer information från Ulla Sandberg som jag fått via email:
ISOC-SE inbjuder alla intresserade till IETF-RAPPORTERING
Tid: onsdagen den 4 september kl 13-17.
Plats: Lärarhögskolan i Stockholm, Kyrksalen
http://www.lhs.se/organisation/kartor.html
Följande personer kommer att rapportera status inom följande ämnen:

DNS – Johan Ihren och Lars-Johan Liman
SIP – Eva Jonsson
LDAP och Kerberos – Leif Johansson
Annat inom IETF – Patrik Fältström
Ett mer utförligt program kommer att publiceras på
http://www.isoc-se.a.se/
Seminariet är kostnadsfritt, men antalet platser är begränsat. Anmäl dig
senast måndagen den 2/9 kl 12 till .
Deltagare förutsätts ha teknisk insikt inom TCP/IP-protokollen. Denna
inbjudan får fritt spridas i oförändrat skick.
Välkomna!
ISOC-SE

IETF: Patrik Fältström (http://www.ietf.org)
—-
Nya RFC:er:
3273 Remote Network Monitoring Management Information Base for High
Capacity Networks. S. Waldbusser. July 2002. (Format: TXT=150924
bytes) (Status: PROPOSED STANDARD)
3287 Remote Monitoring MIB Extensions for Differentiated Services. A.
Bierman. July 2002. (Format: TXT=249622 bytes) (Status: PROPOSED
STANDARD)
3296 Named Subordinate References in Lightweight Directory Access
Protocol (LDAP) Directories. K. Zeilenga. July 2002. (Format:
TXT=27389 bytes) (Status: PROPOSED STANDARD)
3297 Content Negotiation for Messaging Services based on Email. G.
Klyne, R. Iwazaki, D. Crocker. July 2002. (Format: TXT=97094 bytes)
(Status: PROPOSED STANDARD)
3339 Date and Time on the Internet: Timestamps. G. Klyne, C. Newman.
July 2002. (Format: TXT=35064 bytes) (Status: PROPOSED STANDARD)
3340 The Application Exchange Core. M. Rose, G. Klyne, D. Crocker.
July 2002. (Format: TXT=74266 bytes) (Status: PROPOSED STANDARD)
3341 The Application Exchange (APEX) Access Service. M. Rose, G.
Klyne, D. Crocker. July 2002. (Format: TXT=46675 bytes) (Status:
PROPOSED STANDARD)
3342 The Application Exchange (APEX) Option Party Pack, Part Deux!. E.
Dixon, H. Franklin, J. Kint, G. Klyne, D. New, S. Pead, M. Rose, M.
Schwartz. July 2002. (Format: TXT=34300 bytes) (Status: PROPOSED
STANDARD)
3347 Small Computer Systems Interface protocol over the Internet
(iSCSI) Requirements and Design Considerations. M. Krueger, R.
Haagens. July 2002. (Format: TXT=58097 bytes) (Status: PROPOSED
STANDARD)
3348 The Internet Message Action Protocol (IMAP4) Child Mailbox
Extension. M. Gahrns, R. Cheng. July 2002. (Format: TXT=11868 bytes)
(Status: INFORMATIONAL)
3349 A Transient Prefix for Identifying Profiles under Development by
the Working Groups of the Internet Engineering Task Force. M. Rose.
July 2002. (Format: TXT=7916 bytes) (Also BCP0059) (Status: BEST
CURRENT PRACTICE)
*** Svenska Internetorganisationer
Netnod / Nationella knutpunkter (Kurtis Lindqvist, kurtis@netnod.se)
——————————————————————–
Netnod har nu kommit igång med den nya Gigabit Ethernet punkten, och
flera operatörer är redan anslutna. Med den nya knutpunkten opererar
nu Netnod följande knutpunkter
Stockholm
FDDI (100Mbps)
SRP-OC12 (622Mbps)
SRP-OC48 (2.5Gbps)
GigE (1.0Gbps)
Göteborg
FDDI (100Mbps)
SRP-OC12 (622Mbps)
Malmö
SRP-OC12 (622Mbps)
Sundsvall
SRP-OC12 (622Mbps)
Om du vill se vilka operatörer som finns var kan du se detta på
http://www.netnod.se/connected.html.
Netnod ser en klar trend där de nuvarande kunderna bakom FDDI i
Stockholm flyttar till Gigabit Ethernet, och bakom FDDI i Göteborg
flyttar till SRP. Detta är bra då de FDDI baserade knutpunkten på
grund av sin begränsade bandbredd inte längre har spelat någon större
roll för trafikutbytet i Sverige. Den Gigabit Ethernet baserade
knutpunkten ger möjlighet till större volymer och möjlighet för mindre
operatörer att ansluta sig. Det stora volym utbytet verkar dock
fortfarnade ske över SRP 2.5Gbps knutpunkten i Stockholm.
Fler kunder börjar även koppla upp sig i de andra städerna i Sverige
där Netnod har verksamhet. Speciellt intressant är att fler operatörer
anslutit sig i Sundsvall. Detta är intressant för att se hur regional
trafik kan påverkas av detta. Tidigare har trafik från en operatör
till en annan i tex Luleå, ofta gått via Stockholm. Med en nordligare
knutpunkt, kommer trafiken mellan operatörer som är anslutna där
förhoppningsvis att vända i Sundsvall. Helt optimalt är detta givetvis
inte. I en förlängning vore det givetvis önskvärt att trafiken
stannade i en ännu mindre region eller i en kommun. Tyvärr medför dock fler
knutpunkter också en merkostnad för operatörerna. Tidigare har alltid
trafik som är utbytt direkt mellan två operatörer ansetts som det billigaste
alternativet, medan att köpa trafikutbyte, sk transit-trafik (se
nedan) har ansetts som dyrare. I spåren av Telekomkrisen och den
överetablering av bandbredd som finns börjar dock detta förhållande
att ändra och kostnaden för anslutning till en trafikutbytespunkt
börjar bli intressant.
Fortfarande är tillgången på billig lokal eller regional kapacitet,
i Sverige främst i form av svartfiber, avgörande för hur väl en
knutpunkt lyckas. Detta finns det fler exempel på ute i Europa, tex i
Holland där flera regionala myndigheter velat tvinga AMS-IX (en av
Europas största trafikutbytespunkter i Amsterdam) att utöka täckningen
till andra delar av landet då det ansetts för dyrt för små operatörer
att ta sig till Amsterdam. I sammanhanget skall man komma ihåg att de
avstånd man talar om är betydligt mindre än vad vi har i Sverige.
Sverige har en unik chans att bygga på den erfarenhet vi har från
flera framgångsrika fiber projekt i olika kommuner. I ett längre
perspektiv kommer fler trafikutbytespunkter att bli oundvikliga. De
stora operatörerna har redan idag flera direkta länkar mellan varandra
för att klara trafikutbytet, och dessa kan ses som första steg på
vägen mot ett finmaskigare trafikutbyte. För att klara av att skala
de trafik volymer vi ser framför oss på sikt med telefoni och video
applikationer kommer behovet av utbyte att öka. För att få detta att
fungera krävs en fungerande infrastruktur. Har har vi en del kvar att
lära från andra regioner, men vi ligger fortfarande ganska långt
framme vad gäller knutpunktsteknik.

Hittils har dock ett problem varit att även om vi har fler regionala
knutpunkter har det varit väldigt lite trafik som utbytts där. Detta
börjar dock att ändras.
I ett längre pespektiv kommer vi som tidigare sagts, att få se fler
regionala knutpunkter för att klara av att hantera den trafik volym
som uppstår. Vad som kommer att bli intressant att se är om den
nuvarande trafikutbytes policyn mellan operatörer kan bestå. Som det
är idag kan man byta trafik på två olika sätt. Antigen byter man fritt
trafik mellan sina egna kunder och en annan operatörs kunder – vilket
kallas för “peering”, eller så betalar en operatör den andra för att
få skicka trafik direkt till den operatören och ofast också till
resten av världen. Detta kallas då “transit”.
Tidigare har de kriterier som funnits för peering varit att man i
princip skall ha samma trafik volymer och att man skall vara ungefär
lika stora i geografisk täckning. Frågan är om vi vart efter
trafikvolymerna ökar och mängden peering punkter ökar att se en
skift i detta så stora operatörer tvingas att byta trafik på fler
platser och också med mindre operatörer. Vi har redan sett liknande
tendenser i ett större perspektiv på Europa och Asien nivå. I flera
fall finns där dominerande operatörer som är så stara på sin regionala
marknad (i Europa ofta gamla statliga PTT:er) att de kan “tvinga” sig
till peering med stora globala aktörer. I och med sjunkande priser på
bandbredd i världen kommer man också att se fler mindre operatörer
dyka upp på peering punkter över hela Europa för att på så sätt kunna
minska sin transit kostnad. Om detta kan smitta av sig till att även
gälla regionala marknader eller till och med lokala, återstår att
se. I vissa fall ser man redan sådana tendenser i tex Tyskland, men
man bör då komma ihåg att priserna för anslutningar och bandbredd ser
helt annorlunda ut där än i tex Norden. En annan faktor som kommer att
väga in i detta är hur den nu svaga telekom marknaden kommer att
utveckla sig. Om vi ser fler operatörer försvinna och en konsolidering
av de kvarstående kommer också intresset av regional trafik att avta,
och antagligen mer trafik att utbytas via direkta länkar mellan
operatörerna.
Att vi kommer få se ett finmaskigare nät av peering tror jag är
oundvikligt, frågan är bara när och i vilka former. Och över vilken
infrastruktur. De närmaste sex till tolv månaderna kommer att bjuda på
många spännande överraskningar – precis som de gångna 12 månaderna
har.
Statistik för Netnod knutpunkter (Kurtis Lindqvist, kurtis@netnod.se)
———————————————————————
Trafikstat 2002.08.22
Stockholm FDDI A+B mbit/s (2002.08.14-2002.08.21)
Min 188
Veckomedel 399
Max 636
Stockholm DPT 622Mb – mätt på 8 av 23 ISP:er
För tiden 2002-08-21 14:00 – 2002-08-22 14:00
Min 182 Mbit/s
Medel (5min) 435 Mbit/s
Max 924 Mbit/s
Göteborg DPT 622Mb – mätt på 1 av 6 ISP:er
För tiden 2002-08-14 15:00 – 2002-08-15 15:00
Min 3 Mbit/s
Medel (5min) 9 Mbit/s
Max 28 Mbit/s
Avdelning ringlast DPT/SRP
För tiden 2002-08-21 14:00 – 2002-08-22 14:00
Högsta uppmätta ringlast för en riktning;
Stockholm OC48
269 Mbit/s
Malmö OC12
245 Mbit/s
Göteborg OC12
195 Mbit/s

II-Stiftelsen: Anne-Marie Eklund Löwinder

————–
II-stiftelsen
Verksamheten har nu kommit igång igen på II-stiftelsen efter semestrarna
och höstens aktiviteter närmar sig.
Närmast i tiden är ett öppet möte eller rådslag om stiftelsens regelförslag
för .se-domänen den 29 augusti kl. 9 – 12. Vi håller till i
Ingenjörsvetenskapsakademins lokaler på Grev Turegatan 16. Syftet är att
remissinstanser och andra intresserade ska få en chans att få en
ytterligare dragning och möjligheter att ställa frågor om tankarna bakom
regelförlaget och tvistlösningsförfarandet som är ute på remiss.
Representanter från arbetsgruppen som tagit fram regelförslaget kommer att
finnas på plats. Själva remissen ska sedan vara inne den 15 september.
Under hösten kommer II-stiftelsen att behandla remisserna och slutligt
fatta beslut om nya regler som kan börja gälla under nästa år.
Kom gärna till informationsmötet om du har frågor eller vill veta mer.
Föranmäl dig till Anne-Marie Eklund Löwinder ( amel@iis.se). Vill du ta del
av regelförslaget och remissdokumentationen finns den på :
http://www.iis.se/remisser/3-regler/
Planeringen för Internetdagarna är nu klar. Programmet finns på webben:
www.iis.se/Internetdagarna. Om du inte fått ett tryckt program kan du
beställa det från II-stiftelsen ( info@iis.se). Totalt är det 80 talare
spridda på 20 seminarier som kommer att tala om skiftande ämnen inom
Internets, infrastruktur säkerhet och användning. PTS:s generaldirektör
Nils-Gunnar Billinger öppningstalar tillsammans med ISOC:s internationella
ordförande Fred Baker. Hoppas att vi ses 8-9 oktober på Folkets Hus/City
Conference Centre på Barnhusgatan 14 i Stockholm (vid Norra Bantorget).
Vi vill också påminna om att bandbreddstestet TPTEST kommer i en
Mac-version i början av september. Mac-versionen finns för OS 9 och OS X.
Under hösten kommer även ett TPTEST-forum att öppnas på webben där
användare kan utbyta erfarenheter med varandra.
II-stiftelsen som tillsammans med PTS och Konsumentverket, gemensamt står
bakom TPTEST, planerar också att släppa TPTEST som öppen källkod (open
source) under hösten. Syftet är att fler ska kunna använda och erbjuda
programmet samt utveckla egna och bättre gränssnitt.
*** Samhällsektorer

Myndighets-Sverige: Anne-Marie Eklund Löwinder

——————————————————-
Som ni troligtvis alla redan känner till så har utredningen om elektronisk
kommunikation nu lämnat ett delbetänkande (SOU 2002:60) om förslag till
“Lag om elektronisk kommunikation”. Denna nätta skrivelse (på 893 sidor)
finns tillgänglig på:
http://naring.regeringen.se/propositioner_mm/sou/2002/index.htm

Delbetänkandet innehåller förslag till ett nytt politiskt mål för
elektronisk kommunikation och en ny lag om elektronisk kommunikation.
Det nya politiska målet ersätter det nuvarande telepolitiska målet och
inbegriper delar av de IT- och mediepolitiska målen. Den nya
målformuleringen innehåller bl.a. att enskilda och myndigheter skall ha
största möjliga tillgång till effektiva och säkra elektroniska
kommunikationer med bästa möjliga urval, pris och kvalitet. Det främsta
medlet för att uppnå målet är en effektiv konkurrens. Politiken skall
därför främja en konkurrens utan snedvridningar och begränsningar.
Bakgrunden till förslaget till en ny lag är en översyn som gjorts inom EU
för området elektronisk kommunikation.

Den nya lagen omfattar alla elektroniska kommunikationsnät och elektroniska
kommunikationstjänster. En grundtanke är att marknaden i första hand skall
tillgodose behovet av elektronisk kommunikation och säkerställa en effektiv
konkurrens. I stället för generella lagstadgade skyldigheter om t.ex.
samtrafik innehåller lagen ett antal verktyg som kan användas mot företag,
särskilt dominerande aktörer, om marknaden inte klarar av att tillgodose
konsumenternas och andra användares intressen och behov samt upprätthålla
en fungerande konkurrens.

Lagen innebär också att kravet på teletillstånd ersätts av en
anmälningsplikt. Däremot kommer det också i fortsättningen att krävas
tillstånd för att använda en radiosändare.

En nyhet i förslaget är vidare att det införs en möjlighet att bevilja
tillstånd för att använda radiosändare genom ett auktionsförfarande. Det
föreslås också att tillstånd för digital-TV-utsändning ska kunna förenas
med villkor om att en del av kapaciteten får användas till annan
användning, t.ex. bredbandsanslutning.

Den nya lagen föreslås gälla från och med den 25 juli 2003.
Förslaget är ute på remiss fram till den 21 oktober 2002.
Samling av spetskompetens

Statliga VINNOVA och Ericsson har träffat en överenskommelse som innebär
att den samlade spetskompetensen i Sverige inom optisk
bredbandskommunikation säkras. Överenskommelsen är ett resultat av
diskussioner som förts mellan Näringsdepartementet, VINNOVA, Ericsson och
Acreo, som är ett industriforskningsinstitut på elektronikområdet.
http://www.regeringen.se/galactica/service=irnews/owner=sys/action=obj_show
?c_obj_id=45935
Public private partnership

Det rör på sig (igen) när det gäller regeringens närmanden till
näringslivet. Jag var före sommaren på flera seminarier som hade samverkan
och partnerskap mellan näringslivet och den offentliga förvaltningen med
syftet att leda till stabilare infrastrukturer och ökade samlade
investeringar i samförstånd. Det går upp för allt fler att
helhetsperspektivet saknas och att det behövs en nationell överblick.
Främst är det elmarknaden som har uppmärksammat detta, förmodligen som en
konsekvens av de två stora elavbrotten under de 16 senaste månaderna. Vi
skulle förmodligen se samma utveckling om det hade varit Internet som hade
drabbats av stora avbrott med samma frekvens.
Satsning på marknadsföring av svensk IT i Nordamerika

Regeringen har beslutat att anslå sammanlagt 1,65 miljoner kronor till
Exportrådet och Invest in Sweden Agency, ISA, för marknadsföring av svensk
IT och telekommunikation i Nordamerika. Syftet är att positionera Sverige
och svensk IT-kompetens som världsledande för att främja mindre svenska
företags möjligheter till export samt att attrahera investeringar till
Sverige.
http://www.regeringen.se/galactica/service=irnews/action=obj_show?c_obj_id=
46206
Nya namn i PTS styrelse

Fr o m 1 juni 2002 har styrelsen för Post och Telestyrelsen, PTS, fått en
ny sammansättning. Ordförande är den avgående socialdemokratiska
riksdagsledamoten och ordföranden i Trafikutskottet Monica Öhman, som
kommer att tillträda en befattning som VD på NTF (Nationalföreningen för
Trafiksäkerhetens Främjande). Övriga ledamöter är Soki Choi, Blue Factory,
Monica Green, (s) ledamot Trafikutskottet, suppleant Näringsutskottet, Ulf
Körner, prof Lunds tekniska högskola, Ulla Lundquist, VD Bankföreningen,
Ewa Ställdal, VD Vårdalsstiftelsen (stiftelsen för vård ochallergiforskning),
Per Westerberg, (m), ordförande Näringsutskottet, suppleant Trafikutskottet
och PTS generaldirektör Nils Gunnar Billinger.

Nytt inom EU

Det nya regelverkspaketet
Kommunikationsdatakyddsdirektivet antogs i rådet den 25 juni.
Juristlingvisternas granskning återstår dock. Direktivet skall genomföras i
nationell lagstiftning senast 15 månader efter det att direktivet trätt
ikraft (dvs. senast 15 månader efter det att direktivet publicerats i EG:s
officiella tidning).
http://www.europa.eu.int/information_society/topics/telecoms/regulatory/new
_rf/documents/2000_0189_sv.pdf
Kommissionens riktlinjer för marknadsanalyser och bedömning av betydande
marknadsinflytande har antagits och publicerades i EG:s officiella tidning
den 11 juli:
http://europa.eu.int/eur-lex/sv/dat/2002/c_165/c_16520020711sv00060031.pdf
Kommissionens utkast till förteckning över standarder eller specifikationer
för elektroniska kommunikationsnät och tjänster samt tillhörande
faciliteter och tjänster finns ute på remiss. Kommissionen vill få in
synpunkter från berörda parter till den 30 augusti 2002.
Mer detaljer kring detta dokument och remisshanteringen finner ni på:
http://europa.eu.int/information_society/topics/telecoms/regulatory/publico
nsult/index_en.htm
I samband med antagandet av det nya regelverkspaketet så inrättas också nya
grupper. Frågor som diskuterats rör bl.a. delegationernas storlek och
konstellation. Frågan kommer att diskuteras närmare vid COCOM:s nästa möte
den 2 oktober 2002.
Ny rådskonstellation

Telerådet är sedan tidigare ihopslaget med transportrådet vilket innebär
att tele- och transportministerrådsmötena är gemensamma. Vid toppmötet i
Sevilla beslutades om ytterligare en förändring i rådskonstellationen på så
sätt att energirådet nu också är sammanslaget med tele- och transportrådet.
Denna nya rådskonstellation kommer att ha tre rådsmöten under hösten.
Telefrågorna kommer dock att diskuteras på rådet först i december, närmare
bestämt den 5.
Hösten 2002 under det danska ordförandeskapet:

För en genomgång av det som kommer att ske hösten 2002 under det danska
ordförandeskapet bifogar jag följande som förtjänstfullt tagits fram på
svenska representationen i Bryssel av Anders Åhlund, tidigare chef på
Näringsdepartementets IT/FoU-enhet:
Det danska ordförandeskapet kommer att prioritera tre dossierer under
hösten:

– Handlingsplanen eEurope 2005
– IT- och nätsäkerhetsfrågor
– Direktivet vad gäller möjligheten till vidareutnyttjande och
kommersialisering av offentlig information, PSI (Public Sector Information).

eEurope 2005 Action Plan

Vid Barcelonamötet, i mars 2002, gav stats- och regeringscheferna KOM i
uppdrag att skriva en ny handlingsplan för eEurope innan toppmötet i
Sevilla i juni 2002. KOM presenterade i maj sitt förslag till handlingsplan
som heter “eEurope 2005: An information society for all”. Stats- och
regeringscheferna ställde sig bakom denna på toppmötet i Sevilla i juni.
Det KOM vill uppnå med den nya handlingsplanen kan sammanfattas som att
Europa vid utgången av 2005 skall ha en modern uppkopplad offentlig sektor,
som innehåller delarna digital förvaltning, IT i utbildning och sjukvård
samt en dynamisk e-handel. För att detta ska vara möjligt behövs en utbredd
tillgänglighet till bredband till konkurrenskraftiga priser och IT-säkerhet.
På telerådet 18 juni fördes en riktlinjedebatt om meddelandet.
Ordförandeskapet sammanfattade diskussionen i ordförandeskapsslutsatser.
Samtliga MS stödjer arbetet med handlingsplanen.
Frågan har diskuterades i arbetsgruppen den 5 juli första gången och kommer
att fortsätta att diskuteras under september först och främst, då med
betoning på genomförande och finansiering av de förslag som finns i
handlingsplanen.
Arbetet med IT- och nätsäkerhet

Både under det svenska och det belgiska ordföradeskapet antogs
rådsresolutioner om IT- och nätsäkerhet. I eEurope 2005 handlingsplanen
finns också ett förslag från KOM att inrätta en Cyber Security Task Force,
CSTF, från mitten av 2003.
Det danska ordförandeskapet siktar på att få fram en rådsresolution till
december i telerådet om uppföljning av nätsäkerhetsresolutionen. Likaså ett
beslut om Cyber Security Task Force, CSTF, i rådet i december. Liksom för
eEurope har denna fråga diskuterats i arbetsgruppen under danskarnas
ordförandeskap vid ett första tillfälle, den 5 juli. Utkast till
arbetsuppgifter, ansvarsområde, rättslig grund för task forcen diskuteras
en första gång den 18 juli. KOM avser att ta sitt meddelande den 11
september.
Direktiv om vidareutnyttjande och kommersialisering av handlingar från den
offentliga sektorn, s.k. PSI-direktivet

Direktivet presenterades av KOM i början av juni. DK:s ambition är att
rådet skall kunna anta gemensam ståndpunkt på teleministerrådet den 5
december. I direktivet föreslår KOM en minimiharmonisering. MS, te x S, som
kommit längre än dem minimiharmonisering som KOM söker kommer inte behöva
backa från vad som uppnåtts nationellt. En första diskussion i
arbetsgruppen hölls den 12 juli.
Direktivet reglerar dels hur tillgången till den offentliga information som
skall kunna kommersialiseras skall gå till, dels under vilka
förutsättningar som den privata och den offentliga sektorn skall konkurrera
på denna marknad där detta kommer att ske.
Förbättrade villkor för utnyttjandet av offentlig information antas att
sätta fart på näringslivet och därmed sysselsättningen. Dessutom förväntas
bättre användning av offentlig information att medföra andra fördelar för
allmänheten i form av en hel rad olika förädlade och vidareutvecklade
informationsprodukter som den offentliga sektorn själv inte anses kunna
tillhandahålla, te x inom mobilt Internet, vidareförädling av geografiska
uppgifter, trafikinformation och turistinformation.
Övrigt
För fortlöpande information om det danska ordförandeskapet kan ni vända er
till deras webbsida: www.eu2002.dk. Under “Policy areas” hittar ni
Transport och Tele. Under “Meeting Schedule” hittar ni olika
evenemang/konferenser.
Ett antal konferenser planeras, varav IT-området berörs av två som enligt
uppgift skall vara öppna för bl.a. näringslivet.
1. European eSkills Summit 2002 (17-18 oktober i Köpenhamn). Temat är
framtidens behov av IT-kompetens, eLärande och behov av kunskap inom
eBusinnes i Europa. Målet är att uppnå konsensus kring en europeisk
strategi som skall bidra till att främja målet att göra Europa till den
mest dynamiska och konkurrenskraftiga ekonomin i världen 2010.
2. IST 2002 Partnership for the Future (4-6 november i Köpenhamn). Syftet
är att hjälpa europeiska forskare och industrin att bygga nätverk för
forskning inom IT-området inför att det sjätte ramprogrammet sjösätts.

*** Kalendarium
Se http://www.isoc-se.a.se/Kalendarium/

Nytt på nätet juni 2002————————————————————————

Nr. 49 – Juni 2002 Ett nyhetsbrev från ISOC-SE 19 juli, 2002
————————————————————————
NYTT PÅ NÄTET ges ut av ISOC-SE, den svenska avdelningen av Internet
Society. ISOC-SE är en ideell förening där såväl enskilda personer
som organisationer kan bli medlemmar. ISOC-SE vill främja
utvecklingen och användningen av Internet i Sverige.
I NYTT PÅ NÄTET sammanfattas den gångna månadens viktigaste
Internethändelser i Sverige och internationellt. NYTT PÅ NÄTET vänder
sig till alla som intresserar sig för Internets utveckling i Sverige.
NYTT PÅ NÄTET kan hittas på WWW: http://www.isoc-se.a.se/natnytt
För mer information om ISOC-SE och NYTT PÅ NÄTET se sist i brevet.
INNEHÅLL
*** Förord
Redaktören talar
*** Internet Society med underorgan:
ISOC, IETF

*** Svenska Internetorganisationer:
IIS

*** Visdomsord

*** Samhällsektorer
Myndighetssverige
*** Kalendarium
——————————————————————
*** Förord

Tjopp!
Sitter i en hotellbar i Seoul efter att ha varit en vecka på IETF i
Yokohama. Något speciellt där? Man kan nog säga att det hettar till vad
gäller:
– Hantering av ändpunkter i VPN-tunnlar
– Användning av XML som bas i protokoll
– Migrering från IPv4 till IPv6
– Håller SIP?
Här (i Seoul) har det redan på två timmar hänt skojjiga saker. Jag har
aldrig varit i Korea tidigare, men ändå mötte jag en vän på flygplatsen. Vi
tog bussen ner till stan, och väl på hotellet checkade jag in. Gick ner
till hotellbaren, och jösses, där höll hotellet med 802.11b — gratis. Slog
mig ner, beställde en öl, och nämen, tvärs över rummet sitter en annan vän.
Båda från Korea.
Världen är allt bra liten…
Nästa nummer av NPN är nummer 50, och jag tänkte det skulle få bli ett
jubileumsnummer med extra saker och gottegrisgrejjor och sånt. Jag vet inte
hur man gör sånt i ett elektroniskt mail, men jag ska nog hitta på något.
HTML, blink och lys ska ni dock få slippa, som vanligt 🙂
paf
*** Internet Society med underorgan:
ISOC: Olle Thylander
—-
INET 2002
Juni har varit en händelserik månad för ISOC med sammanträden i den nya
styrelsen och årets stora Internetkonferens i Washington D.C. Dokumentation
lär så småningom komma att läggas ut på nätet.
Styrelsen kommer snart att börja arbetet med att planera INET 2003, som
troligen kommer att äga rum någon gång i juni eller juli 2003 och till
uppläggningen likna INET 2002 och tidigare konferenser.
Kommer ISOC att få ansvaret för .org?
Internet Society har lagt in ett anbud avseende övertagande av ansvaret för
.org-domänen från Verisign. ISOC har fått ett brett stöd för åtgärden i
form av över 400 brev från 74 länder och som en ansedd, icke vinstsyftande
organisation med stort Internetkunnande kan ISOC tyckas väl lämpad att
ansvara för .org. Men kritiska röster har inte heller saknats – kritikerna
menar bl a att det är ett stort ekonomiskt risktagande och pekar på att
ISOC inte har någon erfarenhet av att driva ett registry.
Om ICANN skulle anta ISOCs anbud kommer ISOC att bilda ett separat företag,
Public Interest Registry (PIR), för driften. Detta företag kommer att få
stöd av ett etablerat registreringsföretag (Afilias Limited) i arbetet med
att bygga upp väl fungerande rutiner.
ISOC är emellertid inte ensam om sitt intresse för .org-domänen utan bara
en av 11 intresserade organisationer, däribland flera med omfattande
existerande registry-verksamhet och stor erfarenhet av domänhantering.
Årets Jon Postel-pris
Årets Jon Postel-pris har tilldelats Internetpionjären Stephen Wolff, känd
för många av oss från sin tid på National Science Foundation, som spelat en
viktig roll för Internets utveckling. Steve lämnade 1995 NSF för Cisco där
han arbetar med stöd åt universitetsforskning om nätverk – kontakterna med
akademisk forskning har han alltså kvar.

IETF: Patrik Fältström (http://www.ietf.org)
—-
Nya RFC:er:

3261 SIP: Session Initiation Protocol. J. Rosenberg, H. Schulzrinne,
G. Camarillo, A. Johnston, J. Peterson, R. Sparks, M. Handley, E.
Schooler. June 2002. (Format: TXT=647976 bytes) (Obsoletes RFC2543)
(Status: PROPOSED STANDARD)

3262 Reliability of Provisional Responses in Session Initiation
Protocol (SIP). jdrosen@dynamicsoft.comschulzrinne@cs.columbia.edu.
June 2002. (Format: TXT=29643 bytes) (Obsoletes RFC2543) (Status:
PROPOSED STANDARD)

3263 Session Initiation Protocol (SIP): Locating SIP Servers. J.
Rosenberg, H. Schulzrinne. June 2002. (Format: TXT=42310 bytes)
(Obsoletes RFC2543) (Status: PROPOSED STANDARD)

3264 An Offer/Answer Model with Session Description Protocol (SDP). J.
Rosenberg, H. Schulzrinne. June 2002. (Format: TXT=60854 bytes)
(Obsoletes RFC2543) (Status: PROPOSED STANDARD)

3265 Session Initiation Protocol (SIP)-Specific Event Notification. A.
B. Roach. June 2002. (Format: TXT=89005 bytes) (Obsoletes RFC2543)
(Status: PROPOSED STANDARD)

3266 Support for IPv6 in Session Description Protocol (SDP). S. Olson,
G. Camarillo, A. B. Roach. June 2002. (Format: TXT=8693 bytes)
(Updates RFC2327) (Status: PROPOSED STANDARD)

3267 Real-Time Transport Protocol (RTP) Payload Format and File
Storage Format for the Adaptive Multi-Rate (AMR) and Adaptive
Multi-Rate Wideband (AMR-WB) Audio Codecs. J. Sjoberg, M. Westerlund,
A. Lakaniemi, Q. Xie. June 2002. (Format: TXT=110652 bytes) (Status:
PROPOSED STANDARD)

3268 Advanced Encryption Standard (AES) Ciphersuites for Transport
Layer Security (TLS). P. Chown. June 2002. (Format: TXT=13530 bytes)
(Status: PROPOSED STANDARD)

3274 Compressed Data Content Type for Cryptographic Message Syntax
(CMS). P. Gutmann. June 2002. (Format: TXT=11276 bytes) (Status:
PROPOSED STANDARD)

3283 Guide to Internet Calendaring. B. Mahoney, G. Babics, A. Taler.
June 2002. (Format: TXT=31768 bytes) (Status: INFORMATIONAL)

3284 The VCDIFF Generic Differencing and Compression Data Format. D.
Korn, J. MacDonald, J. Mogul, K. Vo. June 2002. (Format: TXT=64035
bytes) (Status: PROPOSED STANDARD)

3292 General Switch Management Protocol (GSMP) V3. A. Doria, F.
Hellstrand, K. Sundell, T. Worster. June 2002. (Format: TXT=318983
bytes) (Status: PROPOSED STANDARD)

3293 General Switch Management Protocol (GSMP) Packet Encapsulations
for Asynchronous Transfer Mode (ATM), Ethernet and Transmission
Control Protocol (TCP). T. Worster, A. Doria, J. Buerkle. June 2002.
(Format: TXT=18206 bytes) (Status: PROPOSED STANDARD)

3294 General Switch Management Protocol (GSMP) Applicability. A.
Doria, K. Sundell. June 2002. (Format: TXT=18294 bytes) (Status:
INFORMATIONAL)

3295 Definitions of Managed Objects for the General Switch Management
Protocol (GSMP). H. Sjostrand, J. Buerkle, B. Srinivasan. June 2002.
(Format: TXT=95516 bytes) (Status: PROPOSED STANDARD)

3301 Layer Two Tunnelling Protocol (L2TP): ATM access network
extensions. Y. T’Joens, P. Crivellari, B. Sales. June 2002. (Format:
TXT=42756 bytes) (Status: PROPOSED STANDARD)

*** Svenska Internetorganisationer
IIS: Anne-Marie Eklund Löwinder

—————————————————–
Ett nytt regelverk för .se kommer allt närmare. I slutet av juni gick
remissen ut med förslag på nya regler och ett förenklat tvistlösningsförfarande.

Förutom ombuden och remissinstanserna är alla välkomna att komma med
synpunkter före den 15 september då remisstiden går ut.
Förslaget finns på II-stiftelsens webbplats
http://www.iis.se/remisser/3-regler/.
För att ge tillfälle att ställa frågor och få ytterligare förtydliganden bjuder
II-stiftelsen
in till ett rådslag mellan 9 och 12 den 29 augusti på IVA:s konferenscenter på
Grev Turegatan
16 i Stockholm. Anmälan senast den 22 juli till amel@iis.se.
II-stiftelsen ligger också i startgroparna för att dra igång en
kvalitetskontroll av .se-domänen
(DNSTEST) ungefär enligt samma princip som TPTEST. Just nu pågår
upphandlingsfasen
och om allt går enligt planerna kan tjänsten finnas tillgänglig i slutet på
året. Tanken är att II-stiftelsen
ska erbjuda användarna ett enkelt sätt att testa sin egen DNS-konfiguration. Ett
av syftena med
DNSTEST är att kunna höja nivån på .se-domänen och informera om behov av
korrigeringar
utan att för den skull svartlista någon. Läs mer om detta i II-stiftelsens
kravspecifikation på
webben: http://www.iis.se/kravspecDNS.pdf
I höst kommer TPTEST att finnas även för Mac. Det är något som efterfrågats
länge och som nu blivit möjligt sedan PTS (Post- och telestyrelsen) kommit
med tillsammans med II-stiftelsen och Konsumentverket i gruppen som driver
TPTEST.

Se mer på http://www.iis.se/pressmeddelanden/macptstptest.shtml

II-stiftelsen samarbetar med PTS också på andra områden. II-stiftelsen ska
hjälpa PTS med att testa Internets robusthet och tillförlitlighet för
svenska användare. Under sommaren påbörjas arbetet med testspecifikationer
och i höst kommer själva testerna att genomföras.
PTS har fått regeringens uppdrag att genomföra testerna och man har vänt
sig till bland annat II-stiftelsen. Det är Staffan Hagnell som projektleder
arbetet.
Läs mer på webben: http://www.iis.se/pressmeddelanden/robusthet.shtml

*** Visdomsord

*** Samhällsektorer
Myndighets-Sverige: Anne-Marie Eklund Löwinder

——————————————————-
Hur Sverige styrs del 2

I tidigare nummar av NpN har jag berättat om lagrådet, och om
lagrådsremisser. Nu ska vi prata om förordningar. Regeringen utfärdar en ny
förordning. Det beskedet kan för den oinvigde låta väldigt segt,
byråkratiskt och regelstyrt. Nyhetsmässigt låter nya lagar och förordningar
för de allra flesta, ganska tråkigt. Men det är viktiga beslut. Det är ju
genom lagar och förordningar vi slår fast förändringar och fattar beslut om
att de ska träda i kraft. Regeringen tillsätter en utredning är ett annat
uttalande som kan framkalla suckar och himlande ögon hos många. Men
utredningar är ett viktigt instrument i förarbetet till att komma fram till
en ny förordning, att man innan beslut fattas har vänt på alla stenar,
belyst olika alternativ och möjligheter och, ofta genom ett
remissförfarande låtit experter och berörda få komma till tals så att
riksdagens ledamöter kan fatta beslut på goda grunder. Utredningen lämnar
sina förslag i en rapport. Förslagen läggs fram i en proposition för
riksdagen, med följande votering i kammaren, vilket innebär att olika
förordningar kan träda i kraft vid ett bestämt datum.
Även om processen fram till ett beslut kan tyckas vara lång och byråkratisk
är det viktigt för demokratin.
Ny utredning om IT-infrastruktur

Uppdraget till utredningen har varit att medverka till att
förutsättningarna så långt som möjligt skapas för att alla kommuner får en
anslutningspunkt till det nationella öppna stomnätet.
Bakgrunden var att bl.a. IT-kommissionen uppmärksammade regeringen på att
Svenska Kraftnät sannolikt inte skulle kunna fullgöra det uppdrag man fått
av regeringen. Vid årsskiftet 2001/2002 visade det sig att så många som 101
kommuner fortfarande stod utan anslutning till det nationella stomnät som
Svenska Kraftnät fått uppdraget att bygga.
När marknaden avstannat på grund av konjunkturläget ökar förväntningarna på
staten att agera. Givet de förutsättningar som finns agerar kommunerna bra,
och det vore i det läget väldigt olyckligt om staten, likt den privata
marknaden nu tog ett steg tillbaka. Staten måste därför fullfölja sitt
åtagande när det gäller bredbandsutbyggnaden. Utredningens slutsats är att
det innebär bl.a. att uppdraget till Svenska Kraftnät att anlägga ett öppet
nationellt heltäckande stomnät ska bestå. Detta är särskilt viktigt, inte
minst beroende på det förändrade marknadsläget och svårigheterna för
marknadens aktörer att anlägga nät.
Utredaren Peter Roslund har i det slutbetänkande om IT-stomnätet (SOU
2002:55) som fredagen den 31 maj överlämnades till näringsminister Björn
Rosengren lämnat några förslag.
Enligt utredaren är stomnät det viktigaste att åstadkomma. De begränsningar
som fanns i uppdraget till Svenska Kraftnät tillkom i en tid då marknaden
var het och det fanns gott om aktörer med riskvilligt kapital. Tanken var
att Svenska Kraftnät inte skulle konkurrera med andra aktörer högre upp i
värdekedjan och att det skulle finnas klara spelregler. Vertikal
integration och lokala monopol skulle därmed kunna undvikas och konkurrens
på transmissionsnivån ger säkert en snabbare utveckling där. Detta anser
utredningen är principiellt korrekt, men? Nu är situationen en annan.
Enligt utredningen har tillväxten på efterfrågan på svart fiber helt
försvunnit, marknaden består idag mest av byteshandel mellan fiberägare.
Operatörer och företag efterfrågar mer våglängder och kapacitet än svart
fiber.
Många av de orter som återstår är av mindre kommersiellt intresse. Flera av
de aktörer (och tänkbara partners till Svenska Kraftnät) som står för det
nationella stomnätet erbjuder redan idag annat än svart fiber (Vattenfall,
Sydkraft, m.m.).
Innebörden i förslagen är alltså att man frångår några av de krav som fanns
från tidigare utredning om att Svenska Kraftnät ska bygga ut ett nationellt
stomnät med svart fiber till alla kommuners huvudorter på marknadsmässiga
villkor.
Den senaste utredningen lämnar en öppning för Svenska Kraftnät att kunna
liera sig med andra, att Svenska Kraftnät kan samordna med en annan
stödform, för ortssammanbindande nät för att komma till kommunhuvudorten.
Dessutom föreslår man att tiden för Svenska Kraftnät ska förlängas så att
de får åtminstone ytterligare ett år på sig att bli klara. Finansiering
föreslås genom omfördelning av vissa medel som tidigare avsatts för de
beslutade stöden till områdesnät och skattereduktion.
http://www.naring.regeringen.se/propositioner_mm/sou/pdf/sou2002_55.pdf
Är Internet ett hot mot nationell säkerhet?

Internet kan hjälpa demokratin. Men mediet kan lika gärna stjälpa den genom
möjligheterna att sprida desinformation och avsiktligt vilseleda
allmänheten. Det visar en rapport från Styrelsen för psykologiskt försvar.
I rapporten Vilseledning på Internet har forskarna redogjort för olika
tekniker att vilseleda användarna. Och de skräder inte orden. Gunnar
Sjöstedt vid Utrikespolitiska institutet anser att både demokratin och den
nationella säkerheten kan hotas.
Forskarna har tagit fram sexton fall typiska för vilseledning på nätet. Ett
exempel är manipulering av opinionen. Man kan skapa en tillfällig webbplats
för att föra fram felaktiga påståenden i en politiskt känslig fråga.
Svartmålning av politiker är en annan. Internet är också en effektiv kanal
att föra fram propaganda, till exempel i krigssituationer.
Enligt forskarna ligger mycket av ansvaret för att undvika att bli lurad på
den enskilda individen. Det gäller att inte acceptera uppgifterna som
sprids på nätet som sanningar. Partsinlagorna är många på nätet och hackare
kan lätt ersätta befintlig information med förvanskad. Källkritik någon?

Pressmeddelande och rapport finns på
http://www.psycdef.se/nyheter/default.asp?visa=92
http://www.psycdef.se/bibliotek/doc.asp?FileID=62

Framtid för svensk industri

Den s.k. Bennettgruppen presenterade den 21 maj ett antal förslag för att
förbättra den svenska tillväxten. Gruppen ?Framtid för svensk industri? har
presenterat flera konkreta förslag till regeringen och erbjuder sig att
dela det ekonomiska ansvaret för dessa. Just nu pågår flera processer som
påminner om Bennettgruppens. Regeringen driver t.ex. projektet ?Samverkan
för innovationskraft?. Även Svenskt Näringsliv arbetar med
innovationsfrågorna. Dessa projekt ska komplettera varandra och syftet är
att åstadkomma ett forum för öppna diskussioner.

Ny myndighet på säkerhetsområdet

Regeringen har utsett Ann-Louise Eksborg till generaldirektör för
Krisberedskapsmyndigheten (KBM) som ska inrättas från och med den 1 juli i
år. Den nya myndigheten ska ersätta Överstyrelsen för civil beredskap (ÖCB)
och tar också över vissa uppgifter från Styrelsen för psykologiskt försvar
(SPF).

Ann-Louise Eksborg kommer närmast från Statens haverikommission och är
domstolsjurist och tjänstledig lagman i Svea hovrätt, hon har också bland
annat varit rättschef på Försvarsdepartementet.

http://www.regeringen.se/galactica/service=irnews/owner=sys/action=obj_show?c_obj_id=45320

IT-kommissionen

Den 3 juni släpptes IT-kommissionens nya bok “Breddtjänster – ett nytt
skede i IT-politiken, SOU 2002:51” .I samband med det hölls en
presskonferens med Björn Rosengren, näringsminister och ordförande i
IT-kommissionen och Christer Marking, kanslichef. IT-kommissionen lägger
med sin nya bok om Breddtjänster grunden till ett nytt skede i
IT-politiken. Det bygger på de senaste årens satsningar på att ge allt fler
tillgång till PC, Internet och bredband. Rejäla satsningar på att
systematisera och strukturera information ska ge oss utdelning på dessa
tidigare satsningar i form av tjänster i vardagsliv och arbete, tjänster
som är till nytta för alla och gör det enklare för företag att producera
och göra affärer. Breddtjänster är IT-kommissionens beteckning på de
digitala tjänster som kommer en bred krets av användare i samhälle och
näringsliv till del och som bedöms som “viktiga”.

Läs rapporten:
http://www.itkommissionen.se/dynamaster/file_archive/020530/ee89ea2e22eb53bf5264e9c08b53b73c/Breddtj%e8nster.pdf

Mänskliga rättigheter

Den 28 maj öppnade regeringen en ny webbplats om mänskliga rättigheter. På
webbplatsen finns bl.a. information om regeringens arbete med mänskliga
rättigheter samt ett arkiv med publikationer, rapporter, internationella
konventioner m.m. som rör Sverige och de mänskliga rättigheterna.

http://www.manskligarattigheter.gov.se/

IT-incidentrapportering

Regeringen har den 30 maj 2002 beslutat att Post- och telestyrelsen (PTS)
senast den 31 december 2002 ska ha inrättat en rikscentral för
IT-incidentrapportering.
Ytterligare information: http://www.pts.se/

*** Kalendarium
Se http://www.isoc-se.a.se/Kalendarium/

Nytt på nätet maj 2002————————————————————————

Nr. 48 – Maj 2002 Ett nyhetsbrev från ISOC-SE 20 juni, 2002
————————————————————————
NYTT PÅ NÄTET ges ut av ISOC-SE, den svenska avdelningen av Internet
Society. ISOC-SE är en ideell förening där såväl enskilda personer
som organisationer kan bli medlemmar. ISOC-SE vill främja
utvecklingen och användningen av Internet i Sverige.
I NYTT PÅ NÄTET sammanfattas den gångna månadens viktigaste
Internethändelser i Sverige och internationellt. NYTT PÅ NÄTET vänder
sig till alla som intresserar sig för Internets utveckling i Sverige.
NYTT PÅ NÄTET kan hittas på WWW: http://www.isoc-se.a.se/natnytt
För mer information om ISOC-SE och NYTT PÅ NÄTET se sist i brevet.
INNEHÅLL
*** Förord
Redaktören talar
*** Internet Society med underorgan:
ISOC, ISOC-SE, IETF

*** Svenska Internetorganisationer:
NIC-SE, NDR, IIS, BitoS

*** Visdomsord

*** Samhällsektorer
Myndighetssverige
*** Massorna talar
Notering från branschdiskussion

*** Kalendarium
——————————————————————
*** Förord
Tjopp!
Lite sen NPN. Det finns dock anledning till det…jovisst…
Det är visst sommar? En mängd grupper som ville skriva i NPN denna gången
tog lite extra tid på sig. Men genom att vänta så innehåller därför NPN
extra mycket material. Det är trevligt. Jag har också flyttat, byggt om en
lada och varit en hel del utomlands. Strul, strul, mer strul. Just nu, när
jag börjat få vacationmeddelande från folk i Sverige som åkt på
midsommarfirande, sitter jag fortfarande i Washington DC fast i politiska
diskussioner.
Ska livet vara så här? Tja, i vissa fall är det tydligen så. Email kommer
in vare sig man är ledig eller inte. Arbetsuppgifter som genereras av de
som inte har semester kommer in ändå, och frågor från folk i utlandet som
inte firar midsommar kommer också in.
Sedan har vi detta med vacationmeddelanden. Jag börjar bli inte så lite
trött på de som kommer utan att jag bett om det.
En liten tutorial…
Ett vacationmeddelande ska bara skickas OM:
– Det email som det svarar på var explicit addresserat till
den person som vactionmeddelandet gäller (dvs inte om det
var skickat till en mailinglista)
– Det _inte_ finns med en explicit begäran om att _inte_ sådant
ska skickas
Det finns tyvärr alltför många som bryter mot dessa regler. Dels genom
inställningar i programvaran, men också genom att de köper programvara som
bryter mot dessa regler.
Återigen vill jag alltså påpeka att ni som köper programvara måste kolla
att den fungera. Inte ens “enkla” funktioner som att skicka och ta emot
email fungerar alltid.
Sånt måste man kolla i en upphandling.
Med det lilla meddelandet känner jag att jag ska sluta, och detta med att
önska alla en trevlig midsommar!
paf
P.S. Jo, en sak till, till förra NPN så bad jag folk skicka små historier.
Det gjorde några stycken. Det tycker jag ni ska fortsätta med.
*** Internet Society med underorgan:
ISOC: Olle Thylander
—-
Ledamöterna i Board of Trustees utsedda
Resultaten av valen till ISOCs styrelse (Board of Trustees) i dess nya
sammansättning är nu klara och så här blev det:
Nya ledamöter utsedda av standardsorganisationerna IETF och IAB blev Fred
Baker (för 3 år) och Eric Huizer (för 2 år).
Nya med mandat från ISOCs medlemsorganisationer är Toshio Miki (3 år),
Glenn Ricart (3 år), Latif Ladid (2 år) och Östen Frånberg (2 år).
Vi har alltså fått en svensk i ISOCs styrelse.
Slutligen har ISOCs olika chapters för första gången fått utse en ledamot i
styrelsen och det blev denna gång Veni Markovski (på 3 år).
Valda sedan tidigare är styrelsens ordförande Brian E. Carpenter (t o m
2003), Rosa M. Delgado (t o m 2003), Barbara Fraser (t o m 2003), Christine
Maxwell (t o m 2003), Wawa Ngenge (t o m 2003) samt Alan Greenberg (t o m
2004), Don Heath (t o m 2004), Kees Neggers (t o m 2004) och George
Sadowsky (t o m 2004).
För mer information om valet, se
http://www.isoc.org/members/vote/2002election/ .
IEEE pris till Steve Crocker
Den kända organisationen IEEE (Institute of Electrical and Electronics
Engineers) har med ett pris uppmärksammat de insatser som gjorts av Steve
Crocker. Som en av de absoluta Internet-pionjärerna har Steve Crocker
verksamt bidragit till framväxten av TCP-protokollet, och han lär vara den
som ursprungligen gett namn åt de nu så välkända RFC-dokumenten (Requests
for comments).
För mer information, se
http://www.isoc.org/isoc/media/releases/020605pr.shtml.
Dags för INET2002
Den 18 juni startar årets INET-konferens i Washington. Se det definitiva
programmet på http://www.inet2002.org/inet-program.html .
ISOC-ECC
Samarbetsorganisationen för europeiska chapters (ISOC-ECC) hade ett möte i
Coruña (Spanien) i slutet av april 2002 och diskuterade bl a ISOCs nya
organisation (som man vill göra mer demokratisk) och förslagen att
reformera ICANN.
Organisationen försöker också förändra sig själv och diskuterar ett nytt
förslag till stadgar. Mer information finns på organisationens webbsite,
http://www.isoc-ecc.org/.
ENUM
IETF och ITU tycks i slutet av maj ha nått en överenskommelse om hur man
vill hantera ENUM. Mer information finns bl a hos RIPE:
http://www.ripe.net/enum/.
ISOC-SE: Olle Thylander
——-
ISOC-SEs ordförande Östen Frånberg har blivit invald i den internationella
ISOC-organisationens styrelse (Board of Trustees). Se pressmeddelande från
ISOC-SE på http://www.isoc-se.a.se/Pressmed/OFranberg.html.
IETF: Patrik Fältström (http://www.ietf.org)
—-
Nya RFC:er:
3114 Implementing Company Classification Policy with the S/MIME
Security Label. W. Nicolls. May 2002. (Format: TXT=27764 bytes)
(Status: INFORMATIONAL)

3270 Multi-Protocol Label Switching (MPLS) Support of Differentiated
Services. F. Le Faucheur, L. Wu, B. Davie, S. Davari, P. Vaananen, R.
Krishnan, P. Cheval, J. Heinanen. May 2002. (Format: TXT=137960
bytes) (Status: PROPOSED STANDARD)

3272 Overview and Principles of Internet Traffic Engineering. D.
Awduche, A. Chiu, A. Elwalid, I. Widjaja, X. Xiao. May 2002. (Format:
TXT=190384 bytes) (Status: INFORMATIONAL)

3276 Definitions of Managed Objects for High Bit-Rate DSL – 2nd
generation (HDSL2) and Single-Pair High-Speed Digital Subscriber Line
(SHDSL) Lines Processing. B. Ray, R. Abbi. May 2002. (Format:
TXT=122991 bytes) (Status: PROPOSED STANDARD)

3282 Content Language Headers. H. Alvestrand. May 2002. (Format:
TXT=14022 bytes) (Obsoletes RFC1766) (Status: DRAFT STANDARD)

3285 Using Microsoft Word to create Internet Drafts and RFCs. M.
Gahrns, T. Hain. May 2002. (Format: TXT=34556 bytes) (Status:
INFORMATIONAL)

3286 An Introduction to the Stream Control Transmission Protocol
(SCTP). L. Ong, J. Yoakum. May 2002. (Format: TXT=22644 bytes)
(Status: INFORMATIONAL)

3289 Management Information Base for the Differentiated Services
Architecture. F. Baker, K. Chan, A. Smith. May 2002. (Format:
TXT=239041 bytes) (Status: PROPOSED STANDARD)

3290 An Informal Management Model for Diffserv Routers. Y. Bernet, S.
Blake, D. Grossman, A. Smith. May 2002. (Format: TXT=129443 bytes)
(Status: INFORMATIONAL)

3291 Textual Conventions for Internet Network Addresses. M. Daniele,
B. Haberman, S. Routhier, J. Schoenwaelder. May 2002. (Format:
TXT=43564 bytes) (Obsoletes RFC2851) (Status: PROPOSED STANDARD)
*** Svenska Internetorganisationer
IIS: Anne-Marie Eklund Löwinder
—-
Sedan senaste numret av Nytt På Nätet har programmet börjat klarna för
Internetdagarna, ytterligare principer för nya domännamnsregler har
fastställts och II-stiftelsen har publicerat en statusrapport om arbetet
med Secure DNS.
Programmet för Internetdagarna 2002 finns på
http://www.iis.se/Internetdagarna. Än så länge är det översiktsprogrammet
som är helt klart. Sidan kommer att uppdateras löpande allt eftersom talare
och programpunkter blir fastställda. Glöm inte att boka den 8-9 oktober då
konferensen genomförs på Folkets Hus i Stockholm.
Nytt för i år är bland annat ett samarbete med Stockholms stads TIME-vecka.
Internetdagarna blir en del av TIME.STOCKHOLM där staden marknadsför
Stockholm som ett center för Telekom, IT, Media och Entertainment (TIME).
Se http://www.time.stockholm.se.
I förra veckan publicerade II-stiftelsen en statusrapport om Secure DNS. Se
http://www.iis.se/dnssecstatus2002.shtml. II-stiftelsen driver projektet
för att på sikt kunna införa DNSSEC i .se-domänen. Arbetet leds av
Anne-Marie Eklund Löwinder i samarbete med NIC-SE och CR&T. Nästa etapp i
projektet är att formulera tekniska och administrativa krav på en
registratur. Man väntar också på IETF-mötet i juli för att sedan utforma en
testmodell. Testdrift skulle kunna ske vid årsskiftet 2002/2003 och skarp
drift kan påbörjas under 2004.
Vid II-stiftelsens senaste styrelsemöte den 21 maj slogs ytterligare några
principer fast för de nya domännamnsreglerna. Bland annat att de ska vara
baserade på samma principer som Icanns UDRP vad gäller skydd av
näringskännetecken och att skyddet för geografiska ord kommer att
försvinna. Styrelsen menade också att behovet av särskilda övergångsregler
i samband med införandet av regler 3.0 är begränsat då reglerna går i en
liberaliserande riktning. Som sagts tidigare kommer regelverket tillsammans
med allmänna villkor och förslag på tvistlösningsförfarande i sin helhet
att presenteras före juni månads utgång för en remissomgång under sommaren.
Läs mer om de senaste regelprinciperna och hur de motiveras i sammandraget
från styrelsemötet, http://www.iis.se/sammandrag/s-drag2.shtml.
Arbetet med TPTEST går vidare. Post- och telestyrelsen, PTS, har visat
intresse att tillsammans med II-stiftelsen och Konsumentverket vara med och
driva TPTEST. Närmast i tiden ligger då att ta fram en Mac-klient av
programmet.
NIC-SE: Anette Hall
——
Ny VD:
Nu har Per-Olof Josefsson börjat som VD på NIC-SE.
Se http://www.nic-se.se/pressmeddelandenyvd.shtml
Utvecklare:
Patrik Wallström och Per Nehard har börjat som utvecklare på
teknikavdelningen.
Allmänna Villkor:
NIC-SE kommer under slutet av juni månad att göra ett utskick till samtliga
domännamnsinnehavare med information om ändring i allmänna villkor. Mer
information kommer när utskicket görs.
Ombudsnummer:
Ni som har både gamla och nya ombudsnummer kommer att kunna logga in på
både Ert gamla och nya ombudsnummer fram till och med den 31 augusti 2002
då det gamla ombudsnummret kommer att tas ur funktion.
Frågor angående ombudsnummret kan ställas till vip@nic-se.se.
Sommartid:
Mellan den 1 juni och 31 augusti har NIC-SE sommartid.
Se http://www.nic-se.se/omnicse.shtml
Statistik:
Under maj månad 2002 registrerades 1329 st domännamn under .se
Se http://www.nic-se.se/tillvaxt.shtml
Nöd:
Beslut från NÖD föregående månad.
Se http://www.iis.se/nod/
NDR: Hans Niklasson

Den 16 maj hölls det sista mötet med det nuvarande NDR. De medlemmar av NDR
som inte är med i AG 3.0 uppdaterades med de senate ändringarna i reglerna.
Sedan någon månad tillbaka förs det aktiva arbetet med 3.0 i en av
II-Stiftelsen särskilt utsedd arbetsgrupp, “AG3.0”, där NDR representeras
av Petter Rindforth och Hans Niklasson. Arbetet skall vara slutfört till
den 12 juni. En av de större förändringarna är att reglerna försvinner som
sådant och ersätts av ett utökat allmänna villkor.
I övrigt ligger arbetet med 3.0 i linje med tidsramarna och remiss bör
kunna gå ut under sommaren. Det nya NDR skall presenteras inom kort.
BitoS: Mikael Pawlo
——
[Redaktören skriver: BiTOS var en av de organisationer som initierade och
organiserade en branschdiskussion kring ‘Farligt innehåll på Internet’ den
24 maj 2002.
Anteckningar från mötet kan hittas sist i detta dokument.]
*** Visdomsord

*** Samhällsektorer
Myndighets-Sverige: Anne-Marie Eklund Löwinder

——————————————————-
Näringsdepartementet

I samband med vårbudgeten ges en kort och samlad beskrivning av
inriktningen av regeringens politik inom Näringsdepartementets områden,
bl.a. för IT, tele och Post. Riksdagen har anvisat 995 miljoner kronor för
2002.
Man säger att målet för IT, tele- och postpolitiken är att alla ska ha
tillgång till en samhällsekonomiskt effektiv och långsiktigt hållbar
infrastruktur och därtill hörande samhällstjänster. Riksdagen har
preciserat detta mål i det IT-politiska målet, i de telepolitiska målen och
i det postpolitiska målet. Därutöver ska finnas en grundläggande
kassaservice i hela landet.
Regeringen genomför och följer upp den IT-handlingsplan som beskrivs i
IT-propositionen. Regeringens arbete för att öka tillgängligheten till
IT-infrastruktur med hög överföringskapacitet (bredband) fortsätter.
Uppbyggnaden av ett stomnät som förbinder landets kommunhuvudorter är en
central del i detta, och bland annat verkar en särskild utredare för att
alla kommuner verkligen kunna kopplas upp mot ett sådant nät (Dir 2001:99,
IT-stomnät till vissa kommuner).
Utnyttjandet av stöden till kommunerna för utbyggnad av lokala och
ortssammanbindande nät har tagit fart i Norr- och Västerbottens samt
Gotlands län. Det pågår dock ett intensivt arbete i landets kommuner för
att färdigställa de kommunala IT-infrastrukturprogram som är en
förutsättning för att kunna ta del av stöden.
Läs mer om innehållet i propositionen på

http://www.naring.regeringen.se/bp2002/index.htm

Försvarsdepartementet

Försvarsdepartementet har lämnat tilläggsdirektiv till Utredningen om en ny
myndighet med planeringsuppgifter för beredskapen mot svåra påfrestningar
på samhället i fred och för höjd beredskap (Fö2001:04). Utredaren skall
inom ramen för sitt arbete med organisering och dimensionering av
Krisberedskapsmyndigheten utöver vad som framgår av (dir. 2001:84), utgå
från vad regeringen anfört om myndighetens arbetsuppgifter i proposition
2001/02:158 Samhällets säkerhet och beredskap under avsnitt 8 En struktur
vid fredstida krishantering och för civilt försvar, avsnitt 12 Vissa frågor
om civil internationell fredsfrämjande, förtroendeskapande och humanitär
verksamhet samt avsnitt 17 Regeringens strategi för informationssäkerhet i
samhället och skydd av samhällsviktiga, IT-beroende system. I arbetet med
arbetsuppgifterna i avsnitt 17 skall utredningen beakta de hot som
informationsoperationer kan utgöra mot samhället.
Min högst personliga uppfattning är att den sista punkten nog kan betraktas
som bakläxa från regeringen.

Kommittédirektiven dir 2001:84 resp. 2002:50 finns att hämta på
http://rixlex.riksdagen.se

Propositionen Samhällets säkerhet och beredskap finns att hämta på
http://forsvar.regeringen.se/propositionermm/propositioner/pdf/p200102_158.pdf

Försvarsberedningen anordnar – i samverkan med Centrum för
Informationsoperationsstudier vid Försvarshögskolan (CIOS) – en hearing den
21 maj för medierna om svensk förmåga att upptäcka och motstå en
cyberattack. Syftet är att ha ett fortsatt fokus på säkerhetsfrågorna i
Sverige och svensk politik.

http://www.regeringen.se/galactica/service=irnews/action=obj_show?c_obj_id=44861

http://www.regeringen.se/galactica/service=irnews/owner=sys/action=obj_show?c_obj_id=44861
IT-kommissionen

Den nyligen publicerade rapporten Vårt digitala tjänstesamhälle vision
2011 + är en spännande och kreativ dokumentation av visioner och
reflektioner om önskvärda framtider i ett digitalt tjänstesamhälle från en
hearing som IT-kommissionen höll 24-25 september 2001. På ca 350 sidor
beskrivs IT-samhället utgående från två viktiga förutsättningar, nämligen
att alla har tillgång till ?bredband? med mycket hög kapacitet och att all
önskvärd information finns tillgänglig i digital form. Rapporten ligger
uppdelad i ett antal mindre delar på IT-kommissionens webbplats.
www.itkommissionen.se
Post- och telestyrelsen m.fl

Konsumentverket, Konkurrensverket och Post- och Telestyrelsen riktar i en
gemensam rapport svidande kritik mot landets ?bredbandsleverantörer?.
Bl.a. konstaterar myndigheterna att:
– Konsumenternas valmöjligheter mellan olika ADSL-operatörer är begränsade.
– Bredbandsmarknaden är svår att överblicka för konsumenterna.
– Hushållens ekonomiska möjligheter att skaffa bredband är en faktor som
ofta hamnar i skymundan.
I rapporten riktar man också ett antal råd till konsumenter som har för
avsikt att skaffa en s.k. ?bredbandsanslutning?.
Rapporten som har rubriken Alltid på! Bredbandsmarknaden ur ett
konsumentperspektiv, finns bl.a. att hämta på

http://www.konsumentverket.se/Documents/ekonomi/bredband_rapport_02.pdf
PTS har vidare i en annan rapport, Konkurrensen i accessnätet, konstaterat
att möjligheten att hyra nätkapacitet i form av datatrafik i accessnätet,
bitströmstillträde, efterfrågas av många operatörer. Telelagen bör enligt
PTS ändras så att Telia blir skyldig att låta andra operatörer hyra
nätkapacitet i form av höghastighetsanslutning, som ADSL, på
icke-diskriminerande villkor och till kostnadsorienterade priser. Detta och
andra förslag finns i rapporten som går att hämta på

http://www.pts.se/dokument/getFile.asp?FileID=2851
Statskontoret

Statskontoret har slutit ramavtal med åtta leverantörer av programvaror och
tjänster. Avtalen är ett resultat av den upphandling som Statskontoret har
genomfört för statliga myndigheter, kommuner och landsting.
Ramavtalen omfattar programvaror med stor spridning i förvaltningen som
kontorsstöd, operativsystem och antivirusskydd. Det är alltså sådana
program som i princip finns på varje dator i en organisation. Dessutom
ingår andra typer av programvaror t.ex. databashanterare, diarieföring och
vissa stödtjänster. S.k. freeware och Open Source- produkter och tjänster
har också efterfrågats i upphandlingen. Ramavtalen omfattar produkter från
många olika tillverkare. Bl.a. ingår programvaror från Lotus, Microsoft och
Novell. Dessa är stora leverantörer till förvaltningen och Statskontoret
har därför särskilda överenskommelser med dessa företag om rabatter m.m.
Dessa villkor återspeglas i priserna i ramavtalen.

Omsättningsmässigt beräknas avtalen omsätta ca 250 miljoner per år. De
gäller från maj 2002 och två år framåt.

Mer information finns på
http://www.statskontoret.se/pressrum/press/2002/press020429.htm

Läs också utvärderingsrapporten http://www.statskontoret.se/pdf/2002103.pdf
Intressant att notera är dessutom att Statskontoret planerar en förstudie
om Open Source m.m och vad det kan innebära för förvaltningen. Trägen
vinner?
Styrelsen för psykologiskt försvar

Var tredje svensk skulle söka information på nätet när en olycka har hänt.
Var femte skulle besöka kommunens webbplats. Därmed hamnar kommunen på
första plats när medborgaren väljer ?kriskanal? på webben. Detta visar en
ny studie från Styrelsen för psykologiskt försvar, Kommunens hemsida vid en
kris. Studien visar också att nättidningarna fortfarande har en stark
ställning. Räddningstjänstens och polisens webbplatser hamnar längre ner på
listan. http://www.psycdef.se/bibliotek/doc.asp?FileID=59

Riksskatteverket

Totalt 411 000 deklaranter valde i år att lämna sin deklaration via
Internet, visar en slutlig sammanställning från Riksskatteverket (RSV). Det
måste betecknas som ett mycket bra resultat med tanke på att detta var
första året med nätdeklaration. De som i år för första gången kunnat
använda den elektroniska deklarationen är de deklaranter som enbart skulle
godkänna de förtryckta uppgifterna på deklarationen. Tjänsten har fungerat
bra under hela deklarationsperioden, utan tekniska problem eller besvärande
köbildningar. Även den sista deklarationsdagen fungerade systemet
problemfritt enligt Riksskatteverket. Nu kommer myndigheten att inleda
arbetet med att vidareutveckla tjänsten till 2003. Den kommer då att
omfatta fler grupper och ge möjlighet att ändra och lägga till uppgifter i
deklarationen, exempelvis möjlighet att yrka avdrag för resor till och från
arbetet.
http://www.rsv.se/pressmeddelanden/02/press20020503a.html

Svenska kommunförbundet

Den förväntade bristen på arbetskraft i framtiden, effektiviseringskrav och
viljan att förbättra servicen till medborgare och näringsliv är några skäl
till att intresset för och diskussionerna kring offentlig elektronisk
service eller e-service ökar. Osäkerheten inför hur den offentliga
förvaltningen ska hantera genomförandet är stor, eftersom det kommer
innebära stora förändringar för såväl verksamhet och organisation som för
teknikval. I grunden handlar e-service om att fortsätta det långsiktiga
arbetet att effektivisera förvaltningen.

På sin webbplats vänder sig Svenska kommunförbundet sig till den som söker
en orientering om vad kommunal e-service innebär och till den som är i ett
utvecklingsarbete och som söker goda exempel på kommunala elektroniska
tjänster och på hur andra kommuner strategiskt arbetar med arbetssätt och
organisation för att påsikt kunna erbjuda en högre grad av
“självbetjäning”. På lite längre sikt ska högre grad av interaktivitet
erbjudas via webben i form av diskussionsmöjligheter och möjlighet att
publicera egna bidrag.

http://www.lf.svekom.se/it/eservice/
Svenska kommunförbundet har vidare skapat en egen webbplats för
bredbandsinformation.
På dessa sidor hittar man material kring IT-infrastrukturutbyggnaden och
kommunernas roll i dessa sammanhang. Här ska man också kunna hitta:
– Fakta om statens bredbandssatsning
– Stöd i att tolka de olika förordningarna
– Exempel på hur andra kommuner gjort
– Diskussionsforum för knepiga policyfrågor
– Kontakt med kommunförbundets IT-strateger för råd och stöd
– Information från rådslag med övriga parter i bredbandsutbyggnaden
– Bredbandsutbyggnaden i andra länder
http://www.lf.svekom.se/it/bredband/
*** Kalendarium
Se http://www.isoc-se.a.se/Kalendarium/
*** Massorna Talar

Noteringar från branschdiskussion: Mikael Pawlo
——————————————-

Noteringar från branschdiskussion kring
‘Farligt innehåll på Internet’
den 24 maj 2002
förda av Patrik Hiselius för BitoS
Sammanfattning
· Frågan kan ställas om samhället har tappat kontrollen och inte längre
klarar att beivra ett antal typer av brott, däribland barnpornografi.
· Problemet med barnpornografi på Internet är inte någon ovilja från
operatörerna att ta bort det som hittas. Problemet är istället att samma
bilder fortsatt går att hitta via andra länkar. Rädda Barnens ganska
omfattande insatser syftar till att skydda barn mot övergrepp.
Barnpornografiska bilder är brottsdokument.
· Kan branschen, i vid bemärkelse, gemensamt göra någonting för att
hantera situationen? Går det, med start i dagens sittning, att finna en
minsta gemensam nämnare?
· Fokus i diskussionen bör ligga på vad som är ‘lagligt respektive
olagligt’ istället för vad som är ‘farligt’ innehåll på Internet.
· Det behövs utbildning av föräldrar, lärare och andra vuxna om hur
Internet fungerar och om vad som finns på nätet.
· Det flyter oerhörda mängder information genom operatörernas nät och det
finns ingen praktisk möjlighet att gå igenom allt material som passerar.
Det vore dock bra om operatörerna kunde hjälpa till med spårbarhet. Den
enskilde måste dock fortsatt ha möjlighet att agera anonymt. Det noterades
att alla krav på operatörer att spara data leder till höga kostnader och
att dessa kostnader bör tas av samhället.
· Föreslogs upprättande av en ‘Task Force’ med syfte att ta fram förslag
till horisontella åtgärder.
Bakgrund och deltagare

TV4 hade i maj 2002 ett reportage om barnpornografi i s.k. ‘newsgroups’ på
Internet. Operatörer fick stå till svars i media för sin verksamhet. Med
anledning av nämnda reportage väcktes idén till en bred branschdiskussion
vilken genomfördes i samarbete mellan branschorganisationerna BitoS och
IT-företagen.
Anföranden
Mikael Pawlo, BitoS, Initiativtagare till seminariet
Pawlo hälsade välkomna till en viktig diskussion om ett svårt och mycket
allvarligt problem, barnpornografi och annat ‘Farligt innehåll på
Internet’. Pawlo hänvisade till angivna reportage på TV4 och den
efterföljande debatten. I reportaget uppmärksammades att barnpornografi
kan ha spridits via nyhetsgrupper hos Internetoperatörer. I debatten
återkommer ofta frågan om ansvaret för så kallat “farligt innehåll”
oavsett om det handlar om våldsamma datorspel eller barnpornografi. Pawlo
pekade på att diskussionen känns igen och återkommit årligen från
barnmiljörådets tid på åttiotalet till den moderna interneteran. Frågan är
om branschen, i vid bemärkelse, gemensamt kan göra någonting för att
hantera situationen. Går det, med start i dagens sittning, att finna en
minsta gemensam nämnare?

Ylva Hambraeus-Björling, för IT-företagen

Hambraeus-Björling beskrev nyttan av att engagera sig i branschföreningar
och de grundvärderingar som präglar organisationen IT-företagen. Dessa
grundvärderingar handlar om en fri marknad och en fri konkurrens, respekt
för ingångna avtal, att självreglering ofta är bättre än reglering,
kundnyttan i centrum samt kompetens och utveckling ävensom hos
allmänheten. Det behövs, menade Hambraeus-Björling, en utbildning av
föräldrar, lärare och andra vuxna om hur Internet fungerar och om vad som
finns på nätet och hon exemplifierade med det danska projektet om ett
‘Internet-körkort’.

Erik Hörnfeldt, för BitoS

Hörnfeldt informerade om branschföreningen BitoS som har som en av sina
huvuduppgifter att bygga förtroende för Internet. Hörnfeldt menade att
fokus i diskussionen bör ligga på vad som är ‘lagligt respektive olagligt’
istället för vad som är ‘farligt’ innehåll på Internet. Det finns mycket
pornografi som är laglig, barnpornografi är det definitivt inte. Reportage
såsom det i TV4 nyss väcker panik hos såväl allmänhet som hos aktörerna.
De sistnämnda ser en risk för drakoniska lagstiftningsåtgärder. Hörnfeldt
menade att vi måste vara försiktiga med att ändra i grundlagen.

Hörnfeldt avslutade med ett antal frågor. Finns den någon uppföljning av
vad lagändringen som kriminaliserade innehav av barnpornografi medfört?
Har Internet medfört en ökning av barnpornografi eller har den tekniska
utvecklingen endast fört med sig att också normala människor snubblar över
sådant?

Per-Erik Åström, för Rädda Barnen

Åström inledde med att peka på att det finns en skräck för pedofiler i
samhället. Han anförde att endast en absolut minoritet av dem som
konsumerar barnpornografiska bilder är pedofiler. Problemet med
barnpornografi på Internet är inte någon ovilja från operatörerna att ta
bort material som hittas. Operatörerna agerar snabbt. Det finns ett mycket
gott samarbete mellan Rädda Barnen och operatörerna. Problemet är istället
att samma bilder fortsatt går att hitta via andra länkar. Ett annat
problem är att även om den person som spritt vissa bilder satts bakom lås
och bom, bilderna fortsätter att spridas över nätet. Samma bilder
återkommer på olika och nya servrar. Ytterligare ett problem med
barnpornografi är att det ofta ligger dolt under oskyldiga domäner. Vem
som helst kan snubbla över barnpornografiska bilder. Föräldrar har ett
ansvar i att tala med sina barn om detta och att försöka förklara.

Rädda Barnens ganska omfattande insatser syftar till att skydda barn mot
övergrepp. Barnpornografiska bilder är brottsdokument. Detta förklarar
varför Rädda Barnen inte alls engagerar sig mot tecknad barnpornografi.

Det finns ett globalt samarbete mot barnpornografi som använder sig av den
senaste tekniken. EU:s och andras satsningar på filterteknik är dock
bortkastade pengar, tekniken fyller inte sitt ändamål.

Åström anförde slutligen att frågor kring etableringskrav för ISP:er, krav
på loggnings-tider, beskattning av Internet-branschen etc inte är Rädda
Barnens sak men att andra jobbar med dylika frågor.

Dr Sarah Philipson, i samarbete med ECPAT

Philipson presenterade en OH-serie som framtagits i samarbete med ECPAT
under rubrikerna ‘När det är nödvändigt att affärsutveckla marknaden –
Problembilden – Reaktiv eller proaktiv hållning?’;

Philipson menade att fråga kan ställas om inte samhället tappat kontrollen
och inte längre klarar att beivra ett antal typer av brott såsom
terrorism, sexuell exploatering av barn och barnpornografi, penningtvätt,
immaterialrättsintrång. Som exempel anförde hon att Bin Laden styr(de) sin
operation över Internet, att ryska barn erbjuds för ‘adoption’ över
Internet och att ‘Harry Potter’-filmen fanns nedladdningsbar innan den
hade släppts. Philipson pekade på risken för politiska utvecklingar som
hotar öppenheten och interaktiviteten på Internet. Kunderna behöver en
Internetleverantör de har förtroende för. Philipson pekade på att vissa
operatörer, de som äger s.k. ‘back-bone’ nät, är centralt placerade i
Internets värdekedja och därför är naturliga angreppspunkter för
‘handlingskraftiga’ politiker. Också kreditkortsföretag spelar en central
roll.

Philipson förespråkade en proaktiv hållning från industrins sida och
förordade en global hög-nivå ‘Task Force’ med syfte att ta fram förslag
till horisontella åtgärder, täckande också annat än just barnpornografi,
samt förslag till en eventuellt permanent organisation och dess
finansiering. Philipson förespråkade en närmare angiven form av ‘påtvingad
självreglering’, ett kontraktuellt system av ‘codes-of-conduct’ av typen
ISO 9000 för säkerhet. Backbone Service Providers och kreditkortsföretagen
bör härvid spela en central roll.

Genom att delta i ett sådant arbete skulle aktörerna kunna möta hotbilden
och erbjuda den säkerhet och trygghet som politiker och medborgare kräver.

Kurt Erik Lindqvist, för SOF

Lindqvist inledde med att påtala att frågan om farligt innehåll på
Internet inte är en fråga för SOF vars uppgift istället är att diskutera
operativa och tekniska frågor.

Lindqvist belyste vilka oerhörda mängder information som flyter genom
operatörernas nät. Operatörerna har helt enkelt ingen praktisk möjlighet
att gå igenom allt material som passerar. Operatörer skall inte heller ur
yttrandefrihetssynpunkt utföra rättsvårdande myndigheters arbete.
Operatörernas Abuse-verksamhet kostar en hel del men de attacker som sker
på operatörernas nät kostar mångdubbelt mer.

Lindqvist menade att mycket handlar om att utbilda allmänheten om
Internet.
Diskussionen och fortsättningen

I den efterföljande vitala diskussionen anfördes bland annat följande;

– I Singapore har man gjort ett försök med ett mega-filter men fått ge upp
tanken.

– Den nya e-handelslagen som träder i kraft den 1 juli 2002 ställer krav
på operatörer att agera mot olagligt innehåll när dessa på närmare angivet
sätt fått kännedom om det olagliga innehållet.

– Det är idag mycket svårt att identifiera vem som ligger bakom visst
innehåll. Det vore bra med en ISO 9000 standard för spårbarhet.

– Alla bör få ett ‘Internet-id’. – Det är sannolikt tekniskt ogenomförbart
pga skalbarhetsproblem.

– Det vore bra om operatörerna kunde hjälpa till med spårbarhet, men den
enskilde måste fortsatt ha möjlighet att agera anonymt.

– Det bör noteras att alla krav på operatörer att spara data leder till
höga kostnader och att dessa kostnader bör tas av samhället.

– Journalister måste ta sitt ansvar och inte driva operatörer till att
censurera nätet.

– Lagändringar har inte påverkat mängden barnpornografi på nätet.

– Polisen har inte tillräckligt med resurser.

– TV4-reportaget gick snett.

– Vi bör införa ‘Internet-körkort’.

– Vi behöver en ‘Internetombudsman’.

– Våldsskildringsrådet har fått en hel del medel från EU för ett projekt
som kommer att medföra löpande kontakter med branschen.

– 3WConsortium har under många år bedrivit ett arbete med klassificering
av innehåll i syfte att mottagaren skall kunna avgöra vilket material han
vill ta del av eller inte. Tyvärr har dock väldigt lite hänt i praktiken,
till del eftersom mycket av tekniken skyddas av patent. Det bör dock
finnas en möjlighet att marknadsföra klassificeringstjänster till
allmänheten.

– EU:s ‘Internet Action Plan’ vidareutvecklas nu. Det handlar om
upplysning till allmänheten, till föräldrar och till lärare m fl, och
skall genomföras i samarbete med Internet-organisationerna.

– Ansvaret på Internet har individualiserats, vi behöver därför möjlighet
till spårbarhet samt också bred information till användare och ett
grundskydd i allas datorer. Surfborgarmärken är ett förslag. En ‘Task
Force’ bör upprättas för att formulera budskap till politikerna.

Mikael Pawlo tackade för det stora intresset och en givande diskussion.
Han noterade att flera föreslagit någon typ av ‘Task Force’ och att det
kan finnas anledning för branschen att försöka samlas kring en sådan.

Nytt på nätet april 2002————————————————————————

Nr. 47 – April 2002 Ett nyhetsbrev från ISOC-SE 10 maj, 2002
————————————————————————
NYTT PÅ NÄTET ges ut av ISOC-SE, den svenska avdelningen av Internet
Society. ISOC-SE är en ideell förening där såväl enskilda personer
som organisationer kan bli medlemmar. ISOC-SE vill främja
utvecklingen och användningen av Internet i Sverige.
I NYTT PÅ NÄTET sammanfattas den gångna månadens viktigaste
Internethändelser i Sverige och internationellt. NYTT PÅ NÄTET vänder
sig till alla som intresserar sig för Internets utveckling i Sverige.
NYTT PÅ NÄTET kan hittas på WWW: http://www.isoc-se.a.se/natnytt
För mer information om ISOC-SE och NYTT PÅ NÄTET se sist i brevet.
INNEHÅLL
*** Förord
Redaktören talar
*** Internet Society med underorgan:
IETF

*** Svenska Internetorganisationer:
IIS, BitoS

*** Visdomsord

*** Samhällsektorer
Myndighetssverige
*** Massorna talar
Jonas Hollander
Jacob Palme
BitoS öppna brev till Näringsdepartementet
Final för Mikrobetalningar
Det stora Internetpriset
Död åt pomperipossa
Branschdiskussion om farligt innehåll på Internet

*** Kalendarium
——————————————————————
*** Förord
Tjopp!
Innan jag börjar med mitt vanliga svammel vill jag påpeka två saker:
(1) Det finns en ny sektion i detta NPN som heter “Massorna Talar”. Ni kan
hitta den sist i detta NPN. Det är mycket enkelt att komma med i denna
sektion. Skicka text till mig. Det kan också hända (som i detta nummer av
NPN) att längre texter eller inlägg som organisationer som är med i NPN
redan vill ha med hamnar där.
(2) 24 maj kommer det arrangeras en diskussion om farligt innehåll på
Internet. Det är ett samarrangemang mellan IT-Företagen, BitoS, IETF, Rädda
Barnen, SOF, ISOC-SE, II-stiftelsen, Stockholms Handelskammare /
E-handelskammaren, Buspi (Barn- och ungdomssiter på Internet) och andra.
Initiativet togs av Mikael Pawlo. Ni hittar inbjudan i delen “Massorna
Talar”.

Nu åter till det vanliga programmet:
Början av veckan var jag i New York två dagar. Bodde i ett hotell som vette
mot platsen där World Trade Center låg. Ruggigt. Jag såg aldrig husen i
verkligheten (var bara längre upp på Manhattan de gånger jag varit i NY
tidigare), men man förstår att det var stora hus. Riktigt stora.
En stor öppen plats återstår. Rälsen från tunnelbanan syns längst ner i
gropen, och att förstå att husen var tre gånger högre än de som ligger
angränsande är svårbegripligt. Vilken mängd byggnadsmassor som de schaktat
bort.
I det arbete jag gör åt National Academy of Sciences hjälper jag lite med
en rapport om vad som hände på Internet den 11 September och en sak är
klar, DNS-systemet märkte inte ens av det som hände. Applikationer som tex
websited CNN.com hade problem med ökande mängden anslutningar, men DNS hade
inga problem.
Det är större problem med programvara som inte beter sig korrekt, eller
operatörer som konfigurerar sin utrustning fel.
Mer om det i en rapport som visst ska vara klar i december eller så (en
annan än den som handlar om 11 september) om DNS och Navigering på Internet.
Tills dess, eller i varje fall resten av dagen, kommer jag njuta av en
ledig fredag i ett blåsigt, men soligt, Östra Färs.
paf
*** Internet Society med underorgan:
IETF: Patrik Fältström (http://www.ietf.org)
—-
Nya RFC:er:
3242 RObust Header Compression (ROHC): A Link-Layer Assisted Profile
for IP/UDP/RTP. L-E. Jonsson, G. Pelletier. April 2002. (Format:
TXT=49007 bytes) (Status: PROPOSED STANDARD)
3243 RObust Header Compression (ROHC): Requirements and Assumptions
for 0-byte IP/UDP/RTP Compression. L-E. Jonsson. April 2002. (Format:
TXT=12451 bytes) (Status: INFORMATIONAL)
3251 Electricity over IP. B. Rajagopalan. 1 April 2002. (Format:
TXT=18994 bytes) (Status: INFORMATIONAL)
3252 Binary Lexical Octet Ad-hoc Transport. H. Kennedy. 1 April 2002.
(Format: TXT=25962 bytes) (Status: INFORMATIONAL)
3254 Definitions for talking about directories. H. Alvestrand. April
2002. (Format: TXT=21541 bytes) (Status: INFORMATIONAL)
3255 Extending Point-to-Point Protocol (PPP) over Synchronous Optical
NETwork/Synchronous Digital Hierarchy (SONET/SDH) with virtual
concatenation, high order and low order payloads. N. Jones, C.
Murton. April 2002. (Format: TXT=14192 bytes) (Status: PROPOSED
STANDARD)
3256 The DOCSIS (Data-Over-Cable Service Interface Specifications)
Device Class DHCP (Dynamic Host Configuration Protocol) Relay Agent
Information Sub-option. D. Jones, R. Woundy. April 2002. (Format:
TXT=8551 bytes) (Status: PROPOSED STANDARD)
3257 Stream Control Transmission Protocol Applicability Statement. L.
Coene. April 2002. (Format: TXT=24198 bytes) (Status: INFORMATIONAL)
3258 Distributing Authoritative Name Servers via Shared Unicast
Addresses. T. Hardie. April 2002. (Format: TXT=22195 bytes) (Status:
INFORMATIONAL)
3260 New Terminology and Clarifications for Diffserv. D. Grossman.
April 2002. (Format: TXT=21900 bytes) (Updates RFC2474, RFC2475,
RFC2597) (Status: INFORMATIONAL)
3269 Author Guidelines for Reliable Multicast Transport (RMT) Building
Blocks and Protocol Instantiation documents. R. Kermode, L. Vicisano.
April 2002. (Format: TXT=25258 bytes) (Status: INFORMATIONAL)
3271 The Internet is for Everyone. V. Cerf. April 2002. (Format:
TXT=12345 bytes) (Status: INFORMATIONAL)
3277 Intermediate System to Intermediate System (IS-IS) Transient
Blackhole Avoidance. D. McPherson. April 2002. (Format: TXT=13077
bytes) (Status: INFORMATIONAL)
3278 Use of Elliptic Curve Cryptography (ECC) Algorithms in
Cryptographic Message Syntax (CMS). S. Blake-Wilson, D. Brown, P.
Lambert. April 2002. (Format: TXT=33779 bytes) (Status:
INFORMATIONAL)
3279 Algorithms and Identifiers for the Internet X.509 Public Key
Infrastructure Certificate and Certificate Revocation List (CRL)
Profile. L. Bassham, W. Polk, R. Housley. April 2002. (Format:
TXT=53833 bytes) (Status: PROPOSED STANDARD)
3280 Internet X.509 Public Key Infrastructure Certificate and
Certificate Revocation List (CRL) Profile. R. Housley, W. Polk, W.
Ford, D. Solo. April 2002. (Format: TXT=295556 bytes) (Status:
PROPOSED STANDARD)
3281 An Internet Attribute Certificate Profile for Authorization. S.
Farrell, R. Housley. April 2002. (Format: TXT=90580 bytes) (Status:
PROPOSED STANDARD)
*** Svenska Internetorganisationer

IIS: Anne-Marie Eklund Löwinder
—-
II-stiftelsen ger besked om nya regler
Det som givit mest genklang från II-stiftelsen sedan sist är beskedet om
tidplan för nya domännamnsregler. Under första kvartalet 2003 kan de nya
domännamnsreglerna börja gälla. Det blev klart efter II-stiftelsens senaste
styrelsemöte där den nya tidplanen fastställdes.
Före sommaren kommer II-stiftelsen att lämna ett färdigt förslag på nya
regler tillsammans med ett förslag på alternativ tvistlösningsförfarande
(ADR, Alternative Dispute Resolution Policy). Under sommaren ges tillfälle
för synpunkter från remissinstanser, ombud och allmänhet. Under hösten
sammanställs remissvaren och det slutliga reglerna klubbas. Därefter kan de
träda i kraft under första kvartalet nästa år.
Redan nu har II-stiftelsen beslutat i tre principfrågor som diskuterats
mycket efter förra remissomgången.
– Det ska vara möjligt för alla att registrera domännamn direkt under .se.
– Lagstridiga och uppenbart stötande domännamn ska kunna avregistreras.
– Endast ord som behöver spärras av systemskäl kommer att sättas upp på
spärrlistor.
Läs mer om detta och om resonemangen bakom principerna på II-stiftelsens
webbplats (http://www.iis.se/pressmeddelanden/omnyaregler.shtml).
II-stiftelsen har också gett NIC-SE i uppgift att införa å, ä och ö i
domännamn under se-domänen redan till hösten förutsatt att IETF-standarden
är klar i tid. På NIC-SE:s webbplats finns mer information om hur man
praktiskt tänker gå tillväga. (http://www.nic-se.se/aktuellt.shtml).
Nu är det även beslutat att II-stiftelsen kommer att genomföra
Internetdagarna till hösten. Det blir för tredje året i följd. Preliminärt
datum är satt till den 8-9 oktober. Mer information om Internetdagarna
kommer efter hand som programmet blir klart.
I övrigt fortsätter arbetet med ENUM. II-stiftelsen leder en av PTS:s
arbetsgrupper för att genomföra försök med ENUM i Sverige. På sekretariatet
jobbar Anne-Marie Eklund Löwinder och Jan Berner vidare med II-stiftelsens
Internetutredning. Inom kort kommer också en statusrapport från arbetet med
Secure DNS (DNSSEC).
För att det snabbare ska bli känt vad som beslutas på II-stiftelsens
styrelsemöten prövas en ny rutin. Efter varje möte publiceras ett
sammandrag med de väsentliga besluten i väntan på att det formella
protokollet ska godkännas och justeras i samband med följande styrelsemöte.
Sammandragen publiceras löpande på IIS-webben (http://www.iis.se).
NDR: Petter Rindforth
—————————————————–
Torsdagen den 16 maj har NDR sitt sista sammanträde i sin nuvarande form.
Under våren har nämnden arbetat med att förbereda version 2.0 för de svenska
tecknen å, ä och ö, lämnat synpunkter till arbetsgruppen för alternativ
tvistlösning samt fört samtal med Nic-se, NNO, NÖD och II-Stiftelsen
beträffande den kommande regelversionen 3.0.
Sedan några veckor tillbaka förs det aktiva arbetet med 3.0 i en av
II-Stiftelsen särskilt utsedd arbetsgrupp, “AG3.0”, där NDR representeras av
Petter Rindforth och Hans Niklasson.
Efter den 16 maj kommer NDR att omformas och få delvis andra uppgifter.
Några av de nuvarande ledamötena fortsätter arbetet i “nya” NDR.
Till dess får vi som idag sitter med i Nämnden för DomännamnsRegler i
Sverige tacka för oss. Det har varit ett fantastiskt stimulerande arbete och
de senaste månaderna har vi fått ovanligt stor respons från ombud,
organisationer, företag och myndigheter med idéer om hur ett kommande
regelverk för .se-domänen ska se ut.
Petter Rindforth (Groth & Co, ordf.), Erik Colliander (Telia), Björn Eriksen
(KTH-NOC), Christer Holgersson (Ardento), Hans Niklasson (Tele2), Michael
Mohammar (LIndahls Advokatbyrå), Mikael Pawlo (BITOS, Lindahls Advokatbyrå),
Minna Santesson (Gröna Verket / VeriSign Sweden) och Göran Starkebo
(Albihns).
BitoS: Mikael Pawlo
——
[Red anm: Denna summering är gjord av redaktören utan inblandning från
BitoS. De originaltexter som BitoS skickat in kan hittas i sin
helhet längre ner i NPN]
En summering av april månad:
Ett öppet brev om näringsdepartementets engagemang i ICANN:s framtid har
skickats 6:e maj till näringsdepartementet per brev och e-post.
Sex leverantörer är kvar i striden om vem som ska få leverera
betalsystemen till de ledande svenska webbsajterna. Under maj månad kommer
Branschföreningen för innehålls- och tjänsteleverantörer på
onlinemarknaden i Sverige, BitoS, att offentliggöra vilken leverantör
man slutligen väljer.
Efter överläggningar kvarstår nu endast tre kandidater till att vinna det
Stora Internetpriset 2001. Det Stora Internetpriset delas ut av bransch-
organisationen BitoS. Det Stora Internetpriset delas ut till en person,
projektgrupp, företag eller liknade som gjort insatser för att Internet
ska utvecklas som marknadsplats.
I en promemoria som utarbetats inom Finansdepartementet diskuteras frågan
om ett lagstiftningsingripande mot entreprenörernas pomperipossaskatt
skall göras och på vilket sätt ett sådant i så fall skall ske. Fyra olika
modeller presenteras. Remisstiden går ut den 15 juni. Det kommer alltså
att dröja tills någon lagändring kan ske.
– Det är sanslöst att regeringen trots flera års uppmärksamhet inte
lyckats åstadkomma någon förändring. Våra mest hårt arbetande
entreprenörer får fortfarande sätta hus och hem på spel för att klara att
betala skatter på vinster som endast gjorts med Kalle Anka-pengar, säger
Erik Hörnfeldt, ordförande för BitoS.

*** Visdomsord

*** Samhällsektorer
Myndighets-Sverige: Anne-Marie Eklund Löwinder

——————————————————-
Näringsdepartementet
I samband med vårbudgeten ges en kort och samlad beskrivning av
inriktningen av regeringens politik inom Näringsdepartementets områden,
bl.a. för IT, tele och Post. Riksdagen har anvisat 995 miljoner kronor för
2002.
Man säger att målet för IT, tele- och postpolitiken är att alla ska ha
tillgång till en samhällsekonomiskt effektiv och långsiktigt hållbar
infrastruktur och därtill hörande samhällstjänster. Riksdagen har
preciserat detta mål i det IT-politiska målet, i de telepolitiska målen och
i det postpolitiska målet. Därutöver ska finnas en grundläggande
kassaservice i hela landet.
Regeringen genomför och följer upp den IT-handlingsplan som beskrivs i
IT-propositionen. Regeringens arbete för att öka tillgängligheten till
IT-infrastruktur med hög överföringskapacitet (bredband) fortsätter.
Uppbyggnaden av ett stomnät som förbinder landets kommunhuvudorter är en
central del i detta, och bland annat verkar en särskild utredare för att
alla kommuner verkligen kunna kopplas upp mot ett sådant nät (Dir 2001:99,
IT-stomnät till vissa kommuner).
Utnyttjandet av stöden till kommunerna för utbyggnad av lokala och
ortssammanbindande nät har tagit fart i Norr- och Västerbottens samt
Gotlands län. Det pågår dock ett intensivt arbete i landets kommuner för
att färdigställa de kommunala IT-infrastrukturprogram som är en
förutsättning för att kunna ta del av stöden.
Läs mer om innehållet i propositionen på
http://www.naring.regeringen.se/bp2002/index.htm
Försvarsdepartementet
Försvarsdepartementet har lämnat tilläggsdirektiv till Utredningen om en ny
myndighet med planeringsuppgifter för beredskapen mot svåra påfrestningar
på samhället i fred och för höjd beredskap (Fö2001:04). Utredaren skall
inom ramen för sitt arbete med organisering och dimensionering av
Krisberedskapsmyndigheten utöver vad som framgår av (dir. 2001:84), utgå
från vad regeringen anfört om myndighetens arbetsuppgifter i proposition
2001/02:158 Samhällets säkerhet och beredskap under avsnitt 8 En struktur
vid fredstida krishantering och för civilt försvar, avsnitt 12 Vissa frågor
om civil internationell fredsfrämjande, förtroendeskapande och humanitär
verksamhet samt avsnitt 17 Regeringens strategi för informationssäkerhet i
samhället och skydd av samhällsviktiga, IT-beroende system. I arbetet med
arbetsuppgifterna i avsnitt 17 skall utredningen beakta de hot som
informationsoperationer kan utgöra mot samhället.

Min högst personliga uppfattning är att den sista punkten nog kan betraktas
som bakläxa från regeringen.
Kommittédirektiven dir 2001:84 resp. 2002:50 finns att hämta på
http://rixlex.riksdagen.se
Propositionen Samhällets säkerhet och beredskap finns att hämta på
http://forsvar.regeringen.se/propositionermm/propositioner/pdf/p200102_158.pdf
Försvarsberedningen anordnar – i samverkan med Centrum för
Informationsoperationsstudier vid Försvarshögskolan (CIOS) – en hearing den
21 maj för medierna om svensk förmåga att upptäcka och motstå en
cyberattack. Syftet är att ha ett fortsatt fokus på säkerhetsfrågorna i
Sverige och svensk politik.
http://www.regeringen.se/galactica/service=irnews/action=obj_show?c_obj_id=44861
http://www.regeringen.se/galactica/service=irnews/owner=sys/action=obj_show?c_obj_id=44861
IT-kommissionen
Den nyligen publicerade rapporten Vårt digitala tjänstesamhälle vision
2011 + är en spännande och kreativ dokumentation av visioner och
reflektioner om önskvärda framtider i ett digitalt tjänstesamhälle från en
hearing som IT-kommissionen höll 24-25 september 2001. På ca 350 sidor
beskrivs IT-samhället utgående från två viktiga förutsättningar, nämligen
att alla har tillgång till ?bredband? med mycket hög kapacitet och att all
önskvärd information finns tillgänglig i digital form. Rapporten ligger
uppdelad i ett antal mindre delar på IT-kommissionens webbplats.
www.itkommissionen.se
Post- och telestyrelsen m.fl
Konsumentverket, Konkurrensverket och Post- och Telestyrelsen riktar i en
gemensam rapport svidande kritik mot landets “bredbandsleverantörer”.
Bl.a. konstaterar myndigheterna att:
– Konsumenternas valmöjligheter mellan olika ADSL-operatörer är begränsade.
– Bredbandsmarknaden är svår att överblicka för konsumenterna.
– Hushållens ekonomiska möjligheter att skaffa bredband är en faktor som
ofta hamnar i skymundan.
I rapporten riktar man också ett antal råd till konsumenter som har för
avsikt att skaffa en s.k. bredbandsanslutning.
Rapporten som har rubriken Alltid på! Bredbandsmarknaden ur ett
konsumentperspektiv, finns bl.a. att hämta på
http://www.konsumentverket.se/Documents/ekonomi/bredband_rapport_02.pdf
PTS har vidare i en annan rapport, Konkurrensen i accessnätet, konstaterat
att möjligheten att hyra nätkapacitet i form av datatrafik i accessnätet,
bitströmstillträde, efterfrågas av många operatörer. Telelagen bör enligt
PTS ändras så att Telia blir skyldig att låta andra operatörer hyra
nätkapacitet i form av höghastighetsanslutning, som ADSL, på
icke-diskriminerande villkor och till kostnadsorienterade priser. Detta och
andra förslag finns i rapporten som går att hämta på
http://www.pts.se/dokument/getFile.asp?FileID=2851
Statskontoret
Statskontoret har slutit ramavtal med åtta leverantörer av programvaror och
tjänster. Avtalen är ett resultat av den upphandling som Statskontoret har
genomfört för statliga myndigheter, kommuner och landsting.
Ramavtalen omfattar programvaror med stor spridning i förvaltningen som
kontorsstöd, operativsystem och antivirusskydd. Det är alltså sådana
program som i princip finns på varje dator i en organisation. Dessutom
ingår andra typer av programvaror t.ex. databashanterare, diarieföring och
vissa stödtjänster. S.k. freeware och Open Source- produkter och tjänster
har också efterfrågats i upphandlingen. Ramavtalen omfattar produkter från
många olika tillverkare. Bl.a. ingår programvaror från Lotus, Microsoft och
Novell. Dessa är stora leverantörer till förvaltningen och Statskontoret
har därför särskilda överenskommelser med dessa företag om rabatter m.m.
Dessa villkor återspeglas i priserna i ramavtalen.
Omsättningsmässigt beräknas avtalen omsätta ca 250 miljoner per år. De
gäller från maj 2002 och två år framåt.

Mer information finns på
http://www.statskontoret.se/pressrum/press/2002/press020429.htm
Läs också utvärderingsrapporten http://www.statskontoret.se/pdf/2002103.pdf
Intressant att notera är dessutom att Statskontoret planerar en förstudie
om Open Source m.m och vad det kan innebära för förvaltningen. Trägen
vinner?
Styrelsen för psykologiskt försvar
Var tredje svensk skulle söka information på nätet när en olycka har hänt.
Var femte skulle besöka kommunens webbplats. Därmed hamnar kommunen på
första plats när medborgaren väljer “kriskanal” på webben. Detta visar en
ny studie från Styrelsen för psykologiskt försvar, Kommunens hemsida vid en
kris. Studien visar också att nättidningarna fortfarande har en stark
ställning. Räddningstjänstens och polisens webbplatser hamnar längre ner på
listan.
http://www.psycdef.se/bibliotek/doc.asp?FileID=59
Riksskatteverket

Totalt 411 000 deklaranter valde i år att lämna sin deklaration via
Internet, visar en slutlig sammanställning från Riksskatteverket (RSV). Det
måste betecknas som ett mycket bra resultat med tanke på att detta var
första året med nätdeklaration. De som i år för första gången kunnat
använda den elektroniska deklarationen är de deklaranter som enbart skulle
godkänna de förtryckta uppgifterna på deklarationen. Tjänsten har fungerat
bra under hela deklarationsperioden, utan tekniska problem eller besvärande
köbildningar. Även den sista deklarationsdagen fungerade systemet
problemfritt enligt Riksskatteverket. Nu kommer myndigheten att inleda
arbetet med att vidareutveckla tjänsten till 2003. Den kommer då att
omfatta fler grupper och ge möjlighet att ändra och lägga till uppgifter i
deklarationen, exempelvis möjlighet att yrka avdrag för resor till och från
arbetet.
http://www.rsv.se/pressmeddelanden/02/press20020503a.html

Svenska kommunförbundet
Den förväntade bristen på arbetskraft i framtiden, effektiviseringskrav och
viljan att förbättra servicen till medborgare och näringsliv är några skäl
till att intresset för och diskussionerna kring offentlig elektronisk
service eller e-service ökar. Osäkerheten inför hur den offentliga
förvaltningen ska hantera genomförandet är stor, eftersom det kommer
innebära stora förändringar för såväl verksamhet och organisation som för
teknikval. I grunden handlar e-service om att fortsätta det långsiktiga
arbetet att effektivisera förvaltningen.
På sin webbplats vänder sig Svenska kommunförbundet sig till den som söker
en orientering om vad kommunal e-service innebär och till den som är i ett
utvecklingsarbete och som söker goda exempel på kommunala elektroniska
tjänster och på hur andra kommuner strategiskt arbetar med arbetssätt och
organisation för att påsikt kunna erbjuda en högre grad av
“självbetjäning”. På lite längre sikt ska högre grad av interaktivitet
erbjudas via webben i form av diskussionsmöjligheter och möjlighet att
publicera egna bidrag.
http://www.lf.svekom.se/it/eservice/
Svenska kommunförbundet har vidare skapat en egen webbplats för
bredbandsinformation.
På dessa sidor hittar man material kring IT-infrastrukturutbyggnaden och
kommunernas roll i dessa sammanhang. Här ska man också kunna hitta:
– Fakta om statens bredbandssatsning
– Stöd i att tolka de olika förordningarna
– Exempel på hur andra kommuner gjort
– Diskussionsforum för knepiga policyfrågor
– Kontakt med kommunförbundets IT-strateger för råd och stöd
– Information från rådslag med övriga parter i bredbandsutbyggnaden
– Bredbandsutbyggnaden i andra länder
http://www.lf.svekom.se/it/bredband/
*** Kalendarium
Kalendarium
———–
Se http://www.isoc-se.a.se/Kalendarium/

*** Massorna Talar
Jonas Hollander
————————————-
Jag jobbade under början av 90-talet på något som kallas Multimedia Lab på
dåvarande Högskolan, nuvarande Universitetet i Växjö. Vi höll.. hmm.. måste
varit -94 en uppdragsutbildning i Karlsborg och i samband med denna bjöds
gruppen ned till Växjö för att “prova på Internet” under några timmar.
Med i gruppen fanns en kille som i samband med kriget flytt hals över huvud
från Bosnien. Nästan omedelbart fann han en Usenet grupp som befolkades av
olika flyktingar från Bosnien. I denna hittade han en gammal kompis från
samma by, i samband med att de flydde hade de tappat kontakten och efter
två år visste de inte ens om den andre var vid liv.
Klippte ut mailadressen. Fick hjälp att skicka mail och fick sedan svar
medan vi fortfarande var kvar i lab-salen. Killen hade lite svårt att
koncentrera sig på övriga övningsuppgifter den dagen men det må vara
förlåtligt.
Jacob Palme
——————————
Jag ordnade mail-koppling mellan KOM vid QZ och Arpanet omkring 1982, minns
ej säkert exakt när, ungefär samtidigt som Björn Eriksen ordnade svensk
koppling via UUCP. Man bör nämna att SE-banken var med och sponsrade QZ för
detta, de betalade de mycket höga trafikavgifter över atlanten som vi på
den tiden måste betala för att få över några av Arpanets mailinglistor till
Sverige (via X.25-förbindelse). Jag skrev själv programmen för att skapa
och ta emot RFC822, medan Björn Carlsson skrev SMTP-delen av programmet för
att koppla KOM till Arpanet.
Jag minns att 1987 låg jag på sjukhus i flera veckor för en
njurstensoperation, och då låg all trafik mellan KOM och Arpanet nere.
Orsaken var att ett enda brev som såg lite konstigt ut fick mitt program
att spåra ur, och sedan försökte programmet bara om och om igen var 6e
timme att ta emot samma brev. Så skall man inte programmera nätprogramvara,
det begriper jag numera! Först när jag kom hem från sjukhuset upptäckte jag
vad som hänt och kunde radera det konstiga brevet så att resten av alla
lagrade brev kunde tas emot.
BitoS öppna brev till Näringsdepartementet: Mikael Pawlo
——————————————-
Näringsdepartementet
Att: Fredrik Sand
Jakobsgatan 26
103 33 Stockholm

Stockholm den 6 maj 2002
Öppet brev till näringsdepartementet med anledning av frågor kring ICANN
I stort har riksdagen hittills avstått från att särskilt reglera den
svenska delen av Internet. Vi vet idag inte hur Internet kommer att se ut,
fungera eller innehålla om något år. Det talar starkt mot att försöka
reglera mediet på detta stadium. Regleringar i en sådant starkt
föränderlig miljö blir snabbt omoderna, lätt oflexibla och hindrar nya
framsteg snarare än hjälper dem framåt. I vissa delar verkar dock en
sanning om den tekniska miljön utkristallisera sig och det finns
överväganden om rättvis fördelning som talar för en reglering skulle
självreglering vara otillräcklig. Däri ligger också svaret på frågan när
en reglering skall ske. Regleringen bör ske först när sådan är nödvändig
för att självregleringen varit otillräcklig samt när tillräckligt mycket
är känt om den nyttighet som skall regleras för att en reglering inte
skall bli obsolet snabbt på grund av den tekniska utvecklingen.
Domännamnen är ett sådant område. Domännamnsorganisationerna har fått
utstå mycket kritik, främst på grund av bristande öppenhet – så även i
Sverige med II-stiftelsen. Domännamn är en begränsad nyttighet och vem som
delar ut dem samt till vilka och under vilka förutsättningar har
betydelse. Därför bör någon typ av reglering införas om självregleringen
brister.
Mot denna bakgrund har näringsdepartementet inlett en diskussion med
marknadens aktörer och däribland Branschföreningen för innehålls- och
tjänsteleverantörer på onlinemarknaden i Sverige, BitoS, kring ICANN:s
framtid.
BitoS anser att ICANN hittills har brustit på flera allvarliga punkter vad
gäller representativitet, öppenhet och transparens. Dessutom har det varit
hart när omöjligt att utreda ansvarsfrågorna förenade med ledamotskap i
ICANN. Vem är ledamoten ansvarig inför och varför? BitoS anser att
näringsdepartementet skall arbeta för att dessa brister försvinner i ICANN
genom näringsdepartementets engagemang i frågan. Vidare måste det bli
lättare att följa beslutsprocessen i ICANN och förutsebarheten i besluten
måste bli tydligare. Det finns dessutom allvarlig frågetecken kring
ICANN:s bildande och på vilket mandat nuvarande representanter sitter som
ledamöter i ICANN. Detta bör utredas för att ICANN skall få ökad
legitimitet. Carl Bildt har lett en sådan utredning med namnet At Large
Study Committee, men utredningsresultatet som nyligen presenterades tycks
redan ha fallit i glömska. Ävensom BitoS har vissa synpunkter på de
slutsatser som Bildts kommitté nådde finns det även många erfarenheter att
lära av detta arbete.
BitoS anser inte att ICANN som sådant måste försvinna eller ersättas av en
annan organisation. Det viktiga är att de frågor som BitoS uppställt ovan
får bra och tydliga svar, oavsett vem eller vilka som är huvudmän för
organisationen.
BitoS anser att ICANN skall vara en organisation med mycket begränsat
mandat och uppgifter. ICANN skall inte kunna besluta om exempelvis regler
för domännamnstilldelning eller internetanvändande på en nationell nivå.
ICANN skall inte besluta om nya tekniska standarder som idag framtas av
IETF och sedermera beslutas genom användning av hela internetsamhället.
Ett ICANN med utökade befogenheter
BitoS vill inledningsvis konstatera att det som ICANN bör ägna sig åt är
utdelningen av nya toppdomäner. För det fall ICANN eller annan
domännamnsreglerare skall få utökade befogenheter och reglera även andra
tekniska skeenden måste ICANN få mandat för detta någonstans ifrån.
Internets kraft och dess framgång består i de protokoll som ofta tas fram
i arbetsgrupper inom IETF, men som lika gärna kan tas fram av var och en
som kan övertyga resten av världen att använda protokollen. Makten över
Internet är distribuerad och det bör återspeglas i regleringsförsöken. Det
finns dock tecken på att ICANN kan få utökade befogenheter och därmed blir
ett slags Internets regering. BitoS lämnar i det följande synpunkter på
ICANN:s sammansättning för det fall att utvecklingen går mot ett sådant
scenario.
För det fall ICANN:s befogenheter skall utökas krävs en global reglering
baserad på nationers medverkan. ICANN:s arbete kan då påverka i första
hand de som inte ännu hittat ut på Internet. Att då koppla rösträtt till
domännamnsinnehav eller annan aktivitet på Internet ter sig mindre
lämpligt. Befintliga domännamnsinnehavares största intresse torde vara att
minska tillgången på nya toppdomäner då dessa kan leda till att
domännamnsinnehavaren drabbas ekonomisk och rättslig inflation. En ny
toppdomän kan leda till att samma domännamn som domännamninnehavaren
använder registreras och används av annan under den nya toppdomänen. Det
leder till ett svagare skydd för den första domännamnsinnehavaren och att
hans domännamn urvattnats. Vidare blir ett “bra” domännamn mindre värt om
samma domännamn finns att tillgå under fler toppdomäner.
Samhällsekonomiskt torde dock en utökad namnrymd vara lämplig då det leder
till ökad konkurrens och ökad möjlighet till innovationer.
Lämpligare är då att låta så många nationer som möjligt representeras i
ICANN eller annan organisation som ersätter ICANN. Det kan göras genom
Förenta Nationerna, genom WIPO, ITU, UPU eller annat liknande mellan-
eller överstatligt organ. På sådant sätt garanteras även de
icke-uppkopplades rättigheter. Komplexa röstningsförfaranden undviks.
Nationerna får representera sina medborgare efter eget huvud, vilket torde
leda till att även sådana som saknar domännamnsinnehav eller ens tillgång
till Internet har möjlighet att göra sin röst hörd. Det bör nämnas att de
organisationer som kan bli aktuella sällan är perfekta vad avser
representativitet, öppenhet eller ansvarstagande. Samma ska kan sägas om
många nationer som är medlemmar av FN. Flera av dem är inte ens
demokratier. Trots detta är de bättre i detta avseende än de alternativ
ICANN kan uppvisa i befintliga modeller. Det är samtidigt viktigt att den
svenska modellen med stora drag av öppenhet, transparens och
representativitet får stort genomslag i ett sådant ICANN som beskrivits
ovan.
Branschföreningen för innehålls- och tjänsteleverantörer på
onlinemarknaden i Sverige, BitoS
genom
Mikael Pawlo
BitoS
Box 5275
102 46 Stockholm
BitoS samlar företag som utvecklar och säljer tjänster via Internet och
andra elektroniska miljöer. BitoS är Branschföreningen för innehålls- och
tjänsteleverantörer på onlinemarknaden i Sverige.
Final för Mikrobetalningar: Mikael Pawlo
—————————
Final för mikrobetalningar
Sex leverantörer är kvar i striden om vem som ska få leverera
betalsystemen till de ledande svenska webbsajterna. Under maj månad kommer
Branschföreningen för innehålls- och tjänsteleverantörer på
onlinemarknaden i Sverige, BitoS, att offentliggöra vilken leverantör
man slutligen väljer. På senare tid har kraven på att kunna ta betalt för
nätinnehåll ökat bland innehållsleverantörerna. Något som hämmar denna
utveckling är avsaknaden av en svensk standard för mikrobetalningar. BitoS
tillsatte därför en arbetsgrupp i februari för att ta fram en
rekommendation till ett gemensamt system för mikrobetalningar för BitoS
medlemmar.
“Vi är många innehållsleverantörer som står i begrepp att införa någon
form av betalningslösning för att kunna utveckla och få lönsamhet i våra
internettjänster. Problemet är att det finns många system och att dessa
inte är kompatibla med varandra vilket leder till problem för våra
användare och där med för mediet som helhet”, säger Pierre
Sjödell som är projektledare för arbetsgruppen.
Syftet med systemet är att:
* Förenkla för användarna att göra mikrobetalningar på Internet.
* Främja en lösning som möter innehållsleverantörers gemensamma
affärsmässiga och tekniska behov.
Arbetsgruppen har nu tagit del av 14 offerter som skickats in och sedan
gjort en samlad bedömning av vilka leverantörer arbetsgruppen anser är de
mest lämpade att gå vidare med i en andra finalomgång.
“Det är viktigt att vi väljer en leverantör som tillsammans med oss kan
verka för att lösningen får ett stort genomslag på marknaden för att på så
sätt göra det enkelt för våra användare”, säger Pierre Sjödell.
De 6 offertgivare som arbetsgruppen valt att gå vidare med är:
* eMynt från Netaxept, Accenture, Den norske Bank, Norge
* Payex från eSulution Group AS, Norge
* Telia AB, Sverige
* Pay-Read från Pay&Read No 1 AB, Sverige
* SpaceCoin AB, Sverige
* Wallit konto från Wallit AB, Sverige
Rekommendationen kommer att vara klar under maj månad.
Arbetsgruppen består av:
Pierre Sjödell, Ekonomi & Teknik Förlag
Per Åström och Mattias Nyman, Aftonbladet
Jonas Edström, Bonnier Affärsinformation
Mikael Bogg, Scandinavia Online/Eniro
(tidigare ingick David Eriksson från Scandinavia Online/Eniro)
För mer information kontakta:
Pierre Sjödell, pierre.sjodell@et.se, 08-796 65 19
BitoS är en aktiv organisation för Onlinebranschens samtliga aktörer.
Föreningen samlar inom sig leverantörer, portaler,
webbyråer m.fl. som ser nätet som avgörande konkurrensmedel i sin
verksamhet och som kanal för information, försäljning eller
distribution. För mer information se
http://www.bitos.org/
Exempel på företag som är medlemmar i BitoS: Aftonbladet, Bonniergruppen,
Scandinavia Online/Eniro, Spray Network, Telia, Posten, IDG,
ICA-handlarna, Mediacom Interactive, Ogilvy, Ernst & Young och
Göteborgsposten.
Det stora Internetpriset: Mikael Pawlo
————————-
Tre kandidater kvar för Det Stora Internetpriset
BitoS delar ut Stora Internetpriset 2001
Efter överläggningar kvarstår nu endast tre kandidater till att vinna det
Stora Internetpriset 2001. Det Stora Internetpriset delas ut av bransch-
organisationen BitoS. Det Stora Internetpriset delas ut till en person,
projektgrupp, företag eller liknade som gjort insatser för att Internet
ska utvecklas som marknadsplats.
– Det har varit ett spännande om än fortsatt svårt år. De kandidater som
BitoS styrelse valt ut har alla visat på en kampvilja utöver det vanliga,
säger Erik Hörnfeldt, ordförande för BitoS.
De nominerade kandidater som kan vinna Det Stora Internetpriset är:
Lunarworks – för att företaget genom sin plattform Lunarstorm fört
Internet in i en ny generation och samtidigt anpassat sin affärsmodell
efter det nya klimatet.

Pionjärerna – avser gemensamt det handfull entusiaster verksamma inom
bland annat Swipnet och KTH som tog Internet till Sverige, trots motstånd
från etablissemanget och rejäla tekniska uppförsbackar.
Tomas Östros och Bertil Jonsson – får dela nomineringen för sitt arbete
med möjliggörandet av personalköp av datorer respektive LO-datorn.
Insatsen har inneburit att Sverige fått stor IT- och internetpenetration
på kort tid och till låg kostnad. Modellen är lovvärd och skulle även
kunna användas på bredbandsanslutningar.
BitoS styrelse kommer slutligen att fatta beslut om vilken av kandidaterna
som får priset. Det stora internetpriset kommer att delas ut i mitten av
maj på O-baren, Sturehof, av BitoS ordförande Erik Hörnfeldt och BitoS
styrelseledamot Monique Wadsted.
Det Stora Internetpriset delades för år 2000 ut till Den Okände
Internetentreprenören. BitoS styrelse tilldelade då det svenska Internets
kända och okända hjältar Det Stora Internetpriset. 1999 vann
Aftonbladet.se för att man hade visat ett gammalt mediums nya möjligheter
med hjälp av Internet och att man hade blivit inkörsporten till det nya
inte minst för många unga människor.
Det Stora Internetpriset symboliseras av en obelisk av nedsmält kasserat
bildskärmglas med inslag av rött glas och toppad med bladguld. Obelisken
är tillverkad av glaskonstnären Jonas Torstensson.
BitoS samlar företag som utvecklar och säljer tjänster via Internet och
andra elektroniska miljöer. BitoS är Branschföreningen för innehålls- och
tjänsteleverantörer på onlinemarknaden i Sverige.
Mer information:
http://www.bitos.org/
Död åt pomperipossa: Mikael Pawlo
——————–
Död åt pomperipossa
BitoS kommenterar pomperipossaskatten
I en promemoria som utarbetats inom Finansdepartementet diskuteras frågan
om ett lagstiftningsingripande mot entreprenörernas pomperipossaskatt
skall göras och på vilket sätt ett sådant i så fall skall ske. Fyra olika
modeller presenteras. Remisstiden går ut den 15 juni. Det kommer alltså
att dröja tills någon lagändring kan ske.
– Det är sanslöst att regeringen trots flera års uppmärksamhet inte
lyckats åstadkomma någon förändring. Våra mest hårt arbetande
entreprenörer får fortfarande sätta hus och hem på spel för att klara att
betala skatter på vinster som endast gjorts med Kalle Anka-pengar, säger
Erik Hörnfeldt, ordförande för BitoS.
De affärer där delägare i fåmansföretag bytt så kallade 3:12-andelar mot
börsbolagsaktier vilka sedan blivit värdelösa skedde i huvudsak under
slutet av år 1999 och början av år 2000. Det handlade ofta om
internetkonsulter som köpte onoterade konsultbolag och betalade med egna
aktier. Säljaren bands ofta av ett överlåtelseförbud och var inlåst i sin
försäljning. Samtidigt kunde aktierna som säljaren erhållit som betalning
bli värdelösa och säljaren kunde inte påverka sin situation genom att
sälja aktier. Anledningen till att säljaren fått ett sådant avtal är
givetvis att köparen varit intresserad av att binda säljaren till sitt
bolag under en viss tid. Kritiken mot de nuvarande reglerna om
uppskovsgrundande andelsbyten grundar sig i att kapitalförlusten som
hänför sig till de mottagna andelarna inte fullt ut kan kvittas mot den
vinst som uppkom vid andelsbytet på grund av att vinsten delas mellan
inkomst av tjänst och inkomst av kapital. Effekten blir sålunda att
säljaren får betala skatt för en vinst som aldrig funnits på annat sätt än
på pappret.
– Det finns givetvis många överväganden att göra skattetekniskt, men i en
tid då entreprenörer måste lägga mer kraft på sina skattemässiga
konstruktioner än sina affärsidéer måste en lagändring ske omgående, säger
Mikael Pawlo, styrelseledamot i BitoS.
– Vi behöver fler incitament för entreprenörer att skapa företag – inte
färre. Det är dags att regeringen sätter ned foten och inte begraver denna
fråga i ytterligare en departementspromemoria, säger Erik Hörnfeldt.
– Frågan har om inte annat stort symbolvärde för hela entreprenörsklimatet
i Sverige, fortsätter Erik Hörnfeldt.
– Vilka signaler vill egentligen regeringen sända till nyblivna
entreprenörer? säger Hörnfeldt.
Även om det köpande bolaget inleder konkursförfarande ses detta som en
avyttring av de andelar som mottagits vid andelsbytet. Säljaren gör i så
fall en kapitalförlust samtidigt som vinsten från andelsbytet skall
beskattas. Den del av uppskovsbeloppet som skall beskattas i inkomstslaget
kapital får kvittas mot den kapitalförlust som uppkommit genom konkursen.
Någon motsvarande kvittningsrätt finns däremot inte för den del av
uppskovsbeloppet som skall beskattas i inkomstslaget tjänst. Situationen
är densamma om andelarna i detköpande bolaget avyttras med förlust.
Resultatet är en pomperipossaeffekt som inte skådats sedan Astrid
Lindgren.
– De nuvarande reglerna gör att det är mycket förmånligare att sälja ett
svenskt företag till utlandet än till ett annat svensk företag. Det om
något visar väl hur absurt 3:12 slår, avslutar Erik Hörnfeldt.
Mer om finansdepartementets promemoria:
http://www.regeringen.se/galactica/service=irnews/action=obj_show?c_obj_id=44663
För mer information kontakta:
Erik Hörnfeldt, erik@hornfeldt.se, 0705-475796
BitoS samlar företag som utvecklar och säljer tjänster via Internet och
andra elektroniska miljöer
Mer information om BitoS:
http://www.bitos.org/
Branschdiskussion om farligt innehåll på Internet:
Mikael Pawlo
————————————————–
Inbjudan till branschdiskussion om farligt innehåll på Internet
Frågan om ansvaret för innehåll och distribution på Internet har
aktualiserats efter att det uppmärksammats att barnpornografi kan ha
spridits via så kallade nyhetsgrupper hos en internetoperatör. Några av de
frågor som kan ställas är om ansvar för innehållet och distribution bör
regleras på något annat sätt än idag, om det finns utrymme för och behov av
ett gemensamt branschinitiativ samt hur en eventuell reglering på området
kan förenas med Internets grundläggande end-to-end-teknik. Finns det risker
att en reglering på området kan verka menligt på affärsmöjligheterna på den
svenska onlinemarknaden? Kan den svenska internetbranschen enas om en
gemensam hållning att driva inom EU?
Branschdiskussionen kommer att arrangeras den 24 maj klockan 10-12 på
Näringslivets Hus, Storgatan 19 i Stockholm.
IT-företagen, BitoS, IETF, Rädda Barnen, SOF, ISOC-SE, II-stiftelsen,
Stockholms Handelskammare / E-handelskammaren, Buspi (Barn- och
ungdomssiter på Internet) med flera av de för det svenska Internet viktiga
organisationerna kommer att delta med ledande representanter.
Branschdiskussionen kommer att inledas med ett par anföranden varefter
följer en paneldebatt med diskussion.
Antalet platser är begränsat varför föranmälan måste göras per e-post till
Mikael Pawlo på e-postadressen mikael@pawlo.com senast per den 20 maj
klockan 13. För det fall att väldigt många anmäler sig kommer vi att
fördela platserna enligt först till kvarn-principen.

Nytt på nätet mars 2002————————————————————————

Nr. 46 – Mars 2002 Ett nyhetsbrev från ISOC-SE 7 april, 2002
————————————————————————
NYTT PÅ NÄTET ges ut av ISOC-SE, den svenska avdelningen av Internet
Society. ISOC-SE är en ideell förening där såväl enskilda personer
som organisationer kan bli medlemmar. ISOC-SE vill främja
utvecklingen och användningen av Internet i Sverige.
I NYTT PÅ NÄTET sammanfattas den gångna månadens viktigaste
Internethändelser i Sverige och internationellt. NYTT PÅ NÄTET vänder
sig till alla som intresserar sig för Internets utveckling i Sverige.
NYTT PÅ NÄTET kan hittas på WWW: http://www.isoc-se.a.se/natnytt
För mer information om ISOC-SE och NYTT PÅ NÄTET se sist i brevet.
INNEHÅLL
*** Förord
Redaktören talar
*** Internet Society med underorgan:
ISOC, IETF

*** Svenska Internetorganisationer:
NDR, Netnod

*** Visdomsord

*** Samhällsektorer
Myndighetssverige

*** Kalendarium
——————————————————————
*** Förord
Tjopp!
Vilken vecka…våren har kommit till Skåne, och på dagarna var det nog en
14-17 grader. Underbart att vara ute och spika, köra jordfräs, och fundera
på hur man ska bygga upp den fjärde väggen på en lada som alltså idag bara
har tre väggar.
Kämpade dessutom med att få till Internetaccess. En sak som inte är så
enkelt när det uppenbarligen ligger mitt i ingenstans. *DSL kan man bara
glömma och ISDN kostar minst 70kSEK att bara installera. Radiolänk är nu
min förhoppning, men trot eller ej, bybor har klagat på en mobiltelefonmast
som dessutom verkar stå några meter fel. Dvs, inte där byggnadstillståndet
sa. Suck. Det verkar vara en riktigt oturligt läge mitt hus har. I den
kommande veckan ska vi se om det inte går att göra något.
Internationellt har har det varit IETF-möte igen. I Minneapolis igen.
Diskussioner om hur övergången till IPv6 ska gå till i praktiken igen.
Många saker var “igen”. Lugnt möte. Bra hotell (tredje gången vi var där)
och flera bad oss åka tillbaka igen. Minnapolis i mars kan annars vara
ganska uselt med tanke på väder. Det var dock denna gången bara en dag med
snöstorm.
Nästa möte är i juli i Yokohama, och då är det varmt där. Mycket varmt, och
ännu högre luftfuktighet.
Jag tycker ni ska komma ändå…
Vad gäller innehållet i NPN så är det påfallande tunnt denna månad. Låt oss
skylla på påsken.
Jag vet att det finns många läsare som kanske har något att berätta. Dra er
inte för att höra av er. Speciellt intressant vore det att veta mer om alla
de lokala projekt som pågår för att få till Internetaccess. Har ni en
historia att berätta (som Olle Johanssons borrstål i källarväggen…)
skicka den till mig på adressen .
paf
*** Internet Society med underorgan:

ISOC: Olle Thylander
—-

ISOC söker nu nomineringar till årets Jon Postel-pris. Förslag måste ISOC
ha senast den 1 maj 2002. Läs mer på
http://www.isoc.org/awards/award-procedures.shtml.
Mera bråttom är det att kandidera till ISOCs styrelse (Board of Trustees)
enligt den nya ordning som nu gäller.
ISOCs chapters får i år utse en person men kommer på litet längre sikt att
ha utsett 3 personer i styrelsen.
ISOCs organisationsmedlemmar får i år utse 4 personer men skall normalt
utse 2 varje år och kommer på sikt att ha utsett 6 av personerna i
styrelsen.
I båda dessa fall gäller att nomineringskommittén måste ha fått in förslag
senast den 9 april och att den som kandiderar måste ha stöd från ettvisst
antal röstberättigade.
Meriterande för båda uppdragen är bl a “proven fund raising capability”
varav man kan dra slutsatsen att ISOC behöver förstärka sin ekonomi.
Mer om valen finns att läsa på
http://www.isoc.org/members/vote/2002election/.

IETF: Patrik Fältström (http://www.ietf.org)
—-
Nya RFC:er:
3245 The History and Context of Telephone Number Mapping (ENUM)
Operational Decisions: Informational Documents Contributed to ITU-T
Study. J. Klensin, Ed.. March 2002. (Format: TXT=23758 bytes)
(Status: INFORMATIONAL)
3246 An Expedited Forwarding PHB (Per-Hop Behavior). B. Davie, A.
Charny, J.C.R. Bennet, K. Benson, J.Y. Le Boudec, W. Courtney, S.
Davari, V. Firoiu, D. Stiliadis. March 2002. (Format: TXT=33896
bytes) (Obsoletes RFC2598) (Status: PROPOSED STANDARD)
3247 Supplemental Information for the New Definition of the EF PHB
(Expedited Forwarding Per-Hop Behavior). A. Charny, J. Bennet, K.
Benson, J. Boudec, A. Chiu, W. Courtney, S. Davari, V. Firoiu, C.
Kalmanek, K. Ramakrishnan. March 2002. (Format: TXT=53786 bytes)
(Status: INFORMATIONAL)
3248 A Delay Bound alternative revision of RFC 2598. G. Armitage, B.
Carpenter, A. Casati, J. Crowcroft, J. Halpern, B. Kumar, J.
Schnizlein. March 2002. (Format: TXT=21597 bytes) (Status:
INFORMATIONAL)
3253 Versioning Extensions to WebDAV (Web Distributed Authoring and
Versioning). G. Clemm, J. Amsden, T. Ellison, C. Kaler, J. Whitehead.
March 2002. (Format: TXT=245514 bytes) (Status: PROPOSED STANDARD)
3275 (Extensible Markup Language) XML-Signature Syntax and Processing.
D. Eastlake 3rd, J. Reagle, D. Solo. March 2002. (Format: TXT=164198
bytes) (Obsoletes RFC3075) (Status: DRAFT STANDARD)

*** Svenska Internetorganisationer

NDR: Petter Rindforth
—————————————————–
NDR har haft ett antal möten tillsammans med representanter för IIS, Nic-Se
och NNO. Det fortsatta arbetet med 3.0 är nu beroende av:
1) II-Stiftelsens beslut i vissa grundläggande policyfrågor, som exempelvis
vem som ska ha rätt att få en se-domän (endast svenska rättssubjekt, alla
inom EU/EES eller globalt?), invändningsförfarande eller ej, samt Nic-Se’s
roll i ansökningsprocessen (granskning av olämpliga ord, ingen granskning
alls, eller…?)
2) Reaktioner/förslag från ombuden vid kommande ombudsmöte
3) Sammanställningen av remissvar angående tvistlösning
Det är fortfarande NDRs målsättning att kunna presentera ett slutligt
förslag till regler version 3.0, för en sista remissomgång, före 31 maj 2002
när NDRs nuvarande (förlängda) mandat går ut.

Netnod-IX Nationella Knutpunkter: Magnus Andersson
—————————————————
Införandet av Gigabit Ethernet på den nationella
knutpunkten i Stockholm är i slutfasen och dom
första inkopplingarna planeras under v.15 och v.16
Switcharna levereras av Extreme Networks.
http://www.extremenetworks.com/products/datasheets/bd.asp
Designen bygger på att en Gigabit Ethernet switch bryggas
via “Translating Bridging” till den gamla FDDI knutpunkten,
samma nät som används för FDDI idag (194.68.128.0/24) kommer
att används på denna GE-switch. Den andra GE-switchen ansluts
till Netnods tjänste-LAN via nytt separat nät, alla tjänster
som DNS, NTP, SvensktRR m.m. kommer att vara tillgängligt där.
Priset för anslutning mot GE är det samma som för den gamla
FDDI knutpunkten http://www.netnod.se/feesforconnecting.htm
Kunder som vill gå från FDDI till GE kan göra det inom
nuvarande FDDI avtal, kontakt Netnod för mera information
telefon 08-615 85 70 eller mailto: info@netnod.se
DPT-OC12 (622Mbit/s) i Stockholm är idag fullpopulerad och
Netnod kommer för närvarande inte att ta emot flera nya
anslutningar. Trafikmängden ligger stadigt i topp.
Några operatörer har flyttat från OC12 till OC48 och flera
operatörer ligger i kö för inkoppling till den nya DPT-OC48
ringen (2.5Gbit/s) i Stockholm.
Under Q2 kommer SRR för DPT-OC12 att införas på samtliga
knutpunkter. Installation och test av SRR har utförts och
implementerats på knutpunkten i Sundsvall. DPT-OC48 ringen
i Stockholm kör från start med SRR. Detta införande kräver
att samtliga anslutna kör lägst IOS 12.(0)21S i sina routrar.
Trafikstatistik för Nationella Knutpunkter:
Göteborg FDDI A+B Mb/s
min 20 Mbit/s
veckomedel 68 Mbit/s
max 235 Mbit/s
Stockholm FDDI A+B Mb/s
min 249 Mbit/s
veckomedel 462 Mbit/s
max 680 Mbit/s
Stockholm DPT OC12 2002.04.04 06:00 2002.04.05 06:00
5 minuter medel, summerat från 12 ISP:er
min 515 Mbit/s
medel 849 Mbit/s
max 1355 Mbit/s
Stockholm DPT OC48 2002.04.04 06:00 2002.04.05 06:00
5 minuter medel, summerat från 2 ISP:er
min 25 Mbit/s
medel 35 Mbit/s
max 96 Mbit/s
Malmö DPT OC12 2002.04.04 06:00 2002.04.05 06:00
5 minuter medel, summerat från 2 ISP:er
min 151 Mbit/s
medel 358 Mbit/s
max 572 Mbit/s
Göteborg DPT OC12 2002.04.04 06:00 2002.04.05 06:00
5 minuter medel, summerat från 1 ISP
min 1 Mbit/s
medel 2 Mbit/s
max 3 Mbit/s
http://www.netnod.se/%20mailto: info@netnod.se
*** Visdomsord

*** Samhällsektorer

Myndighets-Sverige: Anne-Marie Eklund Löwinder

——————————————————-
Det rör på sig bland utredningar och lagstiftare.
Ibland så refererar jag ur och länkar till lagrådsremisser. För er som inte
vet vad det är kan jag berätta att Lagrådet har till uppgift att yttra sig
över lagförslag. Sådana yttranden avges på begäran från regeringen eller
riksdagsutskott. Bl.a. ska Lagrådet normalt höras om förslag till ändringar
i de grundlagar som gäller tryckfriheten och yttrandefriheten i vissa
medier och om förslag till lagar som berör enskilda människors fri- och
rättigheter, deras personliga och ekonomiska förhållanden eller deras
skyldigheter gentemot det allmänna. Regeringen kan också avstå från att
höra Lagrådet om den fråga som behandlas i ett lagförslag är sådan att
Lagrådets hörande skulle sakna betydelse eller om hörande av Lagrådet
skulle fördröja lagstiftningsärendets behandling och detta skulle leda till
avsevärda olägenheter.

Läs mer om Lagrådet på
file:///C:/Documents%20and%20Settings/Administratör/Mina%20dokument/Digital%20Action/ISOC-SE/Zip%20från%20Östen/natnytt/www.lagradet.se
Här följer några av de senaste ärendena för Lagrådet:
Lagrådets yttrande över förslag om Lag om elektronisk handel
och andra informationssamhällets tjänster, m.m. N2000/9389/ITFoU(delvis),
N2002/1244/RS(delvis) har varit på remiss hos Lagrådet. De har lämnat ett
yttrande som finns att läsa på http://www.lagradet.se/yttranden/k-ir0208.pdf
Lotterier via Internet kan bli tillåtna

Regeringen har den 5 mars överlämnat en lagrådsremiss med förslag om att
lotterilagen anpassas till den tekniska utvecklingen, så att lotterier även
ska kunna anordnas över exempelvis Internet.

Med de nya reglerna kommer aktörerna på den svenska spelmarknaden att kunna
förmedla sina lotterier och spel över Internet, mobiltelefoni (SMS) och
annan elektronisk dataöverföring. Det blir reglerna för egentliga lotterier
som blir styrande, exempelvis vinsttaket. När det gäller sändningar över
digital-TV-nätet omfattas de redan i dag av lotterilagen. De kräver också
tillstånd.

Tillstånd att anordna eller förmedla lotterier elektroniskt får ges för
lotterier som uppfyller lotterilagens krav på lottning, gissning,
vadhållning och liknande förfaranden. Lotteriinspektionen prövar frågan om
tillstånd.

Lagrådsremissen innehåller också förslag om att förbudet för den som
anordnar ett lotteri att lämna kredit för insatser i lotteriet utvidgas
till att omfatta även den som är ombud för anordnaren.
Ändringarna i lotterilagen föreslås träda i kraft den 1 augusti 2002.
Läs lagrådsremissen
http://finans.regeringen.se/propositionermm/lagradsremiss/pdfer/ls_lotterie
r_internet.pdf
Utredning om Sverige Direkt

Den 5 mars överlämnade utredningen om SverigeDirekt sitt slutbetänkande
(SOU 2002:20) Guide på Internet ? ett stöd för medborgarens möte med det
offentliga till regeringen. Utredningen innehåller förslag om framtida
organisation, verksamhet och finansiering.

http://www.statsradsberedningen.regeringen.se/Pdf/sou2002_20Svdir.pdf
Sverige är bäst (igen)

För tredje året i rad toppar Sverige International Data Corporation?s
Information Society Index som rankar 55 länder. IDC:s index toppas år 2002
av Sverige före Norge, Schweiz, USA, Danmark, Nederländerna, Storbritannien
och Finland.
Översyn av personuppgiftslagen

En särskild utredare har tillsatts för att se över personuppgiftslagen
(PUL). Syftet är att missbruk av personuppgifter ska förhindras samtidigt
som reglerna om hur uppgifterna får behandlas lättas upp.

“Samtidigt kommer regeringen att fortsätta verka inom EU för att
EG-direktivet om personuppgifter ändras så att mer genomgripande ändringar
i PUL kan komma till stånd.

http://www.regeringen.se/galactica/service=irnews/owner=sys/action=obj_show
?c_obj_id=43796
Arbetsgrupp om IT och demokrati

Den nya informationstekniken erbjuder nya möjligheter för demokratin. Med
hjälp av den nya tekniken kan vi skapa forum för samtal och debatt,
förbättra informationen om politiska beslut och skapa bättre insyn i det
politiska arbetet.

Regeringen anser att det är angeläget att noggrant följa och analysera den
snabba utveckling som sker på området. Därför har en arbetsgrupp tillsatts
med uppgift att följa och främja utvecklingen av demokratiska processer med
stöd av IT.

Arbetsgruppen skall bland annat:

– följa och främja utvecklingen av olika tekniker och metoder för
utvecklandet av en deltagardemokrati med IT-stöd
– bedöma i vilken utsträckning IT kan stimulera ett politiskt intresse och
deltagande i de politiska beslutsprocesserna
– följa utvecklingen när det gäller IT:s möjligheter att förbättra och
förenkla valförfarandet

http://www.regeringen.se/galactica/service=irnews/owner=sys/action=obj_show
?c_obj_id=43895

Förslag till lag om skydd för personlig integritet i arbetslivet (LIA)

För att stärka skyddet för den personliga integriteten i arbetslivet
föreslår Integritetsutredningen att det införs en ny lag – lagen om skydd
för personlig integritet i arbetslivet (LIA). Förslagen överlämnades till
regeringen den 5 mars i betänkandet (2002:18) Personlig integritet i
arbetslivet.
Lagen ska gälla för hela arbetsmarknaden och avser att stärka
integritetsskyddet inte bara för arbetstagare utan även för arbetssökande
och tidigare arbetstagare. Den avser huvudsakligen två områden, nämligen
IT-området samt medicinska undersökningar och drogkontroller.
Lagen har inriktats främst på att begränsa arbetsgivarens rätt att behandla
personuppgifter, både automatiserad och manuell. En övergripande
förutsättning för tillämpningen av lagen är att arbetsgivaren får behandla
bara sådana personuppgifter som är relevanta. Lagen bygger vidare på
principen att arbetstagare och arbetssökande själva ska ha kontroll över
sina personuppgifter och insyn i all behandling som kan bli aktuell.
När det gäller e-post och andra privata elektroniska uppgifter föreskrivs
som huvudregel ett förbud för arbetsgivaren att avsiktligen ta del av en
arbetstagares privata e-post och andra privata elektroniska uppgifter.
Undantag får göras bara om det är nödvändigt för verksamheten. Sådana
situationer är framför allt att det föreligger fara för
informationssäkerheten, t.ex genom virusangrepp, men också att det finns
välgrundad misstanke om att en arbetstagare har gjort sig skyldig till
brott eller visat sådan illojalitet mot arbetsgivaren som kan föranleda
uppsägning eller skadestånd. Arbetstagaren kan också själv bestämma att
arbetsgivaren får ta del av de privata uppgifterna.

I betänkandet framhålls att bestämmelsen inte innebär någon rätt för
arbetstagaren att använda arbetsgivarens dator för privat bruk.
Arbetsgivaren bestämmer över användningen av sin utrustning och avgör
alltså om och i vilken utsträckning som arbetstagaren får använda datorn
för egna ändamål. Men även om arbetstagaren olovligen har använt datorn för
eget bruk är de privata uppgifterna ändå skyddade genom bestämmelsen.

Läs hela betänkandet
http://naring.regeringen.se/propositioner_mm/sou/pdf/sou2002_18a.pdf
http://naring.regeringen.se/propositioner_mm/sou/pdf/sou2002_18b.pdf
IT-politiken

Så här under ett valår så vill jag gärna formulera några tankar om hur
IT-politiken ter sig. Skam till sägandes kan jag inte säga att jag har
lyckats hitta underlag till sådana tankar. Direkt från det nuvarande
regeringspartiets valkansli får jag veta att “IT är inte någon valfråga, vi
har ingen särskild bevakning på det”.
Göran Persson har i alla fall lyckats reta upp IT-branschen om man ska tro
Computer Sweden, det är ju alltid något.
http://computersweden.idg.se/text/020227-CS43
“Göran Perssons brev i Financial Times har fått våra ledande IT-profiler
att se rött. På punkt efter punkt går statsministern igenom missade
deadlines sedan toppmötet i Lissabon. Inget nämns om EUs ambitiösa program
E-europe Action Plan.”
http://computersweden.idg.se/text/020227-CS44
“Statsminister Göran Persson tillbakavisar kritiken från IT-branschen.
Högre prioritet på miljöfrågor inför toppmötet i Barcelona är en
förklaring. Bristande utrymme i Financial Times en annan.”
Medan centern jobbar vidare för en utbyggd IT-infrastruktur i Sverige,
http://www.op.se/artikel.php?visa_id=145595&sektion_1_id=
För er som vill repetera vad som stod i eEurope Action Plan 2002 finns
file:///C:/Documents%20and%20Settings/Administratör/Mina%20dokument/Digital%20Action/ISOC-SE/Zip%20från%20Östen/natnytt/

http://europa.eu.int/information_society/eeurope/action_plan/actionplantext/index_en.htm

Post- och Telestyrelsen

PTS har publicerat rapporten “IT-infrastrukturen i Sverige 2001. Uppnås
målet om tillgänglighet?” som ett led i uppdraget från regeringen att följa
utvecklingen av tillgängligheten till IT-infrastruktur med hög
överföringskapacitet. En delrapport publicerades i augusti 2001. Arbetet
har därefter följts upp med analys av problem och möjligheter kring
utbyggnaden och infrastrukturens betydelse för regional utveckling. I
rapporten konstaterar PTS att det för närvarande är svårt att bedöma om
regeringens mål om IT-infrastruktur kan uppfyllas. Det har gått kort tid
sedan riktlinjerna för utbyggnaden blev klara och samtidigt är arbetet
tidskrävande. De statliga stöden har hittills utnyttjats i begränsad
omfattning.

http://www.pts.se/dokument/getFile.asp?FileID=2720
Det största hindret för e-handelns utveckling är inställning och attityder
till e-handeln inom företag, myndigheter och organisationer. Det visar en
ny undersökning som Post- och telestyrelsen, PTS lämnade till regeringen
den 5 mars. Undersökningen bygger på ett 20-tal intervjuer med
representanter för intresseorganisationer, företag och myndigheter.

http://www.pts.se/dokument/getFile.asp?FileID=2724
PTS har också påbörjat arbetet med en rad försök där bredband används för
att ge funktionshindrade tillgång till nya produkter och tjänster. I första
hand är syftet med försöken att utvärdera nyttan av dessa produkter och
tjänster för funktionshindrade.

De försök som kommer genomföras är:
– Bredbandskommunikation mellan dövblinda och en bemannad servicecentral.
– Bredbandskommunikation med bild, ljud och text för intellektuellt
funktionshindrade.
– Bredbandsdistribution av digitala talböcker till bl a synskadade
högskolestudenter.
– Distansutbildning med bild, ljud och text via bredband till olika
grupper.
– Tillgång till specialister på distans för arbetsvägledning och
kompetensutveckling.
– Mobil bredbandskommunikation med bild, ljud och text för
funktionshindrade som behöver hjälp i olika vardagssituationer.

Planen för projektets genomförande finns på
http://www.pts.se/dokument/getFile.asp?FileID=2718
EU-kommissionen bjuder in till öppen konsultation om eeconomy
Kommissionen presenterade den 6 december 2001 meddelandet “eEkonomins
inverkan på de europeiska företagen: Ekonomisk analys och politiska
konsekvenser” (http://europa.eu.int/comm/enterprise/ict/policy/e-economy.htm).

http://europa.eu.int/comm/enterprise/ict/policy/doc/com_2001_711_sv.pdf
Meddelandet är en bred översikt över alla tänkbara aspekter på “e-Ekonomin”
allt från makroekonomiska effekter till effekter på företagsnivån.
Rapporten innehåller exempelvis intressant jämförande statistik hur den
totala faktorproduktiviteten utvecklats i EU-länderna och
kostnadsbesparingar tack vare användning av elektroniska affärer. I
meddelandet slås det fast att en förutsättning för Europa att komma ikapp i
den framväxande kunskapsekonomin är att fullt ut dra nytta av informations-
och kommunikationstekniken (ICT) och detta helt oberoende av de senaste
årens nedgång inom sektorn. I meddelandet slås det fast att ICT är en
basteknologi som kommer att förändra hela Europas ekonomi.

Alla berörda intressenter har inbjudits till konsultation under tiden 1
februari-31 mars
2002. Kommissionen vill ha svar på följande:

Vilka är de viktigaste utmaningarna för Europa för att kunna dra nytta av
e-Ekonomin?
Vilka är de främsta hindren för att kunna dra nytta av utvecklingen?
Vilka policyområden måste prioriteras högst för att maximera nyttan av
e-Ekonomin i Europa?
Vilka policyåtgärder kan ge störst effekt på kort och medellång sikt?
Vilka mål skall sättas upp för att kunna utvärdera resultatet av de
föreslagna åtgärderna?

*** Kalendarium
Se http://www.isoc-se.a.se/Kalendarium/

Nytt på nätet februari 2002————————————————————————

Nr. 45 – Februari 2002 Ett nyhetsbrev från ISOC-SE 12 mars, 2002
————————————————————————
NYTT PÅ NÄTET ges ut av ISOC-SE, den svenska avdelningen av Internet
Society. ISOC-SE är en ideell förening där såväl enskilda personer
som organisationer kan bli medlemmar. ISOC-SE vill främja
utvecklingen och användningen av Internet i Sverige.
I NYTT PÅ NÄTET sammanfattas den gångna månadens viktigaste
Internethändelser i Sverige och internationellt. NYTT PÅ NÄTET vänder
sig till alla som intresserar sig för Internets utveckling i Sverige.
NYTT PÅ NÄTET kan hittas på WWW: http://www.isoc-se.a.se/natnytt
För mer information om ISOC-SE och NYTT PÅ NÄTET se sist i brevet.
INNEHÅLL
*** Förord
Redaktören talar
*** Internet Society med underorgan:
ISOC, IETF

*** Svenska Internetorganisationer:
IIS, NDR

*** Visdomsord

*** Samhällsektorer
Myndighetssverige

*** Kalendarium
——————————————————————
*** Förord
Tjopp!
Vintern vill inte släppa taget. Så verkar det vara i Stockholm i varje
fall. Snön ligger kvar trots ett par dagar med sol och innan dess regn. Det
stretas emot. Men, rykten säger att det i söder är både varmt och sol, samt
att det i norr fortfarande går att åka skidor. Oavsett var gränsen går
mellan vinter och sommar (verkar gå utanför mitt arbetsrumsfönster just nu)
så tycker jag varje år att den rör sig alldeles för långsamt. Jag har
alltså mindre problem med långa vintrar och somrar än långa tröga vårar och
höstar.
Jag vet att andra tycker tvärtom, men två år i Montreal gjorde att jag
verkligen fick se vad lång vinter och lång sommar innebar. Höst i Montreal
kan man missa om man sover middag en lördag i väntan på direktsändningarna
från någon Curlingmatch. Curling är en stor sport i Kanada, precis som
löpning och vandring med snöskor.
Borde man inte ha tresteg med snöskor istället för en del bedömningssporter
i OS förresten? Eller höjdhopp?
Vad gäller Internet så ser jag en hel del förvirring just nu. Förvirring om
MPLS kan ersätta det man ville ha IPSEC till (Svar: nej). Varför det dröjer
så lång tid innan man kan använda svenska tecken i DNS (Svar: det är ett
svårt problem att jämföra tecken). Och sedan de gamla vanliga frågorna…om
Internet till hushållen etc.
Själv tycker jag tyvärr att en hel del IP-tjänster som säljs kan liknas vid
om någon sålde en GSM-telefon som man bara kan ringa från och inte ta emot
samtal på. Ganska trist då man inte har någon annan att ringa än Fröken Ur.
Nummerupplysningen. De få vännerna som har köpt en riktig telefon samt
naturligtvis alla de tjänster man kan ringa till. För att kolla väder,
nyheter, köpa skor och annat.
Vill inte folk ringa varandra?
paf
*** Internet Society med underorgan:
ISOC: Olle Thylander
—-
Nu är förändringarna av ISOCs medlemsorganisation ett faktum.
Förändringarna kan studeras på ISOCs webbplats http://www.isoc.org/. Det
behöver inte längre kosta något att vara “global medlem”, men vill man vara
aktiv ISOC-medlem i sitt eget land får man fortfarande vara beredd att
betala en årlig medlemsavgift. Den svenska avdelningen av Internet heter
förstås ISOC-SE och tar gärna emot nya medlemmar också i fortsättningen.
INET 2002
Vill man anmäla sig till INET 2002 i Washington den 18 – 21 juni bör man
göra det före den 1 maj 2002. Då får man nämligen rabatt på
konferensavgiften. Dessutom får man som medlem i ISOC ytterligare rabatt.
Mer information om konferensen finns på http://www.inet2002.org/. Mottot
för konferensen är ” Internet Crossroads: – Where Technology and Policy
Intersect”.
IETF: Patrik Fältström (http://www.ietf.org)
—-
Nya RFC:er:
3205 On the use of HTTP as a Substrate. K. Moore. February 2002.
(Format: TXT=34785 bytes) (Also BCP0056) (Status: BEST CURRENT
PRACTICE)
3206 The SYS and AUTH POP Response Codes. R. Gellens. February 2002.
(Format: TXT=9917 bytes) (Status: PROPOSED STANDARD)
3207 SMTP Service Extension for Secure SMTP over Transport Layer
Security. P. Hoffman. February 2002. (Format: TXT=18679 bytes)
(Obsoletes RFC2487) (Status: PROPOSED STANDARD)
3227 Guidelines for Evidence Collection and Archiving. D. Brezinski,
T. Killalea. February 2002. (Format: TXT=18468 bytes) (Also BCP0055)
(Status: BEST CURRENT PRACTICE)
3228 IANA Considerations for IPv4 Internet Group Management Protocol
(IGMP). B. Fenner. February 2002. (Format: TXT=6473 bytes) (Also
BCP0057) (Status: BEST CURRENT PRACTICE)
3233 Defining the IETF. P. Hoffman, S. Bradner. February 2002.
(Format: TXT=6401 bytes) (Also BCP0058) (Status: BEST CURRENT
PRACTICE)
3234 Middleboxes: Taxonomy and Issues. B. Carpenter, S. Brim. February
2002. (Format: TXT=62329 bytes) (Status: INFORMATIONAL)
239 Internet Printing Protocol (IPP): Requirements for Job, Printer,
and Device Administrative Operations. C. Kugler, H. Lewis, T.
Hastings. February 2002. (Format: TXT=29532 bytes) (Status:
INFORMATIONAL)
3240 Digital Imaging and Communications in Medicine (DICOM) –
Application/dicom MIME Sub-type Registration. D. Clunie, E.
Cordonnier. February 2002. (Format: TXT=9102 bytes) (Status:
INFORMATIONAL)
3244 Microsoft Windows 2000 Kerberos Change Password and Set Password
Protocols. M. Swift, J. Trostle, J. Brezak. February 2002. (Format:
TXT=13334 bytes) (Status: INFORMATIONAL)
*** Svenska Internetorganisationer
IIS: Anne-Marie Eklund Löwinder
—-
Sedan förra numret av Nytt på Nätet har II-stiftelsen tillsammans med
Konsumentverket lanserat en ny version av TPTEST (2.01). Största
förändringarna är att den nu mäter genomströmningshastigheten för
Internetanslutningar både med UDP och TCP-protokollen. Tidigare mättes
enbart UDP.
Många användare använder mest webb och e-post och då kan TCP-mätningar vara
mer relevant. Genom att mäta bägge protokollen kan man också få en
uppfattning om trängseleffekterna, dvs. effekten av många samtidiga
användare, på nätanslutningen. TPTEST har tagits väl emot och stiftelsen
hoppas att det ska bidra till att öka kunskapen och medvetenheten
infrastrukturen hos breda användargrupper. Programmet och mer information
om TPTEST finns på webben (www.iis.se och www.konsumentverket.se) .
II-stiftelsen har börjat jobba med de andra projekt som presenterades i
förra numret. Formerna för stiftelsens Internetutredning börjar klarna och
diskussionerna om hur regelverket för domännamn ska förändras fortsätter.
II-stiftelsen kommer också att vara representerad på ICANN-mötet i Gahna
10-14 mars.
NDR: Petter Rindforth
—————————————————–
Inget att rapportera från NDR

*** Visdomsord
Visdomsord: Ladislaus Horatius
—————————————————-
Gränsöverskridande är ett populärt ord. Skåda alltså MINUTPARTIET, eller,
det oförmodade mötet mellan filosofi och politik på ett dissektionsbord.
MINUTPARTIET
För tiden, i Sverige
http://www.djupband.com/minutpartiet

*** Samhällsektorer
Myndighets-Sverige: Anne-Marie Eklund Löwinder

——————————————————-
Det rör på sig bland utredningar och lagstiftare.
Ibland så refererar jag ur och länkar till lagrådsremisser. För er som inte
vet vad det är kan jag berätta att Lagrådet har till uppgift att yttra sig
över lagförslag. Sådana yttranden avges på begäran från regeringen eller
riksdagsutskott. Bl.a. ska Lagrådet normalt höras om förslag till ändringar
i de grundlagar som gäller tryckfriheten och yttrandefriheten i vissa
medier och om förslag till lagar som berör enskilda människors fri- och
rättigheter, deras personliga och ekonomiska förhållanden eller deras
skyldigheter gentemot det allmänna. Regeringen kan också avstå från att
höra Lagrådet om den fråga som behandlas i ett lagförslag är sådan att
Lagrådets hörande skulle sakna betydelse eller om hörande av Lagrådet
skulle fördröja lagstiftningsärendets behandling och detta skulle leda till
avsevärda olägenheter.
Läs mer om Lagrådet på http://www.lagradet.se
Här följer några av de senaste ärendena för Lagrådet:

Lagrådets yttrande över förslag om Lag om elektronisk handel
och andra informationssamhällets tjänster, m.m. N2000/9389/ITFoU(delvis),
N2002/1244/RS(delvis) har varit på remiss hos Lagrådet. De har lämnat ett
yttrande som finns att läsa på http://www.lagradet.se/yttranden/k-ir0208.pdf

Lotterier via Internet kan bli tillåtna

Regeringen har den 5 mars överlämnat en lagrådsremiss med förslag om att
lotterilagen anpassas till den tekniska utvecklingen, så att lotterier även
ska kunna anordnas över exempelvis Internet.

Med de nya reglerna kommer aktörerna på den svenska spelmarknaden att kunna
förmedla sina lotterier och spel över Internet, mobiltelefoni (SMS) och
annan elektronisk dataöverföring. Det blir reglerna för egentliga lotterier
som blir styrande, exempelvis vinsttaket. När det gäller sändningar över
digital-TV-nätet omfattas de redan i dag av lotterilagen. De kräver också
tillstånd.

Tillstånd att anordna eller förmedla lotterier elektroniskt får ges för
lotterier som uppfyller lotterilagens krav på lottning, gissning,
vadhållning och liknande förfaranden. Lotteriinspektionen prövar frågan om
tillstånd.

Lagrådsremissen innehåller också förslag om att förbudet för den som
anordnar ett lotteri att lämna kredit för insatser i lotteriet utvidgas
till att omfatta även den som är ombud för anordnaren.

Ändringarna i lotterilagen föreslås träda i kraft den 1 augusti 2002.

Läs lagrådsremissen på:
http://finans.regeringen.se/propositionermm/lagradsremiss/pdfer/ls_lotterier_internet.pdf
Utredning om Sverige Direkt

Den 5 mars överlämnade utredningen om SverigeDirekt sitt slutbetänkande
(SOU 2002:20) Guide på Internet – ett stöd för medborgarens möte med det
offentliga till regeringen. Utredningen innehåller förslag om framtida
organisation, verksamhet och finansiering.

http://www.statsradsberedningen.regeringen.se/Pdf/sou2002_20Svdir.pdf
Sverige är bäst (igen)

För tredje året i rad toppar Sverige International Data Corporation?s
Information Society Index som rankar 55 länder. IDC:s index toppas år 2002
av Sverige före Norge, Schweiz, USA, Danmark, Nederländerna, Storbritannien
och Finland.
Översyn av personuppgiftslagen

En särskild utredare har tillsatts för att se över personuppgiftslagen
(PUL). Syftet är att missbruk av personuppgifter ska förhindras samtidigt
som reglerna om hur uppgifterna får behandlas lättas upp.
“Samtidigt kommer regeringen att fortsätta verka inom EU för att
EG-direktivet om personuppgifter ändras så att mer genomgripande ändringar
i PUL kan komma till stånd.”
http://www.regeringen.se/galactica/service=irnews/owner=sys/action=obj_show?c_obj_id=43796
Arbetsgrupp om IT och demokrati

Den nya informationstekniken erbjuder nya möjligheter för demokratin. Med
hjälp av den nya tekniken kan vi skapa forum för samtal och debatt,
förbättra informationen om politiska beslut och skapa bättre insyn i det
politiska arbetet.

Regeringen anser att det är angeläget att noggrant följa och analysera den
snabba utveckling som sker på området. Därför har en arbetsgrupp tillsatts
med uppgift att följa och främja utvecklingen av demokratiska processer med
stöd av IT.

Arbetsgruppen skall bland annat:
– följa och främja utvecklingen av olika tekniker och metoder för
utvecklandet av en deltagardemokrati med IT-stöd
– bedöma i vilken utsträckning IT kan stimulera ett politiskt intresse och
deltagande i de politiska beslutsprocesserna
– följa utvecklingen när det gäller IT:s möjligheter att förbättra och
förenkla valförfarandet
http://www.regeringen.se/galactica/service=irnews/owner=sys/action=obj_show?c_obj_id=43895
Förslag till lag om skydd för personlig integritet i arbetslivet (LIA)

För att stärka skyddet för den personliga integriteten i arbetslivet
föreslår Integritetsutredningen att det införs en ny lag – lagen om skydd
för personlig integritet i arbetslivet (LIA). Förslagen överlämnades till
regeringen den 5 mars i betänkandet (2002:18) Personlig integritet i
arbetslivet.
Lagen ska gälla för hela arbetsmarknaden och avser att stärka
integritetsskyddet inte bara för arbetstagare utan även för arbetssökande
och tidigare arbetstagare. Den avser huvudsakligen två områden, nämligen
IT-området samt medicinska undersökningar och drogkontroller.
Lagen har inriktats främst på att begränsa arbetsgivarens rätt att behandla
personuppgifter, både automatiserad och manuell. En övergripande
förutsättning för tillämpningen av lagen är att arbetsgivaren får behandla
bara sådana personuppgifter som är relevanta. Lagen bygger vidare på
principen att arbetstagare och arbetssökande själva ska ha kontroll över
sina personuppgifter och insyn i all behandling som kan bli aktuell.
När det gäller e-post och andra privata elektroniska uppgifter föreskrivs
som huvudregel ett förbud för arbetsgivaren att avsiktligen ta del av en
arbetstagares privata e-post och andra privata elektroniska uppgifter.
Undantag får göras bara om det är nödvändigt för verksamheten. Sådana
situationer är framför allt att det föreligger fara för
informationssäkerheten, t.ex genom virusangrepp, men också att det finns
välgrundad misstanke om att en arbetstagare har gjort sig skyldig till
brott eller visat sådan illojalitet mot arbetsgivaren som kan föranleda
uppsägning eller skadestånd. Arbetstagaren kan också själv bestämma att
arbetsgivaren får ta del av de privata uppgifterna.

I betänkandet framhålls att bestämmelsen inte innebär någon rätt för
arbetstagaren att använda arbetsgivarens dator för privat bruk.
Arbetsgivaren bestämmer över användningen av sin utrustning och avgör
alltså om och i vilken utsträckning som arbetstagaren får använda datorn
för egna ändamål. Men även om arbetstagaren olovligen har använt datorn för
eget bruk är de privata uppgifterna ändå skyddade genom bestämmelsen.

Läs hela betänkandet:

http://naring.regeringen.se/propositioner_mm/sou/pdf/sou2002_18a.pdf
http://naring.regeringen.se/propositioner_mm/sou/pdf/sou2002_18b.pdf
IT-politiken

Så här under ett valår så vill jag gärna formulera några tankar om hur
IT-politiken ter sig. Skam till sägandes kan jag inte säga att jag har
lyckats hitta underlag till sådana tankar. Direkt från det nuvarande
regeringspartiets valkansli får jag veta att “IT är inte någon valfråga, vi
har ingen särskild bevakning på det”.
Göran Persson har i alla fall lyckats reta upp IT-branschen om man ska tro
Computer Sweden, det är ju alltid något.
http://computersweden.idg.se/text/020227-CS43

“Göran Perssons brev i Financial Times har fått våra ledande IT-profiler
att se rött. På punkt efter punkt går statsministern igenom missade
deadlines sedan toppmötet i Lissabon. Inget nämns om EUs ambitiösa program
E-europe Action Plan.”
http://computersweden.idg.se/text/020227-CS44
“Statsminister Göran Persson tillbakavisar kritiken från IT-branschen.
Högre prioritet på miljöfrågor inför toppmötet i Barcelona är en
förklaring. Bristande utrymme i Financial Times en annan.”
Medan centern jobbar vidare för en utbyggd IT-infrastruktur i Sverige,
http://www.op.se/artikel.php?visa_id=145595&sektion_1_id=
För er som vill repetera vad som stod i eEurope Action Plan 2002 finns
http://europa.eu.int/information_society/eeurope/action_plan/actionplantext/index_en.htm
Post- och Telestyrelsen

PTS har publicerat rapporten “IT-infrastrukturen i Sverige 2001. Uppnås
målet om tillgänglighet?” som ett led i uppdraget från regeringen att följa
utvecklingen av tillgängligheten till IT-infrastruktur med hög
överföringskapacitet. En delrapport publicerades i augusti 2001. Arbetet
har därefter följts upp med analys av problem och möjligheter kring
utbyggnaden och infrastrukturens betydelse för regional utveckling. I
rapporten konstaterar PTS att det för närvarande är svårt att bedöma om
regeringens mål om IT-infrastruktur kan uppfyllas. Det har gått kort tid
sedan riktlinjerna för utbyggnaden blev klara och samtidigt är arbetet
tidskrävande. De statliga stöden har hittills utnyttjats i begränsad
omfattning.

http://www.pts.se/dokument/getFile.asp?FileID=2720
Det största hindret för e-handelns utveckling är inställning och attityder
till e-handeln inom företag, myndigheter och organisationer. Det visar en
ny undersökning som Post- och telestyrelsen, PTS lämnade till regeringen
den 5 mars. Undersökningen bygger på ett 20-tal intervjuer med
representanter för intresseorganisationer, företag och myndigheter.

http://www.pts.se/dokument/getFile.asp?FileID=2724
PTS har också påbörjat arbetet med en rad försök där bredband används för
att ge funktionshindrade tillgång till nya produkter och tjänster. I första
hand är syftet med försöken att utvärdera nyttan av dessa produkter och
tjänster för funktionshindrade.

De försök som kommer genomföras är:
– Bredbandskommunikation mellan dövblinda och en bemannad servicecentral.
– Bredbandskommunikation med bild, ljud och text för intellektuellt
funktionshindrade.
– Bredbandsdistribution av digitala talböcker till bl a synskadade
högskolestudenter.
– Distansutbildning med bild, ljud och text via bredband till olika grupper.
– Tillgång till specialister på distans för arbetsvägledning och
kompetensutveckling.
– Mobil bredbandskommunikation med bild, ljud och text för funktionshindrade som
behöver hjälp i olika vardagssituationer.

Planen för projektets genomförande finns på
http://www.pts.se/dokument/getFile.asp?FileID=2718
EU-kommissionen bjuder in till öppen konsultation om eeconomy
Kommissionen presenterade den 6 december 2001 meddelandet “eEkonomins
inverkan på de europeiska företagen: Ekonomisk analys och politiska
konsekvenser”
(http://europa.eu.int/comm/enterprise/ict/policy/e-economy.htm).
http://europa.eu.int/comm/enterprise/ict/policy/doc/com_2001_711_sv.pdf
Meddelandet är en bred översikt över alla tänkbara aspekter på “e-Ekonomin”
allt från makroekonomiska effekter till effekter på företagsnivån.
Rapporten innehåller exempelvis intressant jämförande statistik hur den
totala faktorproduktiviteten utvecklats i EU-länderna och
kostnadsbesparingar tack vare användning av elektroniska affärer. I
meddelandet slås det fast att en förutsättning för Europa att komma ikapp i
den framväxande kunskapsekonomin är att fullt ut dra nytta av informations-
och kommunikationstekniken (ICT) och detta helt oberoende av de senaste
årens nedgång inom sektorn. I meddelandet slås det fast att ICT är en
basteknologi som kommer att förändra hela Europas ekonomi. Alla berörda
intressenter har inbjudits till konsultation under tiden 1 februari-31 mars
2002. Kommissionen vill ha svar på följande:
Vilka är de viktigaste utmaningarna för Europa för att kunna dra nytta av
e-Ekonomin?
Vilka är de främsta hindren för att kunna dra nytta av utvecklingen?
Vilka policyområden måste prioriteras högst för att maximera nyttan av
e-Ekonomin i Europa?
Vilka policyåtgärder kan ge störst effekt på kort och medellång sikt?
Vilka mål skall sättas upp för att kunna utvärdera resultatet av de föreslagna
åtgärderna?

*** Kalendarium
Se http://www.isoc-se.a.se/Kalendarium/

Nytt på nätet januari 2002————————————————————————

Nr. 44 – Januari 2002 Ett nyhetsbrev från ISOC-SE 10 februari, 2002
————————————————————————
NYTT PÅ NÄTET ges ut av ISOC-SE, den svenska avdelningen av Internet
Society. ISOC-SE är en ideell förening där såväl enskilda personer
som organisationer kan bli medlemmar. ISOC-SE vill främja
utvecklingen och användningen av Internet i Sverige.
I NYTT PÅ NÄTET sammanfattas den gångna månadens viktigaste
Internethändelser i Sverige och internationellt. NYTT PÅ NÄTET vänder
sig till alla som intresserar sig för Internets utveckling i Sverige.
NYTT PÅ NÄTET kan hittas på WWW: http://www.isoc-se.a.se/natnytt
För mer information om ISOC-SE och NYTT PÅ NÄTET se sist i brevet.
INNEHÅLL
*** Förord
Redaktören talar
*** Internet Society med underorgan:
ISOC, IETF

*** Svenska Internetorganisationer:
IIS, NDR, SUNET, Bitos

*** Visdomsord

*** Samhällsektorer
Myndighetssverige

*** Kalendarium

——————————————————————

*** Förord

Tjopp!
Januari, nytt år, nya saker som händer? Nej, jag tycker inte det. Januari
var mycket som december. Kanske lite ljusglimtar på den ekonomiska himlen
även om fortfarande många säger att de inte vet när det ska bli en uppgång
igen. Greenspan valde att inte sänka räntan, och det kanske är ett tecken?
Alla vi i branchen får väl hoppas. Man griper efter minsta hamlstrå just
nu, och det är många jag känner som letar efter jobb. Dvs, på
arbetsmarknaden ser det ännu inte så ljust ut.
Förhandlingarna mellan ITU och IETF vad gäller ENUM (E.164 NUmber Mapping,
RFC 2916) har gått framåt, och sedan någon vecka tillbaka går det att
registrera landskoder för E.164 (dvs, telefonnummer) genom att kontakta TSB
inom ITU-T och/eller RIPE NCC som är registry för den delen av DNS-trädet
där E.164-nummer ska lagras. Vem som helst kan inte registrera en kod, utan
det måste godkännas av den organisation som idag är innehavare av koden.
Vad gäller Sverige är det Näringsdepartementet och PTS som hanterar “46”
som är den koden som Sverige har. Ni har nog använt den när ni ringt ett
nummer i Sverige från utlandet. PTS har efter att ha skrivit en rapport
förra året fått uppdrag från departementet att genomföra en test, och
uppstartsmöte kommer Joakim Strålmark hålla i mars. Om ni är intresserade
av att delta, kontakta Joakim. “Speciellt om ni är utvecklare av
programvara” sa Joakim till mig när vi skiljdes åt sent i fredags kväll vid
Arlanda Express på Vasagatan i Stockholm. Joakim har emailadressen Joakim
Strålmark .
DNS har jag testat igen.

Oktober 2001 November 2001 Januari 2002 NS 63522 93368 94438
Tested 60455 93368 94438
Errors 17037 16935 16385
Bugs 14367 14502 13889

Som ni ser är resultatet i januari lite bättre än tidigare. Bra jobbat!
Jag har fått massor med synpunkter på mitt testprogram
(http://paf.se/domain/) och jo, en del är buggar. Om ni ser att jag inte
fixar dem så har ni rätt. Jag har inte haft tid. Men, nu håller det på att
ändra på sig. Jag har fått hjälp av en SNUS-medlem som kommer hjälpa mig.
Mer om det i ett senare NPN.
paf
*** Internet Society med underorgan:

ISOC: Olle Thylander
—-
Briefing om IPv6
ISOC bedömer att övergången från version 4 till version 6 av
Internetprotokollet kommer att ta mycket lång tid, 30 – 40 år. Flera
tekniker kommer att användas under övergångstiden för att få de båda
protokollstackarna att samexistera i ett gemensamt Internet: dubbla stackar
i datorerna, tunnelteknik och automatisk översättning mellan de båda
protokollen. ISOC hänvisar till IETF, som tillsatt en särskild arbetsgrupp
för övergången: NGTrans Working Group. För mer information, se
http://www.isoc.org/briefings/006/.
ISOCs organisation
Medlemmar i ISOC frågar sig kanske vad som händer med deras medlemskap i
den nya organisationen. Alla individuella ledamöter kommer att få sitt
medlemskap automatiskt överfört till den nya, avgiftsfria medlemskategorin.
2002 skickar således inte ISOC längre någon räkning till individuella
medlemmar. ISOC uppmanar de chapters som tar ut avgifter att fortsätta med
detta och rekommenderar chapters som inte tagit ut avgifter att införa
sådana så att de kan förstärka den lokala verksamheten och hålla högre
profil i sin omgivning.
De organisatoriska förändringarna inom ISOC, som ger chapters en ökad
betydelse, har föranlett en sammanslagning av rollerna som vicepresident
för individuellt medlemskap (hittills Mike Todd) respektive vicepresident
för chapters (hittills Tomas Kalin). Tills vidare kommer posten som
vicepresident för den sammanslagna funktionen att innehas av Bob Vaughan,
ISOCs Financial and Administrative Director.
Undersökning avseende medlemssituationen inom ISOC
En del av bakgrunden till förändringarna av medlemsstrukturen kan man finna
i den rapport om medlemssituationen som lämnades till Board of Trustees
hösten 2001. Rapporten finns tillgänglig så nätet och den visar bl a att
chapters i många fall inte lever upp till kravet på minst 25 medlemmar och
att antalet individuella medlemmar i ISOC har minskat något under 2001.
http://www.isoc.org/isoc/chapters/BOT_dec01rpt/sld001.htm
NDSS
När detta skrivs öppnas snart 2002 års upplaga av NDSS (Network and
Distributed System Security Symposium). Det definitiva programmet hittar
man på http://www.isoc.org/isoc/conferences/ndss/02/program.shtml.
IETF: Patrik Fältström (http://www.ietf.org)
—-
Nya RFC:er:
3189 RTP Payload Format for DV (IEC 61834) Video. K. Kobayashi, A.
Ogawa, S. Casner, C. Bormann. January 2002. (Format: TXT=25991 bytes)
(Status: PROPOSED STANDARD)
3190 RTP Payload Format for 12-bit DAT Audio and 20- and 24-bit Linear
Sampled Audio. K. Kobayashi, A. Ogawa, S. Casner, C. Bormann. January
2002. (Format: TXT=34977 bytes) (Status: PROPOSED STANDARD)
3201 Definitions of Managed Objects for Circuit to Interface
Translation. R. Steinberger, O. Nicklass. January 2002. (Format:
TXT=45583 bytes) (Status: PROPOSED STANDARD)
3202 Definitions of Managed Objects for Frame Relay Service Level
Definitions. R. Steinberger, O. Nicklass. January 2002. (Format:
TXT=130816 bytes) (Status: PROPOSED STANDARD)
3212 Constraint-Based LSP Setup using LDP. B. Jamoussi, Ed., L.
Andersson, R. Callon, R. Dantu,. January 2002. (Format: TXT=87591
bytes) (Status: PROPOSED STANDARD)
3213 Applicability Statement for CR-LDP. J. Ash, M. Girish, E. Gray,
B. Jamoussi, G. Wright. January 2002. (Format: TXT=14489 bytes)
(Status: INFORMATIONAL)
3214 LSP Modification Using CR-LDP. J. Ash, Y. Lee, P. Ashwood-Smith,
B. Jamoussi, D. Fedyk, D. Skalecki, L. Li. January 2002. (Format:
TXT=25453 bytes) (Status: PROPOSED STANDARD)
3215 LDP State Machine. C. Boscher, P. Cheval, L. Wu, E. Gray. January
2002. (Format: TXT=117278 bytes) (Status: INFORMATIONAL)
3218 Preventing the Million Message Attack on Cryptographic Message
Syntax. E. Rescorla. January 2002. (Format: TXT=16047 bytes) (Status:
INFORMATIONAL)
3219 Telephony Routing over IP (TRIP). J. Rosenberg, H. Salama, M.
Squire. January 2002. (Format: TXT=184618 bytes) (Status: PROPOSED
STANDARD)
3220 IP Mobility Support for IPv4. C. Perkins, Ed.. January 2002.
(Format: TXT=238343 bytes) (Obsoletes RFC2002) (Status: PROPOSED
STANDARD)
3224 Vendor Extensions for Service Location Protocol, Version 2. E.
Guttman. January 2002. (Format: TXT=19618 bytes) (Updates RFC2608)
(Status: PROPOSED STANDARD)
3229 Delta encoding in HTTP. J. Mogul, B. Krishnamurthy, F. Douglis,
A. Feldmann, Y. Goland, A. van Hoff, D. Hellerstein. January 2002.
(Format: TXT=111953 bytes) (Status: PROPOSED STANDARD)
3230 Instance Digests in HTTP. J. Mogul, A. Van Hoff. January 2002.
(Format: TXT=26846 bytes) (Status: PROPOSED STANDARD)
3231 Definitions of Managed Objects for Scheduling Management
Operations. D. Levi, J. Schoenwaelder. January 2002. (Format:
TXT=61308 bytes) (Obsoletes RFC2591) (Status: PROPOSED STANDARD)
3232 Assigned Numbers: RFC 1700 is Replaced by an On-line Database. J.
Reynolds, Ed.. January 2002. (Format: TXT=3849 bytes) (Obsoletes
RFC1700) (Status: INFORMATIONAL)
3235 Network Address Translator (NAT)-Friendly Application Design
Guidelines. D. Senie. January 2002. (Format: TXT=29588 bytes)
(Status: INFORMATIONAL)
3236 The ‘application/xhtml+xml’ Media Type. M. Baker, P. Stark.
January 2002. (Format: TXT=16750 bytes) (Status: INFORMATIONAL)
3237 Requirements for Reliable Server Pooling. M. Tuexen, Q. Xie, R.
Stewart, M. Shore, L. Ong, J. Loughney, M. Stillman. January 2002.
(Format: TXT=16986 bytes) (Status: INFORMATIONAL)
3238 IAB Architectural and Policy Considerations for Open Pluggable
Edge Services. S. Floyd, L. Daigle. January 2002. (Format: TXT=42336
bytes) (Status: INFORMATIONAL)

*** Svenska Internetorganisationer
IIS: Olle Thylander
—-
Nytt år med höga ambitioner för II-stiftelsen
2002 ser ut att bli ett händelserikt år för II-stiftelsen. Med Jan Berner
och Anne-Marie Eklund-Löwinder på plats i sekretariatet har stiftelsen
bättre förutsättningar än tidigare att driva frågor kring den svenska delen
av Internet.
TPTEST fortsätter att utvecklas och kommer snart även att kunna mäta
TCP-trafik och därmed ge ett mer rättvisande värde för webb- och
e-postanvändning. Den nya uppdaterade versionen testas just nu och kommer
att släppas under februari 2002. Det är fortfarande II-stiftelsen och
Konsumentverket som finansierar och ansvarar för drift och support av
TPTEST. Hittills har tjänsten visat sig mycket populär. Bara mot
knutpunkten i Stockholm genomfördes under januari cirka 30 000 mätningar
per dygn. Från stiftelsens sida är det Jan Berner som driver TPTEST-frågan.
Som nämnts tidigare i Nytt på Nätet pågår arbetet med att utforma nya
domännamnsregler (3.0) och ett svenskt alternativt tvistlösningsförfarande.
Många synpunkter har kommit in till II-stiftelsen, inte minst på hur ett
tvistlösningsförfarande ska utformas.
Stiftelsen bearbetar nu svaren och hade i slutet av januari ett heldagsmöte
för att diskutera dessa frågor. Nästa steg är att ta fram ett bearbetat
regelförslag inklusive tvistlösningsförfarande och riktlinjer för allmänna
villkor. För II-stiftelsen är det Anne-Marie Eklund Löwinder som samordnar
arbetet med 3.0-reglerna.
Övergången till en förbättrad DNS-slavserverdrift för .se-domänen är på god
väg att slutföras. Med hjälp av Autonomica har servrarna i Stockholm och
Göteborg redan tagits i drift. Snart följer Malmö och Sundsvall. När alla
fyra primära DNS-slavservrarna är i drift torde .se-domänen bli en av
världens mest stabila och driftssäkra nationella toppdomäner.
II-stiftelsen kommer under början av året att delta i ett projekt med Post-
och telestyrelsen (PTS) om ENUM. Med ENUM kan telefonnummer i den vanliga
nummerplanen användas som domännamnsadress. PTS har fått regeringens
uppdrag att undersöka intresset för ENUM och – om det är tillräckligt stort
– även genomföra tester. Från stiftelsens sida är Jan Berner ansvarig för
projektet.
Årets kanske största projekt är en ny Internetutredning som II-stiftelsen
nu står i begrepp att köra igång. Den är tänkt att ta upp arbetet efter den
Internetutredning som Statskontoret gjorde 1996/97. En referensgrupp håller
på att bildas och riktlinjer att dras upp. Såväl Anne-Marie Eklund Löwinder
som Jan Berner kommer att arbeta med den nya utredningen. De medverkade
båda även i den första utredningen i Statskontorets regi. Syftet nu är att
belysa viktiga frågor och förutsättningarna för en fortsatt positiv
utveckling av Internets infrastruktur och användning i Sverige.
II-stiftelsen räknar med att IETF:s arbete med en standard för nationella
tecken i domännamn kommer att nå resultat under året. Det kommer i så fall
att betyda att .se-domänen kan införa till exempel å, ä och ö i
domännamnen. Stiftelsen och NIC-SE avvaktar fortfarande
standardiseringsarbetet men står beredda att agera så fort som det är
lämpligt.
I planeringen för 2002 ingår också den tredje upplagan av Internetdagarna.
Detta evenemang har varit i en framgång under de två tidigare åren och
årets Internetdagar har redan börjat planeras. Räkna med att evenemanget
blir av någon gång under hösten. Från stiftelsen kommer Staffan Hagnell
kommer att vara sammanhållande för Internetdagarna.
Ytterligare ett projekt som II-stiftelsen kommer att arbeta med under 2002
i samarbete med NIC-SE är säker DNS, så kallad DNSSEC.
II-stiftelsen ser alltså fram emot ett händelserikt 2002.
PS: Sekretariatet tar gärna emot besökande i sina nya lokaler. Kom och
hälsa på, men ring helst först (så ökar chanserna att ni också får en kopp
kaffe).
Adressen är:
II-stiftelsen
Sehlstedtsgatan 9 (vägg i vägg med NIC-SE)
Box 7399
103 91 Stockholm
Tele 08 – 662 54 40 (Anne-Marie Eklund-Löwinder)
Tele 08 – 662 54 50 (Jan Berner)
NDR: Petter Rindforth
—————————————————–
Regelarbetet i NDR har nu gått in i fas två. Med ledning av remissvaren
beträffande en svensk modell för alternativ tvistlösning (ADR) ser vi nu
över vilka justeringar som behöver göras i förslaget till nytt regelverk
(3.0). Målsättningen är att inom ett par månader kunna presentera en ny
remiss med ett komplett förslag till regler + tvistlösningsmetod.
SUNET: Lennart Forsberg
——————————————————-
Uppgraderingen av universitetsdatornätet till GigaSunet pågår för fullt.
Delar av de högskolor som ingår i första etappen har redan tagit nätet i
drift. Innan årets slut ska alla högskolor vara uppkopplade.
Information om Giga Sunet finns här:
http://basun.sunet.se/aktuellt/giga.html
SUNET har från och med årsskiftet för nyat sin styrelse. Numera ser den nu
ut så här:
Hasse Odenö, Mälardalens högskola, ordförande
Gun Djerf, Linköpings universitet
Anita Kollerbauer, Stockholms universitet/KTH
Lars-Elve Larsson, Uppsala universitet
Lennart Ljung, Vetenskapsrådet
Kerstin Malmqvist, Högskolan i Halmstad
Kjell Nilsson, Kungliga biblioteket
Ulf-Björn Rönn, studeranderepresentant
Staffan Sarbäck, Luleå tekniska universitet
Benny Stridsberg, studeranderepresentant
Arne Sundström, Lunds universitet
Sven Tafvelin, Chalmers tekniska högskola
Per Wernheim, Karolinska institutet
Även den tekniska referensgruppen har fått annan besättning. Jan Engvald,
Lund, och Christer Holgersson, Umeå, har ersatts av Kent Engström,
Linjköping, och Leif Johansson, Stockholm.
Bitos: Erik Hörnfeldt
—————————————–
BitoS evaluerar mikrobetalningslösningar
På senare tid har kraven på att kunna ta betalt för nätinnehåll ökat
bland innehållsleverantörerna. Något som hämmar denna utveckling är
avsaknaden av en svensk standard för mikrobetalningar.
Innehållsleverantörerna har eller är på väg att investera resurser i
system som inte är kompatibla med varandra. Det leder till problem både
för användare och för innehållsleverantörer.
Därför tar Bitos nu intitiativet till bildandet av en arbetsgrupp vars
första uppgift blir att kartlägga innehållsleverantörernas
mikrobetalningsbehov och evaluera huruvida existerande
betalningslösningar möter dessa nämnda behov.
Bitos vill främja en användarvänlig lösning som samtidigt tillhandahåller
vettiga villkor för såväl stora som små innehållsleverantörer. David
Eriksson från Scandinavia Online Passagen kommer att leda denna
arbetsgrupp.
I denna studie avses mikrobetalningar för:
o Engångsköp av nätinnehåll
o Prenumerationer av nätinnehåll
o Köp av mobila tjänster via nätet
Bitos kallar nu innehållsleverantörerna till samtal i samband med
bildandet av denna arbetsgrupp. Arbetet kommer att genomföras med stor
öppenhet och transparens i processen och skall på intet sätt leda till
prissamverkan eller slutkundsbearbetning.
Mötet kommer att ske måndagen den 18:e februari klockan 18.00 i
Scandinavia Onlines lokaler på Kungsgatan 28, 2 trappor.
Anmälan till mötet bör ske före den 15:e februari till
David Eriksson, david.eriksson@scandinaviaonline.se, 0733-861537
*** Visdomsord

*** Samhällsektorer
Myndighets-Sverige: Anne-Marie Eklund-Löwinder
—————- anne-marie.eklund-lowinder@iis.se

Kulturdepartementet
Regeringen har lagt fram ett föreslag om att ge Teracom AB
kreditgarantier. När riksdagen fattat beslut om detta kommer
regeringen att ge Riksgäldskontoret i uppdrag att bestämma
villkoren för garantin. En förutsättning är att det är
förenligt med EG:s statstödsregler.

http://kultur.regeringen.se/propositionermm/propositioner/pdf/p200102_76.pdf
Näringsdepartementet
Regeringen beslutade den 31 januari att uppdra åt NUTEK att
genomföra ett program för att öka användningen av modern
informationsteknik i företag inom stödområde A, som främst
omfattar Norrlands inland. Programmet genomförs under perioden
2002-2004 och omfattar sammanlagt 50 miljoner kronor. Syftet
med programmet är att utveckla företagens förmåga att placera
IT i ett strategiskt sammanhang, att analysera och genomföra de
IT- och affärsutvecklande strategier som företaget självt
utvecklat samt att utveckla befintliga nätverk med inriktning
på IT- och affärsutvecklingsstöd.
http://www.regeringen.se/galactica/service=irnews/owner=sys/action=obj_show
?c_obj_id=43487

Verket för innovationssystem, Vinnova, arbetar för att främja
en hållbar tillväxt för näringsliv, samhälle och arbetsliv
bl.a. genom att finansiera behovsmotiverad forskning och
utveckling. De annonserar just nu projektmedel för att stärka
och utveckla tjänster och applikationer för mobila
verksamheter. Syftet är att bidra till att utbudet,
tillhandahållandet och användningen av mobila tjänster
utvecklas och används på ett kompetent sätt. Ansökningstiden
går ut den 15 mars. Mer information finns på
www.vinnova.se/forsk/itanv/mobilutlysn.pdf
Elavbrottsutredningen har slutredovisat sitt uppdrag att utreda
vilka åtgärder som bör vidtas för att dels minska antalet
elavbrott och dels minimera konsekvenserna av sådana elavbrott.
En fråga som är viktig inte minst i ljuset av att vi blir mer
IP-anslutna hemma, och därmed också mer beroende av att elen
fungerar. Läs slutrapporten på
http://naring.regeringen.se/propositioner_mm/rapporter/slutrapport_elavbrot
t_20011031.pdf
Justitiedepartementet
Regeringen tillsatte den 24 januari den arbetsgrupp som ska ha
i uppdrag att se över de formkrav i lagar och förordningar som
förhindrar elektronisk dokument- och ärendehantering i Sverige.
Syftet med arbetsgruppens arbete är att göra det möjligt för
medborgarna i sina myndighetskontakter att använda sig av
digitala signaturer som fullgod ersättning för
namnunderskrifter.
Det skall också vara möjligt att kunna göra anmälningar och
ansökningar, betala avgifter och rekvirera bidrag, framföra
förslag och klagomål, följa och kommunicera i ett ärende som
rör den enskilde individen och ta del av alla offentliga
dokument via Internet. Detta på ett sätt som garanterar
rättsäkerhet och skyddar den personliga integriteten.
Det förekommer omkring 3000 mer eller mindre vanliga formkrav i
lagar och förordningar, och sannolikt minst lika många i
myndigheternas egna föreskrifter, så det är ett digert arbete
som nu tar sin början. Arbetsgruppen kommer att bestå av
chefstjänstemän från berörda departement och ledas av
justitiedepartementet.

http://www.regeringen.se/galactica/service=irnews/owner=sys/action=obj_show
?c_obj_id=43378

EU
EU-kommissionen förbereder en ny benchmark-rapport med
statistiska jämförelser av Internetanvändningen i de 15
medlemsstaterna. De nordiska länderna placerar sig som väntat
mycket bra vad det gäller Internetpenetration och -användning.
Tidigare benchmark-rapporter finns att hitta på
http://europa.eu.int/information_society/eeurope/benchmarking/list/2001/ind
ex_en.htm
Rapporten skall behandlas vid ett informellt tele- ministermöte
i den spanska staden Vitoria den 22-23 februari.
Teleministrarna förväntas uppmana toppmötet i Barcelona att
föreslå en fortsättning av eEurope-initiativet. De signaler som
EU-kommissionen ger är att en fortsättning kommer att innehålla
initiativ för att stimulera användningen av bredband i Europa.
Det nya eEurope-programmet kommer dock att vara mindre
detaljerat med färre åtgärdspunkter än det förra. Det nya
programmet förväntas också bli mer “politiskt” för att
åstadkomma ett större politiskt tryck i respektive medlemsland.
eEurope Action Plan finns att hämta på

http://europa.eu.int/information_society/eeurope/action_plan/pdf/actionplan
_sv.pdf
Europeiska Unionens råd har antagit en resolution om en
gemensam inställning och särskilda åtgärder på området för nät-
och informationssäkerhet och uppmanar därför medlemsstaterna
att vidta åtgärder enligt åtta punkter. Jag har inte lyckats
hitta någon länk till dokumentet, men intresserade kan vända
sig till mig för att få ta del av innehållet i resolutionen,
amel@iis.se