(alla nyhetsbrev från 2003 samlas på denna sida)

NYTT PÅ NÄTET
Nr 60, november 2003
…………………………………………

NYTT PÅ NÄTET är ett nyhetsbrev som ges ut av ISOC-SE, den svenska
avdelningen av Internet Society.
ISOC-SE är en ideell förening där såväl enskilda personer som
organisationer kan bli medlemmar.
ISOC-SE vill främja utvecklingen och användningen av Internet i Sverige.

NYTT PÅ NÄTET sammanfattas den gångna månadens viktigaste
Internethändelser i Sverige och internationellt. NYTT PÅ NÄTET vänder
sig till alla som intresserar sig för Internets utveckling i Sverige.

NYTT PÅ NÄTET kan hittas på http://www.isoc-se.se/natnytt
Mer information om ISOC-SE och NYTT PÅ NÄTET i slutet av detta brev.
………………………………………..

FÖRORD

II-STIFTELSEN, NIC-SE

DOMÄNNAMNSTVISTER

HUR SVERIGE STYRS, DEL 13

SUNET

TILL SIST…

….

FÖRORD

Det är med information som med datorer, bra att ha när något hänt som
inte borde ha hänt.
– Det beror på datan, är säkert en lika vanlig bortförklaring som:
– Jag har inte fått nån information!

Och kanske är det inte så konstigt? I en värld (dvs. ett
informationssamhälle) där det inte ens råder enighet om vad information
är… där är det förstås lätt att skylla på det odefinierbara
informationseländet.

För visst är det skillnad på information och information!?

Man kan behärska informationstekniken utan att veta ett skvatt om
informationsbehandling. Och man kan få ett jobb som chief information
officer (på ren svenska), utan att vara meriterad för ett jobb som
informationschef.

I pessimistiska stunder tror jag att det bara finns få två sorters
information. Antingen för lite information, eller också för mycket
information…

Hoppas att detta nummer av Nytt På Nätet varken är det ena eller andra.
Hoppas att det är en lagom dos.

Lennart Forsberg
(som kan drabbas av informationsstress vid blotta tanken på andra
informativa åtgärder som ISOC-SE också skulle kunna ägna sig åt:
reklam, PR, marknadsföring… bland allt som skulle kunna göras, kan
det vara hälsosamt att även erinra sig ett gammalt svenskt talesätt:
– Hälften vore nog, sa hon som fick trillingar).

….

II-STIFTELSEN/NIC-SE
En rapport från Patrik Lindén, patrik.linden@iis.se

II-stiftelsen och NIC-SE har beslutat att sänka årsavgiften för en
.se-domän. Från och med den första januari 2004 blir det nya priset 200
kronor inklusive moms (160 exkl. moms). Det innebär en sänkning med 36
procent. De som gör sänkningen möjlig är den stora ökningen av antalet
domännamn under 2003. Sedan den 1 januari i år har .se vuxit med drygt
100 000. Dagsnoteringen är nästan 208 000 domännamn.

Dessutom kommer II-stiftelsen att avsätta drygt 7 miljoner kronor av
2003 års förväntade överskott till en FoU-fond som ska stödja forskning
och utveckling inom Internets infrastruktur enligt stiftelsens urkund.
Mer information om fonden kommer under första halvåret nästa år.

På den lite lättsammare sidan kan också rapporteras att .se ordnade en
julmiddag den 27 november för alla som någon gång har jobbat med .se.
Ett slags sexårsfirande. I skrivande stund har denna julfest inte varit
ännu men ett drygt 50-tal personer är anmälda.

Vi vill också passa på att påminna om rapporten från Internetdagarna
som nu finns att ladda ner från II-stiftelsens webbplats. Det är en
sammanfattning på drygt 60 sidor av alla 26 seminarier tänkt att ge dig
som missade
konferensen eller inte kunde vara med på två samtidiga seminarier en
möjlighet att ha koll på vad som sades. Som vanligt finns även
PPT-bilderna och ljudfiler från konferensen på webben.
Se http://www.iis.se/Internetdagarna/2003/

….

DOMÄNNAMNSTVISTER
En rapport från Petter Rindforth, petter.rindforth@groth.se>

BRITTISKT KÖTT GENERISKT
Meat and Livestock Commission är namnet på en organisation med den
något otacksamma uppgiften att informera om och marknadsföra brittiska
köttprodukter. Sedan 1991 har kommissionen använt en logo vari orden
BRITISH MEAT ingår. 1999 fick man sagda logo registrerad som varumärke.

David Pearce företräder en grupp som å andra sidan tagit till uppgift
att kritisera etiken i Storbritanniens köttproduktion. Pearce
registrerade domännamnen britishmeat.com 1997 och britishmeat.org 1998
samt använde dessa till en webplats med kritik mot bl a kommissionen.

Meat and Livestock lämnade in en UDRP-anmälan hos WIPO, men
skiljemannen – Jonathan Turner – avslog kommissionens begäran om
överföring av domännamnen. Turner menade att “British meat” är den
normala och naturliga termen för att beskriva kött från Storbritannien
och därför inte kan sägas direkt associera till kommissionens arbete
och egna hemsida. Dessutom hade Pearce genom sin användning av
domännamnen under sex år etablerat “legitima icke-kommersiella”
intressen i domännamnen.
(Källa: WIPO Case D2003-0645)

ARMA NI SOM HETER ARMANI
Civildomstolen i den norditalienska staden Bergamo har beordrat hävning
av armani.it. Privatpersonen Giorgio Armani hade registrerat
domännamnet för användning till en webplats för försäljning av
frimärken. Det kända modeföretaget Giorgio Armani SpA, med varumärket
ARMANI, stämde för varumärkesintrång.

Domstolen menade att även om det inte finns några lagregler som
specifikt tar sikte på konflikter mellan varumärkes- och
domännamnsinnehavare, så faller tolkningsvis sådana tvister in under
den italienska varumärkeslagen. Vidare konstaterades att den princip om
“first come, first served” som tillämpas av IIT-CNR (Italiens
motsvarighet till Nic-Se) är kontraktuell och har inte samma legala
status som en lag. Slutligen slog domstolen fast att ARMANI är ett
mycket väl inarbetat kännetecken som omfattas av ett särskilt starkt
skydd.
(Källa: Giorgia Armani SpA v Luca Armani, Case 4351/1998).

KÄND SMITH FICK DOMÄN
Williard C. Smith III, mer känd som Will Smith, har tillerkänts
domännamnet “willsmith.us” av en tvistlösare från National Arbitration
Forum. Tvistlösaren konstaterade att Smith har en
varumärkesregistrering för WILL SMITH och att domäninnehavaren Vip
Mangalick inte kunde visa något berättigat intresse till namnet.
Däremot var frågan om ond tro mer tveksam – Mangalick hade begärt 100
dollar i ersättning, vilket kan anses motsvara hans faktiska kostnader
för registreringen, och Will Smith är ett ganska vanligt namn.
Tvistlösaren menade dock att domänen måste vara registrerad i ond tro
eftersom Smith som person är så välkänd.
(Källa: NAF Claim No: FA0305000156844)

HUR SVERIGE STYRS, DEL 13
En rapport från Anne-Marie.Eklund-Lowinder@iis.se

Den svenska riksdagen har jämfört med andra parlament en hög andel
kvinnliga ledamöter, 45 procent. Sverige är därmed det land vars
parlament har den största andelen kvinnliga ledamöter. Men det är först
på senare tid som kvinnornas andel har ökat markant. År 1970 var
kvinnorepresentationen i riksdagen 13 procent. Vid valet 1994 fick
kvinnorna drygt 43 procent av riksdagsplatserna, en andel som därefter
fortsatt att stiga.

Det var först en bra bit in på 1900-talet som alla svenska kvinnor fick
rätt att rösta och möjlighet att själva bli invalda i riksdagen. Men
kravet på allmän och lika rösträtt hade varit en stor fråga i politiken
sedan slutet på 1800-talet och under de första decennierna på
1900-talet.

Den första motionen om lika politiska rättigheter för kvinnor och män
väcktes i riksdagen år 1884, men avslogs. Frågan återkom gång på gång i
olika motioner men utan resultat. Den första propositionen om rösträtt
och valbarhet för kvinnor i riksdagsval lades fram år 1912 av
regeringen Staaff. Propositionen antogs av andra kammaren men röstades
ned i första kammaren. Under trycket av den våg av revolutioner som
skakade Europa vid slutet av första världskriget beslutade riksdagen så
om allmän och lika rösträtt för kvinnor och män den 24 maj 1919.
Reformen genomfördes efter förslag från en koalitionsregering bestående
av liberaler och socialdemokrater.

Det tog däremot lång tid innan den första kvinnan tog plats i
regeringen. Det blev Karin Kock-Lindberg, statsråd 1947-1949. Under
tvåkammartiden var det ytterligare fyra kvinnor, samtliga
socialdemokrater, som utnämndes till statsråd nämligen Hildur Nygren
(1951), Ulla Lindström (1954-1966), Alva Myrdal (1967-1973) och Camilla
Odhnoff (1967-1973). Efter 1973 ökade antalet kvinnor successivt. Då
Ingvar Carlsson bildade regering 1994 var för första gången hälften av
statsråden kvinnor. I Göran Perssons regering är i dag 10 av de 22
statsråden kvinnor.
Källa: Riksdagen

NÄRINGSDEPARTEMENTET
EU:s byrå för nät- och informationssäkerhet, ENISA
De europeiska ministrarna med ansvar för elektronisk kommunikation
enades den 20 november om utformningen av den europeiska nät- och
informationssäkerhetsbyrån. Ulrica Messing är nöjd med
överenskommelsen. Sverige har länge drivit
informationssäkerhetsfrågorna på europeisk nivå. Byrån ska bl.a. vara
rådgivande i säkerhetsfrågor och hjälpa länder och EU-kommissionen att
säkerställa en hög nät- och informationssäkerhet. Var byrån ska
placeras har inte beslutats. Det kan möjligen bli Sverige, men där har
regeringen inte räckt upp bara en hand utan flera händer och visat
intresse för andra myndigheter som man kan tänka sig på hit. Något som
jag föreställer mig inte gynnar ett positivt beslut. Det finns också
andra medlemsländer som är intresserade av byrån för nät- och
informationssäkerhet.

Elektronisk handel
Inom ramen för det svenska ordförandeskapet i Nordiska Ministerrådet
framarbetas just nu en gemensam nordisk strategi för elektronisk
handel. Strategin fokuserar på att identifiera utmaningar och problem
för näringsliv och konsumenter inom e-handelsområdet. Målet är att
överlämna rekommendationer inom området till de berörda ministerråden
under 2004. Det är den närings- och konsumentgemensamma arbetsgruppen
för e-handel och andra IT-frågor som under svenskt ledarskap driver
arbetet på uppdrag av ministerrådet. För mer information se
http://www.norden.org

FINANSDEPARTEMENTET
Delegationen för utveckling av offentliga e-tjänster
Delegationen inrättades i juni och ska arbeta med att driva på
utvecklingen av 24-timmarsmyndigheten som är tillgänglig för alla,
dygnet runt, överallt. En viktig uppgift är att få igång mer samarbete
kring utvecklingen av elektroniska tjänster mellan stat, kommun och
landsting, och mellan offentlig sektor och näringsliv. Eva Fernvall är
ordförande för delegationen. Biträdande finansminister Gunnar Lund har
under november utsett ledamöterna:
Gunilla Ekvall, Generalsekreterare för Handikappförbundens
samarbetsorgan.
Per Eriksson, Generaldirektör och chef för Vinnova.
Ulla-Britt Fräjdin-Hellqvist, Utvecklingschef vid Svenskt Näringsliv.
Anna Hedborg, Generaldirektör och chef för Riksförsäkringsverket.
Evert Lindholm, Förbundsdirektör för Svenska Kommunförbundet.
Ulla Lundquist, VD i Bankföreningen.
Lena Micko, Kommunalråd och kommunstyrelsens ordförande i Linköpings
kommun.
Niklas Nordström, Oppositionsråd i Nacka kommun.
Mats Sjöstrand, Generaldirektör och chef för Riksskatteverket.
Hidayet Tercan, Generalsekreterare för Transfer.
Elin Wihlborg, Lektor vid Linköpings universitet.
Mer information om delegationens uppdrag finns på
http://www.finans.regeringen.se

NÄMND FÖR ELEKTRONISK FÖRVALTNING
Regeringen har beslutat att inrätta en nämnd för elektronisk
förvaltning som ska fastställda gemensamma standarder för
myndigheternas elektroniska kommunikation mellan varandra och med
medborgare och företag. Bland annat ska myndigheternas webbplatser
därigenom bli bättre. Syftet är att skapa ett säkert och effektivt
utbyte av elektronisk information mellan myndigheter och mellan
myndigheter och medborgare. Nämnden som blir ett viktigt led i
utvecklingen av 24-timmarsmyndigheten ska bestå av representanter från
myndigheter som är av särskild betydelse för utvecklingen av den
elektroniska förvaltningen. Ordförande i nämnden blir Alf Nilsson,
överdirektör på Riksskatteverket. Nämnden inrättas från och med den 1
januari 2004.

JORDBRUKSDEPARTEMENTET
Skyddet mot oönskad reklam som skickas med e-post föreslås stärkas i
ett lagförslag från Jordbruksdepartementet. Enligt förslaget förändras
marknadsföringslagen så att det blir förbjudet för näringsidkare att
skicka e-postreklam om konsumenten inte gett sitt samtycke på förhand.
Det är huvudinnehållet i en lagrådsremiss som regeringen överlämnat
till Lagrådet. Förslaget innebär också att ett reklammeddelande som
sänds med elektronisk post alltid måste innehålla en giltig
avsändaradress. Detta ska även gälla vid marknadsföring till juridiska
personer.
En näringsidkare som inte följer bestämmelsen kan enligt förslaget
dömas till att betala marknadsstörningsavgift.
Jordbruksdepartementets förväntan är att genom de nya förslagen kommer
konsumenten att få färre så kallade skräpmeddelanden i sin e-post.
Definitionen av begreppet e-post vidgas enligt förslaget i till att
också gälla SMS-meddelanden. Lagförslaget är ett led i att genomföra
ett EG-direktiv om personuppgifter och integritetsskydd för elektronisk
kommunikation.
Lagförslaget föreslås träda ikraft den 1 april 2004.
Den som lever får se.

INSTITUTET FÖR TILLVÄXTPOLITISKA STUDIER – ITPS
ITPS har fått i uppdrag av regeringen att utvärdera den svenska
IT-politiken. En huvudrapport har presenterats under november och som
underlag till denna har ett antal konsulter fått i uppdrag av ITPS att
granska den svenska IT-politiken ur olika aspekter. Konsulternas
rapporter har löpande presenterats under perioden 27 oktober till den
12 november. Enligt ITPS ska visionen om “ett informationssamhälle för
alla” fortfarande vara riktmärket för den långsiktiga IT-politiken.
Denna vision måste nu också kopplas till olika politik- och
användningsområden och det är viktigt att de aspekter på “ett
informationssamhälle för alla före alla andra länder” som regeringen
anser vara speciellt viktiga pekas ut. Läs slutrapporten på:
http://www.itps.nu/pdf/IT_slutrapport.pdf

Konsultrapporter har lämnats om:
IT och tillit: http://www.itps.nu/pdf/IT_tillit.pdf
En samhällsekonomisk analys av tillgängligheten:
http://www.itps.nu/pdf/IT_Samhekanalys.pdf
IT och kulturen: http://www.itps.nu/pdf/IT_kulturen.pdf
IT i skolan http://www.itps.nu/pdf/IT_skolan.pdf
IT vid universitet och högskolor http://www.itps.nu/pdf/IT_univhogsk.pdf
Offentliga sektorns IT-användning
http://www.itps.nu/pdf/IT_offentlig.pdf
IT för vård och omsorg http://www.itps.nu/pdf/IT-vard_oms.pdf
IT för alla, före andra länder http://www.itps.nu/pdf/IT_for_alla.pdf
IT och demokrati http://www.itps.nu/pdf/IT_demokrati.pdf
A review of the ICT policy in the Netherlands and the UK
http://www.itps.nu/pdf/IT_internationellt.pdf
IT-politikens ansvarsfördelning och styrning
http://www.itps.nu/pdf/IT_ansvarstyrn.pdf
IT-politik i USA http://www.itps.nu/pdf/IT%20i%20USA.pdf
IT promotion by the Japanese Government
http://www.itps.nu/pdf/IT_japan.pdf
Ytterligare en rapport om bredbandspolitiken kommer att läggas ut efter
omarbetning, men finns inte uppe i skrivande stund.

STATSKONTORET
Statskontoret fick den 4 februari 2003 i uppdrag av Nordiska
ministerrådet att vara värdinstitution för ett personnätverk om
digitala signaturer. Nätverkets uppgift är att finna en lösning för
ömsesidig acceptens av elektroniska signaturer, vid elektronisk
kommunikation mellan myndigheter i de nordiska länderna. Uppdraget ska
slutredovisas senast den 1 mars 2004. Inom ramen för arbetet har en
promemoria utarbetats med titeln “Digitala signaturer i Norden –
Elektronisk identifiering och elektroniska signaturer i de nordiska
länderna” som ger en statusbeskrivning av utvecklingen i länderna.
http://www.statskontoret.se/pdf/2003124.pdf

PTS
Post- och telestyrelsen har startat en ny webbplats med information om
hur Internetanvändare kan öka sin säkerhet på Internet. Webbplatsen är
resultatet av ett uppdrag från regeringen och riktar sig till hushåll,
små- och medelstora företag, organisationer och myndigheter.
Webbplatsen innehåller målgruppsanpassad information till både hushåll
och dem som är Internetansvariga på arbetsplatser. För hemanvändarna
finns goda råd om vad man bör tänka på i de vanligaste situationerna på
Internet, exempelvis när man e-postar, chattar, gör bankärenden eller
e-handlar. Dessutom finns den interaktiva utbildningen “Surfa säkrare”
där Internetanvändare på ett enkelt sätt kan lära sig om virus,
antivirusprogram och brandväggar. För dem som är ansvariga för
Internetsäkerheten på arbetsplatser finns information och råd om hur
man säkrar arbetsplatsens anslutning och användning av Internet – allt
från vad man bör tänka på när man skapar en informationssäkerhetspolicy
till hur man kan konfigurera system för att skydda sig mot skadlig kod
och hantera IT-incidenter.
Informationen finns på adressen www.pts.se/internetsakerhet

RISBEREDSKAPSMYNDIGHETEN
Krisberedskapsmyndigheten (KBM) har till uppgift att stödja arbetet med
risk- och sårbarhetsanalyser med särskild inriktning på alla de
företeelser som kan ge upphov till allvarliga kriser i samhället. På
KBM:s webbplats finns nu en funktion som berör arbetet med risk- och
sårbarhetsanalyser för kommuner och landsting. Där finns bland annat
exempel på olika länsstyrelseprojekt inom området.
http://www.krisberedskapsmyndigheten.se/verksamhet/sarbarhet/
sarbarhet.jsp

….

SUNET
En rapport från Lennart Forsberg, Lennart.Forsberg@umdac.umu.se

Vid SUNET Forum den 29 oktober presenterades bl a SUNET:s
användarstudie, som innehåller en hel del tänkvärda fakta, som
högskolor och universitet kan ha anledning att fundera kring:
– Humaniora är utan jämförelse det ämnesområde, som har sämst tillgång
till datorer och datornät på högskolan
– Humanister är å andra sidan den studentkategori där bärbara datorer
är vanligast förekommande.
– Omkring 90 procent av högskolans anställda och studerande har även
Internet-anslutning till sina hem.
– Telefonmodem är fortfarande den vanligaste anslutningsformen till
bostaden.
– 80 procent av högskolans anställda använder nätet dagligen
– 20 procent av studenterna kopplar upp sig på nätet dagligen
– Det är nästan uteslutande studenter som ägnar sig åt fildelning.
– Och bland studenterna är det framför allt tekniker och datavetare som
fildelar.
– Majoriteten av de studenter som fildelar bor i egen bostad (som inte
är en studentbostad).

SUNET:s användarstudie finns tillgänglig på nätet, http://www.sunet.se

Du som vill ha studien i tryckt form kan mejla några rader till
SUNET-rapportören.

….

TILL SIST…

… bjussar Nytt På Nätet, på en slags filmhistoria från från en tid då
fildelning inte ens fanns i sinnevärlden. I kultskriften Blandaren
publicerades för mycket länge sedan ett samtal mellan två studenter,
som gick i den här stilen:
– Har du telefonnumret till Kalle?
– Va? Har du inte läst telefonkatalogen?
– Nej, jag väntar tills den kommer på film.

Nytt på nätet OKTOBER 2003————————————————————————

Nr. 59 – Oktober 2003 Ett nyhetsbrev från ISOC-SE
————————————————————————
NYTT PÅ NÄTET ges ut av ISOC-SE, den svenska avdelningen av Internet
Society. ISOC-SE är en ideell förening där såväl enskilda personer
som organisationer kan bli medlemmar. ISOC-SE vill främja
utvecklingen och användningen av Internet i Sverige.

I NYTT PÅ NÄTET sammanfattas den gångna månadens viktigaste
Internethändelser i Sverige och internationellt. NYTT PÅ NÄTET vänder
sig till alla som intresserar sig för Internets utveckling i Sverige.
NYTT PÅ NÄTET kan hittas på
http://www.isoc.se/natnytt/
Mer information om ISOC-SE och NYTT PÅ NÄTET finns i slutet av detta brev.
INNEHÅLL
FÖRORD
DOMÄNNAMNSTVISTER
HUR SVERIGE STYRS, DEL 12
SUNET
TILL SIST…

FÖRORD
För inte så länge sedan var det sommar och NPN-redaktörn satt i sjön.
Nu är det vinter och NPN-redaktörn sitter i snön…
Trots vintervindar väller bidragen till Nytt På Nätet inte in i någon
lavinartad ström. Men redaktörn är glad ändå, glad för att Anne-Marie
och Petter alltid levererar läsvärda rader.
Lennart Forsberg
(som i egennyttiga stunder brukar erinra sig några rader som Alf
Henriksson skrev 1972:
Retar du upp dig på ting som är små, så är du väl inte större än så.)

DOMÄNNAMNSTVISTER
En rapport från Petter Rindforth, petter.rindforth@groth.se>
MICROSOFT HAR INGET MONOPOL PÅ WINDOWS
Avi Goldman från Dominikanska Republiken får behålla domännamnet
“windowscasino.com”, sedan en tremannapanel för WIPO prövat en talan
från Microsoft Corporation. WIPO slog visserligen fast att de flesta
kopplar det generiska ordet “windows” till Microsoft, men menade att
Goldman – som driver nätbaserade casinotjänster under kännetecknet
Windows Casino – hade legitima intressen i och legitim användning för
“windows” som del av domänen.
(Källa: WIPO Case No D2003-0044)
HELA DORTMUNDS DYKARSKOLA?
En överdomstol i Hamm, Tyskland, har slagit fast att domännamnet
“tauchschule.dortmund.de” innebär illojal konkurrens då innehavaren
endast är en av flera dykarskolor i Dortmund, och bland dem en av de
mindre. Domstolen menade att användningen av ett stadsnamn i
kombination med benämning på verksamhetens art därmed blir missvisande.
(Källa: Oberlandsgericht Hamm, 18/3-03, 4U 14/03 OLG Hamm)
SÖLIGT STARBUCKS VANN TVIST TROTS ALLT
En tremannapanel för WIPO har beslutat överföra “starbuckscoffee.com”
och “frappucino.com” från innehavaren Duncan Freeman till
varumärkesinnehavaren Starbucks Corporation, trots att det gått sex år
sedan domännamnen registrerades.
Starbucks skrev det första varningsbrevet till Freeman i januari 1998
och begärde sedan namnen on hold enligt NSI’s gamla
tvistlösningspolicy. När UDRP infördes i februari 2000 hävdes spärren,
men Starbucks gick inte in med sin UDRP-anmälan förrän i april i år.
Freeman hävdade att han använt namnen i god tro eftersom Starbucks inte
reagerat på så många år. Panelen menade dock att det räckte med det
första varningsbrevet och inte visat att Starbucks sölighet skulle
tolkas som ett medgivande till domännamnens användning.
(Källa: WIPO Case No D2003-0262)
DANSK ÅTERFÖRSÄLJARE FICK “BMWIMPORT.DK”
Företaget Autoformidleren importerar begagnade bilar av märket BMW till
Danmark, och hade registrerat domännamnet “bmwimport.dk” att användas
som en portal för verksamheten. På hemsidan användes BMW’s logo och
texten “BMW special import and styling”.
NIC Christiansen Gruppen är officiell och exklusiv återförsäljare av
BMW, och innehavare av dotterbolaget BMW Import A/S. NIC anmälde
ärendet för alternativ tvistlösning hos Dansk Internet Forum (DIFO),
som kom fram till att domännamnet var identiskt med klagandens
dotterbolagsfirma och därför utgjorde brott mot såväl den danska
varumärkeslagen som marknadsföringslagen. Domännamnet överfördes till
NIC.
(Källa: DIFO J. Nr: 310)

HUR SVERIGE STYRS, DEL 12
En rapport från Anne-Marie.Eklund-Lowinder@iis.se

Sveriges Riksdag har i dag sju partier: Socialdemokraterna (s),
Moderata samlingspartiet (m), Folkpartiet liberalerna (fp),
Kristdemokraterna (kd), Vänsterpartiet (v), Centerpartiet (c) och
Miljöpartiet de Gröna (mp). Ledamöter som tillhör samma parti bildar
tillsammans partiets riksdagsgrupp. Varje ledamot har ett personligt
mandat och är därför inte formellt skyldig att vara partilojal.
Partigruppernas ekonomi bygger på bidrag från riksdagen i olika former.
För budgetåret 2003 uppgår stödet till partigrupperna till ca 121
miljoner kronor. Partikanslierna i riksdagen får dessutom ett indirekt
stöd i form av fria lokaler och teknisk utrustning i riksdagshuset.
Det finns ingen formell reglering av partigruppernas arbete i
författningen. I riksdagsordningen nämns grupperna bara när det gäller
val till och inom riksdagen. Samtliga partigrupper leds av en styrelse
eller ett förtroenderåd. Ansvarig för det löpande arbetet är
gruppledaren. Arbetet i partigruppen påverkas i hög grad av om partiet
befinner sig i opposition eller sitter i regeringen. Riksdagsarbetet
för ett regeringsparti handlar om att delta i utformningen av
regeringens politik och lotsa den genom riksdagen. Det senare gäller
inte minst för minoritetsregeringar. För riksdagspartier i opposition
är huvuduppgiften att visa på politiska alternativ till regeringens
politik och försöka få majoritet för dessa.
Riksdagen öppnar i mitten av september varje år. Då lämnar
statsministern en regeringsförklaring där han eller hon talar om vilka
mål regeringen har med sin politik, och vilka politiska frågor som är
viktigast. Statsministern väljer själv vilka och hur många ledamöter
(statsråd eller ministrar) som ska ingå i regeringen. Många är
politiker men det måste inte vara så. För att sitta i regeringen måste
man ha varit svensk medborgare i minst tio år.
Statsminister Göran Persson lämnade sin senaste regeringsförklaring den
16 september 2003.
http://www.regeringen.se/regeringen/regeringsforklaring/index.htm
Källa: Riksdagen
Näringsdepartementet
Insatser för att främja ett gott näringsklimat, stöd till utbyggnad av
IT-infrastruktur, insatser för ökad hälsa i arbetslivet samt ett nytt
arbetsmarknadspolitiskt mål det är några av de förslag som regeringen
presenterar inom Näringsdepartementets ansvarsområde i
budgetpropositionen för 2004.
Insatser för att främja ett gott näringsklimat:
I budgetpropositionen redovisar regeringen en rad insatser för att
främja ett gott näringsklimat. Regeringen håller på att ta fram en
innovationsstrategi för hållbar tillväxt och förnyelse.
För att åstadkomma enklare regler för företagen samt bättre service och
tillgänglighet hos myndigheter kommer regeringen att lägga fram ett
brett handlingsprogram inom området. Programmet ska bland annat
innehålla förslag på enklare regler och ändamålsenliga IT-lösningar.
Det ska också bli enklare att registrera företag, genom att även
aktiebolag och handelsbolag kan registreras elektroniskt. Regeringen
kommer att utveckla Industrifonden så att en kraftig förstärkning kan
göras inom såddfinansiering i tidiga skeden. Detta räknar man med ska
kunna genomföras från och med den 1 juli 2004.
Förstärkning av den tillämpade industriforskningen:
För att förstärka den tillämpade industriforskningen inom IT- och
telekomområdet tillförs Verket för innovationssystem, VINNOVA, 100
miljoner kronor för detta ändamål från 2004.
Regionala tillväxtprogram för att främja en hållbar regional utveckling:
De regionala tillväxtprogrammen, som avses starta 2004, är ett centralt
instrument i arbetet för att uppnå målet om väl fungerande och hållbara
lokala arbetsmarknadsregioner med en god servicenivå i alla delar av
landet. Inom ramen för dessa program kommer ett stort antal lokala
aktörer från olika politikområden och t.ex. näringslivet, att
tillsammans i partnerskap bedriva insatser för att främja en hållbar
regional utveckling. Viktiga insatser i detta sammanhang är t.ex.
åtgärder för att främja arbetskraftsförsörjning, utvecklingen av
innovationssystem och kluster, entreprenörskap inom näringslivet samt
kommersiell service.
Stöd till utbyggnad av IT-infrastruktur:

För att förbättra situationen för kommunernas bredbandsutbyggnad anser
regeringen att en del av de medel som tidigare reserverats för
skattereduktionen för höga anslutningskostnader men inte utnyttjats, i
stället kan disponeras av kommunerna för att anlägga IT-infrastruktur.
Regeringen föreslår att 250 miljoner kronor för 2004 och 250 miljoner
kronor för 2005 av de 1,6 miljarder kronor som avsatts för
skattereduktionen för höga anslutningskostnader omdisponeras till stöd
till kommuner för utbyggnad av IT-infrastruktur med hög
överföringskapacitet. Samtidigt föreslås att möjligheten för enskilda
att söka skattereduktion för höga anslutningskostnader förlängs till
utgången av 2005. Den nationella bredbandssatsningen fortsätter med
målet att alla kommuner ska få minst en anslutningspunkt till ett
nationellt stomnät. Det är enligt regeringen viktigt, inte minst ur ett
internationellt perspektiv, att kunna visa att Sverige är en
välutvecklad bredbandsnation. Men det är också viktigt för att kunna ge
nya och bättre förutsättningar för företag och privatpersoner att
utvecklas, påverka omvärlden och ta del av det utbud som
informationssamhället erbjuder.
Regeringen har tillsatt en IT-politisk strategigrupp som ska vara
rådgivande till regeringen och fungera som en pådrivande kraft för att
uppnå det IT-politiska målet om ett informationssamhälle för alla.
Gruppen skall verka departementsöverskridande och samordnande, samt
driva debatten och öka medvetenheten om det framväxande
informationssamhällets möjligheter och risker. Gruppen börjar sitt
uppdrag med att lyssna och har därför bjudit in ett antal aktörer till
två hearingar för att belysa olika aktörers och personers syn på svensk
IT-politik. Dessa handlar om:
– Vilka är de viktigaste IT-politiska frågorna?
– Vad bör göras för att Sverige ska fortsätta att vara en ledande
IT-nation i världen och ett informationssamhälle för alla?
– Vilken roll har regering och riksdag?
– Vilka konkreta åtgärder borde den svenska regeringen vidta?
Gruppens ordförande Christer Sturmark anser att det är viktigt att i
startskedet lyssna på hur olika aktörer, organisationer och enskilda
personer ser på svensk IT-politik. Man vill bland annat med hjälp av
dessa hearingar få in bra underlag för att kunna sätta samman den
handlingsplan för gruppens verksamhet som ska läggas fram för
regeringen i slutet av november. Båda hearingarna går att följa i
efterhand på Näringsdepartementets webbplats:

http://www.regeringen.se/webbutsandningar/ondemand/031013b_1.ram
http://www.regeringen.se/webbutsandningar/ondemand/031013b_2.ram
http://www.regeringen.se/webbutsandningar/ondemand/031013b_3.ram
http://www.regeringen.se/webbutsandningar/ondemand/031013b_4.ram
http://www.regeringen.se/webbutsandningar/ondemand/031001_1.ram
http://www.regeringen.se/webbutsandningar/ondemand/031001_2.ram
http://www.regeringen.se/webbutsandningar/ondemand/031001_3.ram
http://www.regeringen.se/webbutsandningar/ondemand/031001_4.ram
För information om strategigruppens ledamöter, se följande webbsida:
http://naring.regeringen.se/fragor/it/pdf/ledamoter_presentation.pdf
Maria Häll, tidigare politisk sakkunnig hos Ulrica Messing lämnade sitt
uppdrag tidigare i år för att bli kansliansvarig i den IT-politiska
strategigruppen (se ovan). Ny politisk sakkunnig efter Maria är Daniel
Pettersson.
Radiokommunikationssystem för blåljusmyndigheterna:

Efter många års utredande har regeringen avsatt 2,3 miljarder kronor i
statsbudgeten för utbyggnad av ett nytt radiokommunikationssystem för
skydds- och säkerhetsmyndigheter. Det framgår av budgetpropositionen
från slutet av september. Systemets tilltänkta användare är i första
hand Polisen, Kustbevakningen, Tullverket, lokal- och regional
krisledning, kommunal räddningstjänst, ambulanssjukvården och
Försvarsmakten.
Under 2004 satsas närmare 200 miljoner kronor på anskaffning av
infrastruktur samt driftsbidrag till användarna. Utbyggnad av det
rikstäckande systemet sker i etapper länsvis och ska vara slutförd
2009. Systemet ska vara i drift november 2004 i den första etappen:
Skåne, Kalmar och Blekinge län. Försvarets materielverk har inlett
upphandlingen av systemet i samverkan med RAKEL-kommittén. Beslut om
leverantör tas i början av år 2004.

http://www.regeringen.se/galactica/service=irnews/
action=obj_show?c_obj_id=54548
http://www.sou.gov.se/rakel

Med anknytning till e-komlagen:

Genom lagen om elektronisk kommunikation och tillkommande rättsakter
som trädde i kraft den 25 juli i år så genomfördes EG:s regelverkspaket
om elektronisk kommunikation. Undantaget är dock artikel 13 om icke
begärd kommunikation i direktivet om integritet och elektronisk
kommunikation. Denna är f.n. föremål för särskild behandling av
konsumentenheten på Jordbruksdepartementet. De arbetar f.n. med att ta
fram en lagrådsremiss och de bedömer kunna överlämna en proposition
avseende obeställd e-postreklam till riksdagen innan årets slut.
Justitiedepartementet
Stiftelsen för rättsinformation anordnade tisdagen den 14 oktober ett
heldagsseminarium om e-lag, vid vilket man bl.a. belyste frågan om när
kungörandet av författningar kan övergå till att ske elektroniskt. Se
seminariet i efterhand:
http://www.regeringen.se/webbutsandningar/ondemand/031014_1.ram
http://www.regeringen.se/webbutsandningar/ondemand/031014_2.ram
Statskontoret
Statskontorets ramavtal om tjänster för elektronisk identifiering löper
ut i april 2004. En förstudie har därför genomförts i syfte att få
underlag för inriktningen av arbetet efter denna tidpunkt. I
förstudierapporten redovisas erfarenheter från förvaltningen hittills,
föreslås en långsiktig inriktning av arbetet med elektroniska
identiteter och läggs fast ett antal principer inför den föreslagna nya
upphandlingen av ramavtal.
Bland annat säger man i förstudien att “Statskontorets linje är att de
metoder för elektroniska identiteter som är etablerade på marknaden och
som uppfyller myndigheternas krav även ska kunna användas mot
myndigheternas tjänster”.

PM:n kan hämtas på Statskontoret, http://www.statskontoret.se/pdf/2003119.pdf
Statskontorets har på regeringens uppdrag lämnat synpunkter med
anledning av Försvarsmaktens rapport till regeringen den 1 oktober 2003
(09 100:74089) om införandet av ett nätverksbaserat försvar (NBF).
Statskontorets synpunkter finns på:

http://www.statskontoret.se/pdf/2003122.pdf
Våldsskildringsrådet
Våldsskildringsrådet har tillsammans med Internetbranschen publicerat
en guide för hur föräldrar bör hantera barns Internetanvändning, något
som ni skulle länka till snarare än att formulera egna råd.

Föräldraguiden finns på www.saftonline.se eller via www.itforetagen.se
Mer om Våldsskildringsrådet finns på
http://www.sou.gov.se/valdsskildring
Post- och telestyrelsen
PTS har på uppdrag av regeringen sammanställt en rapport om lagen om
elektronisk kommunikation och dess möjliga konsekvenser för
Internetoperatörer. I rapporten ges en överblick över de bestämmelser
och skyldigheter som följer av EkomL med fokus på Internetoperatörer
och i övrigt för funktioner av betydelse på Internetmarknaden. I
rapporten bedöms också kortfattat de konsekvenser som dessa
bestämmelser och skyldigheter kan innebära för Internetoperatörerna.
http://www.pts.se/Archive/Documents/SE/Rapport_EkomL_Internet_.pdf

Post- och telestyrelsen, PTS, driver sedan i våras en webbplats med
prisjämförelser som öppet redovisar information om priser för telefoni,
SMS, surftaxor, utlandssamtal och nummerupplysning. Här får allmänheten
också goda råd om vad man bör tänka på när man väljer telebolag. Ibitec
ansvarar för korrekt prisinformation och drift.

http://hosting.ibitec.se/pts/
Vinnova

Offentliga e-tjänster är ett viktigt tillväxtområde som både kan göra
det enklare och snabbare för medborgare att få tillgång till offentliga
tjänster och rationalisera den offentliga sektorn verksamhet. VINNOVA
inbjuder därför företrädare för den offentliga sektorn – statliga
myndigheter, kommuner och landsting – och företag att tillsammans med
forskare föra samtal om olika intressenters förväntningar på och behov
av interaktiva tjänster.

Tid: Tisdagen den 4 november 2003, kl 13.00 – 17.00.
Plats: Salén-huset, Aulan, Norrlandsgatan 15, Stockholm.
Anmälan via Vinnovas webbplats
http://www.vinnova.se/aktiv/e_off_hearing.htm
Krisberedskapsmyndigheten
Sedan tre år tillbaka har Centrum för informationsoperationsstudier
(CIOS) på Försvarshögskolan gett ut nyhetsbrevet Delete på uppdrag av
ÖCB/KBM. Delete ges ut en gång i månaden och innehåller aktuell
information om informationssäkerhet och skydd av samhällsviktig
informationsinfrastruktur. Från och med september har KBM:s
informationssäkerhetsenhet inrättat en omvärldsanalysfunktion och den
kommer hädanefter att ansvara för produktionen av nyhetsbrevet. Läs
senaste numret på

http://www.krisberedskapsmyndigheten.se/verksamhet/information/delete/
delete_nummer35.pdf

SUNET
En rapport från Lennart Forsberg, Lennart.Forsberg@umdac.umu.se
Vid SUNET Forum den 29 oktober kommer resultatet av SUNET:s
användarstudie att presenteras – av förklarliga skäl kan inget sägas om
innehållet när detta skrives, den 28 oktober.
Du som är intresserad av användarstudien kommer dock att kunna hämta
den från SUNET:s webbplats efter SUNET-forum. Då går det också att läsa
nyhetsbrevet Sunetten, som i nummer 5 berättar om användastudien och
vissa trafikmätningsaktiviteter i högskolemiljö.
Du som vill ha Sunetten i tryckt form kan mejla några rader till
SUNET-rapportören.

TILL SIST…

… ger Nytt På Nätet ett boktips. “De byggde Internet i Sverige” heter
en bok getts ut av ISOC-SE med Inga Hamngren och Jan Odhnoff som
författare. Läs den! Om du inte redan har skaffat boken, går den att
beställa från: info@isoc.se.

Nytt på nätet SEPTEMBER 2003————————————————————————

Nr. 58 – September 2003 Ett nyhetsbrev från ISOC-SE
————————————————————————
NYTT PÅ NÄTET ges ut av ISOC-SE, den svenska avdelningen av Internet
Society. ISOC-SE är en ideell förening där såväl enskilda personer
som organisationer kan bli medlemmar. ISOC-SE vill främja
utvecklingen och användningen av Internet i Sverige.

I NYTT PÅ NÄTET sammanfattas den gångna månadens viktigaste
Internethändelser i Sverige och internationellt. NYTT PÅ NÄTET vänder
sig till alla som intresserar sig för Internets utveckling i Sverige.
NYTT PÅ NÄTET kan hittas på
http://www.isoc-se./natnytt/
Mer information om ISOC-SE och NYTT PÅ NÄTET finns i slutet av detta brev.
INNEHÅLL
FÖRORD
II-STIFTELSEN
DOMÄNNAMNSTVISTER
HUR SVERIGE STYRS, DEL 11
SUNET
TILL SIST…

FÖRORD

Sommaren har varit lång i år – och att döma av de fåtal bidrag som
rapporteras in till Nytt på nätet, råder det fortfarande sommarstiltje
i NPN-kretsar. Redaktören hoppas på betydligt fler bidrag till
oktobernumret!

I brist på färska nyheter från Internet-Sverige, bjussar redaktörn
istället på några webbplatser som vältrar sig i nyheter:
NewsNow, http://www.newsnow.co.uk lär vara en av världens största
nyhetskällor. NewsNow letar igen 5.000 nyhetsplatser var femte minut.
Google kan också, webbplatsen http://news.google.com/ söker igenom
4.500 nyhetsplatser.
Nyhetssöket som Eniro erbjuder – http://www.eniro.se/nyhetssok – ger
också mycket information, trots att Eniro nöjer sig med 500 källor.

Lennart Forsberg
(som plötsligt erinrar sig dessa korta rader från en dialog i Blandaren 1951:
– Har ni några goda nyheter?
– Tage Erlander har rest till Döda havet.
– Får jag ett halvt kilo.)
II-STIFTELSEN
En rapport från Patrik Lindén, patrik.linden@iis.se

Den 7 och 8 oktober är det dags för Internetdagarna igen. I år är
konferensen större än någonsin tidigare. Fler talare, fler seminarier
och fler förhandsanmälda. Nytt för i år är att SNUS kommer att dela ut
IP-priset under konferensen och det finns även planer på att ge möjlighet
att prova på IPv6 i praktiken.
Har duinte anmält dig ännu så finns mer
information på webben: http://www.iis.se/Internetdagarna
Under de senaste veckorna har II-stiftelsen även engagerat sig en del i
Näringsdepartementets utredning Toppdomän för Sverige SOU 2003:59.
Stiftelsen har lämnat in ett kritiskt remissvar som även finns på
webben. Se http://www.iis.se/nyheter/news/2003-09-11 för en
sammanfattning av remissvaret och
http://www.iis.se/remissvar/index.shtml för hela remissvaret.
Ledamöter ur II-stiftelsens styrelse har även skrivit ett antal
debattartiklar med anledning av lagförslaget. I korthet kan man säga
att IIS har tre huvudinvändningar. Det fungerar alldeles utmärkt idag.
En lag enligt förslaget skulle bara tillföra ökad byråkrati och ökade
kostnader. Dessutom finns det många juridiska tveksamheter i förslaget
som bara skulle drabba en aktör på en i övrigt fri marknad.
Debattartikeln som publicerades i Computer Sweden finns också att läsa
IIS-webben: http://www.iis.se/nyheter/news/2003-09-03
Arbetet med II-stiftelsens Internetutredning börjar också bli klart och
huvuddragen och en del av slutsatserna kommer att presenteras under
Internetdagarna.
DOMÄNNAMNSTVISTER
En rapport från Petter Rindforth, petter.rindforth@groth.se>
VARUMÄRKE I DOMÄNNAMN HAR “KODAKSKYDD”
Högsta Domstolen i Schweiz har beordrat att domännamnet “tonline.ch”
ska överföras från innehavaren Télésonique SA till Deutsche Telekom AG
– ägare av varumärket T-ONLINE, trots att de tjänster som
marknadsfördes på siten för “tonline.ch” inte täcktes av
varumärkesregistreringen.
Domstolen menade att varor och tjänster som erbjuds via ett omtvistat
domännamn inte har någon relevans vid bedömningen av förväxlingsrisken
och att således varumärken som används online ska tillmätas samma skydd
som väl inarbetade kännetecken offline.
Detta är också första gången som den schweiziska varumärkeslagen legat
till grund för beslut om överföring. Lagen i sig nämner bara ersättning
i form av skadestånd, men domstolen gjorde en tolkning som innebär att
skadeståndet kan bestå av annat än pengar och bedömde överföring av
domännamn som lämplig icke-monetär ersättning för intrånget.
(Källa: Deutsche Telekom AG v. Télésonique SA, Case 4C.377/2002)
FRÅN “CYBERSQUATTING” TILL “TYPOSQUATTING”
Det internationella alternativa tvistlösningsförfarandet UDRP skapades
1999 för att komma tillrätta med de individer och företag som i ond tro
registrerat andras varumärken som domännamn, s k cybersquatting.
En växande trend bland dem som villutnyttja andras kännetecken är
också att dra fördel av felstavningar, typosquatting.
UDRP har visat sig vara ett bra verktyg även för deföretag som drabbats
av typosquatters. Senast i juli i år fickflygbolaget Air France rätt mot en
privatperson i Uruguay som registrerat “arifrance.com” och använt
domännamnet på en webbsite med banners för bl a reseföretag.
Redan det faktum att ett så välkänt varumärke felstavats i registreringen
ansågs av panellisten som ett bevis för ond tro.
Andra exempel på denna typ av domännamn där varumärkesinnehavarna fått
rätt är “nasdasq.com” och “wallsreetjournal.com”.
(Källa: WIPO Case No D2003-0417; Reuters)
IRAN LIBERALISERAR DOMÄNREGLER
NIC.ir – det organ som administrerar Irans landstoppdomän, har börjat
acceptera ansökningar under .ir. Alla individer och bolag som är
“lokaliserade inom Irans gränser” kan ansöka om domännamn för
registrering i tre år i taget. Varumärkesinnehavare kan reservera sina
kännetecken, utan att behöva registrera dem som faktiska domännamn
och den som ansöker om en domän kan komma att anmodas av NIC.ir att
visa sin rätt till namnet (varumärke eller firma). Tvister avgörs i
vanlig domstol, där såväl iransk lag som Pariskonventionen
om Industriellt rättsskydd gäller.
(Källa: HAMI Legal Services)
SUCK-SIDOR FÖRVIRRANDE?
I ett UDRP-ärende som avgjorts av WIPO-panelisten Angelica Lodigiani
har ett antal så kallade “suck-sites” ansetts förväxlingsbara med
klagandens varumärken.
Det var läkemedelstillverkaren Bayer AG som anmälde Dangos & Partners
för registrering av inte mindre än 13 domännamn innehållande varumärket
BAYER och tillägg. Tre av dessa var “bayersucks.org”, “bayersucks.biz”
och “bayersucks.info”. I många tidigare – men inte alla – avgöranden
beträffande kritiska domännamnn, “suck-sites”, har utslaget
blivit till förmån för domännamnsinnehavaren med motiveringen att det
måste vara fritt att kritisera ett företag på internet och att ingen
kan förväxla dessa domännamn med de drabbade företagens officiella siter.
Lodigiani var dock av annan åsikt. Hon menade att surfare som inte kan
engelska inte nödvändigtvis förstod att ordet “suck” används för
kritik, att en sökning på Bayer i en vanlig sökmotor visar träffar
också på “bayersucks” och därför kan leda besökare bort från den
officiella siten, samt att vissa surfare kan förledas tro att Bayer etablerat
en egen suck-site som en service för konsumenter som har klagomål.
(Källa: WIPO Case No D2002-1115)
DOMÄNTVIST MED OLYMPISKA MÅTT
I ett mål under den amerikanska Anti-cybersquatting Consumer Proection
Act (ACPA) har ödet för inte mindre än 1 800 domännamn avgjorts. I juli
2000 stämde US Olympic Committee, IOK och Salt Lake Organization
Committee för vinter-OS 2002 närmare 2000 domännamn med innehavare
i 53 olika länder. Tack vare möjligheten att stämma in rem, dvs man stämmer
själva domännamnet snarare än innehavaren, möjliggjordes processen att i
en enda stämning ta tag i samtliga piratdomäner.
Den amerikanska distriktsdomstolen menade att “i beaktande av hur
kända, värdefulla och viktiga de olympiska märkena är, leder enbart
analysen av de aktuella domännamnen till slutsatsen att dessa
registrerats i ond tro”.
I somras avkunnades domen: 36 domännamn avfördes och hela 818
överfördes till den olympiska kommittén. 43 domännamn kvarstår hos de
ursprungliga innehavarna och resten har fallit.
(Källa: World Trademark Law Report)

HUR SVERIGE STYRS, DEL 11
En rapport från Anne-Marie.Eklund-Lowinder@iis.se
Eftersom det är september så känns det naturligt att ta några ord om
riksdagens arbetsår. Ett arbetsår i riksdagen kallas för riksmöte och
börjar i mitten av september varje år utom när det är valår. Då hålls
riksdagsvalet tredje söndagen i september och den nyvalda riksdagen
samlas på femtonde dagen efter valdagen för att välja talman, vice
talmän och ledamöter i utskott och andra riksdagsorgan.
Riksmötet pågår året om, men kammaren gör längre uppehåll i arbetet
under sommaren, vid jul och påsk. Arbetsrytmen i kammaren är, när det
gäller sammanträden för att fatta beslut (arbetsplenum), ganska ojämn.
Frågestunder, interpellationsdebatter och information från regeringen
kommer däremot ganska regelbundet under hela året.
Partiledardebatter hålls i oktober efter utgången av den allmänna
motionstiden, i januari och i samband med avslutningen i juni.
Senast den 20 september lämnar regeringen sin budgetproposition till
riksdagen (utom när det är valår). Kammaren behandlar propositionen i
två steg: Först fastställer riksdagen hur mycket pengar som får
användas till vart och ett av de 27 utgiftsområden som finns i
propositionen samt tar ställning till skatter och övriga
statsinkomster. Det är finansutskottet som föreslår dessa ekonomiska
ramar efter att de andra utskotten har fått yttra sig. Därefter
föreslår varje utskott hur pengarna ska fördelas inom de utgiftsområden
som utskottet arbetar med. Kammaren ska fatta beslut om de slutgiltiga
anslagen före jul.
Till och med den femtonde dagen efter att regeringen lämnat
budgetpropositionen får ledamöterna lämna in dels motioner om budgeten,
dels fristående motioner som inte har direkt med propositionen att
göra. Denna period kallas allmänna motionstiden. Betänkanden som
behandlar fristående motioner tas upp i kammaren när det passar
tidsmässigt.
De flesta frågor som inte direkt berör statens budget behandlas i
kammaren från januari till sommaruppehållet. Hur planeringen blir i
detalj beror på vilka propositioner regeringen lägger fram och när de
kommer, hur många motioner som väcks med anledning av dessa
propositioner och hur utskotten planerar och genomför sitt arbete.
Vilka propositioner regeringen tänker lägga fram under det närmaste
halvåret brukar meddelas när kammaren samlats efter sommar- respektive
juluppehållen.
En proposition som lämnats till riksdagen kommer inte upp i kammaren
förrän motionstiden (15 dagar) gått ut och utskottet i fråga hunnit
behandla ärendet och skriva och trycka ett betänkande. Under
motionstiden diskuteras propositionen i partigrupperna.
I februari varje år hålls en utrikesdebatt som brukar uppmärksammas av
diplomatiska kåren och tolkas till andra språk. I april blir det
ekonomisk debatt med anledning av regeringens ekonomiska
vårproposition. Minst en gång om året återkommer
konstitutionsutskottets betänkande med granskning av regeringens och de
enskilda statsrådens arbete. Det brukar bli i slutet av vårsäsongen. Då
hålls i kammaren en granskningsdebatt som kan bli ganska livlig.
Granskningen är ett av riksdagens sätt att utöva sin kontrollmakt.
Under våren redogör regeringen för verksamheten i EU, vilket också ger
upphov till debatt.
Källa: http://www.riksdagen.se
Näringsdepartementet
Något om Näringsdepartementets nyheter i budgetpropositionen för 2004.
För att förbättra situationen för kommunernas bredbandsutbyggnad anser
regeringen att en del av de medel som tidigare reserverats för
skattereduktionen för höga anslutningskostnader men inte utnyttjats,
istället kan disponeras av kommunerna för att anlägga IT-infrastruktur.
Den nationella bredbandssatsningen fortsätter alltså med målet att alla
kommuner ska få minst en anslutningspunkt till ett nationellt stomnät.
I syfte att stimulera en fortsatt bredbandsutbyggnad föreslår
regeringen att 250 miljoner kronor för 2004 och 250 miljoner kronor för
2005 av de 1,6 miljarder kronor som avsatts för skattereduktionen för
höga anslutningskostnader omdisponeras till stöd till kommuner för
utbyggnad av IT-infrastruktur med hög överföringskapacitet. Samtidigt
föreslås att möjligheten för enskilda att söka skattereduktion för höga
anslutningskostnader förlängs till utgången av 2005.
För att förstärka den tillämpade industriforskningen inom IT- och
telekomområdet tillförs Verket för innovationssystem, VINNOVA, 100
miljoner kronor för detta ändamål från 2004.
Regeringen avsätter också medel för att investera i ett
radiokommunikationssystem för skydd och säkerhet.
Kommunikationssystemet ska kunna ersätta befintliga system och göra
kommunikationen mellan t.ex. polis, räddningstjänst och
ambulanssjukvård effektiv och tillförlitlig. Syftet är att bidra till
alla medborgares trygghet och säkerhet. Systemet är avsett att leda
till att samhället bättre ska kunna hantera olyckor, krissituationer
och andra påfrestningar. Systemet byggs ut stegvis och den första
etappen beräknas vara i drift i januari 2005.
http://www.regeringen.se/galactica/service=irnews/owner=sys/
action=obj_show?c_obj_id=54541
IT-minister Ulrica Messing har presenterat ledamöterna i regeringens
IT-politiska strategigrupp. Gruppens leds av Christer Sturmark och dess
uppgift är i första hand att fungera som samordnare och rådgivare till
regeringen i IT-politiska frågor.

Man kan läsa om ledamöterna istrategigruppen på
http://www.naring.regeringen.se/fragor/it/pdf/ledamoter_presentation.pdf

Gruppens direktiv finns på
http://www.naring.regeringen.se/fragor/it/pdf/Strategigrp_bil.pdf

Gruppens första uppgift blir att sätta ihop en handlingsplan som kan
förväntas komma under oktober. Diskussion och debatt om IT-politiska
frågor kommer att föras på http://www.itpolitik.se

Peter Roslund, ordförande för utredningen om IT-stomnät till vissa
kommuner har överlämnat sitt slutbetänkande “Bredbandsnät i hela landet
– Statens infrastrukturer som resurs” (SOU 2003:78) till IT-minister
Ulrica Messing. Utredningsuppdraget har bestått bland annat i att
beskriva omfattningen och karaktären av den infrastruktur som staten
förfogar över och som eventuellt kan användas för att underlätta
utbyggnad av nät med hög överföringskapacitet samt att föreslå en
avvägd policy för upplåtande av utrymme för allmänna kommunikationsnät
i sådan infrastruktur. Slutbetänkandet innehåller förslag om samlat
grepp för statlig infrastruktur, upplåtelse av kanalisationsutrymme,
att Teracom får full nyttjanderätt till Svenska kraftnäts optofibernät
och att den verksamhet som Banverket bedriver inom sin enhet Banverket
Telenät och som avser elektronisk kommunikation skall bedrivas i ett
särskilt aktiebolag.

Betänkandet finns på
http://www.naring.regeringen.se/propositioner_mm/sou/2003/index.htm
Finansdepartementet
Den av regeringen i juni beslutade delegationen med uppgift att få
igång mer samverkan kring utvecklingen av offentliga e-tjänster mellan
stat, kommun och landsting, och mellan offentlig sektor och näringsliv
börjar ta form. Biträdande finansminister Gunnar Lund har den 24
september utsett Eva Fernvall till ordförande i Delegationen för
offentliga e-tjänster. Eva Fernvall är ordförande i Vårdförbundet och
vice ordförande i TCO:s styrelse. Hon har arbetat fackligt på heltid
sedan 1985, och arbetade dessförinnan som biomedicinsk analytiker.
Delegationen ska arbeta fram till den 1 november 2006. Övriga ledamöter
kommer att meddelas senare. Se presskonferens i efterhand:
http://www.regeringen.se/webbutsandningar/ondemand/030924a.ram

Läs pressmeddelandet på:
http://www.regeringen.se/galactica/service=irnews/owner=sys/
action=obj_show?c_obj_id=54652
24-timmarsmyndigheten är regeringens program för utvecklingen av en
förvaltning som sätter medborgare och företag i centrum för sin
verksamhet. Medborgare och företag ska på elektronisk väg kunna få
information, lämna uppgifter, framföra synpunkter och uträtta andra
ärenden på ett snabbt och enkelt sätt oberoende av tid och plats. Målet
är bättre service, ökade möjligheter till insyn och delaktighet samt
ett mer effektivt resursutnyttjande. Grunden till programmet om
24-timmarsmyndigheten är fastlagt i regeringens handlingsprogram En
förvaltning i demokratins tjänst och finns vidareutvecklat i broschyren
På väg mot 24-timmarsmyndigheten. Broschyren finns också på engelska,
Towards the 24/7 agency.

http://www.finans.regeringen.se/fragor/forvaltningspolitik/pdf/24timmarsmyndigheten.pdf
http://www.finans.regeringen.se/fragor/forvaltningspolitik/pdf/24timmar_eng.pdf

Fram till den 27 oktober kan också intresserade medborgare lämna
remissvar på rapporten Formel – Formkrav och elektronisk kommunikation
via webben. I rapporten ser man över formkrav som utgör hinder för
24-timmarsmyndigheten, t.ex. krav på undertecknande i lagar och
förordningar.

Mer om remissen och möjlighet att lämna elektroniskt remissvar finns på
http://www.finans.regeringen.se/fragor/forvaltningspolitik/f/aktuellt.htm
Statskontoret
Statskontoret har lanserat en webbplats för 24-timmarsmyndigheten. Den
syftar till att stödja myndigheternas utveckling av e-tjänster och göra
tillgängliga produkter och tjänster kända och lätt tillgängliga. På
webbplatsen tillhandahåller Statskontoret strukturerad information för
olika användargrupper och utvecklingsområden. Visionen är en offentlig
förvaltning där medborgarna inte ska behöva bekymra sig över hur
ansvaret för olika samhällsuppgifter är fördelat.
http://www.24-timmarsmyndigheten.se
Post- och Telestyrelsen
Post- och telestyrelsen har fått i uppdrag av regeringen att stödja
samhällets arbete när det gäller skydd mot IT-incidenter. Detta ska
göras genom att bygga upp och driva ett centrum för
IT-incidentrapportering, Sveriges IT-incidentcentrum – SITIC. Centret
ska:
– inrätta ett system för informationsutbyte om IT-incidenter mellan
centret och samhällets organisationer.
– snabbt kunna sprida information i samhället om nya problem som kan
störa IT-system.
– lämna information och råd om förebyggande åtgärder. sammanställa och
ge ut statistik som underlag för kontinuerliga förbättringar i det
förebyggande arbetet.
Sveriges IT-incidentcentrum, SITIC, stödjer samhället i arbetet med
skydd mot IT-incidenter. SITIC tillhandahåller ett system för
informationsutbyte om IT-incidenter mellan samhällets organisationer
och sprider information i samhället om nya problem som kan störa
IT-system. SITIC lämnar också information och råd om förebyggande
åtgärder samt sammanställer och ger ut statistik som underlag för
kontinuerliga förbättringar i det förebyggande arbetet.
http://www.sitic.se/index.html
Konsumentverket
Nästan alla nordiska webbplatser för barn uppmanar sina besökare att
lämna personuppgifter. Som belöning erbjuds barnen i många fall spel,
tillgång till chat eller tävlingar. Dold reklam finns också. Det visar
en undersökning som de nordiska konsumentombudsmännen gjort.
http://www.forbrukerombudet.no/assets/1094/sweepday-klrapport-2003.ppt
http://www.konsumentverket.se/Documents/internetit/nordisk_standpunkt_ehandel_2002.pdf

SUNET
En rapport från Lennart Forsberg, Lennart.Forsberg@umdac.umu.se
Lärarhögskolan i Stockholm står som värd för höstens teknikerträff,
TREFpunkt – som även denna gång arrangeras tillsammans med SUSEC.
Evenemanget äger rum den 21-23 oktober. Programmet finns här:
http://proj.sunet.se/TP9/
Årets SUNET Forum äger rum den 29 oktober på Arlanda. SUNET Forum
vänder sig i första hand till dem vid högskolorna som arbetar med
IT-frågor på ledande nivåer. Inbjudan till SUNET Forum finns här:
http://basun.sunet.se/aktuellt/forumframtid.html
TILL SIST…
… noterar Nytt På Nätet att Time Magazine redan 1960 utsåg faxen till
årets pryl. Då var det en fantastisk manick med otroliga egenskaper!
Vem tycker det idag? Nu är det ju e-posten som är fantastisk, att faxa
är rent av krängligt…

Nytt på nätet AUGUSTI 2003————————————————————————

Nr. 57- Augusti 2003 Ett nyhetsbrev från ISOC-SE
————————————————————————
NYTT PÅ NÄTET ges ut av ISOC-SE, den svenska avdelningen av Internet
Society. ISOC-SE är en ideell förening där såväl enskilda personer
som organisationer kan bli medlemmar. ISOC-SE vill främja
utvecklingen och användningen av Internet i Sverige.

I NYTT PÅ NÄTET sammanfattas den gångna månadens viktigaste
Internethändelser i Sverige och internationellt. NYTT PÅ NÄTET vänder
sig till alla som intresserar sig för Internets utveckling i Sverige.
NYTT PÅ NÄTET kan hittas på
http://www.isoc-se.a.se/natnytt/
Mer information om ISOC-SE och NYTT PÅ NÄTET finns i slutet av detta brev.
INNEHÅLL
FÖRORD
HUR SVERIGE STYRS, DEL 10
SUNET
TILL SIST…

FÖRORD
Ur led är tiden…
Detta kortfattade nummer av Nytt På Nätet är daterat som om det getts
ut i augusti. Ibland tvingas en redaktör till drastiska åtgärder –
åtminstone när ambitionen finns att ge ut ett nummer i månaden.
Att det inte kom ut något nummer av Nytt På Nätet lagom till
Arvid-dagen, beror denna gång på datorn – närmare bestämt redaktörens
bärbara dator, som inför avresan till NORDUnet-konferensen på Island
visade sig ha ett trasigt moderkort. När sådant händer är det svårt att
göra Nytt På Nätet.
– Far åt Hälsingland, mumlade redaktören när han for åt Heklefjäll.

Lennart Forsberg
(som efter vistelsen på Island konstaterar att den berömda
skoluppsatsen om Nordens geografi hade helt rätt i sin iakttagelse: På
Island är det så grönt att det borde heta Grönland – men på Grönland är
det så mycket is att det borde heta Island)
….
HUR SVERIGE STYRS, DEL 10
En rapport från Anne-Marie.Eklund-Lowinder@iis.se
Så här i EMU-tider kan det kanske vara av intresse att titta närmare på
företeelsen “folkomröstning”. För hundra år sedan väcktes för första
gången ett förslag om folkomröstning i den svenska riksdagen. Inte
förrän drygt tjugu år senare, 1921 och 1922, infördes möjligheten till
folkomröstning i författningen. Därefter har vi hållit fem nationella
folkomröstningar i Sverige.
Den första ägde rum 1922 (rusdrycksförsäljning). Därefter hölls
folkomröstningar 1955 (högertrafik), 1958 (ATP), 1980 (kärnkraften) och
1994 (EU-medlemskap). Nu står vi inför vår sjätte nationella
folkomröstning, om EMU.
Flera svenska forskare har inte varit nådiga i sin dom över hur
folkomröstningsinstitutet hanterats. Folkomröstningar har inte kunnat
lösa de aktuella politiska tvisterna. Bara undantagsvis och begränsat
har medborgarna lyckats binda riksdagsmajoriteten. Omröstningarna har i
allmänhet föregåtts av dubiösa dribblingar och mer eller mindre
ohederlig argumentation för att säkra en önskad valutgång. Intressant
att notera är att omröstningar med tre alternativ, som tillämpades vid
både pensionsomröstningen 1957 och kärnkraftsomröstningen 1980, inte
har förekommit i andra västeuropeiska länder under efterkrigstiden.
“Manipulerandet med flera omröstningsalternativ är en föga hedrande
svensk specialitet” sa bl.a. forskaren Bo Rothstein m.fl. Men det finns
också andra, mindre negativa åsikter bland forskarna.
Folkomröstningarna anses bl.a. ha bidragit till det svenska
partisystemets stabilitet.
Det svenska folkomröstningsinstitutet har visat sig vara ett smidigt
instrument i lägen där de politiska partierna hamnat i svårlösliga
situationer. På detta sätt kan folkomröstningar sägas ha fungerat som
ett viktigt komplement till den representativa demokratin. Då det
parlamentariska systemet haft svårigheter att hantera de frågor som
lett fram till omröstningar har den kunnat utnyttjas som en
säkerhetsventil.
Näringsdepartementet
IT-kommissionens slutbetänkande “Digitala tjänster – Hur då?” är ute på
remiss till mitten av oktober. I betänkandet sammanfattas kommissionens
arbete med bl.a. breddtjänster. Det innehåller en mer utvecklad
lägesbeskrivning och analys av dagens utvecklingsförutsättningar. Det
innehåller vidare förslag till regeringen om konkreta insatser på olika
områden för att förverkliga en resultatorienterad och nyttoinriktad
IT-politik. En viktig fråga är hur kompetensförsörjningen på IT-området
kan lösas. Synpunkter på betänkandet torde vara en viktig input till
den nya IT-strategigrupp som leds av Christer Sturmark, och finnas att
hämta på
http://www.naring.regeringen.se/propositioner_mm/sou/pdf/sou2003_55.pdf
Regeringen har under juli 2003 givit Statskontoret i uppdrag att arbeta
för en ökad användning av offentlig elektronisk handel. Denna insats
inom offentlig e-handel är ett led i regeringens IT-satsning, där
beslut nyligen fattats om en IT-politisk strategigrupp under
Näringsdepartementet och en delegation för att utveckla
24-timmarsmyndigheten och offentliga e-tjänster under
Finansdepartementet.
Finansdepartementet
Regeringskansliet har sett över samtliga formkrav, t.ex. krav på
undertecknande, i lagar och förordningar. Syftet med översynen är att
bedöma vilka författningsändringar som behövs för att undanröja hinder
för elektroniska tjänster i förvaltningen och andra delar av samhället.
Slutsatsen är att de flesta formkrav tillåter elektronisk kommunikation
utan författningsändringar. Arbetet redovisas i rapporten Formel –
Formkrav och elektronisk kommunikation (Ds 2003:29). Rapporten är ute
på remiss till den 27 oktober.

http://www.finans.regeringen.se/propositionermm/ds/pdf/ds2003_29.pdf

En nyhet är att man kan besvara remissen via ett frågeformulär på
Finansdepartementets webbplats.

http://www.finans.regeringen.se/fragor/forvaltningspolitik/f/ aktuellt.htm
Statskontoret
Statskontoret har inlett ett tvåårigt samarbete med CID, Centrum för
användarorienterad IT-design vid Kungliga Tekniska högskolan, KTH 1).
Statskontoret har regeringens uppdrag att utveckla elektroniska
medborgar- och företagsanpassade tjänster och kontaktformer. Dessa
tjänster ska vara utformade och tillhandahållas på ett sådant sätt att
de kan användas av alla och får inte utestänga användare. Ingen ska
hindras från att använda e-tjänsten på grund av fysiska, sensoriska,
kognitiva eller språkliga hinder.

CID-Statskontoret kommer att samarbeta inom två områden:

– Identifiering av typanvändare inom målgruppen “svenska medborgare”
– Metoder för att utvärdera användbarhet i IT-upphandlingar

http://www.statskontoret.se/pressrum/press/2003/press030825.htm
Statskontoret har i en rapport till regeringen pekat på vikten av
samverkan inom hela den offentliga sektorn för att visionen om
24-timmarsmyndigheten ska kunna realiseras. Utvecklingen har gått
snabbt och mycket har gjorts. Statskontorets undersökningar visar på
påtagligt positiva utfall både när det gäller användarnas uppfattning
om myndigheternas Internettjänster och inställningen till
myndigheternas e-service. Men en hel del återstår att göra.
Läs slutrapport om utvecklingen av 24-timmarsmyndigheter på
http://www.statskontoret.se/pdf/200318.pdf

Antalet användare av den offentliga sektorns webbplatser är mycket
högt, och fortsätter att öka. Under perioden februari-april 2003 hade
dessa webbplatser nära 3,3 miljoner unika besökare. Medborgarna
använder sig av olika typer av e-tjänster och är påtagligt nöjda med
dessa, inte minst de mer avancerade. Det visar två färska
undersökningar som Statskontoret låtit göra om användningen av den
offentliga förvaltningens webbplatser.

Läs rapporten Internetanvändare och den offentliga sektorns webbplatser på
http://www.statskontoret.se/pdf/200318A.pdf
Det senaste numret av Statskontorets tidning, Öppna System, är ett
temanummer om mobila kommunikationstjänster. Ett urval av artiklarna
finns att läsa på http://www.statskontoret.se/publi/os0302.htm
Post- och Telestyrelsen
Bredbandsutbyggnaden i Sverige fortsätter. Från mars 2002 till januari
2003 ökade den totala mängden nät med hög överföringskapacitet med
cirka tio procent. Andelen tätorter med minst ett områdesnät, en
förutsättning för bredband, ökade med ungefär 40 procent under samma
tid. Nu finns det minst ett områdesnät i över hälften av Sveriges
tätorter. Detta innebär att 1,1-1,2 miljoner hushåll eller vart fjärde
hushåll i Sverige idag kan få bredband. Det framgår av en ny rapport
från Post- och telestyrelsen som på regeringens uppdrag följer
bredbandsutbyggnaden.

Det finns dock stora regionala skillnader i utbyggnaden. I 53 av
landets kommuner finns bara en aktör med stamnät. De tre storstäderna
Stockholm, Göteborg och Malmö har alla minst sju stamnätsägare.

Sex procent av landets 290 kommuner anser sig helt sakna erbjudande om
bredbandsabonnemang. Föregående år var andelen var 10 procent.
Rapporten bygger på enkätsvar från 264 kommuner och 175 bolag som
tillhandahåller nätkapacitet eller bredbandsabonnemang.
http://www.pts.se/Archive/Documents/SE/BredbandiSverige2003_27.pdf

NYHET: krav på information enligt lagen om elektronisk kommunikation

Enligt lagen om elektronisk kommunikation, som trädde i kraft den 25
juli 2003, ska alla som besöker en webbplats med cookies få information
om:
• att webbplatsen innehåller cookies,
• vad dessa cookies används till och
• hur cookies kan undvikas.
Informationen behöver inte ges innan användaren går in på webbsidan,
utan kan ges under tiden användaren är inne på hemsidan. Detta
förutsätter förmodligen att hemsidan har cookies som användaren kan
undvika genom att ställa in sin webbläsare. Webbläsare kan ställas in
så att användaren automatiskt nekar cookies eller informeras om en
webbsida innehåller cookies. Informationen till användaren bör placeras
på ett tydligt sätt på webbplatsen.
http://www.pts.se/Sidor/sida.asp?SectionId=1930
Statens institut för kommunikationsanalys
Nätdrift inklusive mobiltelefoni är störst inom teleområdet. Det gäller
såväl antal företag, omsättning som trafikvolym. Samtidigt krymper
andra delar av teleområdet. Det konstaterar SIKA i sin årsstatistik.
http://www.sika-institute.se/utgivning/ss2003_4.pdf
Konsumentverket
Myndigheten tillhandahåller alltmer av relevant konsumentinformation om
IT och Internet. På deras webbplats går det att finna tips och råd om
hur man ska agera om man får bluffakturor, hur man surfar säkert och
checklista för e-handel.
http://www.internetit.konsumentverket.se/

SUNET
En rapport från Lennart Forsberg, Lennart.Forsberg@umdac.umu.se
Lärarhögskolan i Stockholm står som värd för höstens teknikerträff,
TREFpunkt – som även denna gång arrangeras tillsammans med SUSEC.
Evenemanget äger rum den 21-23 oktober. Programmet finns här:
http://proj.sunet.se/TP9/
Årets SUNET Forum äger rum den 29 oktober på Arlanda. SUNET Forum
vänder sig i första hand till dem vid högskolorna som arbetar med
IT-frågor på ledande nivåer. Inbjudan till SUNET Forum finns här:
http://basun.sunet.se/aktuellt/forumframtid.html
TILL SIST…
… noterar Nytt På Nätet att man kan använda sökmotorn Google som
kalkylator. Det är bara att skriva in dina matematiska funderingar i
sökraden och sedan låta Google räkna fram svaret.

Nytt på nätet JULI 2003————————————————————————

Nr. 56 – Juli 2003 Ett nyhetsbrev från ISOC-SE 29 juli 2003
————————————————————————
NYTT PÅ NÄTET ges ut av ISOC-SE, den svenska avdelningen av Internet
Society. ISOC-SE är en ideell förening där såväl enskilda personer
som organisationer kan bli medlemmar. ISOC-SE vill främja
utvecklingen och användningen av Internet i Sverige.

I NYTT PÅ NÄTET sammanfattas den gångna månadens viktigaste
Internethändelser i Sverige och internationellt. NYTT PÅ NÄTET vänder
sig till alla som intresserar sig för Internets utveckling i Sverige.
NYTT PÅ NÄTET kan hittas på
http://www.isoc-se.a.se/natnytt/
Mer information om ISOC-SE och NYTT PÅ NÄTET finns i slutet av detta brev.
INNEHÅLL
FÖRORD
II-STIFTELSEN
SUNET
TILL SIST…
….
FÖRORD
Det märks att det är sommar…
E-posten minskar markant, till och med spamflödet mattas.
Även rapportörerna inom ISOC-SE har semester, julinumret av Nytt På Nätet är
därför kortare än vanligt.
Lennart Forsberg
(som rekommenderar denna melodi, http://www.he.iki.fi/favorites.mpeg, som
uppladdning inför höstens arbete)
….
II-STIFTELSEN
En rapport från Patrik Lindén, patrik.linden@iis.se
Trots sommar och semester pågår planeringen för Internetdagarna som hålls den
7-8 oktober för fullt. I år blir det fler talare och ett större evenemang än
någonsin tidigare. Boka in dessa dagar och anmäl er på webben:
http://www.iis.se/internetdagarna/
Stiftelsens nya broschyr/verksamhetsberättelse har också precis kommit från
tryckeriet. Har du inte redan fått ett exemplar kan du beställa ett genom e-post
till info@iis.se. Den finns också i en PDF-version på webben och kan laddas ner
från: http://www.iis.se/omiis/allmant.shtml
I övrigt råder en viss sommarstiltje på II-stiftelsen som är tillbaka med full
styrka i augusti.
….
SUNET
En rapport från Lennart Forsberg, Lennart.Forsberg@umdac.umu.se
NORDUnet-konferensen på Island närmar sig med raska tag. Den 24-27 augusti
samlas Nordens nätverksentusiaster i Reykjavik. Du som inte redan anmält dig bör
göra det omgående. Ta en titt på: http://www.nordunet2003.is/
….
TILL SIST…
… noterar Nytt På Nätet att personerna bakom Google har humor. Det förstår
alla som besöker den populära sökmotorn och letar efter: weapons of mass
destruction
OBS! Låt inga “dubbelfnuttar” omgärda meningen. Klicka sedan på alternativet
“Jag har tur”, då dyker det upp en webbsida som tål att studeras…
redaktionen@isoc-se.a.se

Nytt på nätet JUNI 2003————————————————————————

Nr. 55 – Juni 2003 Ett nyhetsbrev från ISOC-SE 27 juni 2003
————————————————————————
NYTT PÅ NÄTET ges ut av ISOC-SE, den svenska avdelningen av Internet
Society. ISOC-SE är en ideell förening där såväl enskilda personer
som organisationer kan bli medlemmar. ISOC-SE vill främja
utvecklingen och användningen av Internet i Sverige.

I NYTT PÅ NÄTET sammanfattas den gångna månadens viktigaste
Internethändelser i Sverige och internationellt. NYTT PÅ NÄTET vänder
sig till alla som intresserar sig för Internets utveckling i Sverige.
NYTT PÅ NÄTET kan hittas på
http://www.isoc-se.a.se/natnytt/
Mer information om ISOC-SE och NYTT PÅ NÄTET finns i slutet av detta brev.
INNEHÅLL
FÖRORD
ISOC
NIC-SE
DOMÄNNAMNSTVISTER JORDEN RUNT
HUR SVERIGE STYRS, DEL 9
SUNET
TILL SIST…
FÖRORD
Sommarn är här…
Och sommaren kan minsann ställa till det för våra datorer. Igår slog åskan till
i Umeå – sedan den smällen har min dator inte varit sig lik. Fast det beror
förstås vad man menar med lik – min dator har varit stendöd…
Dessa rader knackar jag ner på en i all hast inlånad dator. Ska försöka få iväg
NYTT PÅ NÄTET fort som en blixt…

Jag är t o m så djärv att jag skickar nummer 55 utan att först göra ett
testutskick till ISO 8859-insatta datakonsulter i grannskapet. Sådana finns inte
tillgängliga i min radhuslänga belägen ett åsknedslag från världsmästarbyn
Röbäck.

Måtte inte läsekretsen mullra som åskmoln för den djärvheten…

Lennart Forsberg

INTERNET SOCIETY (ISOC)
En rapport från Olle Thylander, Olle.Thylander@vr.se
Val till Board of Trustees
Det officiella resultatet av valen till Board of Trustees föreligger nu.
(Reservation dock för att valet kan överklagas fram till den 9 juli 2003.) Valda
blev:
– Margaret Wasserman (utsedd av standardorganisationerna)
– Steve Crocker och Pindar Wong (utsedda av organisationsmedlemmarna)
– Rosa Delgado (utsedd av chapters).
Mandatperioden är 3 år och sträcker sig alltså för de nu valda t o m juni 2006.
Östen Frånberg med flera har ett år kvar på sitt uppdrag, Fred Baker,
Veni Markovski, Toshio Miki och Glenn Ricart står kvar till 2005.
Valdeltagandet var godkänt för organisationsmedlemmarna (60 av 113 röstade) och
klart godkänt bland chapters, där 59 av de 71 aktiva röstade.
ISOCs relation till chapters i Europa
ISOCs Vice President of Chapters, James Galvin, har under den senaste
månaden arbetat mycket noggrant och målmedvetet för att få chapters att
samlas kring ett nytt Memorandum of Understanding. Varje kommentar,
krav och synpunkt har bemötts av Galvin med en klar motivering varför
synpunkten bör eller inte bör beaktas, nya versioner av MoU har tagits
fram och nu finns ett mycket genomarbetat förslag som nog har goda
förutsättningar att antas av ett tillräckligt antal chapters.
Förslaget har sänts ut på omröstning till de officiella kontakterna för
varje berört chapter och därefter kommer det slutliga förslaget (om
stödet blir tillräckligt) att skickas ut för att ratificeras.
Galvin fullföljer därmed sin tvåstegsprocess, som innebär att han först
vill ha ett godkänt MoU innan han är villig att diskutera behovet av en
juridisk person för samarbetet mellan chapters i Europa. Detta är den
punkt där åsikterna fortfarande går vitt isär mellan ISOC och flera
chapters, som ser ett behov av en juridisk person för att kunna komma i
gång med planerade aktiviteter.
Cyberreferendum
ISOC kommer att anordna månadsvisa medlemsomröstningar för att få ett
bättre underlag för sin public policy-aktivitet och för valet av frågor
som ISOC bör driva.
PIR
ISOC är ju numera ansvarig för toppdomänen .org och har bildat en
organisation kallad PIR för att driva densamma. Till ledning i
policyfrågor har PIR ett Advisory Council, och detta råd har i sin tur
utsett inte mindre än 5 kommittéer för att studera olika frågor.
Förhoppningsvis leder detta till att PIR i sin verksamhet kommer att
prioritera rätt frågor.
Ny ISOC Member Briefing

ISOC har i juni publicerat en ny member briefing, som denna gång
handlar om IPv6 och särskilt betydelsen av IPv6 för mobil och trådlös
kommunikation.

Dokumentet är tillgängligt för alla intresserade som html, text eller
pdf på http://www.isoc.org/briefings/014.

NIC-SE
En rapport från info@nic-se.se
Den svenska toppdomänen .se kommer från och med oktober 2003 att erbjuda
möjligheten att registrera domännamn med tecknen å, ä, ö, ü och é utöver
dagens a-z, 0-9 och bindestreck. Den som redan har ett .se-domännamn ges
förtur att få sitt namn även med ringar, prickar och e-accent. För att
utnyttja sin förtursrätt eller för att vara med i första utdelningen av
domännamn med de nya tecknen måste ansökan göras före den 21 oktober
2003.
Därefter gäller .se:s vanliga regler om först till kvarn.

NIC-SE gick ut med ett pressmeddelande den 18 juni 2003 som finns att
läsa här:
http://www.nic-se.se/nyheter/pr/20030618

DOMÄNNAMNSTVISTER JORDEN RUNT
En rapport från Petter Rindforth, petter.rindforth@groth.se
Barcelona.com slutligt avgjort

En amerikansk domstol har slutligt avgjort ödet för domännamnet
“barcelona.com”.

Det var i februari 1996 som spanjoren Joan Nogueras, boendes i USA, lät
registrera det aktuella domännamnet. Tre år senare skapade han en
turistportal för Barcelona under “barcelona.com” och erbjöd Barcelona
stad att köpa domänen. När inget svar kom, skickade han i början av
2000 över en affärsplan för siten, och myndigheterna i Barcelona – som
är innehavare av flera varumärkesregistreringar innehållande ordet
BARCELONA – svarade med att lämna in en UDRP-ansökan till
tvistlösningsorganet WIPO.
WIPOs beslut (D2000-0505) att beordra överföring av domännamnet till
Barcelona stad (Excelentísimo Ayuntamiento de Barcelona) är det kanske
mest diskuterade och kritiserade UDRP-ärendet av alla. Kan någon ha
ensamrätt till ett geografiskt ord?
Nogueras tog ärendet till domstol i USA, och hävdade att
UDRP-avgörandet var felaktigt med hänvisning till reglerna i den
amerikanska Anti-Cyberscuatting Consumer Protection Act (ACPA). Efter
ett år kom domen: Barcelona stad hade varumärkesrättigheter och enligt
spansk varumärkesrätt var överföringsbeslutet korrekt.
Men Nogueras gav inte upp, utan överklagade till US Court of Appeals
(4th Circuit), som den 2 juni i år slutligt dömde till Nogueras fördel.
De tre domarna i målet konstaterade bl a att underdomstolen gjort fel
som applicerat spansk lag över huvud taget i en rättegång i USA –
enligt ACPA är det amerikansk lag som gäller – och dessutom hade den
spanska varumärkesrätten feltolkats. I domen slås också fast att
Barcelona stad inte har några känneteckensrätter i USA (ännu ett
rekvisit i ACPA) och att Barcelona bör betraktas som en beskrivande
geografisk term utan känneteckenskaraktär. Nogueras registrering av
“barcelona.com” bröt alltså inte mot amerikansk varumärkesrätt och
domännamnet ska föras tillbaka till sin ursprungliga ägare.
(Källa: United States Court of Appeals for the Fourth Circuit, No
02-1396; The Register)
Alternativ tvistlösning även för .at
Österrike har nu anslutit sig till de länder som erbjuder en alternativ
tvistlösning för domännamn. Tidigare har den som sett sitt varumärke
ondtrosregistrerat under .at fått gå till domstol. NicAT’s nya
tvistlösningsprocess har ICANNs UDRP som bas, men förutom
varumärkesrättigheter kan även upphovsrätt och “andra namnrättigheter”
åberopas. Den officiella avgiften för en tvistlösare är 600 Euro.
(World eBusiness Law Report)

HUR SVERIGE STYRS, DEL 9
En rapport från Anne-Marie Eklund-Löwinder, amel@iis.se
Talmannen är riksdagens främsta företrädare och den som leder
riksdagsarbetet. Det innebär att planera och organisera det som ska
göras, vara ordförande i riksdagsstyrelsen, ordförandekonferensen och
krigsdelegationen, samt leda sammanträdena i plenisalen och
representera riksdagen i olika sammanhang, såväl i Sverige som
utomlands. Talmannen ska också verka för att förnya riksdagsarbetet.
Något som är unikt för Sverige är att talmannen leder förhandlingarna
vid ett regeringsskifte. Talmannen samråder då med företrädare för alla
partigrupperna i riksdagen och överlägger med de vice talmännen innan
han lägger fram sitt förslag till statsminister för riksdagen. I andra
länder är det oftast statschefen som har denna uppgift.

En talman måste vara neutral i förhållande till partierna och fatta
sina beslut objektivt, utifrån vad som står i regeringsformen och
riksdagsordningen. Talmannen får inte delta i debatterna och inte
heller rösta när ärenden ska avgöras. Precis som de riksdagsledamöter
som är statsråd har han en ersättare som deltar i riksdagsarbetet på
samma villkor som övriga ledamöter. Talmansämbetet är det högsta en
person kan väljas till i Sverige. I rang kommer talmannen efter
statschefen, dvs. kungen, men före statsministern. Talmannen kan
tillfälligt gå in som statschef i kungens ställe när denne inte kan
fullgöra sina skyldigheter och det inte finns någon behörig inom
kungahuset som kan ersätta honom. Talmannen har vid sin sida tre vice
talmän. De kan också leda kammarens sammanträden och de medverkar vid
planeringen av riksdagsarbetet. Precis som talmannen representerar de
riksdagen i olika sammanhang.

Den 30 september 2002 valdes Björn von Sydow till riksdagens talman.

Förste vice talman sedan 2003 är Per Westerberg (m), riksdagsledamot
sedan 1977 och näringsminister 1991-1994.

Andre vice talman sedan 2002 är Kerstin Heinemann (fp), riksdagsledamot
sedan 1994.

Tredje vice talman sedan 2002 är Helena Höij (kd), riksdagsledamot
sedan 1998.

Samtliga talmän väljs när riksdagen samlas första gången efter ett
allmänt val. Uppdraget gäller den följande valperioden, dvs. normalt
fyra år.

Läs mer på http://www.riksdagen.se
Näringsdepartementet
IT-kommissionen har den 30 maj 2003 fullföljt sitt uppdrag enligt de
direktiv som gavs av regeringen 1998. Kommissionen tillsattes med syfte
att vara regeringens rådgivare i IT-frågor. IT-kommissionen har också
haft till uppgift att sprida information om de problem och möjligheter
som utveckling och användning av informationsteknik innebär. Den
övergripande uppgiften för kommissionen har varit att analysera
informationsteknikens påverkan på samhällsutvecklingen.

IT-minister Ulrica Messing har i samband med detta tagit emot
IT-kommissionens slutbetänkande “Digitala tjänster – hur då? En
IT-politik för resultat och nytta”. Kommissionen pekar i sin rapport ut
ett par områden där Sveriges framtida IT-arbete bör stärkas och
fokuseras.

Läs betänkandet på http://www.itkommissionen.se/doc/658.html
IT-kommissionens ledamöter har också skrivit rapporten “Bruket av
vingar” i vilken man samlat några av de viktigaste tankarna som
ledamöterna vill förmedla baserat på nio års erfarenheter i
IT-kommissionen.
http://www.itkommissionen.se/dynamaster/file_archive/030605/
f0020c94b54a5959098dcf697971b30c/Bruket%20av%20vingar%20030605.pdf
Den fjärde IT-kommissionens verksamhet har också sammanfattats i en
särskild rapport
Näringsdepartementet/Justitiedepartementet
Efter att under en tid hållit omgivningen på halster vad beträffar
inriktningen av IT-politiken efter att IT-kommissionen fullgjort sitt
uppdrag har regeringen till sist beslutat att tillsätta dels en
IT-politisk strategigrupp, dels en delegation för att utveckla
24-timmarsmyndigheten och offentliga e-tjänster. Vid den presskonferens
där beslutet presenterades lyfte Ulrica Messing fram betydelsen av att
IT inte behandlas som en sektorsfråga utan att IT-aspekterna måste
beaktas inom politikens alla områden och aviserade regelbundna träffar
med finans-, justitie-, utbildnings-, social-, miljö- och kulturdepartementen
för att diskutera IT-arbetet inom deras respektive ansvarsområden.

Se presskonferensen i efterhand på
http://www.regeringen.se/webbutsandningar/ondemand/030618.ram
Ulrika Messing aviserade också ett antal hearings för att diskutera
IT-frågor där flera aktörer har ett gemensamt ansvar. Bland de frågor
som Messing avser att ta upp finns IT och tillväxt, tilliten till IT
och IT i Skolan.
E-komutredningen levererade den 16 juni sitt slutbetänkande Toppdomän
för Sverige (SOU 2003:59). Utredaren föreslår att en lag om nationell
toppdomän för Sverige införs. Förslaget syftar till att säkerställa att
administrationen av toppdomänen utförs på ett robust, säkert och
effektivt sätt i allmänhetens intresse. Lagförslaget anger vilka
skyldigheter som följer med administrationen av den svenska
toppdomänen. Övergripande regler för tilldelning av domännamn och
tvistlösning ingår också i lagförslaget. Utredaren föreslår att Post-
och telestyrelsen blir tillsynsmyndighet.

Betänkandet finns på
http://www.naring.regeringen.se/propositioner_mm/sou/2003/index.htm

Information om utredningen om elektronisk kommunikation finns på
utredningens webbplats: http://www.sou.gov.se/e_kom
Justitiedepartementet
Vid en konferens den 17 juni presenterade justitieminister Thomas
Bodström ett förslag som syftar till att stärka upphovsrätten samtidigt
som det tillgodoser balansen mot viktiga allmänna intressen. Förslaget
rör bl.a. frågor om kopiering av film, musik och litteratur för privat
bruk samt nya regler om förbud att tillverka och sälja produkter som
kringgår t.ex. kopieringsspärrar som skyddar upphovsrättsligt material.
Upphovsrätten i informationssamhället (Ds 2003:35) finns att hämta från
http://www.justitie.regeringen.se/propositionermm/ds/pdf/ds2003_35a.pdf
http://www.justitie.regeringen.se/propositionermm/ds/pdf/ds2003_35b.pdf
Dokumenten är på dryga 1MB vardera…
Förslagen sammanfattas i korthet på
http://www.regeringen.se/galactica/service=irnews/owner=sys/
action=obj_show?c_obj_id=52571

Regeringskansliet uppdrog den 6 maj 2002 åt hovrättsassessorn Katarina
Rikte att göra en kartläggning av i vilken utsträckning självsanering
eller andra former av integritetsskydd tillämpas i dag i fråga om
spridning av information på Internet, att svara på frågan om det för de
nya öppna kommunikationsformerna på Internet behövs något som liknar
den självsanerande verksamhet som tidningarna bedriver och att göra en
bedömning av möjligheterna för en sådan självsanerande verksamhet att
växa fram och verka. Med “självsanering eller andra former av
integritetsskydd” avses här frivillig tillämpning av regler eller
metoder som syftar till att motverka att integritetskränkningar
uppkommer vid publicering. I Ds 2003:25 redovisar utredaren sina
slutsatser kring dessa frågor.

http://www.justitie.regeringen.se/propositionermm/ds/pdf/ds2003_25.pdf

Post- och Telestyrelsen
PTS har 2003-06-03 lämnat en rapport till regeringen med förslag på hur
Internets tillgänglighet skulle kunna öka och hur fler parter skulle
kunna få inflytande över hur Internet förvaltas.
Statskontoret
Frågorna om arkiv och arkivering är en del av de grundlagsstyrda
frågorna om öppenhet och offentlighet. Utvecklingen av regelverk och
metoder för elektronisk arkivering måste gå i takt med samhällets
utveckling mot ett IT-samhälle i övrigt, annars kommer IT-utvecklingen
att få negativa konsekvenser i fråga om spårbarhet, öppenhet och
offentlighet. Statskontoret har genomfört en förstudie med målet att
kartlägga prioriterade problemområden kring e-arkivering samt att
utarbeta ett planeringsunderlag för fortsatta aktiviteter som bidrar
till att lösa nätverksförvaltningens och 24-timmars-myndigheternas
behov av att hantera och arkivera ärendedata i form av elektroniska
handlingar.
http://www.statskontoret.se/pdf/2003107.pdf
Guldlänken
Årets Guldlänksvinnare har korats. I klassen Demokrati kammade en ny
aktör hem årets guldlänk, Region Skåne. Vinnare i klassen Service blev
Konsumentverket, som tog hem priset i hård konkurrens. Prisutdelningen
skedde den 12 juni i samband med konferensen http://www.guldlanken.se/
Vinnova
Vinnova höll den 12 juni en hearing fokuserad kring den centrala
kopplingen mellan tekniska system och slutliga produkter/tjänster.
Vilka IKT-insatser möjliggör tjänster och produkter? Vilka IKT-insatser
motiveras av användarbehov? Vilka är de kritiska faktorerna för
tillväxt inom IKT-området? Företrädare för IT/telekom-sektorn
diskuterade bland annat frågeställningarna:
Vad hände efter VINNITEL?
Inom vilka IKT-områden bör VINNOVA prioritera sina insatser?
Vilka kortsiktiga och långsiktiga satsningar är viktigast?
Bör satsningar främst göras genom möjliggörande behovsmotiverad
FoU eller genom ämnesbreda applikationstestbäddar?
Vilka insatser bör VINNOVA göra för att underlätta FoU-nära tidig
kommersialisering?
Bör Sverige satsa mer på internationella FoU-samarbeten?
En sammanfattning av hearingen finns på
http://www.vinnova.se/semkonfdok/ITsammanfattning.pdf

EU
Den 5-6 juni ägde det senaste telerådet rum i Luxemburg. Sverige
företräddes av statssekreteraren Jonas Bjelfvenstam.
Beträffande förslaget till förordning om inrättandet av den europeiska
byrån för nät- och informationssäkerhet enades rådet om att – baserat
på en kompromiss från ordförandeskapet – med kvalificerad majoritet
ställa sig bakom förslaget att använda artikel 95 som rättslig grund
och därigenom anta en allmän inriktning.
Förslaget finns tillgängligt på:
http://register.consilium.eu.int/pdf/su/03/st06/st06410sv03.pdf

SUNET
En rapport från Lennart Forsberg, Lennart.Forsberg@umdac.umu.se
SUNET:s s k LANG-grupp (som intresserar sig för nästa generations LAN)
har sammanställt en rapport med erfarenheter från vårens studieresori
USA, England och Sverige. Rapporten finns att studera på:
http://kokbok.sunet.se/lanng/lanng2003/lanng_report_2003.pdf

TILL SIST…

… erkänner redaktörn för NYTT PÅ NÄTET att han blev glatt föverraskad
när han i ett radioreportage hörde berättelsen om IT-bonden som via en
röststyrd dator ansluten till Internet, dag för dag, kunde registrera
antalet nyfödda griskultingar på nätet!!! Internet gör nytta överallt,
inte minst för byråkratin i lagården.

Nytt på nätet MAJ 2003————————————————————————

Nr. 54 – Maj 2003 Ett nyhetsbrev från ISOC-SE 27 maj 2003
————————————————————————
NYTT PÅ NÄTET ges ut av ISOC-SE, den svenska avdelningen av Internet
Society. ISOC-SE är en ideell förening där såväl enskilda personer
som organisationer kan bli medlemmar. ISOC-SE vill främja
utvecklingen och användningen av Internet i Sverige.

I NYTT PÅ NÄTET sammanfattas den gångna månadens viktigaste
Internethändelser i Sverige och internationellt. NYTT PÅ NÄTET vänder
sig till alla som intresserar sig för Internets utveckling i Sverige.
NYTT PÅ NÄTET kan hittas på
http://www.isoc-se.a.se/natnytt/
Mer information om ISOC-SE och NYTT PÅ NÄTET finns i slutet av detta brev.
INNEHÅLL
FÖRORD
ISOC
II-STIFTELSEN, NIC-SE
DOMÄNNAMNSTVISTER JORDEN RUNT
HUR SVERIGE STYRS, DEL 8
BITOS
SUNET
TILL SIST…
FÖRORD
Månader kommer, månader går…
I slutet av maj är det inte bara NYTT PÅ NÄTET som kommer ut, då är
det även hög tid för björkarna att slå ut! I Björkarnas stad är det to m högtid
då…
Men allting är föränderligt – även björkarnas vardagsvanor! I Umeå
finns det numera importerade björkar med rötter(!) i Polen och
Långbortistan. De beter sig inte som björkar ska, de slår inte ut i
slutet av maj som umeborna vill. Och de gulnar inte heller i september,
de kan se riktigt pigga ut framåt jul!
Det är nog med björkar, som med datorlivet – det som verkar normalt i
en miljö, kan vara onormalt i en annan…
När jag gjorde mitt första nummer av Nytt på nätet (nr 52), kämpade jag
i en vecka för att skapa en version i enlighet med ISO 8859-1… utan
att lyckas. Mitt andra nummer krävde bara en dags jobb och en sex-sju
provsändningar till ett antal datakonsulter… då lyckades jag bättre.
När nu nr 54 distribueras har endast en datakonsult anlitats! Det tar
sig…Jag vågar påstå att jag är mer anpassningsbar än björkarna från
Långbortistan! De struntar fortfarande i att slå ut när umeborna vill…
Lennart Forsberg
(som tycker att ISO 8859 är bra, men samtidigt är tacksam för att
boktryckarkonsten förändrats sedan JG 1455.)

INTERNET SOCIETY (ISOC)
Nyligen har val ägt rum till ISOCs styrelse (Board of Trustees). Den
förnyas inte på en gång utan delar av platserna blir successivt föremål
för omval. Exempelvis har organisationsmedlemmarna detta år att
tillsätta 2 platser medan chapters världen över har en plats att fylla.
Alla röster har nu avgivits men resultaten har ännu inte publicerats.
Efter sammanräkningen vidtar också en “challenge period” då man kan
föra fram invändningar mot det sätt på vilket valet genomförts.
Att vara styrelseledamot i ISOC är prestigefyllt men innebär också en
hel del arbete och ett stort ansvar i en organisation som försöker
förnya sig samtidigt som den ekonomiska situationen kunde varit bättre
och de centrifugala krafterna växer sig allt starkare.
Sedan flera månader tillbaka har man utan framgång försökt lappa ihop
sprickan mellan ISOC och chapterorganisationerna i Europa, som inte kan
förstå varför ISOC så hårt motsätter sig att chapters får bilda en
juridisk organisation under ISOCs paraply för att hantera det samarbete
och de kontakter med andra organisationer som Europas chapters vill ha.
Frustrationen är nu total och även de moderata krafter som konstruktivt
eftersträvat en lösning tillsammans med ISOC tenderar att tröttna och
ge upp.
ISOCs sätt att lösa konflikten är att låta vice presidenten ta
direktkontakt med ordföranden i varje enskilt chapter för att få med så
många som möjligt på sin linje. Chapters å sin sida planerar ett nytt
möte i Grekland för att där om möjligt tillsammans kunna diskutera
direkt med ISOCs CEO, Lynn St Amour. I båda fallen är det planer som
kan drabbas av förhinder.
I anteckningarna från ISOCs exekutiv-kommitté föreslår man att ISOC bör
utveckla ett samordningsinitiativ i en annan del av världen för att
“tillhandahålla en modell för vad regional samordning bör vara”. Som
europé kan man bara konstatera att ISOC har mycket svårt att föreställa
sig att det kan vara något fel på den egna föreställningsvärlden och de
modeller man själv utvecklar.
INET-konferenserna, som en gång var ISOCs flaggskepp, har också blivit
en krisbransch, verkar det som. ISOC fick ge upp planerna på en
INET-konferens under 2003 och nu pågår diskussioner om ett arrangemang
i Barcelona 2004, men tiden börjar bli knapp även för den planeringen.
Nytt på nätet återkommer nästa månad med resultatet av valen till Board
of Trustees och bevakar under tiden den fortsatta utvecklingen av
relationerna mellan ISOC och chapters i Europa.
II-STIFTELSEN, NIC-SE
En rapport från Patrik Lindén, patrik.linden@iis.se
Med de nya domännamnsreglerna nu bakom oss är det nya utmaningar som
väntar. Totalt blev det ungefär 50 000 nya .se-adresser under första
månaden med nya regler. Nästa steg för .se är att införa möjligheten
att registrera domännamn med svenska tecken. Planen att dra igång med
IDN till hösten ligger fast Planeringen är i full gång och till nästa
nummer av Nytt på nätet bör det finnas mer och säga om hur det exakt
ska gå till och hur det ska fungera med förturer etc.
I dagarna blev det också klart att NIC-SE kommer att vara med och driva
den nya .eu-domänen. Som vi sagt tidigare ska det göras genom ett
konsortium mellan toppdomänorganisationerna i Belgien, Italien och
Sverige kallat EURid. Ännu återstår en hel del innan det är dags att
börja registrera. EU-kommissionen har dock bestämt sig för EURid och nu
ska man börja förhandla om avtal och policy för .eu. Än så länge har
inte ICANN delegerat .eu så de finns säkert anledning att återkomma
längre fram med mer om .eu.
Läs mer om .eu på EU-kommissionens webbplats och i NIC-SE:s
pressmeddelande:
http://europa.eu.int/information_society/topics/telecoms/internet/ eu
domain/index_en.htm
http://www.nic-se.se/nyheter/news/2003-05-22

DOMÄNNAMNSTVISTER JORDEN RUNT
En rapport från Petter Rindforth, petter.rindforth@groth.se
Klantig klagande förlorade tvist
Educational Directories Unlimited är innehavare av domännamnet
“gradschools.com” och varumärket GRADSCHOOLS.COM. Reflex Publishing Inc
hade låtit registrera det nästan identiska domännamnet “gradschool.com”
och Educational anmälde ärendet till National Arbitration Forum (NAF)
med krav på överlåtelse.
NAF-panelisten ansåg dock att Reflex hade legitimt intresse i
domännamnet, eftersom Educational dels skrivit brev till Reflex och
däri bekräftat sin kännedom om gradschool.com men utan att protestera
mot registreringen, dels utnyttjat registreringen för egen vinning
genom att tillåta Reflex att länka till Educationals hemsida.
(NAF FA0301000142378)
Rättssal förlorade tvist om lagen

“Retssal.dk” är en webplats för vardagsjuridiska frågor. Innehavarna
irriterade sig på att företaget E-Dimension ApS hade registrerat
“jura.dk” och menade att det inte borde vara tillåtet att skydda
generiska ord som domännamn, vilka sedan kan säljas till högstbjudande.
Retssal jämförde också med varumärkeslagen, som uttryckligen stadgar
att generiska ord inte kan få skydd som kännetecken.
Danska “Klagonämnden för domännamn” konstaterade ett domännamn “är i
sig själv bara ett registrerat namn på en IP-adress” och att det inte
finns några hinder mot att registrera generiska ord som domännamn så
länge namnet inte inkräktar på någons skyddade varumärkes/namnrättigheter.
Eftersom Retssal inte gjort gällande några känneteckensrättigheter till “jura”,
blev det avslag på deras krav om avregistrering.
(DIFO J.nr. 2000-246)
Franska städer fria i Cyberspace

En domstol i Paris dömde nyligen till kärandens fördel i ett mål
rörande domännamnet “plagne.com”. Maurice Guille arbetar som
skidinstruktör i den franska skidorten La Plagne och registrerade
domännamnet 1999 för en webplats om honom själv som yrkesman samt
generell information om skidåkning.
Den officiella turistbyrån i La Plagne stämde Guille för varumärkesintrång,
eftersom de äger ett antal varumärken innehållande stadens namn, liksom
ett bildmärke föreställande en skidmössa med solglasögon.
Guille, som använt turistbyråns logga på sin hemsida, fälldes för den
delen av varumärkesintrånget. Däremot lät domstolen honom behålla
domännamnet, eftersom han hade en genuin koppling till La Plagne och
namnet uppfattas mer som en fri geografisk beteckning än som ett
varumärke i sig.
(Källa: World eBusiness Law Report)
HUR SVERIGE STYRS, DEL 8.
En rapport från Anne-Marie Eklund-Löwinder, amel@iis.se
I förra numret av Nytt på Nätet skrev jag att en viktig uppgift för
riksdagen är att kontrollera regeringen och den offentliga
förvaltningen. Det kallas riksdagens kontrollmakt. Reglerna för denna
kontroll finns i regeringsformen.
Konstitutionsutskottet, KU, ska enligt regeringsformen – som är en av
våra fyra grundlagar – årligen granska regeringens arbete. Det sker
från olika utgångspunkter: dels går man igenom olika handlingar från
regeringskansliet, t.ex. protokollen från regeringens sammanträden,
dels gör man det efter enskilda anmälningar till utskottet.
Den allmänna granskningen går ut på att kontrollera om de regler och
normer som finns för regeringsarbetet har följts. Som exempel kan
nämnas att regeringen ofta kritiseras för att den utfärdar lagar och
förordningar alltför kort tid innan de träder i kraft och ska börja
tillämpas.
Granskningen av enskilda statsråds förehavanden bygger så gott som
uteslutande på anmälningar från enskilda riksdagsledamöter. Ett exempel
på kritik mot ett enskilt statsråd är det som brukar kallas
“ministerstyre”, dvs. att statsrådet gått in och påverkat i ett ärende
som t.ex. en förvaltningsmyndighet har att avgöra. Svenska myndigheter
har av tradition mycket stor självständighet i sitt arbete.
För sin granskning har utskottet rätt att ta del av regeringens alla
handlingar, även de som hemligstämplats. Behövs kompletterande
upplysningar kan utskottet kalla till sig både statsråd och berörda
tjänstemän för utfrågning. Även privatpersoner kan utfrågas – men bara
om de själva vill.
Läs mer på http://www.riksdagen.se
Riksdagens behandling av lagen om elektronisk kommunikation
Trafikutskottet höll den 8 maj en offentlig utfrågning om
infrastrukturen på IT-området. Utfrågningen syftade bl.a. till
möjlighet för ledamöterna att informera sig om målet för IT- och
telepolitiken och hur detta ska uppnås genom den pågående utbyggnaden
av bredband och 3G.
Utfrågningen delades in i två block. Ett första block handlade om
utbyggnaden av bredband och 3G och ett andra block om infrastrukturens
användning.
Se pressmeddelandet
http://www.riksdagen.se/debatt/pressmed/press.asp?ID=hfzkfa7D3_4_1E
Följ utfrågningen i efterhand på:
http://www.streaming.telia.com/startmedia/default.asp?k=61&n=tu/
tu_utfr_20030508_del1.rm
http://www.streaming.telia.com/startmedia/default.asp?k=61&n=tu/
tu_utfr_20030508_del2.rm
Riksdagen har tillställts proposition 110
Enligt arbetsplanen kommer riksdagen att ha votering torsdagen den 5 juni.

Frågan bereds i Trafikutskottet och utskottets betänkande kommer att
återfinnas på riksdagens webbplats vid tiden för bordläggningen. Ett
antal motioner har inkommit i anslutning till denna fråga.
Näringsutskottet har yttrat sig över propositionen till trafikutskottet.
http://www.riksdagen.se/debatt/200203/utskott/nu/nu2y/nu2y.asp
Vissa riksdagsdebatter sänds via webb-TV.
Försvarsdepartementet
Regeringen har beslutat att tillsätta en särskild utredare med uppdrag
att se över totalförsvarsinformationen. Utredaren ska bland annat lämna
förslag till hur de statliga myndigheternas information om
totalförsvaret och säkerhetspolitiken kan samordnas och utvecklas. Han
ska också lämna förslag till hur informationen på dessa områden kan
utvidgas till att omfatta även samhällets sårbarhet, säkerhet och skydd
samt krishantering.
Utredningen ska också lämna förslag till övergripande mål för
information om totalförsvar och krishantering. I uppdraget ingår också
att komma med förslag till vad informationen bör omfatta, vilka aktörer
som ska lämna information samt vem som bör få till uppgift att samordna
informationen.
I uppdraget ingår också att lämna förslag till hur samhället ska nå
fram med information till grupper som inte deltar i utbildning med
totalförsvarsplikt eller har begränsade kunskaper i svenska. Utredaren
ska redovisa uppdraget senast den 1 mars 2004.
http://www.riksdagen.se/debatt/dir/index.asp
http://forsvar.regeringen.se/kommitteer.htm
Justitiedepartementet
Regeringen har tillsatt en utredning, en så kallad stående beredning,
med syfte att se över utvecklingen på det tryck- och
yttrandefrihetsrättsliga området. En viktig uppgift blir att ta fram
förslag på hur de problem som är relaterade till den tekniska och
mediala utvecklingen kan lösas.Beredningen ska presentera sina förslag
efter hand som olika frågor behandlas. I en första etapp ska man bland
annat göra en översyn av tryckfrihetsförordningens brottskatalog samt
överväga om möjligheterna att ge internationell hjälp och annat
internationellt bistånd inom det tryck- och yttrandefrihetsrättsliga
området ska utökas.
Första etappen planeras vara färdig den 31 december 2004.
http://justitie.regeringen.se/
Utrikesdepartementet
Utlänningsdatautredningen har överlämnat sitt betänkande
Utlänningsdatalag (SOU 2003:40) till migrationsminister Jan O Karlsson.
http://utrikes.regeringen.se/propositionermm/sou/pdf/2003/ sou2003_40a.pdf
http://utrikes.regeringen.se/propositionermm/sou/pdf/2003/ sou2003_40b.pdf
I betänkandet föreslår utredningen en ny lag som reglerar
Regeringskansliets, Migrationsverkets, Utlänningsnämndens,
Integrationsverkets, Rikspolisstyrelsens och polismyndigheternas samt
utlandsmyndigheternas behandling av personuppgifter i verksamhet enligt
utlännings- och medborgarskapslagstiftningen. Lagen kompletterar
bestämmelserna i personuppgiftslagen (1998:204) och är anpassad till
EG:s dataskyddsdirektiv.
Utredningens förslag innebär bl.a. att myndigheterna på ett rationellt
och effektivt sätt kan använda modern informationsteknik vid sina
kontakter med andra myndigheter – svenska eller utländska – och med
enskilda. För att myndigheterna skall kunna samarbeta föreslås vissa
bestämmelser som gör det möjligt för dem att lämna varandra även
sekretessbelagda personuppgifter. Samtidigt ska lagen ge den enskilde
ett starkt skydd mot otillbörliga intrång i hans eller hennes
personliga integritet. Bl.a. föreslås inskränkningar i fråga om
möjligheterna att söka efter och sammanställa integritetskänsliga
uppgifter om enskilda. Utomståendes åtkomst till elektroniskt lagrad
information föreslås också vara starkt begränsad.
IT-kommissionen
Måndagen den 12 maj höll IT-kommissionen en hearing i Rosenbad om
tjänstedesign för det digitala samhället. Hearingen är en del av det
initiativ som togs av IT-kommissionen och SVID tidigare i år.
Läs mer på IT-kommissionens webbplats, med program, länkar till
hearingen som går att följa i efterhand m.m.
http://www.itkommissionen.se/index.html
Snart kommer IT-kommissionen att ha avslutat sitt arbete. Uppdraget tar
slut 2003-05-31. Den som är intresserad av att ta del av något av
IT-kommissionens digra produktion bör höra av sig snarast och och
beställa av IT-kommissionens rapporter. För att förenkla beställningen
har de sorterats ämnesvis. En del finns det få av så skynda att sända
in en beställning. Beställ före 30 maj.
http://www.itkommissionen.se/
Post- och Telestyrelsen
PTS har framställt en broschyr om att använda 3G, vad 3G är och PTS
roll i 3G-frågan.
http://www.pts.se/dokument/getFile.asp?FileID=3741
PTS har publicerat en rapport om Konkurrensen i accessnätet. Rapporten
är ett resultat av ett regeringsuppdrag rörande tillämpningen av
Europaparlamentets och rådets förordning (EG) 2887/2000 av den 18
december om tillträde till accessnätet, den s.k. LLUB-förordningen.
Rapporten är en redogörelse för den nuvarande konkurrenssituationen i
accessnätet samt de åtgärder PTS hittills vidtagit samt för pågående
tillsyn över att LLUB-förordningen uppnår avsedd effekt.
http://www.pts.se/dokument/getFile.asp?FileID=3887
Offentliga rummet på Internet – Påminnelse
Konferensen Offentliga Rummet går av stapeln i Malmö 12-13 juni.
Tilläggsprogram i Köpenhamn 11 juni. Konferensen belyser hur den
offentliga sektorn kan använda Internet interaktivt för att fördjupa
och bredda den demokratiska dialogen och öka tillgängligheten för
allmänheten till offentliga tjänster.
http://www.offentligarummet.nu/
Vid konferensen kommer årets Guldlänk att delas ut. Guldlänken
etablerades 1999. Priset delas ut i två klasser; den ena med betoning
på förbättrad service och den andra med tyngdpunkten på utökad
demokrati. Anmälningstiden är nu slut för 2003, och man har fått in
hela 53 anmälda bidrag! Efter juryns arbete kommer de nominerade
finalisterna att offentliggöras i slutet av maj.
http://www.guldlanken.se/
Statens e-forum och 24-timmarsmyndigheter
CSN har genomfört en analys av nyttan med 24-timmarssatsning i
myndigheten. Den totala investeringskalkylen visar på en nyttofaktor på
ca 0,98 (0,92 nuvärdesberäknat), vilket betyder att varje investerad
krona ger 0,98 kr tillbaka. De föreslagna förändringarna beräknas ge
nyttor motsvarande 25,8 mnkr t.o.m. år 2008 varav ca 19,5 mnkr är
direkta kostnadsminskningar av porto- och materialkostnader och ca 6,3
mnkr avser tidsbesparingar. De totala kostnaderna beräknas till ca 26,4
mnkr t.o.m. år 2008. Den största kostnadsposten är kostnader
förknippade med elektronisk legitimation och underskrift, som
tillhandahålls av bankerna.
http://www.statens-e-forum.nu/artiklar/149.shtml
Krisberedskapsmyndigheten
Krisberedskapsmyndigheten har på regeringens uppdrag (Fö2003/653/CIV)
och med utgångspunkt från de förslag som lämnas i en rapport till
regeringen System för samordnad krisinformation (SOU 2003:11) redovisat
vad en webbsida – en s.k. nationell portal – för krisinformation skall
innehålla och på vilket sätt den kan användas vid olika
krissituationer. Kostnaden att ta fram portalen, investeringar i
utrustning samt den löpande kostnaden för att driva portalen framgår
också i redovisningen.
I sitt svar till regeringen anser KBM att en nationell webbportal för
krisinformation bör inrättas med ansatsen att innehålla information om
hela spektrumet från skydd mot olyckor till svensk krishantering på
nationell nivå; detta för att den ska vara anpassad till allmänhetens
behov och vara användarvänlig. Uppdrag om inrättande av en portal med
detta omfång bör ges både till KBM och Statens räddningsverk.
Läs hela rapporten på
http://www.krisberedskapsmyndigheten.se/verksamhet/kriskommunikation/
system_samordnad_krisinfo.pdf
BITOS
En rapport från Mikael Pawlo, mikael.pawlo@lindahl.se
Det Stora Internetpriset till Stephan Ekbergh
Den 15 maj delades Det Stora Internetpriset ut på konferensen Möte
Bredband i Kista Science Tower. Ceremonin finns tillgänglig via webbtv
under måndagen på http://www.bredband.se/ .
Årets jury, bestående av Ola Ahlvarsson, Johannes Bertorp, Jonas
Birgersson, Mårten Mickos, Johan Stael von Holstein, Christer Sturmark
och Monique Wadsted (ordförande), tilldelade Stephan Ekbergh priset med
följande motivering:
“Priset går i år till en sann entreprenör som startat sin
internettjänst, sålt den och sedan köpt tillbaka den för att kunna
driva den vidare. Han har visat mod och kärlek till entreprenörsskap
och Internet som distributionsform. Han har expanderat sin verksamhet
trots krig, terror, sars och sviktande konjunktur i sin egen bransch:
resebyråbranschen.”
– Stephan Ekbergh är en entreprenör som med passion och envishet har
byggt upp en resebyrå på Internet med hög kvalitet och, trots det
digitala forumet, ett mycket personligt bemötande, säger Christer
Sturmark i juryn för Det Stora Internetpriset.
Det Stora Internetpriset delas ut av BitoS till en person,
projektgrupp, företag eller liknande som gjort insatser för att
Internet ska utvecklas som marknadsplats.
– Framgången för internetentreprenörerna har skiftat med
dotcom-aktie-bubblan som ett stort avskräckande exempel. Det är därför
extra roligt att vi hittat en entreprenör som med egen drivkraft skapat
en framgångssaga som hela branschen kan låta sig inspireras av, säger
Monique Wadsted, juryns ordförande.
Det Stora Internetpriset symboliseras av en obelisk av nedsmält
kasserat bildskärmglas med inslag av rött glas och toppad med bladguld.
Obelisken är tillverkad av glaskonstnären Jonas Torstensson.
SUNET
En rapport från Lennart Forsberg, Lennart.Forsberg@umdac.umu.se
SUNET:s teknikerträffar TREFpunkt har blivit en populär mötesplats för
högskolornas tekniker och SUSEC:s medlemmar. Vårens träffpunkt
arrangerades i Linköping – till hösten är det Lärarhögskolan i
Stockholm som står för värdskapet.
Därefter väntar Kiruna på vårvintern 2004 – man behöver inte ha is i
magen för att då samtidigt besöka hotellet i Jukkasjärvi!
TILL SIST…
… har redaktörn för NYTT PÅ NÄTET upptäckt Direct Connect från sin
privata Internet-anlutning i hemmet. Efter den upptäckten är han
benägen att hålla med den anonyme fildelningsentusiast som formulerade
sig så här:
“Jag stjäl inte, jag lånar bara av alla vänner jag har på nätet, som
jag aldrig någonsin har träffat”.

Nytt på nätet APRIL 2003————————————————————————

Nr. 53 – April 2003 Ett nyhetsbrev från ISOC-SE 25 april 2003
————————————————————————
NYTT PÅ NÄTET ges ut av ISOC-SE, den svenska avdelningen av Internet
Society. ISOC-SE är en ideell förening där såväl enskilda personer
som organisationer kan bli medlemmar. ISOC-SE vill främja
utvecklingen och användningen av Internet i Sverige.

I NYTT PÅ NÄTET sammanfattas den gångna månadens viktigaste
Internethändelser i Sverige och internationellt. NYTT PÅ NÄTET vänder
sig till alla som intresserar sig för Internets utveckling i Sverige.
NYTT PÅ NÄTET kan hittas på
http://www.isoc-se.a.se/natnytt/
Mer information om ISOC-SE och NYTT PÅ NÄTET finns i slutet av detta brev.
INNEHÅLL
FÖRORD
IETF
II-STIFTELSEN
NIC-SE
DOMÄNNAMNSTVISTER
JORDEN RUNT
HUR SVERIGE STYRS, DEL 7
BITOS
SUNET
TILL SIST…

FÖRORD
Dagarna går fort, plötsligt är det dags för ett nytt nummer av NYTT PÅ
NÄTET.
Det har hänt en hel del sedan sist – bl a har ISOC-SE gett ut skriften
“Vem gör vad i Internetsverige”. Det är inget persongalleri utan en
sammmanställning som berättar om kända och okända Internetgrupperingar.
Indexsidan ser ut som om vore den ett utdrag ur ett förkortningslexikon.
Men förkortningar är bra att ha – om de används på rätt sätt. Och
förkortningar är inte något som Internetsverige har ensamrätt på. Det
försökte jag säga i mars-numrets förord genom att hänvisa till den här
länken: http://www.ordbanken.se/lfg.html
Klickar du dig dit en gång till, ska du upptäcka att den förkortade
texten har förlängts…
Lennart Forsberg
(som delar Povel Ramels uppfattning att “underbart är kort”. Därmed
inte sagt att kort alltid är underbart.)
IETF
En rapport från Patrik Fältström, paf@cisco.se
Många nya RFC:er har publicerats under året. Nu har listan
kompletterats med nya visdomsord från april månad:

http://personliga.umdac.umu.se/Lennart.Forsberg/rfc.html
II-STIFTELSEN, NIC-SE
En rapport från Patrik Lindén, patrik.linden@iis.se
Införandet av de nya .se-reglerna är nu i princip avklarad. Totalt kom
det in 62 319 ansökningar under övergångsperioden. Över femtusen av dem
gällde domännamn med fler än en sökande. Den 23 april genomfördes den
slumpvisa dragningen av dessa i en webbsänding. När detta skrivs
(kvällen den 22 april) är inte resultatet känt men listan finns på
www.nic-se.se. Nedan finns topplistan av de mest sökta domännamnen.
De tio mest sökta domännamnen är:
ab.se med 211 sökande
mail.se med 165 sökande
konsult.se med 142 sökande
pc.se med 108 sökande
domannamn.se med 97 sökande
webmail.se med 93 sökande
doman.se med 92 sökande
registrera.se med 86 sökande
europa.se med 79 sökande
inredning.se med 79 sökande
DOMÄNNAMNSTVISTER JORDEN RUNT
En rapport från Petter Rindforth, petter.rindforth@groth.se
DOMÄNNAMN = VARUMÄRKE I FRANKRIKE

En domstol i Nanterre i Frankrike har slagit fast under vilka
omständigheter ett varumärke kan hävas på grundval av en äldre
domännamnsregistrering. Företaget Sarl La Société Temesis registrerade
domänen “e-qualite.com” i oktober 1999. Två månader senare ansökte
Association Afaq om varumärkesregistrering för E-QUAL för bl a
“IT-management tjänster”. Temesis stämde Afaq för varumärkesintrång och
begärde att E-QUAL skulle hävas. Afaq hävdade att domännamnet inte
kunde stoppa varumärket, eftersom domänen började användas för en
hemsida först i januari 2000.
Domstolen konstaterade att ett domännamn faktiskt kan åberopas som
bärare av immaterialrättighet, men bara om 1) domännamnet tagits i bruk
innan varumärkesansökan lämnades in, och 2) det finns en risk för
föväxlingar mellan namnen, baserad på de varor och tjänster namnen är
avsedda för. I just detta ärende hade “e-qualite.com” inte kommit i
bruk före varumärkesansökan.
Målet visar bl a på nödvändigheten att kombinera förhandsgranskningar
av nya varumärken med kontroll av aktiva domännamn. Åtminstone i Frankrike.
(Källa: World eBusiness Law Report)
KÄNDISSKAP RÄCKER FÖR “OND TRO”
Den spanske medborgaren Xavier Mané hade registrerat domännamnet
“jordilambanda.com”, vilket är namnet på en internationellt känd
designer. Jordi Lambanda klagade till WIPO och yrkade på att få domänen
överförd till sig.
Mané försvarade sig med att han tänkt använda jordilambanda.com (ung.
“Jordi och gänget”) för en site med foton på bl a en kompis som heter
Jordi, att han inte lagt ut några av Lambanda’s skyddade verk på sidan,
inte försökt sälja domännamnet till Lambanda och inte heller använt
domänen för någon kommersiell aktivitet.
WIPO:s panelist konstaterade att Jordi Lambanda visserligen inte var
registrerat som varumärke, men att Lambanda är ett känt namn och
särskilt i Barcelona där Mané bor. Domännamnet var alltså registrerat i ond tro.
(WIPO D2002-1111)
OLYMPIAD HAR SÄRSKILT SKYDD

En tremannapanel från National Arbitration Forum (NAF) har beordrat att
domännamnen
“olympicbrand.com”, “olympicsbrand.com”, “olympic-brand.com” och
“olympics-brand.com”
ska överföras till IOK och den amerikanska Olympiska Kommittén. Panelen
konstaterade
att den generiska termen “Olympic” har ett särskilt federalt rättsskydd i USA
genom
“Ted Stevens Olympic & Amateur Sports Act”, vilket domännamnsinnehavaren,
amerikanen Ritchey borde veta. Registreringarna bröt alltså både mot amerikansk
lag
och mot UDRP (the Uniform Dispute Resolution Policy).
(NAF, FA128817)

DANSK DOMÄN SÄKER I TYSKLAND

Hotel Maritime finns i både Tyskland och Danmark, dock med olika ägare.
Det danska hotellet marknadsförs under domännamnet “hotel-maritime.dk”
och på den tillhörande hemsidan presenteras hotellen på flera olika
språk, däribland tyska.
Ägaren till Maritime i Tyskland, som också har en tysk nationell
varumärkesregistrering för MARITIME, stämde danskarna för
varumärkesintrång. Domstolen i Hamburg ansåg dock att den danska
hotellinnehavaren inte hade “tillräcklig kontakt med Tyskland” och
påpekade att kärandens varumärkesskydd inte heller sträckte sig utanför
landet. Då svarandens hotell ligger i Danmark, har det enligt domstolen
ingen betydelse vilka språk som används på hemsidan.
(Källa: LG Hamburg, GRUR Int 2002, 163)

JURISDIKTIONSPRINCIP I “IN REM” FASTSLAGEN
I USA kan den som vill föra en domännamnsprocess enligt ACPA
(Anticybersquatting Consumer Protection Act) i vissa fall stämma själva
domännamnet (“in rem”), om det inte går att fastställa jurisdiktion
över, eller identiteten på, den bakomliggande innehavaren.
Mattel, ägare till varumärkena BARBIE, HOT WHEELS och MATCH-BOX, stämde
57 domännamn in rem vid distriktsdomstolen i New York. Både distriktsdomstolen
och
överdomstolen konstaterade dock att in rem endast kan användas inom den
jurisdiktion
där domänregistratorn för de aktuella domännamnen finns. Bara ett av de 57
namnen var
registrerade genom Register.com i New York, och talan avvisades därför
beträffande
övriga domännamn.
(Källa: INTA Bulletin, Vol. 58, No 1)
HUR SVERIGE STYRS DEL 7

En rapport från Anne-Marie Eklund Löwinder,
anne-marie.eklund-lowinder@iis.se
Sverige har en s.k. representativ demokrati. Det betyder att besluten
fattas genom valda ombud i beslutande församlingar, dvs. riksdag,
landstingsfullmäktige och kommunfullmäktige. Alla som har rösträtt får
inte bara bruka den rätten utan de får också kandidera till en plats i
de beslutande församlingarna. Begreppet Riksdag kom i bruk redan under
1540-talet. Alla demokratier har någon form av grundregler bl.a. hur
makten fördelas, och om medborgarnas fri- och rättigheter. Sverige har
fyra grundlagar: regeringsformen, successionsordningen,
tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen. För att stifta
eller ändra en grundlag finns särskilda bestämmelser, som bl.a. innebär
att två olika riksdagar fattar samma beslut.
En viktig uppgift för riksdagen är att kontrollera regeringen och den
offentliga förvaltningen. Det kallas riksdagens kontrollmakt. Reglerna
för denna kontroll finns i regeringsformen.
Med riksdagens webbplats har vi medborgare fått en kanal för att finna
korrekt och partipolitiskt neutral information om riksdagen, dess
arbete och beslut. Genom att informationen görs lätt tillgänglig bidrar
riksdagen till att öka medborgarnas intresse för och kunskaper om den
demokratiska beslutsprocessen. Besöksstatistiken talar för sig själv.
För mars 2003 ser statistiken ut som följer:
Antal unika besök: 400 095
Besök per dag 12 906
Besökta sidor 3 127 545
Antal unika besökare 138 331
Läs mer på http://www.riksdagen.se

Försvarsdepartementet
Underrättelsedatautredningen har överlämnat betänkandet (SOU 2003:34)
“Försvarets underrättelseverksamhet och säkerhetstjänst, Integritet –
Effektivitet” till försvarsminister Leni Björklund. Utredningen
föreslår ny lagstiftning om behandling av uppgifter i datorsystem som
används i Försvarsmaktens försvarsunderrättelseverksamhet och den
militära säkerhetstjänsten samt i Försvarets radioanstalts
underrättelseverksamhet. Utredningens förslag innebär att det skall
vara tillåtet för Försvarsmakten och Försvarets radioanstalt att i sina
datorsystem behandla och lagra digitala upptagningar av text, ljud och
bild som behövs för att kartlägga yttre militära hot mot landet och för
att stödja svensk utrikes-, försvars- och säkerhetspolitik
(försvarsunderrättelseverksamhet). Försvarsmakten skall också få
behandla uppgifter för att upptäcka, förebygga och avvärja
säkerhetshotande verksamhet som riktas mot Försvarsmakten och dess
intressen (militär säkerhetstjänst). Intressant är att konstatera hur
Internet betraktas som en självklar källa för s.k. OSINT,
Open Source Intelligence.
http://forsvar.regeringen.se/propositionermm/sou/index.htm

Kulturdepartementet

Minst åtta TV-kanaler ska kunna tas emot i hela landet. Det föreslår
regeringen i en proposition om digitala TV-sändningar som i dag lämnas
till riksdagen. De digitala TV – näten byggs ut. De analoga TV-sändningarna
läggs ned i etapper och skall ha upphört helt den 1 oktober 2007.
De digitala marksändningarna inleddes 1999 och når nu omkring 90
procent av befolkningen. Regeringen föreslår att två sändarnät byggs ut
ytterligare. Den del som återstår att bygga ut omfattar framför allt
Norrlands inland men även några områden i Götaland och västra Svealand.
Räckvidden skall motsvara de nuvarande 54 huvudsändarna som täcker 98
procent av befolkningen. Dessutom skall digitala marksändningar kunna
tas emot i alla tätorter, även utanför huvudsändarnas täckningsområden,
samt i andra områden där topografiska förhållanden hindrar
satellitmottagning.
Nedläggningen av de analoga TV-sändningarna skall ske i etapper och
föreslås vara avslutad den 1 oktober 2007. Regeringen bedömer att detta
är en tillräckligt lång tid för att den tekniska utvecklingen ska hinna
anpassa sig till konsumenternas olika önskemål.

Behöver jag säga att man inte nämner Internet som en möjlig
distributionskanal för TV?
http://kultur.regeringen.se/propositionermm/propositioner/pdf/ p200203_72.pdf

Näringsdepartementet

GAC, den rådgivande kommittén till ICANN, genomförde ett tredagars möte
i Rio de Janeiro 23-25 mars 2003. I mötet deltog 30 av GAC:s medlemmar
(stater, distinkta ekonomier och internationella organisationer).
Under mötet fastställdes resultatet av valen till ordförande och viceordförande
i GAC.
Till ordförande valdes Mohamed Sharil Tarmizi från Malaysia och till en av de
tre vice
ordförande valdes Lena Carlsson från Sverige.
http://www.regeringen.se/galactica/service=irnews/owner=sys/
action=obj_show?c_obj_id=50690
En sammanfattning av ICANN:s styrelsebeslut under mötet i Rio de
Janeiro finns på följande webbadress:
http://www.icann.org/minutes/prelim-report-27mar03.htm

E-kom-utredningen

Propositionen om ny lag om elektronisk kommunikation lämnades till
riksdagen den 27 mars. Lagen skall omfatta alla elektroniska
kommunikationsnät och elektroniska kommunikationstjänster och föreslås
ersätta nuvarande telelag och lag om radiokommunikation.
Den nya lagen innehåller förslag som säkerställer att elektronisk
kommunikation i Sverige är så tillgänglig och effektiv som möjligt. Det
kan ske genom att främja uppkomsten av konkurrens på marknader som
annars fungerar dåligt t.ex. genom att företag med betydande inflytande
på marknaden åläggs skyldigheter. Operatörer skall med hänsyn till
miljö, hälsa eller fysisk planering kunna tvingas att dela på master,
antenner och annan infrastruktur. Detta kan lösa vissa problem som
uppstått i samband med utbyggnaden av 3G-nätet.
Propositionen överlämnades till riksdagen den 27 mars. Motionstiden,
dvs. den tid som riksdagsledamöter har på sig att motionera om
förslagen, är normalt 15 dagar. I allmänhet tar det minst 5-10 dagar
från det att motionstiden gått ut till dess att ett ärende kan föredras
i utskottet, i detta fall trafikutskottet. På grundval av förslaget och
efter diskussion i de olika partigrupperna i utskottet beslutar
utskottet om den slutliga utformningen av betänkandet. Trafikutskottet
kommer enligt planerna att behandla ärendet under första veckan av juni.
Propositionen och annan information kan hämtas från
http://www.naring.regeringen.se/fragor/post_tele/ekom/index.htm
Offentliga rummet på Internet

Konferensen Offentliga Rummet går av stapeln i Malmö 12-13 juni.
Tilläggsprogram i Köpenhamn 11 juni. Konferensen belyser hur den
offentliga sektorn kan använda Internet interaktivt för att fördjupa
och bredda den demokratiska dialogen och öka tillgängligheten för
allmänheten till offentliga tjänster.
http://www.offentligarummet.nu/
Vinnova

VINNOVA inbjuder sökande att inkomma med förslag till projekt inom
delprogrammet Framtida kommunikationsnät inom tillväxtområdet
Telekomsystem. Förslagen ska vara VINNOVA tillhanda senast den 30
september 2003. Förslag som avser projekt som ska startas 1 juli ska
dock vara inkomna senast 5 maj.
Läs mer på http://www.vinnova.se/to/telekom/komnat/inbjudan.htm

Post- och telestyrelsen

Den vanligaste orsaken till att kommuner skjuter upp beslut om
3G-master är att operatörerna inte samordnar sina bygglovsansökningar.
Det framgår av en Temo-undersökning som gjorts på uppdrag av Post- och
telestyrelsen, PTS. 56 procent av de tillfrågade kommunerna svarade att
det var mycket vanligt/vanligt att bygglovsärenden skjuts upp på grund
av att kommunerna ställer krav på mastdelning som operatörerna inte
lever upp till.
http://www.pts.se/dokument/getFile.asp?FileID=3746

SITIC

Post- och Telestyrelsen har fått i uppdrag av regeringen att stödja
samhällets arbete när det gäller skydd mot IT-incidenter. Detta ska
göras genom att bygga upp och driva ett centrum för IT-incidentrapportering,
Sveriges IT-incidentcentrum – SITIC. Centret ska:
– inrätta ett system för informationsutbyte om IT-incidenter mellan
centret och samhällets organisationer.
– snabbt kunna sprida information i samhället om nya problem som kan
störa IT-system.
– lämna information och råd om förebyggande åtgärder.
– sammanställa och ge ut statistik som underlag för kontinuerliga
förbättringar i det förebyggande arbetet.
Läs mer i faktabladet på http://www.sitic.se/
Statskontoret

Vice finansminister Gunnar Lund manar generaldirektörerna att ta frågan om
24-timmarsmyndigheter på allvar. Broschyren “På väg mot 24-timmarsmyndigheten”
har tagits fram i samarbete mellan Statskontoret och Finansdepartementet.
Syftet med broschyren är att måla upp visionen för utvecklingen av
24-timmarsmyndigheten och vad som krävs för att nå dit.
http://www.statskontoret.se/pdf/24pavag.pdf
EU

Kommissionen publicerade den 11 februari 2003 ett förslag till
Europaparlamentets och rådets förordning om inrättandet av den
europeiska byrån för nät- och informationssäkerhet. Enligt förslaget
ska byrån bistå kommissionen och myndigheter i medlemsstaterna i frågor
om nät- och informationssäkerhet. Byrån ska enligt förslaget underlätta
tillämpningen av gemenskapsåtgärder som rör nät- och
informationssäkerhet och bidra till att säkra driftskompatibiliteten
för säkerhetsfunktioner i nät och informationssystem, och därigenom
bidra till en väl fungerande inre marknad. Kommissionen menar att om
förslaget genomförs kommer det att öka gemenskapens och
medlemsstaternas förmåga att lösa problem som rör nät- och
informationssäkerhet.
Byrån skall enligt förslaget bedriva sin verksamhet fr.o.m. den
1 januari 2004 t.o.m. den 31 december 2008 och därefter utvärderas.
Frågan om byråns säte är för närvarande inte en del av förhandlingarna,
utan kommer att diskuteras senare. När är idag svårt att ha en
uppfattning om. När det gäller ställningstagande till frågor om
EU-myndigheters placering är det dock brukligt att det sker när stats-
och regeringschefer träffas. Om det också gäller den Europeiska nät-
och informationssäkerhetsbyrån återstår att se.
Näringsdepartementet har skickat ut förslaget för synpunkter.
Förslaget finns tillgängligt på:
http://register.consilium.eu.int/pdf/su/03/st06/st06410sv03.pdf
BITOS
En rapport från Mikael Pawlo, mikael.pawlo@lindahl.se
BitoS jury till det stora Internetpriset har utsetts. Årets jury är
sammansatt av internetlegender som satt svenska företag på
världskartan. Den 16 maj kommer BitoS att dela ut Stora Internetpriset
2002. Förslag på kandidater kan lämnas via www.storainternetpriset.nu.
Årets jury består av internetlegenderna Ola Ahlvarsson (Boxman, Result mm),
Johannes Bertorp (Wineasy), Jonas Birgersson (Framfab,
Bredbandsbolaget, Labs2 mm), Mårten Mickos (MySQL), Johan Stael von
Holstein (Icon Medialab, Let’s buy it mm) och Christer Sturmark (Cell,
Fame Studios mm).
– Vi är mycket glada och stolta över att ha kunnat samla denna kunniga
jury för att utse årets pristagare. Det är min förhoppning att vi ska
hitta en nyskapande och intressant pristagare, säger Monique Wadsted,
ordförande för juryn och styrelseledamot i BitoS.
– Jag tycker det är viktigt att fortsätta uppmuntra de krafter som gör
Sverige till ett ledande nätverkssamhälle. På det internationella
scenen uppfattas Sverige utan tvekan som pionjärer. Den piojnärsandan
mår bra av att belönas, speciellt i dessa tider, säger Christer
Sturmark, entreprenör och skriftställare.
Det Stora Internetpriset delas ut av BitoS till en person,
projektgrupp, företag eller liknande som gjort insatser för att
Internet ska utvecklas som marknadsplats.  2001 delades priset
ut till Lunarworks – för att företaget genom sin plattform Lunarstorm
fört Internet in i en ny generation och samtidigt anpassat sin
affärsmodell efter det nya klimatet.
År 2000 fick Den Okände Internetentreprenören priset. BitoS styrelse
tilldelade då det svenska Internets kända och okända hjältar Det Stora
Internetpriset. 1999 vann Aftonbladet.se för att man hade visat ett
gammalt mediums nya möjligheter med hjälp av Internet och att man hade
blivit inkörsporten till det nya inte minst för många unga människor.
Det Stora Internetpriset symboliseras av en obelisk av nedsmält
kasserat bildskärmglas med inslag av rött glas och toppad med bladguld.
Obelisken är tillverkad av glaskonstnären Jonas Torstensson.
Mer information: http://www.bitos.org/

SUNET
En rapport från Lennart Forsberg, Lennart.Forsberg@umdac.umu.se
SUNET ser framåt! Redan nu pågår arbetet med att tillsätta en grupp som
ska bevaka utvecklingen och planera för införandet av det nät som 2005
ska ta över efter GigaSunet. SUNET-styrelsen räknar med att den gruppen
ska kunna tillsättas i samband med styrelsesammanträdet den 4 juni.
Arbetet med enkäten som ska ge svar på hur vårt universitetsdatornät
används (av studenter och anställda) pågår också för fullt. Resultatet
av enkäten beräknas kunna publiceras i samband med SUNET Forum i höst.
TILL SIST…

… noterar NYTT PÅ NÄTET att det är många som arbetar med information.
Det finns t o m informationsministrar! En av de mest omtalade har t o m förärats

en egen webbplats, som lär ha 4.000 besökare i sekunden. Har
även du upptäckt http://www.welovetheiraqiinformationminister.com/?

Nytt på nätet mars 2003————————————————————————

Nr. 52 – Mars 2003 Ett nyhetsbrev från ISOC-SE 28 mars 2003
————————————————————————
NYTT PÅ NÄTET ges ut av ISOC-SE, den svenska avdelningen av Internet
Society. ISOC-SE är en ideell förening där såväl enskilda personer
som organisationer kan bli medlemmar. ISOC-SE vill främja
utvecklingen och användningen av Internet i Sverige.

I NYTT PÅ NÄTET sammanfattas den gångna månadens viktigaste
Internethändelser i Sverige och internationellt. NYTT PÅ NÄTET vänder
sig till alla som intresserar sig för Internets utveckling i Sverige.
NYTT PÅ NÄTET kan hittas på
http://www.isoc-se.a.se/natnytt/
Mer information om ISOC-SE och NYTT PÅ NÄTET finns i slutet av detta brev.
INNEHÅLL
FÖRORD
IETF
NATIONELLA KNUTPUNKTER
ISOC
ISOC-SE
BOK
II-STIFTELSEN
HUR SVERIGE STYRS, DEL 5 OCH 6
SUNET
TILL SIST…
FÖRORD
Lennart Forsberg heter jag. En del av er vet redan vem jag är ­ men
alla vet knappast allt. Du som vill veta mer kan studera en mycket
förkortad betraktelse (kort är inte alltid gott!) på
http://www.ordbanken.se/lfg.html
Till vardags arbetar jag som informatör för det svenska
universitetsdatornätet SUNET. Till min vardag hör numera också att jag
ska försöka axla Patrik Fältströms mantel som ansvarig för NYTT PÅ
NÄTET. Det blir inte lätt – det här numret av NYTT PÅ NÄTET har jag
försökt få ut till läsarna sedan i måndags! Under resans gång har jag
lärt mig en del om vad olika e-postklienter klarar av (och inte klarar
av)…
Förhoppningsvis ska veckans lärdomar nu resultera i att NYTT PÅ NÄTET
äntligen når sina läsare – i ett format som min Mac-klient kallar “ren
text”.
Lennart Forsberg
(Sammanställare snarare än redaktör för Nytt På Nätet)
IETF
En rapport från Patrik Fältström, paf@cisco.se
Många nya RFC:er har publicerats under 2003. Här är hela listan:
http://personliga.umdac.umu.se/Lennart.Forsberg/rfc.html
NATIONELLA KNUTPUNKTER
En rapport från Kurt Erik Lindqvist, kurtis@netnod.se
Netnod har den senaste veckan startat sina nya GigabitEthernet-baserade
knutpunkter i Göteborg och Malmö. I och med detta kommer Netnod även på
sikt att avveckla de gamla knutpunkterna i Göteborg och Malmö.
Samtidigt som GigabitEthernet installerades, monterades också
FDDI-knutpunkten i Göteborg ned. Efter det finns nu bara de gamla
DPT-622Mbps-knutpunkterna i Göteborg och Malmö kvar. Dessa kommer att
avvecklas inom ca ett år. Orsaken till teknikbytet är dels att Netnod
vill anpassa sig till kundernas önskemål, och dels att Netnod med de
nya GigabitEthernet-baserade knutpunkterna hoppas kunna få ned priset
så mycket att även mindre lokala operatörer kan ansluta sig och byta
trafik. Netnod kommer även vid dessa knutpunkter att tillhandahålla
FastEthernet-baserade portar för anslutning till knutpunkerna.
Även vid knutpunkten i Stockholm pågår förändingsarbete. Även här
håller den gamla FDDI knutpunkten på att fasas ut, men då det finns
betydligt fler anslutna tar detta längre tid. Netnod kommer även i
Stockholm att stänga den gamla DPT-622Mbps-knutpunkten. Detta innebär
att Netnod kommer att ha GigabitEthernet-baserade knutpunkter i
Stockholm, Göteborg och Malmö. DPT-2.5Gbps i Stockholm samt DPT-622Mbps
i Sundsvall.
En annan fördel med att byta till liknande teknik på fler ställen är
att både Netnod samt de anslutna operatörerna får lägre driftskostnader
för anslutningarna bortsett från de redan tidigare nämda lägre
investeringarna för en anslutning. I längden vinner vi alla på att det
finns fler anslutna till knutpunkterna och i och med detta också
snabbare åtkomst till lokala anslutningar. Bland operatörerna
diskuteras just nu fördelarna med att skapa ännu fler knutpunkter i
Sverige, utöver de som Netnod och andra redan idag driver. Netnod
följer utvecklingen och har sagt sig villig att driva fler knutpunkter
om det finns intresse bland operatörerna. Dock innebär fler knutpunkter
mer investeringar för de flesta operatörerna, och i många fall kan det
vara svårt att få tillbaks den investeringen om kundunderlaget är för
litet.
Hur anslutningar mer generellt skall se ut var ett av de stora
samtalsämnena på IETF i San Fransisco. Många diskuterade hur man skall
få dagens routing-protokoll att skala för fler kunder som vill ansluta
sig med flera anslutningar till olika operatörer, sk multihoming. På
IEPG mötet (ett av mötena innan själva IETFen) presenterades en analys
av hur länge dagens AS-nummer räcker. AS-nummer är den identifierar som
ett nät som vill prata med flera operatörer behöver. Det används av det
sk BGP-protokollet. Dagens AS-nummer är baserade på 16-bitar och det
finns alltså bara 65536 st. Av dessa är 64512-65535 reserverade för
privata nät och är allstå inte unika. Med den trendanalys som nu gjorts
kommer AS-nummren att ta slut i värsta fall 2008 och i bästa fall 2011.
Det finns sedan tidigare ett förslag att gå över till AS-nummer
baserade på 32-bitar. Detta har dock inte tidigare ansetts som
speciellt prioriterat men börjar nu ses över. Detta kommer antagligen
att röra sig framåt betydligt snabbare nu.
I samband med diskussionerna om hur företag skall ansluta sig via
multihoming tittar man även på hur routing skall göras i framtiden.
Alla är ganska ense om att dagens modell med en IP adress som lokator
och identifierare inte kommer att fungera i framtiden. Man tittar
istället på framtida lösningar för att ändra på IP-adresser så att
dessa kommer att bestå av två olika delar, en lokator som i princip
talar om var en nod befinner sig i nätet (tänk er ett subnät), och en
identifierare som talar om vilken host i ett subnät man vill referera.
Detta är dock en diskussion som kommer att ta lång tid att slutföra och
framförallt implementera.
Många anser dock att avsaknaden av en lösning för mulithoming i IPv6 är
en av orsakerna till varför inte IPv6 inte i störregrad används av
företagen. Kanske är det så, men med tanke på att i princip alla
operatörer ger företagen gratis tillgång till IPv6 (det ses som vanlig
IP trafik) undrar jag om det är hela sanningen. Jag tror att det till
stor del beror på brist på kunskap. I Holland ordnade knutpunkten i
Amsterdam, AMS-IX, operatörerna och andra intresse organisationer
tillsammans med Holländska staten en ‘IPv6 awerness day’ senaste höst.
Det var ett mycket lyckat arrangemang, och kanske borde vi satsa på
något liknande i Sverige.
Internet society:
– ISOC
En rapport från Olle Thylander, olle.thylander@vr.se
Då Nytt på Nätet senast utkom i oktober 2002 innan det stilla avsomnade
finns anledning att nu inför nystarten kort göra en återblick på vad
som hänt efter det.
ISOCs styrelse har hunnit ha ett möte i november i Atlanta och en
telefonkonferens i december för att när detta skrivs som bäst ha samlat
sig i San Francisco.
Den nya medlemsmodellen tycks ha slagit väl ut. ISOC har nu över 13 000
medlemmar, de flesta inrapporterade av chapters men närmare 4000 som
saknar anslutning till chapters och som ISOC centralt får känna ett
särskilt ansvar för.
Det har väl inte undgått någon att ISOC nu fått ansvaret för domänen
.org via sitt nybildade registry-företag.
I december utsågs en ny Vice President för Public Policy, Mike Nelson,
som alltså nu får ansvaret för detta kontroversiella område, som inte
lär bli mindre kontroversiellt i en tid när de snabbt skiftande värden
USA anser sig ha ett gudomligt uppdrag att försvara med vapen möter
allt mindre förståelse från världssamfundet.
Vidare utsågs en valberedning för valet av nya ledamöter i styrelsen i
den beredningen ingår bl a Östen Frånberg. Kees Neggers är ordförande.
Vi är nu mitt uppe i den nya valprocessen.
Diskussioner har uppstått vad gäller budgeten för RFC editor, som ISOC
finansierar. Tills vidare har ISOC garanterat 500 000 US dollar för
2003.
Totalt omsätter ISOC ca 2 miljoner US dollar.

– ISOC-SE
En rapport från Olle Thylander, olle.thylander@vr.se
ISOC-SE var faktiskt inte först med att upptäcka att Nytt på Nätet
slutat komma ut. Först när vi fick brev från undrande läsare gick det
upp för oss det inte bara handlade om en vanlig försening utan att
redaktören helt enkelt hade tröttnat.
Det kan därför vara på sin plats att utdela ett senkommet tack och en
tapperhetsmedalj till Patrik Fältström, som gett ut hela 50 nummer av
detta nyhetsblad och av allt att döma haft ett mycket otacksamt arbete
eftersom de tänkta rapportörerna inte bidragit lika snabbt och villigt
som initiativtagarna till Nytt på Nätet (Patrik själv, Ulla Sandberg
och Per-Olof Josefsson) hade föreställt sig när de en gång formulerade
visionen om ett lättläst nyhetsbrev som skulle komma ut varje månad med
information från hela Internetsverige. Ett särskilt tack bör också
utdelas till den i särklass pålitligaste och uthålligaste av
rapportörerna till Nytt på Nätet: Anne-Marie Eklund-Löwinder.
ISOC-SEs rapportörer har enligt redaktören varit snudd på sämst i
klassen och det faktum att vi inte själva först av alla efterlyste nya
nummer tyder ju på att intresset för nyhetsbladet inte varit vad det
borde vara. Vi får alltså försöka bättra oss och rapportera flitigare.
VEM GÖR VAD I INTERNET-SVERIGE?
ISOC-SE har nu publicerat en ny utgåva av ”Vem gör vad i
Internetsverige?” som finns att hämta som pdf på
http://www.isoc-se.a.se/vemvad3.pdf. Den som vill ha den som trycksak
kan skicka ett meddelande till info@isoc-se.a.se. Mycket tack vare
Svante Nygren har det blivit en snygg trycksak, som vi gärna delar med
oss av.
KOMMANDE PUBLIKATIONER
Arbetet med en svensk Internethistoria har också kommit långt. De som
skriver historien är Jan Ohdnoff och Inga Hamngren, som intervjuat ett
stort antal kända Internetpersoner. Att skriva nutidshistoria är svårt
det finns visserligen gott om material att ta del av, men med ett kort
perspektiv är det inte alltid lätt att värdera betydelsen av olika
händelser. Hur som helst ser det ut att bli ett levande, lättläst och
underhållande tidsdokument som de båda producerar och vi hoppas att vi
mot slutet av våren kan lämna det hela till trycket.
ÅRSMÖTE
ISOC-SE håller sitt årsmöte den 9 april. På dagordningen står då bl a
val till 4 styrelseplatser och ett förslag till ändring av stadgarna
för att ge möjlighet att ansluta organisationer enbart lokalt (hittills
har organisationer.

BOK
En rapport från Ulla Sandberg, ulla.sandberg@isoc-se.a.se,
http://bok.isoc-se.a.se/

BOK – Begäran om kommentarer, ett öppet remissförfarande i
Internet-frågor
i Sverige. Läs vidare på URL: http://bok.isoc-se.a.se/

BOK-Redaktionen har i början av detta år publicerat BOK 2, blblbqlb
och förbereder just nu publicering av BOK 3 med titeln Rekommendationer
för drift och övervakning av DNS.

II-STIFTELSEN
En rapport från Patrik Lindén, patrik.linden@iis.se
Den stora dagen då de nya .se-reglerna börjar gälla närmar sig. För
stiftelsens del är arbetet i princip avslutat och NIC-SE arbetar nu för
högtryck för övergången ska bli så smidig som möjlig. I veckan blev
spärrlistan klar. Den innehåller de 3693 namn som inte blir fritt
tillgängliga som .se-adresser. Den största gruppen på drygt 3000 ord är
geografiska namn som kommunerna reserverat för eventuellt framtida
behov. Listan innehåller även ett antal namn och beteckningar som är
skyddade enligt svensk lag samt en handfull vilseledande uttryck som
till exempel www.se och com.se. Listan är fastställd av II-stiftelsen
och finns publicerad på NIC-SE:s webbplats. Se:
http://www.nic.se/domaner/reserverade.shtml
I veckan blev också slavserverupphandlingen för .se helt klar.
II-stiftelsen har skrivit nya avtal för driften av .se:s officiella
namnservrar (slavservrar). Från och med maj kommer Skanova och Netnod
att driva sammanlagt fem namnservrar i Sundsvall, Stockholm, Göteborg
och Malmö. Utöver dessa fem kommer DNS-frågor för .se också fortsatt
att hanteras av namnservrar på KTH, Lunds teknikiska högskola och hos
WorldCom i USA. Tidigare har II-stiftelsen haft avtal med Netnod för
fyra namnservrar.
Planeringen för årets Internetdagar har också inletts. Datumet är
bestämt till 7-8 oktober och platsen blir densamma som förra året, det
vill säga på City Conference Center (Folkets Hus) i Stockholm. I år
blir konferensen lite större än tidigare år och det kommer att finnas
fyra parallella konferensspår istället för tre. Det fjärde spåret
kommer att vara lite mer inriktat på privatpersoner och hushållens
användande av Internet. Dessutom hoppas II-stiftelsen att det ska kunna
genomföras Interoperabilitetstester för Ipv6 under Internetdagarna. Mer
information kommer under våren och kommer att publiceras på
II-stiftelsens webbplats (www.iis.se/Internetdagarna).
Vi vill också passa på att uppmärksamma att Jan Berner på
II-stiftelsens sekretariat går i pension den sista mars.
HUR SVERIGE STYRS, DEL 5
En rapport från Anne-Marie Eklund Löwinder,
anne-marie.eklund-lowinder@iis.se
Riksdagens huvuduppgift är att besluta om frågor som är gemensamma för
hela samhället. Det sker på förslag från regeringen eller från
riksdagens ledamöter. Innan kammaren debatterar och beslutar om ett
förslag ska det förberedas i ett av riksdagens 16 utskott. Allt som
händer finns väl dokumenterat på http://www.riksdagen.se
I den av riksdagen godkända budgetpropositionen för 1998 föreslog
regeringen att en ny ekonomistyrningsmyndighet skulle bildas.
Ekonomistyrningsverket, eller ESV, är expertmyndigheten för den samlade
ekonomistyrningen i staten. Myndigheten verkar för en effektiv och
ändamålsenlig ekonomisk styrning och uppföljning på alla nivåer i
staten. På ESV:s webbplats går det att finna information om alla
statliga myndigheter som ingår i den statliga
redovisningsorganisationen och deras finanser.
http://webapp.esv.se/myndreg/index.asp
ITPS

Institutet för tillväxtpolitiska studier – ITPS – har haft ett uppdrag
från regeringen att utarbeta ett förslag till ”en bred utvärdering av
IT-utvecklingen och IT-politikens effekter med avseende på målet om ett
informationssamhälle för alla”. ITPS förslag redovisas i rapporten ”En
lärande IT-politik Ett förslag till utvärdering av IT-politiken”
Rapporten som varit utlovad till oktober dök upp på ITPS webb för några
dagar sedan.
http://www.itps.se/pdf/A2002_009.pdf
IT-politiken själv blir också ett tema för utvärderingsarbetet.
Begreppet ”en lärande IT-politik” och svensk IT-politik i en
internationell jämförelse är de två områden som prioriteras inom detta
tema. ITPS föreslår också att ett indikator- och statistikarbete kring
informationssamhället utgör ett tema samt att IT-utvecklingen ska
analyseras framförallt utifrån ett användarperspektiv.
Effektstudier föreslås inom ett antal prioriterade politik- och
användningsområden.
Enligt ITPS bör utvärderingsarbetet bedrivas med två tidsperspektiv. På
kort sikt bör arbetet fokuseras på att bidra med underlag inför
eventuella IT-politiska beslut under 2004. Arbetet inom detta
perspektiv består av utveckling av indikatorer, kunskapsöversikter,
”metautvärderingar” och analysinsatser. Analysen av orsakssamband och
effekter av politiska åtgärder bör göras i ett längre tidsperspektiv
och i huvudsak utföras av forskarsamhället.
Nya propositioner
Regeringen har utlovat ett antal propositioner under nuvarande
riksmöte. Det enda som antyder någon som helst av IT-intresse är att
det senast i januari kommer en ny proposition från Kulturdepartementet
om marksänd digital TV. Håll ögonen på www.regeringen.se.
E-komutredningen och Lagen om elektronisk kommunikation
Arbetet med att ta fram en lagrådsremiss pågår som jag tidigare nämnt
på Näringsdepartementet med febril intensitet.
Likaså arbetar e-komutredningen vidare med frågan om
myndighetsorganisation samt frågor som rör förvaltningen och
administrationen av den nationella toppdomänen .se. Beträffande de
sistnämnda frågorna har utredningen begärt förlängd tid till och med
den 30 juni 2003 för att fullgöra uppdraget. Utredningen avser dock
redovisa myndighetsfrågan innan årets slut (enligt tidigare tidsplan).
Regeringen beslutade den 20 mars om propositionen Lag om elektronisk
kommunikation, och den kommer att överlämnas till riksdagen runt den 27
mars. Först då kommer hela propositionen att offentliggöras och bl.a.
läggas ut på departementets webbsida.
Det faktum att propositionen är överlämnad innebär inte att arbetet på
Näringsdepartementet kring den nya lagstiftningen upphör.
Myndighetsinstruktion, finansieringsförordning, regleringsbrev m.m.
måste nu tas fram innan den det nya regelverket skall träda i kraft.

HUR SVERIGE STYRS, DEL 6
En rapport från Anne-Marie Eklund Löwinder,
anne-marie.eklund-lowinder@iis.se
Med lysande pedagogik visar regeringen på ett lättillgängligt sätt hur
lagstiftningsprocessen ser ut inom EU. Broschyren Lagstiftning i EU
från initiativ till beslut ger en översiktlig bild av hur
lagstiftningen går till inom EU, vilken roll EU:s institutioner har och
vad som sker i Sverige.1,7 MB tung är den. Hämtas från:
http://www.regeringen.se/informationsmaterial/pdf/lagstift_eu_sv.pdf
I en inte fullt lika tung publikation visar man också på hur
lagstiftningen i Sverige går till, från initiativ till beslut, 362 k.
http://www.regeringen.se/informationsmaterial/pdf/lagar_franinitiativtillbeslut.pdf

Utbildningsdepartementet
Torsdagen den 5 december öppnade http://www.armiarm.nu
webbplatsen för Arm i arm 4: e initiativet i regeringens
ungdomssatsning mot rasism, främlingsfientlighet, homofobi och
diskriminering. Det är intressant att se hur beslutsfattare allt oftare
använder webben som en kanal för att nå unga.
Miljödepartementet
Miljöminister Lena Sommestad blir ny ordförande i en arbetsgrupp som
har till uppgift att se över vissa frågor om IT-användning och en
ekologisk hållbar utveckling. Kansliet kommer att finnas på
Naturvårdsverket.
Arbetsgruppens främsta uppgift är att skapa en plattform för frågorna
kring IT och miljö. Den ska också belysa hur IT-tillämpning i högre
grad kan utnyttjas för att minska miljöpåverkan och främja en hållbar
utveckling.
Arbetsgruppen har varit i gång cirka ett år. Inom kort kommer man att
presentera en arbetsplan och fokusera på frågor som flexibla lösningar
i arbetslivet, mobilitet m.m.
http://www.naturvardsverket.se/dokument/teknik/it/it.html

Näringsdepartementet

En mycket god nyhet är att Ulrica Messing i januari har fått en
kompetent politisk sakkunnig till sitt förfogande. Den som har förärats
den uppgiften är Maria Häll, tidigare IT-strateg på Svenska
Kommunförbundet.
Regeringens utredare hovrättsrådet, vice ordföranden Roberth Nordh har
i december lagt fram delbetänkandet Myndighetsfrågor m.m. (SOU
2002:109). Delbetänkandet innehåller förslag till
myndighetsorganisation för området elektronisk kommunikation och ändrad
reglering av icke begärd marknadsföring. Förslagen har varit ute på
remiss under våren. Utredningen beräknas avsluta sitt arbete den 30
juni 2003. Den sista etappen innefattar en översyn av administrationen
av domännamn i Sverige.
http://naring.regeringen.se/propositioner_mm/sou/2002/index.htm

Vinnova

Bilda ett statligt dominerat IT-infrastrukturbolag, lär av finska
statens stora FoU-satsningar och Storbritanniens omfattande statliga
IT-program samt kvalitetsgranska och konkurrensutsätt alltid medel till
aktörer för till exempel testbäddar. Det föreslår VINNOVA den 29
december i en komplettering till den i november framlagda
VINNITEL-rapporten.

Än så länge har förslagen dock inte lämnat några synliga avtryck i
regeringens arbete.
http://www.vinnova.se/press/VINNITEL.pdf
http://www.vinnova.se/press/VINNITEL_bilagor.pdf

Post- och telestyrelsen

Post- och telestyrelsen, PTS, iklär sig mer och mer rollen som
myndigheten med kontroll över den elektroniska kommunikationen. I
början av året drog PTS igång försök med att översätta telefonnummer
till Internetbaserade adresser. Ett av målen med försöket är att koppla
ihop teletrafik och Internettrafik så att det går att ringa från
datorer till telefoner och tvärtom. Ett annat mål är att utvärdera om
detta kan bli en intressant kommersiell del av den svenska tele- och
Internetmarknaden. Grunden för försöket är en teknisk specifikation,
ENUM, som har tagits fram av Internet Engineering Task Force, IETF.
NIC-SE har erbjudit sig att sköta den tekniska driften av vissa
centrala delar av försöket. NIC-SE kommer att administrera den svenska
ENUM-domänen på ett likartat sätt som toppdomänen .se. PTS har också
fått delegation för den svenska ENUM-domänen från Internationella
teleunionen, ITU. En sådan delegation innebär att ”kontakten sätts i
väggen” och att ENUM-försöket praktiskt kan börja.
Post- och telestyrelsen (PTS) har under december fått två nya uppdrag
av regeringen; dels att informera om Internetsäkerhet, dels att
analysera användningen av elektroniska betalningslösningar. Arbetet ska
ske i samarbete med andra myndigheter och institutioner.
PTS har i tidigare rapporter uppmärksammat att det finns ett stort
behov av information om säkerhetsfrågor vid Internetanvändning. PTS ska
därför tillhandahålla information om bland annat tekniska frågor
rörande Internetkommunikation, risker vid användning och hur dessa kan
minimeras, sårbarhet samt möjligheter och risker med elektroniska
transaktioner. Målgrupperna för satsningen är hushåll, små och
medelstora företag samt små och medelstora myndigheter. Senast den 31
december 2003 skall det vara möjligt för Internetanvändare att hitta
information om Internetsäkerhet på PTS webbplats.
När det gäller uppdraget till PTS att analysera situationen kring
elektroniska betalningslösningar kan man konstatera att användningen av
elektroniska betalningar ännu inte är särskilt utbredd. En utökad
användning av elektroniska betalningar skulle kunna främja e-handeln.
Det är därför viktigt att eventuella hinder och problem identifieras
för att fördelarna med att handla elektroniskt ska kunna nyttjas till
fullo. PTS uppdrag i denna del ska rapporteras i mars 2004.
Sammantaget innebär de två uppdragen att regeringen fortsätter att
fokusera IT-politiken på främjandet av användningen och tilliten till
Internet och elektronisk handel med PTS som den centrala utredaren och
förslagsställaren.
Hälften av Sveriges Internetanvändare har e-handlat privat någon gång
under det senaste halvåret. Detta visar en rapport som PTS lämnat till
regeringen i februari.

http://www.pts.se/dokument/getFile.asp?FileID=3584

PTS har också haft regeringens uppdrag att utreda den svenska delen av
Internets robusthet och utlandsberoenden. I rapporten framgår att
svenska delen av Internet i hög grad klarar störningar eller avbrott i
själva infrastrukturen. Den inhemska trafiken hittar alternativa vägar
tack vare uppbyggd reservkapacitet i det svenska nätet. Den största
orsaken till att det faktiskt blir avbrott på den svenska delen av
Internet är kablar som blivit avgrävda av misstag. Rapporten visar
också att DNS är en vital funktion på Internet, som det är rimligt att
ställa funktionskrav på. PTS kommer i sitt fortsatta arbete att
tillsammans med II-stiftelsen/NIC-SE (Network Information Centre
Sweden) och säkerhetskonsulter, genomföra en riskanalys av domänen .se.
PTS planerar också att utreda hur motståndskraftigt Internet är mot
incidenter på exempelvis domännamnsystemet.

http://www.pts.se/dokument/getFile.asp?FileID=3585

Statskontoret

Internet har tagits i anspråk som en självklar kanal för att föra ut
information om den offentliga förvaltningens verksamhet. Staten,
landstingen och kommunerna använder sig av Internet för att informera
om sig själva och sin verksamhet. Statliga myndigheter har kommit
längst med att lägga ut interaktiva tjänster på bredare front.
Kommunerna har kommit längre i fråga om insyn och möjlighet till
deltagande i beslutsprocesserna.

Detta är några av de slutsatser som dras i lägesrapporten från
Statskontoret om 24-timmarsmyndigheter som publicerades i början av
januari.

http://www.statskontoret.se/pdf/200230.pdf

Tillsammans med ett antal myndigheter har Statskontoret gjort en
förstudie om öppen programvara. Syftet med förstudien har varit att ge
underlag till hur den offentliga förvaltningen ska förhålla sig till
denna typ av programvaror. I förstudien konstaterar arbetsgruppen att
öppen programvara i många fall är likvärdig med eller bättre än
kommersiella produkter. Därför ska öppen programvara värderas jämsides
med kommersiella lösningar vid anskaffningar i syfte att skapa bättre
konkurrens på marknaden.

Rapporten finns på http://www.statskontoret.se/pdf/200308.pdf

Mer information om uppdraget öppen programvara finns på

http://www.statskontoret.se/op/index.html

Krisberedskapsmyndigheten, KBM

För att stödja KBM:s arbete inom informationssäkerhetsområdet avser KBM
att bilda ett Informationssäkerhetsråd. Rådet ska ge tillgång till ett
kvalificerat nätverk och bli en naturlig efterträdare till regeringens
arbetsgrupp för åtgärder mot informationsoperationer, AgIO.

Ett drygt tiotal myndigheter och organisationer har bjudits in att
delta med representanter i KBM:s Informationssäkerhetsråd. Bland dem
kan nämnas FMV, FRA, Försvarsmakten, FHS, FOI, Post- och telestyrelsen,
Rikspolisstyrelsen, Svenska Kraftnät och Svenskt Näringsliv samt
Aerotech Telub, Ericsson och Telia.

http://www.krisberedskapsmyndigheten.se/verksamhet/information/regleringsbrevsuppdrag030312.pdf

Guldlänken

Bra webbplatser förtjänar uppmärksamhet! Under den devisen går
Guldlänken ut med förfrågan om nomineringar till årets prisutdelning
som äger rum vid konferensen Offentlig@Rummet i Malmö den 12-13 juni
2003. Men det brådskar! Guldlänken tar emot din anmälan mellan den 24
februari och 31 mars 2003, och endast via ett formulär som finns på

http://www.guldlanken.se

SUNET
En rapport från Lennart Forsberg, Lennart.Forsberg@umdac.umu.se

SUNET:s tekniska referensgrupp arrangerar sin åttonde teknikerträff,
TrefPUNKT, den 2-3 april.
Referensgruppens nya ordförande, Gun Djerf, kan då välkomna 130 anmälda
tekniker till träffen vid Linköpings universitet.
SUNET ska även anordna en workshop om IPv6 den 29 april kl 10-16. För
ändamålet är en lokal bokad i Sky City på Arlanda. Björn Rhoads från
KTHNOC håller i trådarna för workshopen.
Information om verksamheten inom SUNET ges som vanligt i nyhetsbrevet
Sunetten. Årets första nummer handlade mycket om spam. Det andra
numret (som sprids i början av april) berättar en hel del om IPv6. Du
som vill ha den tryckta versionen av Sunetten kan kontakta Lennart
Forsberg, du som inte vill ha den tryckta versionen kan läsa den på
nätet: http://basun.sunet.se/sunetten/

TILL SIST…
… noterar NYTT PÅ NÄTET att det där med e-handel ibland öppnar oanade
möjligheter. Hur ska man annars förklara att en ung kvinna från
Trondheim har försökt auktionera ut sin far på nätet! – Han är lång,
mörk och smal. Vid en eventuell affär ingår även möblerna, lockade
dottern. Humoristiskt eller e-lakt, kan man undra!?