(alla nyhetsbrev från 2004 samlas på denna sida)

NYTT PÅ NÄTET
Nr 64, april 2004
…………………………………………

NYTT PÅ NÄTET är ett nyhetsbrev som ges ut av ISOC-SE, den svenska
avdelningen av Internet Society.
ISOC-SE är en ideell förening där såväl enskilda personer som
organisationer kan bli medlemmar.
ISOC-SE vill främja utvecklingen och användningen av Internet i Sverige.

NYTT PÅ NÄTET sammanfattas den gångna månadens viktigaste
Internethändelser i Sverige och internationellt. NYTT PÅ NÄTET vänder
sig till alla som intresserar sig för Internets utveckling i Sverige.

NYTT PÅ NÄTET kan hittas på http://www.isoc-se.se/natnytt
Mer information om ISOC-SE och NYTT PÅ NÄTET i slutet av detta brev.
………………………………………..

FÖRORD

INTERNET SOCIETY

ISOC-SE

II-STIFTELSEN/NIC-SE

DOMÄNNAMNSTVISTER

DET STORA INTERNETPRISET

SUNET

TILL SIST…

….

FÖRORD

April sjunger på sista versen…

Och bland alla som sjunger idag kanske det t o m finns en och annan som
vet att Valborg för länge sedan var abbedissa i Heidenheim, hon
gravsattes redan den 1 maj 779. Det är hennes helg i helgen!

Valborgsmässoeldarna finns det flera teorier om. Var det från början
ett sätt att skrämma bort onda andar? Eller var det ett sätt att
skrämma bort rovdjuren innan korna släpptes ut på grönbete?

Nytt på nätets läsekrets ser förstås elden enbart som ett
kommunikationsverktyg?! Vad vore världen idag utan forna tiders
röksignaler? Och hur skulle vårt land ha sett ut om inte vårdkasarna
för länge sedan varnade för fientliga flottor…

Då talades det aldrig om brandväggar…

Lennart Forsberg
(som i detta ögonblick erinrar sig att Kapellskär utanför Norrtälje
egentligen heter Kappelskär. Namnet har inget med kapell att göra, det
lär istället ha sitt ursprung i att man “kapp-eldade” från vårdkase
till vårdkase längs kusten…)

….

INTERNET SOCIETY
En rapport från Olle Thylander, Olle.Thylander@vr.se

Resultat av val till ISOCs styrelse

Valen till ISOCs styrelse (Board of Trustees) är nu genomförda. Valda
för organisationsmedlemmarna blev Desirée Miloshevic 61 votes och Larry
Landweber, medan Patrick Vande Walle utsågs av ISOCs chapters. Det
senare valet stöddes av bl a ISOC-SE. En ledamot (Erik Huizer) har
dessutom utsetts av Internet Architecture Board.

Membership Director ny post

För första gången har ISOC utsett en Membership Director som en
markering av att ISOC tänker utöka sina insatser för medlemmarna. Den
nye direktören heter David McAuley och hans uppdrag omfattar alla
medlemsgrupper: organisationsmedlemmar, chaptersmedlemmar och
individuella medlemmar. Han skall dessutsom ansvara för ISOCs
webbplats.

INET 2004

Om några veckor är det dags för årets stora Internetbegivenhet,
INET/IGC 2004 i Barcelona, med en rad mer eller mindre viktiga
ISOC-möten som del av eller i anslutning till konferensen. Se mer info
på http://www.inet2004.org.

Internet governance

Debatten om hur Internet skall styras fortsätter i många sammanhang, bl
a som efterdyningar efter WSIS (World Summit on the Internet Society).
Inflytande för världens regeringar, självreglering, demokratisering
(många organisationer känner att det är de som står för demokrati) är
temat för många möten, varav ISOC deltar i några. Det finns också
förslag om att bilda nya organisationer för att kontrollera och reglera
internet. Andra nöjer sig med att vilja vägleda (guide) Internet.

Det finns tekniker som tar det hela lugnt i förvissningen om att alla
kontrollåtgärder förutsätter deras medverkan. Samtidigt rapporteras om
en enkät bland ISOCs medlemmar som visar att många tror att det både är
tekniskt möjligt för regeringarna att övervaka Internet och att 70 %
tror att regeringarna kommer att vidta åtgärder för att förstärka
övervakningsmöjligheterna. En stor majoritet (80 %) anser att ISOC
aktivt bör motsätta sig regeringarnas försök att avlyssna
Internettrafiken.

Debatten om styrning eller vägledning handlar naturligtvis om många
fler frågor. När det gäller försöken att bilda nya organisationer som
skulle ha till uppgift att styra Internet känns det dock frestande att
citera Vint Cerf, som kommenterat med “If it ain´t broken, don´t fix
it!”

….

ISOC-SE
En rapport från Olle Thylander, Olle.Thylander@vr.se

Ny styrelseledamot

ISOC-SE har haft årsmöte och bl a förrättat val till styrelsen (hälften
av platserna) för mandatperioden januari 2004-december 2005. Därvid
omvaldes Östen Frånberg som ordförande och ledamöterna Hans Wallberg
och Björn Ohlsson. Ny i ISOC-SEs styrelse blir Torbjörn Carlsson, känd
för många bl a från sin verksamhet i föreningen SNUS. “Tobbe” är också
välkänd som utbildare på företaget Internet academy. Styrelsen ser nu
fram mot ett nytt verksamhetsår med många aktiviteter för medlemmarna
och ökad visibilitet för ISOC-SE.

Seminarium med Geoff Huston

ISOC-SE ordnar tisdagen den 4 maj ett seminarium med Internetveteranen
och IAB-styrelseledamoten Geoff Huston. Denne talar om IAB, alltså
Internet Architecture Board, och förklarar vad organisationen gör och
hur den förhåller sig till ISOC och IETF. Internetoperatörernas
förändrade roll och multi-homing (möjligheten att som kund ha flera
samtidiga ISP:er) tas också upp.

Geoff Huston är en välkänd person i internationella Internetsammanhang.
Han har varit aktiv inom IETF sedan 1989 och har varit tekniskt
ansvarig för det akademiska forskningsnätet i Australien samt innehaft
en rad olika chefspositioner på Telstra. Han har också varit både
sekreterare och ordförande för Internet Society.

….

II-STIFTELSEN/NIC-SE
En rapport från Patrik Lindén, patrik.linden@iis.se

Det har blivit enklare och snabbare att byta webbhotell eller operatör
för sin .se-adress. NIC-SE införde nyligen en automatisk webbtjänst där
man själv kan ändra sina uppgifter. Tidigare behövde man kontakta både
sin nya och befintliga operatör för att få domänen flyttad.

– Med ökad konkurrens och prispress bland webbhotellen har det blivit
vanligare att våra kunder vill flytta sin .se-adress till ett nytt
webbhotell. Därför har vi nu förenklat rutinen. Det är också ett
viktigt delmål i en längre strävan att göra det enklare för de
användare som själva vill administrera sitt .se-domännamn, sa Per-Olof
Josefsson, VD på NIC-SE i ett pressmeddelande.

NIC-SE kommer liksom tidigare att kontrollera att den nya operatören
har korrekta inställningar på sina servrar innan domännamnflytten görs.
Är allt korrekt går det på någon timme jämfört med ett par dagar
tidigare. Mer information finns på NIC-SE:s webbplats.
Se: http://www.nic-se.se/domaner/autoompekning.shtml

Det har också hänt en del sedan sist med styrelserna för II-stiftelsen
och NIC-SE.

ISOC-SE utser två styrelseledamöter i II-stiftelsens styrelse. Man har
i år valt Robert Malmgren och omvalt Östen Frånberg att representera
föreningen. Robert Malmgren efterträder Anders Janson som avböjt omval.

Vid bolagsstämman den 26 april NIC-SE utsågs en delvis ny styrelse.
Rolf Berndtson och Robert Malmgren valdes in och Olof Hallström från
Svenskt Näringsliv omvaldes. Rolf Berndtson valdes till ordförande och
ersätter Anders Janson på den posten. Amar Andersson och Anders Janson
lämnar
därmed NIC-SE:s styrelse.

Rolf Berndtson är ordförande och föreningsdirektör i Dataföreningen och
har varit ledamot i II-stiftelsens styrelse sedan ett drygt år. Robert
Malmgren är medlem i ISOC-SE och ordförande i föreningen SNUS (Swedish
Network Users’ Society).

Se mer om detta på webben:
http://www.iis.se/nyheter/news/2004-04-29

….

DOMÄNNAMNSTVISTER
En rapport från Petter Rindforth, petter.rindforth@groth.se

DOMÄNNAMN KAN INTE BLOCKERAS FÖR ALL FRAMTID
Kurt Biedendorf, tidigare hög politiker i delstaten Sachsen i Tyskland,
upptäckte att någon annan registrerat domännamnet “kurt-biedendorf.de”
och stämde DENIC (den tyska motsvarigheten till Nic-Se). Biedendorf
hävdade intrång i hans rättigheter till sitt namn och krävde dels
avregistrering, dels att DENIC skulle permanent blockera namnet för
registrering för att hindra framtida intrång. Biedendorf klargjorde att
han själv inte var intresserad av domännamnet.

En lokal domstol gav Biedendorf rätt på första punkten, men vägrade gå
med på en order om blockering. Biedendorf överklagade.

Tysklands federala Högsta domstol dömde till DENIC’s fördel. Domstolen
uttryckte viss förståelse för Biedendorf’s krav, men menade att DENIC
måste kunna behandla domänregistreringar snabbt och effektivt. DENIC
kunde därför inte avkrävas att vare sig kontrollera att
domännamnsansökningar inte utgjorde intrång i annans rätt, eller att
blockera vissa domännamn från registrering. En total blockering av det
aktuella domännamnet var dessutom inte möjlig med hänsyn till att det i
framtiden kan finnas andra med legitim rätt till “kurt-biedendorf.de”.
(Källa: BGH I ZR 82/01)

BRÖDER I TVIST OM VINDOMÄNER
John Alban startade 1989 en vingård i USA, specialiserad på
Rhone-viner. Alban Vineyards har under åren vunnit många priser för
sina speciella viner.

Johns bror, Joe Alban, är inte intresserad av vinbranschen utan äger en
kaffeplantage på Hawaii under namnet Kona Joe’s. Joe menar att hans
kaffebönor växer som druvor i en vingård och att han därmed har
etablerat “världens första kaffevingård”, vilken bland kunderna blivit
känd som “Alban Vineyards”.

Följaktligen lät Joe registrera domännamnen “AlbanVineyards.com”,
“AlbanVineyards.net” och “AlbanVineyards.biz”, samt pekade dessa
domäner till hemsidan för Kona Joe’s.

John gillade inte Joe’s tilltag utan lämnade in en begäran om
tvistlösning med överföring hos National Arbitration Forum (NAF).
Tvistlösaren konstaterade att även om ALBAN VINEYARDS inte var
registrerat varumärke, har John rätt till kännetecknet. Joe Alban har
visserligen rätt att använda sitt efternamn i samband med
marknadsföring av sin “kaffevingård”, men denna rätt inbegriper inte en
rätt att använda broderns kännetecken för att leda konsumenterna till
kaffeplantagen. Domännamnen överfördes från Joe till John.
(Källa: NAF FA0402000235714)

….

DET STORA INTERNETPRISET
En rapport från Mikael Pawlo, mikael@pawlo.com

Den 27 maj delar BitoS ut “Det Stora Internetpriset”. Priset ska gå
till en person, projektgrupp, företag, myndighet eller liknande som
gjort insatser för att Internet skall utvecklas som marknadsplats. Den
som vill vara med och lämna förslag på pristagare kan göra det på
http://www.storainternetpriset.nu

Årets jury består av chefredaktörerna på några utvalda branschtidningar

Fredrik Agrén, PC för Alla
Viggo Cavling, Resumé
Lars Dahmén, Computer Sweden
Rebecka Lindberg, Dagens Media
Thomas Peterssohn, Affärsvärlden och
Monique Wadsted, ordförande för juryn och ledamot av BitoS styrelse

– I år är det femte gången som priset delas ut. Tidigare pristagare har
varit goda exempel på skaparkraft och energi. Vi hoppas att det kommer
fram några riktigt fina förslag även i år. Bara listan över föreslagna
pristagare brukar föda nya idéer, säger Pierre Sjödell, ordförande för
BitoS.

Förra årets Stora Internetpriset gick till Stephan Ekbergh för
travelstart.se.
Då löd motiveringen: “Priset går i år till en sann entreprenör som
startat sin internettjänst, sålt den och sedan köpt tillbaka den för
att kunna driva den vidare. Han har visat mod och kärlek till
entreprenörsskap och Internet som distributionsform. Han har expanderat
sin verksamhet trots krig, terror, sars och sviktande konjunktur i sin
egen bransch: resebyråbranschen.”

Året innan delades priset ut till Lunarworks – för att företaget genom
sin plattform Lunarstorm fört Internet in i en ny generation och
samtidigt anpassat sin affärsmodell efter det nya klimatet.

Mer information:
http://www.bitos.org/

….

SUNET
En rapport från Lennart Forsberg, Lennart.Forsberg@umdac.umu.se

SUNET arrangerade en välbesökt IP-telefonidag på Arlanda den 29 april.
Dokumentation från dagen kommer att finnas (och finns redan i viss
utsträckning) på SUNET:s webbplats.

Vid IP-telefonidagen delades också en mycket tidig version av Terenas
“IP Telephony Cook Book” ut. NPN-läsare som önskar sig ett exemplar av
den boken kan skicka ett e-postbrev till rapportören.

SUNET:s framtidsgrupp är också mycket aktiv.
En hel del dokumentation från de möten som genomförts finns på nätet:
http://basun.sunet.se/personer/framtid.html

….

TILL SIST…

… noterar redaktörn att studentmössan är huvudsaken för många denna
helg. Det lär ha sålts 70-80000 studentmössor dagarna före årets
valborgsfirande.

NYTT PÅ NÄTET
Nr 63, mars 2004
…………………………………………

NYTT PÅ NÄTET är ett nyhetsbrev som ges ut av ISOC-SE, den svenska
avdelningen av Internet Society.
ISOC-SE är en ideell förening där såväl enskilda personer som
organisationer kan bli medlemmar.
ISOC-SE vill främja utvecklingen och användningen av Internet i Sverige.

NYTT PÅ NÄTET sammanfattas den gångna månadens viktigaste
Internethändelser i Sverige och internationellt. NYTT PÅ NÄTET vänder
sig till alla som intresserar sig för Internets utveckling i Sverige.

NYTT PÅ NÄTET kan hittas på http://www.isoc-se.se/natnytt
Mer information om ISOC-SE och NYTT PÅ NÄTET i slutet av detta brev.
………………………………………..

FÖRORD

II-STIFTELSEN/NIC-SE

DOMÄNNAMNSTVISTER

HUR SVERIGE STYRS, DEL 16

SUNET

TILL SIST…

….

FÖRORD

Lika säkert som en katt i mars får Nytt-På-Nätet-läsarna ett nummer
innan månaden är över.

Som så ofta förr bidrar Petter Rindforth även i detta nummer med några
aktuella domännamnstvister.

Hans berättelser om kniviga domännamnsfrågor påminner redaktören om att
han via sökmotorn Google prenumererar på nyhetsnotiser som skriver om
“SUNET”. Det har lärt honom att det är skillnad på SUNET och SUNET.
SUNET handlar inte bara om det svenska universitetsdatornätet, SUNET
tillhandahåller även Internet-lösningar i Australien, SuNet finns även
i England, och så har Stanford University ett nät… det har Sun
också…

Lennart Forsberg
(som i detta ögonblick nåddes av ett meddelande från Miami Herald som
noterar att: Orlando Timber Creek defeated Sunet in the final, 24-26,
25-13, 15-7… texten handlar inte om SUNET, den handlar om volleyboll).

….

II-STIFTELSEN/NIC-SE
En rapport från Patrik Lindén, patrik.linden@iis.se

INTERNET I SVERIGE 2004 – HÄRIFRÅN OCH FRAMÅT
Den 17 mars släppte II-stiftelsen rapporten ”Internet i Sverige 2004 –
Härifrån och framåt”. Vissa kan ha hört talas
om den som ”Internetutredningen 2” som varit arbetsnamnet.

II-stiftelsen har på eget initiativ sammanställt många av de
utredningar och rapporter som skrivits på senare tid om Internets
användning och infrastruktur i Sverige. Mycket har skrivits men det
samlade greppet saknas, och slutsatser av olika samhällssektorers
samlade behov av Internet och elektronisk kommunikation likaså.
Rapporten summerar tidigare utredningar och drar slutsatser om hur vi i
Sverige ska få en så bra och väl utbyggd Internetinfrastruktur som
möjligt och vad som krävs av olika aktörer.

II-stiftelsen kommer att redogöra för rapporten som talare på olika
konferenser under våren. Kontakta oss gärna om du
vill att vi ska komma till ett evenemang som ni arrangerar.

Se: http://www.iis.se/projekt/internetutredningen.shtml

INFRASTRUKTUR OCH SAMHÄLLE
I dagarna (30 mars) håller II-stiftelsen en endagskonferens på temat
Infrastruktur och samhälle som en förberedelse och
uppmjukning inför Internetdagarna i höst.

INTERNETDAGARNA
Nu är datum och plats fastställda för höstens ”Internetdagarna”. Ni
kommer säkert att höra mer om detta evenemang under året. Men det blir
den 1-2 november på Clarion Hotel vid Skanstull i Stockholm. Anteckna
det i almanackorna. Det har figurerat ett annat datum tidigare men det
är den 1-2 november som gäller.

NIC-SE SÖKER UTVECKLARE/PROGRAMMERARE
NIC-SE söker personal till sin teknikavdelning. Nedan en summering av
den profil man letar efter. Se mer på
http://www.nic-se.se/omnicse/utvecklare.shtml

Mångårig erfarenhet av utveckling, helst Perl i UNIX miljö.
Kunskap om relationsdatabaser och andra programmeringsspråk är
meriterande. Kunskap om DNS och övriga produkter som ingår i vår
produktionsmiljö är meriterande. Erfarenhet från att arbeta i en
driftmiljö där tillgänglighet är högsta prioritet samt kunskaper inom
området övervakningssystem. Beredd att ta ansvar för utvecklingsprojekt
samt aktivt delta i utvecklingen. Har lätt att uttrycka dig i skrift då
dokumentering är en viktig del av utvecklingsprocessen.
Serviceinriktad, utåtriktad och lyhörd för användarnas behov och
önskemål. En vilja till ett ständigt lärande och att
dela med dig av dina kunskaper. Du har goda kunskaper i engelska.

ÄVEN EURID SÖKERT FOLK
Som bekant är planerna på .eu som ny toppdomän långt framskridna.
Därför börjar nu Eurid som är det planerade
registryt för .eu att söka folk. Inom kort kommer det att finnas
information om detta på webben (www.eurid.org). De
tjänster man primärt söker folk till är som ”Regional Support Managers
and Registrar Support Staff” för de olika
regionkontoren. Goda engelskkunskaper och gärna fler EU-språk är en
merit. Dessutom är förstås erfarenhet från domännamnsarbete och DNS
önskvärd. Se mer detaljer på webben inom kort.

….

DOMÄNNAMNSTVISTER
En rapport från Petter Rindforth, petter.rindforth@groth.se

FOLKDOMSTOL GAV PHILIPS RÄTT FÖR ANDRA GÅNGEN
2002 vann Philips Corporation över kinesen Haixin Jiang i ett
WIPO-avgörande beträffande domännamnet “philipscis.com”. Philips är
innehavare av ett antal varumärken i Kina för PHILIPS och använde
domännamnet “philipscsi.com” för en site för produkter beträffande
“communication, security and imaging” (CSI). Jiang använde sin adress
för en site som var närmast en kopia av Philips’.

Till sitt försvar hävdade Jiang att hans engelska namn var Philip, att
SC stod för “Shanghai, China” och att IS betydde Internet System.
Tvistlösaren höll dock med Philips och beordrade överföring av
domännamnet.
Jiang stämde då Philips inför folkdomstolen i Shanghai, som nyligen
avvisade talan. Därmed står WIPOs beslut fast.
(Källa: World eBusiness Law Report)

INGET SKYDD FÖR ENGELSK MAT I DANMARK
English Food Suppliers är ett dansk bolag som arbetar för att
marknadsföra engelsk mat till danska konsumenter. Abigail är ett annat
bolag med samma affärsidé. Sistnämnda företag hade registrerat
domännamnet “englishfood.dk” och pekat adressen mot sin hemsida under
“abigails.dk”.

English Food Suppliers anmälde Abigail till tvistlösningsorganet DIFO
och hävdade att ENGLISH FOOD var ett inarbetat varumärke för klaganden,
samt att Abigail registrerat domännamnet i ond tro och dessutom brutit
mot danska marknadsföringslagen genom att vilseleda konsumenterna.

Tvistlösarna konstaterade att termen ENGLISH FOOD är beskrivande och
inte kan användas som varumärke för marknadsföring av engelsk mat, att
klaganden inte visat någon inarbetning och att Abigails användning vare
sig konstituerade ond tro eller innebar brott mot marknadsföringslagen.
Begäran om överföring av domännamnet avslogs.
(Källa: DIDO J.nr: 360, 12 februari 2004)

WIPO: ÄVEN TOPPDOMÄN KAN VARA DEL AV VARUMÄRKE
Vi har lärt oss att vid bedömningen av om ett domännamn är identiskt
eller förväxlingsbart med annans skyddade varumärke ska inte
toppdomänen räknas med. Nu får vi tänka om.

Bernward Averwald från Tyskland registrerade domännamnet “freixe.net”
1996. Freixenet SA, den spanske tillverkaren av mousserande vin, och
ägare till en rad registreringar för varumärket FREIXENET, protesterade
hos WIPO och begärde överföring av domännamnet.

Averwald argumenterade att FREIXE inte var ett varumärke, att “FREI”
betyder fri på tyska och att XE var en förkortning för Unix’
operativsystem (“Fri xe”). Tvistlösaren ansåg dock att
internetanvändare ser webadressen i sin helhet och att man därför läste
“freixe.net” som varumärket FREIXENET, vilket kunde leda till
missuppfattningen att domänen hade något samband med det spanska
bolaget.
(Källa: WIPO Case No. D2003-0840)

….

HUR SVERIGE STYRS, DEL 16
En rapport från Anne-Marie.Eklund-Lowinder@iis.se

Apropå indrivning. Mycket hände under första hälften av 1600-talet då
Axel Oxenstierna, en adelsman som efter studietiden fick plats vid
hovet utsågs att ingå i det kungliga rådet, trots sin ungdom. Man ansåg
att hans analytiska förmåga, kombinerad med stark realism, skulle komma
väl till pass. Övriga medlemmar av rådet lärde sig så småningom (den
hårda vägen får man förmoda) att Oxenstierna inte bara var taktiskt
skicklig utan också hade en enorm viljestyrka och förmåga att hålla
fast vid långsiktigt uppställda mål. Oxenstierna hade ett mycket
förtroendefullt samarbete med kung Gustav II Adolf. De delade
målsättningen att förvandla det svenska riket till en ledande europeisk
makt. Ett arbete som Axel Oxenstierna sedan fortsatte under tiden han
ledde förmyndarregering för Kristina.

Oxenstierna införde att både kungamakten och regeringsmakten (och
riksdagen) måste följa konstitutionella regler och ha en fast
organisation. Kulmen för det arbetet nåddes med 1634 års regeringsform.
För att göra Sverige till en modern stormakt effektiviserade
Oxenstierna landets administration på central, regional och lokal nivå
och såg till att adeln, som rikets ledande stånd, fick ensamrätt till
rikets högsta ämbeten.

I december 1680 utfärdades en formell instruktion för ämbetsverket
Statskontoret. Det skulle ensamt sköta dispositionen och assignerandet
av alla rikets medel, såväl det som gällde det egentliga Sverige och
det som rörde de utrikes provinserna. Efter 1960 kom Statskontoret att
bli regeringens centrala rationaliseringsorganisation. Såväl på
1600-talet som i modern tid har omstruktureringarna i staten, liksom i
hela den offentliga sektorn, varit stora. I modern tid gäller detta
speciellt under 1990-talets första hälft. Förändringarna har skett
under trycket av de försämrade offentliga finanserna under decenniets
första år. Detta har påskyndat renodlingen av statens olika funktioner
i samhället, med bolagisering av affärsmässig verksamhet och en
tydligare åtskillnad mellan rättskipning och myndighetsutövning. I
kartläggningar från Statskontoret visas att sysselsättningen i staten
har minskat. Det har den gjort sedan 1980. En nyare tendens är däremot
att också vår konsumtion av statens tjänster har gått ned under några
år.

RIKSDAGEN
Det blir förbjudet att skicka e-postreklam till personer som inte sagt
ja till reklamen på förhand. Alla partier i riksdagens lagutskott (utom
Moderaterna) ställde sig i början av mars bakom regeringens förslag om
ett sådant förbud. Förslaget innebär också att e-postreklamen alltid
ska innehålla en giltig adress, dit mottagaren kan skicka en begäran om
att slippa reklam från företaget i fortsättningen.

Kravet på att mottagaren ska ha godkänt reklamen gäller dock inte när
en person redan har handlat varor eller tjänster av ett företag och
lämnat ut sin e-postadress till företaget. Hittills har lagstiftningen
kring e-postreklam sett olika ut i olika EU-länder. Det svenska
förslaget följer ett EU-direktiv om en gemensam europeisk lagstiftning.
Men förbudet kommer inte att sätta stopp för all oönskad e-postreklam.
Det är i praktiken mycket svårt att förhindra att så kallad skräppost
skickas ut från oåtkomliga servrar runtom i världen.
http://www.riksdagen.se/debatt/pressmed/press.asp?ID=kicmhd7D4_2_11

JUSTITIEDEPARTEMENTET
Justitiedepartementets arbetsgrupp för IT och demokrati har under mars
överlämnat rapporten “Förslag till strategi för att minska de digitala
klyftorna” till demokratiminister Mona Sahlin. Rapporten redogör för
vilka de digitala klyftorna är, varför de uppstår samt ger förslag på
hur man skulle kunna gå tillväga för att öka olika gruppers möjligheter
att använda Internet. Läs rapporten:
http://justitie.regeringen.se/justitiesfragor/medborgarinflytande/
demokrati/digitala_strategier.pdf

FÖRSVARSDEPARTEMENTET
InfoSäkutredningen har lämnat sin andra delrapport
“Informationssäkerhet i Sverige och internationellt – en översikt” (SOU
2004:32) till regeringen. Rapporten innehåller bl.a. en beskrivning av
begrepp och definitioner inom området, hur informationssäkerhetsarbetet
har utvecklats i Sverige och internationellt, vilka författningar som
styr arbetet och kompetensfrågor. Utredningen redovisar också en grund
för det fortsatta arbetet med en informationssäkerhetsstrategi.
Läs rapporten:
http://forsvar.regeringen.se/propositionermm/sou/pdf/sou2004_32.pdf

FINANSDEPARTEMENTET
Regeringen har överlämnat en proposition med förslag om att
fastighetsdeklarationer fr.o.m. 2006 års fastighetstaxering ska kunna
lämnas i elektronisk form i vissa fall
Läs propositionen:
http://finans.regeringen.se/propositionermm/propositioner/pdf/
p200304_76.pdf.

Den ekonomiska vårpropositionen kommer att lämnas till riksdagen den 15
april. Propositionen, pressmeddelanden med mera i samband med
vårpropositionen finns tillgängliga på finansdepartementets webbplats
från kl. 10.00 samma dag.

JORDBRUKSDEPARTEMENTET
En e-handelsstrategi för norden presenterades på den internationella
konsumentdagen under konferensen “Building Consumer Confidence in the
Europan Online Marketplace” i Dublin. Strategin innehåller frågor som
att synliggöra nyttan med e-handel för konsumenter, konsumenternas
förtroende för e-handel, företagens IT- och e-handelskompetens,
standardisering och interoperabilitet samt statens roll som förebild.
Strategin beskriver och ger rekommendationer inom såväl det
konsumentpolitiska som det näringspolitiska området. Strategin har
arbetats fram under svenska ordförandeskapet i nordiska ministerrådet.
Strategin finns på engelska att läsa på
http://www.norden.org/konsum/N_o_K-itgrp/sk/Broschyr_e-
handelsstrategi_slutlig_eng.pdf

KULTURDEPARTEMENTET
Regeringen har överlämnat proposition 2003/2004:118 “Digitala
TV-sändningar” till riksdagen. I propositionen föreslås att de digitala
marksändningarna av Sveriges Televisions och Sveriges Utbildningsradios
TV-program ska byggas ut så att de får samma räckvidd som företagens
analoga marksändningar. Det innebär att ca 99,8 procent av befolkningen
kommer att kunna ta emot programmen i sina fasta bostäder.
Läs propositionen om marksänd digital-TV till hela landet på
http://kultur.regeringen.se/propositionermm/propositioner/pdf/
p200304_118.pdf

Kulturministern har också utsett medlemmarna i den kommission som ska
förbereda övergången från analoga till digitala TV-sändningar.
Ledamöter blir:
– Anders Sundström, ordf, Riksdagsledamot och f.d. statsråd
– Karin Lindell, Generaldirektör Konsumentverket
– Anders Ljunggren, Generalsekreterare Föreningen Norden
– Anna Serner, VD Sveriges Reklamförbund
– Perc Brodén, Konsult och f.d. VD Expertkedjan

Kommissionen ska förbereda övergången från analoga till digitala
marksändningar och samordna den informationsverksamhet som behövs.
Direktiven i sin helhet finns på
http://kultur.regeringen.se/pdf/dir2004_32.pdf

NÄRINGSDEPARTEMENTET
I två pressmeddelanden, ett från departementsledningen och ett från den
IT-politiska strategigruppen annonserar Näringsdepartementet att
Sverige i en ny rapport från Centre for European Reform beskrivs som
ett föredöme inom IT, innovationsteknik, forskning och utveckling, och
sysselsättning. Rapporten är en uppföljning av de mål som beslutades i
Lissabon år 2000 om att före 2010 göra Europa till världens mest
konkurrenskraftiga och dynamiska kunskapsbaserade ekonomin med ökad
sysselsättning och social sammanhållning.
Den som vill läsa hela rapporten kan göra det på
http://www.cer.org.uk/pdf/wp505_lisbon_iv.pdf

Regeringen utsåg den 25 mars kanslirådet Fredrik Sand
(Näringsdepartementet) till Sveriges ledamot i styrelsen för Europeiska
nät- och informationssäkerhetsbyrån (Enisa). Suppleant blir rättschef
Charlotte Ingvar-Nilsson (PTS). Byrån, som ska lokaliseras i Grekland,
blir ett expert- och kompetenscentrum för informationssäkerhetsfrågor.
Syftet är att öka gemenskapen och därigenom även medlemsstaternas och
näringslivets förmåga att förebygga, åtgärda och lösa problem som rör
nät- och informationssäkerhet.
http://www.regeringen.se/galactica/service=irnews/owner=sys/
action=obj_show?c_obj_id=59417
http://www.enisa.eu.int

KRISBEREDSKAPSMYNDIGHETEN
Myndigheter, kommuner och landsting måste utveckla krisinformationen på
Internet. Så kan man sammanfatta de beslut som regeringen fattade den
19 februari 2004, där KBM och vissa andra myndigheter fick uppdrag. KBM
får i uppdrag att upprätta en nationell portal för krisinformation.
Arbetet med att utveckla en nationell portal ska bedrivas i samverkan
med Statens räddningsverk och andra berörda myndigheter.

Ett stort antal myndigheter – däribland KBM – ska enligt
regeringsbeslutet tillhandahålla krisinformation på sin webbplats. Det
handlar om information till allmänhet, företag och massmedier både före
och under en krissituation.

KBM ska också ta fram råd och rekommendationer för vad webbsidor med
krisinformation ska innehålla, samt verka för att även kommuner och
landsting har sådana webbsidor. Arbetet med råd och rekommendationer
har redan påbörjats vid KBM. Bland annat berättade jag i förra numret
av Nytt på Nätet om ett seminarium om kriskommunikation på webben som
KBM höll i höstas. Seminariet resulterade bland annat i verktyg som
finns att ladda ned från deras webbplats.
http://www.krisberedskapsmyndigheten.se/verksamhet/kriskommunikation/
kriswebben.jsp

De informationssäkerhetsrelaterade riskerna i samhället ökar, trots att
skyddsåtgärderna på olika samhällsnivåer också ökar. Det konstaterar
KBM i rapporten Samhällets informationssäkerhet – lägesbedömning 2004
som lämnades till regeringen den 1 mars 2004.

En helhetssyn saknas på alla nivåer inom området informationssäkerhet.
Därför bör man satsa mera på forskning och studier, samt integrera
IT-säkerhet med fysisk säkerhet. En ökad samverkan på samhällsnivå
krävs också.

Några nationella IT-system är mer känsliga för störningar än andra.
Oavsett vilket hot de utsätts för kan det få svåra konsekvenser för
samhället. En basnivå för säkerhet i dessa samhällsviktiga system är
därför viktig. Rapporten konstaterar att man bör överväga att ålägga de
organisationer som driver samhällsviktiga system att uppnå en sådan
säkerhetsnivå.

Eftersom de flesta samhällsviktiga verksamheter är beroende av att
Internet fungerar, bör också Internet klassificeras som kritisk
infrastruktur. Det är allvarligt om medborgarnas förtroende till
informationssamhället skadas. Därför krävs en politisk helhetssyn på
frågor som rör risker, brott och hot kopplade till
informationssamhället. Polisens bekämpning av IT-relaterad brottslighet
spelar en viktig roll, även på en övergripande samhällsnivå. För
närvarande är de största riskerna för både statliga och privata
organisationer kopplade till oavsiktliga hot. De största riskerna
avseende avsiktliga hot är underrättelseverksamhet och insiders. Det
ställer särskilda krav på skyddet mot insiders, en verksamhet som ofta
är eftersatt. Slutligen finns ett stort behov av kvalificerade
utbildningar för att öka säkerhetsmedvetandet i samhället och för att
skapa en mer balanserad syn på informationssäkerheten. Allt detta står
att läsa på
http://www.krisberedskapsmyndigheten.se/material/utredningar/
utredningar.jsp

Slutligen anser KBM att det ska satsas mera på att stärka den tekniska
infrastrukturen, öka krishanteringsförmågan och skydda samhället mot
farliga ämnen. Prioriteringarna görs av KBM i deras planeringsunderlag
för 2005 och som lämnades till regeringen den 1 mars. De flesta
samhällsviktiga verksamheter är i dag beroende av att el, tele och IT
fungerar. Därför sker en ökad satsning på samverkansområdet Teknisk
infrastruktur. Inom ramen för HEL-projektet (helhetssyn i
elförsörjningen) satsas framför allt på olika former av
näringslivssamverkan och stöd till kommuner för att öka deras
elsäkerhet. Mycket pengar satsas även på att förstärka el- och
telenäten.
http://www.krisberedskapsmyndigheten.se/verksamhet/planering/
planeringsunderlag_2005.pdf

Om man inte hundraprocentigt kan säga att den nya mobiltelefontekniken
3G saknar hälsorisker, bör man inte satsa på tekniken. Det säger nästan
hälften av svenskarna i en intervjuundersökning som
Krisberedskapsmyndigheten (KBM) låtit göra.
Hämta hela undersökningsresultatet:
http://www.krisberedskapsmyndigheten.se/verksamhet/kriskommunikation/
opinionsundersok_el_3g_oro.pdf
Hämta en snabbanalys av 3G-undersökningen:
http://www.krisberedskapsmyndigheten.se/verksamhet/kriskommunikation/
analys_el_3g_oro.pdf
Läs SSI:s info om strålning
http://www.ssi.se/ickejoniserande_stralning/mobiltele/mobiltele.html

STATSKONTORET
Statskontoret tar över som arrangör av Guldlänken efter
IT-kommissionen. Guldlänken belönar innovativa webbplatser och
e-tjänster i offentlig sektor som lyckas skapa kvalitet för användare
och verksamhet. Tävlingen går nu in på sitt sjätte år och utökas till
tre tävlingsklasser.
Tävlingen är öppen för alla organisationer inom stat, kommun och
landsting som riktar sig till, eller skapar nytta för medborgare och
företag. Anmälningstiden är öppen till den 2 april 2004. Nomineringarna
tillkännages den 18 maj och priset delas ut på konferensen
Offentlig@rummet i Eskilstuna den 3 juni.
För den som vill veta mer går det att finna information på
http://www.guldlanken.se/

Statskontoret konstaterar att Tullverket är den myndighet som når bäst
resultat i Statskontorets granskning av myndigheternas elektroniska
tjänster på Internet. Ett klart bättre totalresultat än förra året har
även Lantmäteriet, Riksgäldskontoret och Premiepensionsmyndigheten.
Finansinspektionen är den myndighet som gjort stora framsteg på området
e-tjänster. Detta framgår av den rapport som Statskontoret publicerat.
Undersökningen har genomförts under november 2003 och ingår som ett led
i att genomföra utvecklingen av 24-timmarsmyndigheten. 80 statliga
myndigheter med betydande medborgar- eller företagskontakter ingår i
undersökningen. Jämförelser har för dessa myndigheter gjorts mellan
utfallen i november 2002 och november 2003. I sin sammanfattande
bedömning konstaterar Statskontoret dock att utvecklingen går trögt.
Utvecklingen av interaktiva tjänster och tjänster on-line har stagnerat
sedan mätningen år 2002, men det finns också ljuspunkter. En sådant är
“blankettservicen”.
http://www.statskontoret.se/pdf/200407.pdf

Statskontoret har uppdaterat siffrorna om Internetanvändningen – Besök
på förvaltningens webbplatser november 2003 – januari 2004. Under
perioden hade förvaltningens webbplatser drygt 3,5 miljoner unika
besökare, vilket motsvarar 64 % av alla aktiva Internetanvändare.
Merparten av det totala surfandet sker från hemmet.
Läs mer: http://www.statskontoret.se/pdf/2004110.pdf

Nu har Statskontoret öppnat nya sidor om Öppen programvara. Se bl.a.
information om två kommande temamöten.
http://www.statskontoret.se/op/index.html

POST- OCH TELESTYRELSEN
PTS har lämnat en rapport till regeringen om användningen av
elektronisk identifiering och signaturer. I rapporten konstateras att
användningen av avancerade tjänster på Internet skulle kunna öka om
kunskapen om elektronisk identifiering var större hos användarna och
dem som producerar tjänsterna. För vissa tjänster på Internet är det
nödvändigt att användarna uppger vilka de är. I dag använder nästan
hälften av svenskarna Internetbank, som bygger på e-identifiering. PTS
har identifierat flera problem kring e-identifiering, som hindrar en
större användning av avancerade tjänster på Internet:
– Det finns för få e-tjänster som kräver elektronisk identifiering
vilket gör att användarna har liten erfarenhet av hur dessa används.
– Konsumenterna har svårt att hitta någon tidsbesparing med tjänsterna
jämfört med om de utför uppgiften på traditionellt sätt.
– Rättsliga formkrav, till exempel krav på underskrift, hindrar i vissa
fall myndigheter från att utveckla denna typ av e-tjänster.
– Konsumenter och företag har låg kunskap om vilka tjänster om erbjuds.
– Konsumenterna tycker det är krångligt att använda separata tekniska
lösningar för varje tjänst, vilket krävs i dag.

För att öka användningen föreslår PTS regeringen bland annat att
statsförvaltningen ska informera mer om de tjänster som redan finns,
och att rättsliga formkrav undanröjs så att fler tjänster kan
utvecklas. Dessutom bör man skapa myndighetsgemensamma riktlinjer för
vilka tekniska lösningar som ska användas för e-identifiering och vilka
säkerhetsnivåer som ska utnyttjas för olika tjänster. Goda exempel på
hur tekniken används för att effektivisera och öka säkerheten bör också
lyftas fram.

Rapporten innehåller också en genomgång av vilka aktörer som finns på
området för e-identifiering och hur e-tjänsterna används i Sverige och
EU.
Läs rapporten:
http://www.pts.se/Archive/Documents/SE/
Anv_elektronisk_identifiering_signaturer_PTS_ER_2004-3.pdf

Första halvåret 2003 har inte bjudit på några större överraskningar
avseende marknadsutvecklingen. I stort fortsätter de trender som blivit
tydliga under de senaste åren: tillväxten i antalet kunder till fast
Internetaccess fortsätter att vara stark, även om den avmattats sedan
rekordåret 2001; tillväxten i SMS ligger på samma nivå som under 2002
och tillväxttalen för mobilabonnemang ligger på en stabil nivå runt tio
procent. Det mest spännande sker på marknaden för fasta abonnemang. Här
har framför allt Bredbandsbolaget brutit TeliaSoneras totala dominans
genom att erbjuda fast telefoni genom sitt bredbandsnät. Antalet
abonnemangskunder till alternativa operatörer är dock försvinnande få.
PTS uppskattar att det fanns runt 20 000 abonnemang för IP-telefoni i
juni 2003. Nästan samtliga av dessa abonnemang tillkom under perioden.
Ytterligare en tilldragelse som förtjänar uppmärksamhet är att Sverige
mot slutet av halvåret 2003 fick sina första kunder till tredje
generationens mobiltelefoni. Det var operatören Tre som blev först med
att lansera 3G-tjänster. Det är några av de resultat som rapporteras i
PTS rapport Svensk telemarknad första halvåret 2003 – PTS-ER-2003:42.
Läs rapporten:
http://www.pts.se/Archive/Documents/SE/
Svensk_telemarknad_forsta_halvaret_2003-PTS_ER_2003-42.pdf

….

SUNET
En rapport från Lennart Forsberg, Lennart.Forsberg@umdac.umu.se

SUNET:s tekniska referensgrupp arrangerar sin tionde TREFpunkt den
30-31 mars. Mötet äger rum i Kiruna, vid Institutet för rymdfysik. Om
allt går enligt planerna kan du som inte deltar i TREFpunkt se vad som
sägs och sker via utsändningen över nätet. Gå till SUNET:s webbplats,
http://www.sunet.se och du ska finna utsändningslänken under rubriken
“Aktuellt”

….

TILL SIST…

… avslutar den sportige redaktörn med ytterligare en namnfråga som
skulle kunna bli en domännamnstvist!? Den handlar om hockeyspelaren
Peter Forsberg, som gjort sig en och annan hacka på smeknamnet “Foppa”.
Vi som är gamla nog att minnas samlarbilderna i tablettasken Alfa, vet
att “Foppa” inte alls är ursprunglig upphovsman till sitt smeknamn.
Det är däremot Lennart Forsberg! Lugn, bara lugn… det handlar inte om
den sportige redaktörn utan om förre fotbollsspelaren Lennart “Foppa”
Forsberg i Sundsvallsgiffarna och Djurgården.

NYTT PÅ NÄTET
Nr 62, februari 2004
…………………………………………

NYTT PÅ NÄTET är ett nyhetsbrev som ges ut av ISOC-SE, den svenska
avdelningen av Internet Society.
ISOC-SE är en ideell förening där såväl enskilda personer som
organisationer kan bli medlemmar.
ISOC-SE vill främja utvecklingen och användningen av Internet i Sverige.

NYTT PÅ NÄTET sammanfattas den gångna månadens viktigaste
Internethändelser i Sverige och internationellt. NYTT PÅ NÄTET vänder
sig till alla som intresserar sig för Internets utveckling i Sverige.

NYTT PÅ NÄTET kan hittas på http://www.isoc-se.se/natnytt
Mer information om ISOC-SE och NYTT PÅ NÄTET i slutet av detta brev.
………………………………………..

FÖRORD

INTERNET SOCIETY

ISOC-SE

HUR SVERIGE STYRS, DEL 15

SUNET

TILL SIST…

….

FÖRORD

Dags för ytterligare ett nummer av Nytt På Nätet.

Så här i slutet av februari är det också dags för en ny Oscars-gala.
Och som för att anknyta till den hade jag i detta korta förord tänkt
berätta varifrån talesättet “Saken är Oscar” kommer. Men därom hittar
jag intet på nätet! Inte ens Pelle Holm med sina bevingade ord berättar
om Oscar.

Jag lovar att ta reda på det till något kommande nummer. Den saken är
Oscar.

Lennart Forsberg
(som råkade stöta på http://www.kontraband.com. Där finns det filmer
som aldrig kommer att bli Oscars-belönade.)

….

INTERNET SOCIETY
En rapport från Olle Thylander, Olle.Thylander@vr.se

Internet Society uppmärksammar på sin nätplats att IPv6 nu bärs fram av
starka krafter i USA, där Department of Commerce vill ha kommentarer på
ett förslag från en “task force” om hur IPv6 bör lanseras i USA. Bakom
förslaget står såväl NIST som NTIA (National Telecommunications and
Information Administration). Förslaget finns på
http://www.ntia.doc.gov/ntiahome/frnotices/2004/IPv6RFCFinal.htm och
kommentarer kan lämnas t o m den 8 mars 2004.

En annan deadline är den 15 mars 2004 – då bör förslag till mottagare
av nästa Jonathan B. Postel Service Award ha lämnats till ISOC. Priset
kommer att delas ut vid INET i Barcelona, som Nytt på Nätet tidigare
informerat om.

Närmare i tiden ligger NDSS 04. Detta evenemang – Network and
Distributed System Security Symposium – äger rum den 5-6 februari i San
Diego. Mer information går att få via ISOCs web site.

För att hjälpa er att hitta intressanta workshops och IETFer lanserade
ISOC den 25 februari ett s k
Workshop Resource Center, egentligen en portal som man hittar på
http://ws.edu.isoc.org/.

….

ISOC-SE
En rapport från Olle Thylander, Olle.Thylander@vr.se

ISOC-SE har årsmöte på Lärarhögskolan i Stockholm den 22 mars kl 17-18,
varvid bl a val till hälften av styrelseplatserna kommer att förrättas.

….

HUR SVERIGE STYRS, DEL 15
En rapport från Anne-Marie.Eklund-Lowinder@iis.se

Vårt språk hjälper oss att kommunicera våra värderingar. Vi kan också
försöka påverka andras värderingar genom att hitta på nya ord. Sociala
eller politiska rörelser kan vilja sprida en viss värdering genom att
försöka styra våra ordval. Vi kan till exempel vänjas vid att säga
arbetsköpare i stället för arbetsgivare, lokalvårdare i stället för
städare, och påföljd i stället för straff.

Så gott som alla svenska kungar från Gustav Vasa och framåt har
beordrat myndigheterna att uttrycka sig så att undersåtarna förstår.
Gustav Vasa såg bl.a. till effektiviteten i staten. Han ville att
fogdarna skulle använda ren svenska och inte tyska, danska eller latin.
Resultatet blev en mycket effektivare indrivning.

1976 kom den första språkexperten till Regeringskansliet. Under mer än
tjugo år har dessa språkexperter successivt reformerat de offentliga
texter som skrivs där: lagar och förordningar, regeringens förslag till
riksdagen (propositioner), förvaltningsbeslut, direktiv till de
statliga utredningarna och deras rapporter (SOU-betänkanden). Att
regeringen engagerar sig i klarspråk är alltså inget nytt. Språkvården
hos myndigheter i Sverige har gamla anor.

Regeringens klarspråksgrupp har en mycket informativ och bra sida med
sådant som alla behöver. Regeringskansliets språkexperter uppmuntrar
och hjälper skribenterna i departementen och kommittéerna att skriva så
begripligt och korrekt som möjligt. Något som kanske fler borde tänka
på. Läs mer om språkvård på
http://justitie.regeringen.se/klarsprak/

Regeringskansliet
Propositioner avsedda att avlämnas efter den 22 januari 2004 och under
återstoden av riksmötet finns förtecknade i dokumentet som jag länkar
till nedan. Propositionerna redovisas i huvudgrupper som följer
departementsindelningen och i undergrupper som visar vilka
propositioner som avses bli slutbehandlade av riksdagen före
sommaruppehållet, vilka som avses bli slutbehandlade efter
sommaruppehållet men före utgången av 2004 och vilka som avses bli
slutbehandlade efter utgången av 2004. För varje proposition anges en
tidpunkt för senaste avlämnande. Även regeringens planerade skrivelser
till riksdagen har tagits med i förteckningen. Kan vara av intresse för
de ev. vill bearbeta riksdagen i riktning för alternativt emot något
beslut som regeringen föreslår.
http://www.regeringen.se/pdf/propf_2004.pdf

Justitiedepartementet
Den som skriver personuppgifter i löpande text på Internet, i e-post
eller andra dokument ska inte behöva bry sig om alla regler i
personuppgiftslagen. Det föreslår Personuppgiftslagsutredningen i ett
betänkande som lämnades över till justitieminister Thomas Bodström den
11 februari.
Betänkandet finns på http://www.sou.gov.se/pulutredningen/

2002 års ledningsrättsutredning föreslår i sitt betänkande att
ledningsrätt ska kunna upplåtas för vissa typer av kanalisationer, dvs.
främst rör som anläggs för att dra fram och använda dels ledning som
ingår i ett allmänt elektroniskt kommunikationsnät, dels
koncessionspliktig elektrisk starkströmsledning.
http://justitie.regeringen.se/propositionermm/sou/pdf/sou2004_7a.pdf
http://justitie.regeringen.se/propositionermm/sou/pdf/sou2004_7b.pdf

Justitiedepartementet har presenterat ett lagförslag som syftar till
att stärka upphovsrätten samtidigt som det tillgodoser balansen mot
viktiga allmänna intressen. Förslaget rör bl.a. frågor som kopiering av
film, musik och litteratur för privat bruk. Förslaget bygger på ett
EG-direktiv och på två internationella avtal. På en särskild webbplats
har Justitiedepartementet presenterat vad de beskriver som vanliga
frågor och svar om lagförslaget.

http://justitie.regeringen.se/justitiesfragor/lagstiftning/upphovsratt/
upphovsratt_informationssamhallet.htm

Lagändringarna i förslaget skulle ha trätt i kraft den 1 januari 2004.
Förslaget har varit ute på remiss (till oktober 2003) och mängden
synpunkter som inkommit ser ut att ha fördröjt processen. Det har
kommit in ca 130 remissvar och en mängd e-post och brev från
allmänheten. De synpunkter som kommit in ska övervägas i det fortsatta
arbetet med lagrådsremiss och proposition. Propositionen planeras nu
till maj 2004, men det kan enligt Justitiedepartementet även bli
senare. Det innebär att lagändringarna tidigast kan träda i kraft under
hösten, men mer troligt vid årsskiftet 2004/05.

Lagförslaget i sin helhet:
Upphovsrätten i informationssamhället – genomförande av direktiv
2001/29/EG, m.m.
Ds 2003:35
http://justitie.regeringen.se/propositionermm/ds/pdf/ds2003_35a.pdf
http://justitie.regeringen.se/propositionermm/ds/pdf/ds2003_35b.pdf

Det bakomliggande EG-direktivet finns presenterat på
http://europa.eu.int/scadplus/leg/sv/lvb/l26053.htm

Klarspråkspriset
I maj varje år delar Klarspråksgruppen ut ett pris till en myndighet
eller en person som verkat för klarare myndighetstexter och som nått
särskilt goda resultat i det arbetet. Anser du att din myndighet bör få
årets kristall eller har du stött på någon myndighetstext som borde
belönas för sin klarhet? Läs mer om kristallen och hur du gör när du
skickar in bidrag på
http://www.justitie.regeringen.se/klarsprak/kristallen/index.htm

Kulturdepartementet
Digitalradiokommittén har överlämnat slutbetänkandet Digital Radio, SOU
2004:16, till kulturminister Marita Ulvskog. Kommittén, som tillsattes
i juni 2002, har haft i uppdrag att göra en samlad analys av den
digitala radions framtidsförutsättningar samt ta ställning till den
digitala radions framtid. Uppdraget har utgjort en fortsättning på det
utredningsarbete som genomförts av en särskild utredare och som
redovisats i delbetänkandet Digital radio. Kartläggning och analys.
http://www.kultur.regeringen.se/propositionermm/sou/pdf/sou2004_16a.pdf
http://www.kultur.regeringen.se/propositionermm/sou/pdf/sou2004_16b.pdf

Utbildningsdepartementet
“…ITiS (IT i skolan) har varit en genomtänkt och bra satsning för att
utveckla svensk skola med hjälp av IT.” Det står att läsa i
sammanfattningen av slutrapporterna – ITiS som incitament för
skolutveckling respektive Leva med ItiS – som Högskolan i Halmstad och
Högskolan för lärande och kommunikation i Jönköping överlämnat till
Utbildningsdepartementet.

ITiS är en av de största satsningarna på skolutveckling som genomförts
i Sverige. Syftet med satsningen som riktat sig mot lärare i arbetslag,
var att ge lärarna stöd att ta till sig och utnyttja de nya
möjligheterna. Syftet var också att göra lärararbetet mer varierat och
skolan till en mer spännande arbetsplats för både elever och lärare.

En sammanfattning av rapporterna finns på
http://utbildning.regeringen.se/pdf/itis_slutrapport.pdf

Statskontoret
Antalet besökare på den offentliga sektorns webbplatser fortsätter att
öka och detta i högre takt jämfört med Internet i helhet. Under
perioden augusti-oktober 2003 hade förvaltningens webbplatser nära 3,3
miljoner besökare vilket motsvarar 69 procent av alla aktiva
Internetanvändare. Ett starkt önskemål från Internetanvändarna är att
kunna följa sina egna ärenden via webbplatsen. Det framgår av en
rapport som Statskontoret publicerat om användningen av den offentliga
sektorns webbplatser. Läs rapporten på
http://www.statskontoret.se/pdf/200330.pdf

I den kommande upphandlingen för ramavtal om programvaror och tjänster
avser Statskontoret att användbarhet ska vara ett utvärderingskriterium
för såväl anbudsgivaren som anbudet. Statskontoret samarbetar i detta
sammanhang med Centrum för användarorienterad IT-design (CID) vid KTH
och Users Award AB. Avsikten är att pröva om den av forskargruppen
kring CID/UsersAward utvecklade metoden kan användas – efter
bearbetning – i Statskontorets ramavtalsupphandlingar. Utgångspunkten
för ställda “krav” bygger på de kriterier som använts vid de
certifieringar som CID/UsersAward hittills utfört.

Därutöver undersöker Statskontoret möjligheterna att be anbudsgivarna
att ange om de offererade programvarorna är certifierade eller
deklarerade enligt någon annan metod med avseende på användbarhet
och/eller tillgänglighet.
http://it-upphandling.statskontoret.se/Uhw/PageView.asp?PageID=3039

Krisberedskapsmyndigheten
Hur lång tid skulle det ta för en myndighet att publicera den
information som människor efterfrågar vid en kris på webbplatsen? Har
myndigheten rutiner för att så fort en kris inträffar göra en effektiv
omvärldsbevakning via webben?
En myndighets förmåga att informera vid kriser ökar om det finns
rutiner för att använda sig av webbplatsen. Faktorer som förberedelse,
övning, rutiner, bemanning och samverkan är av avgörande betydelse.
Krisberedskapsmyndigheten arbetar med att ta fram praktiska tips och
verktyg för att myndigheter på bästa sätt ska kunna förbereda sin
webbplats inför en kris.
På detta tema hade Krisberedskapsmyndigheten en workshop “Webben vid en
kris” den 13-14 november 2003. Dokumentation och resultat från det
arbetet har publicerats på
http://www.krisberedskapsmyndigheten.se/verksamhet/kriskommunikation/
kriswebben.jsp

Post- och telestyrelsen
För att bredbandsnäten ska fungera tillsammans bör de vara väl
definierade och ha lämpligt skydd mot olika typer av fysiska
påfrestningar. Svenska Stadsnätsföreningen, en branschorganisation för
nätägare, har därför tagit fram rekommendationer för fysisk säkerhet i
bredbandsnätens noder, där näten kopplas samman. Projektet har
delfinansierats av Post- och telestyrelsen, PTS.

Bredbandsnäten bedöms få en grundläggande strategisk betydelse för
samhällets kommunikation. Därför bör näten vara ändamålsenliga och
tillförlitliga. För att uppnå detta behövs riktlinjer för hur näten ska
byggas, underhållas och drivas. De bredbandsnät som idag byggs runt om
i Sverige har en varierande nivå av fysiskt skydd, inte minst beroende
på att det stora antal olika nätägare som bygger och driver näten. De
känsligaste delarna av näten är de knutpunkter där näten kopplas
samman. Dessa knutpunkter inryms i fysiska anläggningar, så kallade
noder.

I rapporten “Robusta noder” ges rekommendationer om hur bland annat
regional-, kommun-, orts- och anslutningsnoder i öppna och neutrala
bredbandsnät kan skyddas fysiskt. Rekommendationerna utgör en bred
överenskommelse om en kvalitetsstämpel för att få till stånd ett allt
mer robust bredbandsnät. PTS har till uppgift att arbeta för säkrare
elektroniska kommunikationer och kan bidra med medel för att skapa en
robust infrastruktur så att konsekvenserna av allvarliga händelser kan
minimeras.
http://www.pts.se/Archive/Documents/SE/Robusta_noder.pdf

Regeringen har givit Post- och Telestyrelsen i uppdrag att utarbeta en
fördelningsnyckel för de medel som omdisponerats från bidrag för vissa
anslutningar för tele- och datakommunikation till att användas av
kommunerna för att anlägga IT-infrastruktur med hög
överföringskapacitet. Läs direktiven för uppdraget på
http://www.lf.svekom.se/it/bredband/politik/PTS_uppdrag.pdf.pdf

Vinnova
Vinnova har publicerat rapport som presenterar 26 projekt som erhållit
forskningspengar i forsknings- och utvecklingsprogrammet “IT för
funktionshindrade och äldre”. Vissa av projekten är av större allmänt
intresse än andra. Några har resulterat i produkter eller tjänster som
finns eller snart kommer att vara tillgängliga på den öppna marknaden.
VINNOVA, NUTEK och HI (Hjälpmedelsinstitutet) har samverkat inom
forskningsområdet.
http://www.vinnova.se/Main.aspx?ID=6e4d0449-2acd-4f10-b1d3-1544e23a6efd
Vinnova har lämnat remissvar på utredningen Bredbandsnät i hela landet
och framför synpunkten att de åtgärder som föreslås i betänkandet
“Bredbandsnät i hela landet” inte är tillräckliga. VINNOVA vill i
stället ha ett statligt dominerat infrastrukturbolag.
http://www.vinnova.se/Main.aspx?ID=f5830aaf-ecc2-429c-85b1-de40ab061b67

Polisens IT-brottsrotel
Även här har det börjat röra sig och man börjar publicera en del
rekommendationer och beskrivningar.
På Rikskriminalpolisens IT-brottsrotel säger man att man märker en ökad
tillströmning av brottsutredningar med IT-relation. Digitala bevis blir
också allt viktigare i brottsutredningar.
http://www.polisen.se/inter/nodeid=8826&pageversion=1.html

IT-brottsroteln uppmanar också till sunt förnuft från användarna vid
deras Internetanvändning.
http://www.polisen.se/inter/nodeid=8844&pageversion=1.html
….

SUNET
En rapport från Lennart Forsberg, Lennart.Forsberg@umdac.umu.se

SUNET-styrelsen beslutade vid sitt senast styrelsemöte att uppgradera
den ena av de två Gotlands-förbindelserna till 2,5 Gbit/sek. När
GigaSunet togs i drift fanns det inte ens teoretiska möjligheter att ha
dubbla 2.5 Gbit/sek-förbindelser till Gotland – men det finns det nu!

För övrigt är det snart dags för teknikerträffen TREFpunkt i Kiruna, se
http://proj.sunet.se/TP10/

….

TILL SIST…

… noterar redaktörn att det är skottår i år, februari har m a o 29
dagar. Ordet skottår kommer från det tyska ordet för “inskjuta”,
inschalten. Av okänd anledning var skottdagen förr “inskjuten” i
almanackan den 24 februari. Men nu för tiden tycks almanacksförlagen
vara ense om att skottdagen infaller den 29 februari.

NYTT PÅ NÄTET
Nr 61, januari 2004
…………………………………………

NYTT PÅ NÄTET är ett nyhetsbrev som ges ut av ISOC-SE, den svenska
avdelningen av Internet Society.
ISOC-SE är en ideell förening där såväl enskilda personer som
organisationer kan bli medlemmar.
ISOC-SE vill främja utvecklingen och användningen av Internet i Sverige.

NYTT PÅ NÄTET sammanfattas den gångna månadens viktigaste
Internethändelser i Sverige och internationellt. NYTT PÅ NÄTET vänder
sig till alla som intresserar sig för Internets utveckling i Sverige.

NYTT PÅ NÄTET kan hittas på http://www.isoc-se.se/natnytt
Mer information om ISOC-SE och NYTT PÅ NÄTET i slutet av detta brev.
………………………………………..

FÖRORD

INTERNET SOCIETY

II-STIFTELSEN, NIC-SE

DOMÄNNAMNSTVISTER

HUR SVERIGE STYRS, DEL 14

SUNET

TILL SIST…

….

FÖRORD

Nytt år och nya drömmar…
Som redaktör för Nytt På Nätet hoppas jag få ta del av många läsvärda
bidrag – hela 2004! Tanken är att Nytt På Nätet även i år ska komma ut
med ett nummer i månaden, där varje nummer distribueras i slutet av
månaden.

Lennart Forsberg
som i den händelse bidragsdrömmen om bidragsströmmen inte förverkligas,
kommer att söka tröst i Alf Henrikssons poesi. Så här skrev han en gång
om Kungliga biblioteket:

Mil efter mil av volymer och band
och hyllor med böcker på.
Varför plitas och skrivs det i allo land
när allt är så sagt ändå?

….

INTERNET SOCIETY
En rapport från Olle Thylander, Olle.Thylander@vr.se

VAL TILL STYRELSEN
Internet Societys styrelse – Board of Trustees – skall förnyas i år.
Två nya medlemmar skall utses av organisationer som är medlemmar och en
medlem av de s k chapters (som t ex ISOC-SE).

Nomineringskommittén har utsett fyra kandidater i
medlemsorganisationernas val och tre kandidater i chaptersvalet.
Kandidaterna är

– Farouk Kamoun, Tunisia
– Larry Landweber, USA
– Desiree Miloshevic, Serbia/U.K.
– Richard Perlman, USA

respektive

– Alan Greenberg, Canada
– Dorothy Okello, Uganda
– Patrick Vande Walle, Luxembourg.

Patrick Vande Walle är känd för många i Europa som en av
huvudpersonerna i diskussionerna kring den europeiska
Internetorganisationen (ISOC-ECC).

Flera kandidater kan anmäla sig fram till den 1 mars 2004. De måste då
kunna visa att de har ett visst stöd inom den egna valkretsen.

Nomineringskommittén innehåller ett för oss känt namn, nämligen Östen
Franberg, “ex-Ericsson”, Sweden.

INET 2004
Årets INET-konferens genomförs i Barcelona som ett samarrangemang med
den spanska Internetkonferensen “Internet Global Congress” IGC. Datum
för INET/IGC är 10-14 maj 2004 och programkommittén arbetar nu för
fullt. Se http://www.isoc.org/inet2004/ .

Sannolikt kommer ISOC-ECCs första generalförsamling (och många andra
Internetmöten) att läggas i anslutning till konferensen, som bör ha
förutsättningar att locka många intresserade.

WSIS
Mer uppmärksammad än INET har år 2003 varit WSIS eller Word Summit on
the Information Society, där ISOC deltagit som en i raden av många
organisationer med anknytning till informationsteknologi men där scenen
dominerats av representanter för världens regeringar och FN-systemet.
Inte minst frågan om ansvaret för Internet har varit framträdande i
diskussionen och den är av stor vikt för organisationer som ISOC och
ITU.

Samarbete är nyckelordet för ISOC, som framhåller betydelsen av det
arbete som IETF utför inom standardområdet men också påpekar att för
standardutvecklingen viktiga roller spelas av IEEE, W3C och ITU. Ingen
organisation kan ensam styra utvecklingen.

Dokumentation från konferensen finns på http://www.itu.int/wsis/

PIR
PIR, Public Interest Registry, är som bekant den organisation som av
ISOC fått uppdraget att administrera .org-domänen. På sin nya
webbsite, http://www.pir.org/ , berättar PIR hur man registrerar ett
domännamn i .org men ger också råd i andra frågor och vill
överhuvudtaget vara en resurs för icke-kommersiella organisationer.

….

II-STIFTELSEN/NIC-SE
En rapport från Patrik Lindén, patrik.linden@iis.se

II-stiftelsen fortsätter samarbetet med Konsumentverket och Post- och
telestyrelsen kring bandbreddstestet TPTEST. Det
har vidareutvecklats och finns sedan den 19 januari i en version som
lagrar mätvärden från många användare. Syftet är
att underlätta jämförelser mellan olika Internetoperatörer genom att
också kunna ta del av vilka mätresultat andra fått. Versionen kallas
”TPTEST Statistik” och kan nu användas i en testversion. Senare i vår
ska testet utvärderas innan TPTEST Statstik lanseras fullt ut.
Parallellt finns det klassiska TPTEST också tillgängligt.
Läs mer om detta på webben: http://tptest.se.

Sedan sist har också II-stiftelsen varit medarrangör och deltagit i en
konferens på temat infrastruktur och samhälle.
Det är ett försök att återkommande samla olika aktörer i branschen, som
operatörer, stadsnät, politiker, myndigheter,
ISOC-SE och andra intresserade, för att delge varandra erfarenheter och
förhoppningsvis tillsammans kunna bidra
till att Sverige får en bra och effektiv Internetinfrastruktur.

Januari är också första månaden med sänkt pris på .se-domäner.
Intresset har varit stort och vi har sett en ökning på drygt 10 000
.se-domännamn sedan prissänkningen offentliggjordes. Dagssiffran
(söndag kväll den 25 januari) är att det nu totalt finns 219 886
.se-domäner. På NIC-SE:s webbplats finns alltid aktuell notering
(www.nic.se).

….

DOMÄNNAMNSTVISTER
En rapport från Petter Rindforth, petter.rindforth@groth.se>

F.D. DISTRIBUTÖR BLEV AV MED DANSKA DOMÄNNAMN
Mercuria Beheer BV är ett holländskt bolag som tillverkar
solarieutrustning under varumärkena ALISUN, ALLURA, AMBIANCE och
SUNVISION. Bara det sistnämnda varumärket var skyddat genom
registrering i Danmark. I över 16 år var Dan-Sun Europe ApS Mercurias
danska generaldistributör och registrerade under denna tid samtliga
varumärken under toppdomänen .dk. Flertalet av dessa domännamn pekade
direkt till Dan-Suns egen hemsida.

Mercuria sade upp distributörsavtalet med Dan-Sun och startade eget
dotterbolag i Danmark, samt begärde att Dan-Sun skulle överlåta sina
domännamn till Mercuria. Dan-Sun vägrade, bland annat med hänvisning
till att adresserna behövdes för att kunna ge service till kunder som
tidigare köpt solarieutrustning.

Mercuria klagade till tvistlösningsorganet Danskt InternetForum (DIFO).
DIFO’s panel konstaterade att Mercuria hade inarbetad känneteckensrätt
även till de varumärken som inte var registrerade i Danmark, samt att
domännamnen gav det oriktiga intrycket av att det fortfarande fanns ett
kommersiellt samband mellan Mercuria och Dan-Sun.
Samtliga fyra domännamn överfördes till klaganden.
(Källa: DIFO, J.nr: 334/335/336/337, beslut av den 15 december 2003)

FÖRSTA SKILJEDOMEN I HOLLAND
För ett år sedan (29 januari 2003) införde Stichting Internet
Domeinregistratie Nederland (SIDN) möjligheten att lösa
domännamnskonflikter genom ett skiljedomsförfarande hos WIPO. Det är
alltså inte fråga om den gamla vanliga UDRP utan en procedur där
skiljemannen även kan utdöma viten och reglera fördelning av
processkostnader.

Mer än ett halvår efter de nya reglerna kom den första anmälan, från
det italienska modehuset Ermenegildo Zegna. En italiensk landsman,
Mattia Gerolanda, hade registrerat domännamnet “ermenegildozegna.nl”.
Gerolanda ingav inget svaromål, och WIPOs skiljeman beslöt att
domännamnet skulle överföras till klaganden. Gerolanda förbjöds vidare
att
registrera nya domännamn som var förväxlingsbara med klagandens
varumärke, vid vite av 5000 euro för varje sådan registrering, samt att
Gerolanda skulle betala processkostnaderna på 3 720 euro.

Det pågår dock en diskussion i Holland om huruvida skiljeförfarandet är
i överensstämmelse med landets lagar, som säger att alla
varumärkestvister ska avgöras i civil domstol.
(Källa: WIPO Arbitration and Mediation Center, Case No. WIPO2003NL1)

KINA HÅLLER LÖFTE OM SKYDD FÖR KÄNDA VARUMÄRKEN
CIETAC – China International Economic and Trade Arbitration Commission
– har genom en rad beslut visat att man tänker hålla sitt löfte om att
stärka skyddet för internationellt välkända varumärken. Framför allt är
det Beijing CINET, en “notorisk cybersquatter” som bedömts ha
registrerat bl a “jockey.com.cn”, jockey.cn” och “bloomberg.com.cn” i
ond tro.

Enligt den kinesiska varianten på UDRP kan klaganden åberopa både
varumärken och andra “namnskydd” i vilka denne har rättigheter eller
intressen, om domännamnsinnehavaren inte har någon rätt eller till
eller legitimt intresse av hela eller “större delen av” domännamnet.

HUR SVERIGE STYRS, DEL 14
En rapport från Anne-Marie.Eklund-Lowinder@iis.se

Regeringen styr Sverige och är att betrakta som motorn i arbetet med
att förändra våra lagar och kan på så sätt påverka samhällsutvecklingen
i stort. Men regeringen är som jag tidigare berättat ansvarig inför
riksdagen och måste ha riksdagens stöd för att kunna genomföra sin
politik. Förutsättningarna för att kunna förändra samhället påverkas
också av utvecklingen i omvärlden, de svenska statsfinanserna med mera.

Till sin hjälp i arbetet har regeringen en stab av tjänstemän och
politiskt anställda i Regeringskansliet – samt cirka 300 statliga
myndigheter och verk. Regeringskansliet är en sammanhållen myndighet
som består av Statsrådsberedningen, Förvaltningsavdelningen och de
olika fackdepartementen som f.n. är 10 till antalet.

Till varje departements ansvarsområde hör ett antal statliga
myndigheter. Polisen, Post- och Telestyrelsen och Konkurrensverket är
några exempel. Det är myndigheterna som ska tillämpa de lagar och
utföra den verksamhet som riksdag och regering har beslutat om.

Utöver de generella regelverken om ekonomisk styrning och
myndigheternas befogenheter och skyldigheter beslutar regeringen om
förutsättningarna för den enskilda myndighetens verksamhet. Regeringen
styr myndigheterna genom beslut i form av instruktion för myndigheten,
årliga så kallade regleringsbrev, särskilda uppdrag samt förordningar
som kan röra hanteringen av olika verksamheter etc.

Av regleringsbrevet framgår det vilka mål myndigheten ska uppnå med sin
verksamhet, hur mycket pengar en enskild myndighet har till sitt
förfogande och hur pengarna ska fördelas mellan myndighetens olika
verksamheter. I förordningarna finns olika administrativa bestämmelser
för hur myndigheterna ska utföra sitt arbete. Det är i
Regeringskansliet som det praktiska arbetet med att ta fram
regleringsbrev och förordningar sker.

Myndigheternas verksamhet och resultat ska också följas upp och
utvärderas. Varje år lämnar myndigheterna en årsredovisning till
regeringen, som innehåller uppgifter om t.ex. kostnader, intäkter och
resultat av verksamheten. Årsredovisningen ger underlag för regeringens
uppföljning och ligger bland annat till grund för mål- och
resultatdialogen med myndigheten och för arbetet med nästa års
statsbudget och regleringsbrev.
Regeringen har således ganska stora möjligheter att styra
myndigheternas verksamhet. Den får dock inte i något fall styra över
hur en myndighet ska tillämpa en lag eller besluta i ett enskilt ärende
som rör myndighetsutövning. Om regeringen tycker att myndighetens
tillämpning av en lag är felaktig, får regeringen i stället föreslå
förändringar i den lagen.

I många andra länder är det vanligt att ett enskilt statsråd har makt
att direkt ingripa i myndigheternas löpande arbete. I Sverige är dock
sådant så kallat ministerstyre förbjudet och riksdagen har också till
uppgift att granska att ministerstyre inte förekommer. Mer att läsa
finns på:
http://www.regeringen.se/omregeringskansliet/info/saarbetarregeringen/
index.htm

Ekonomistyrningsverket, ESV, ansvarar för att publicera Statsliggaren
som innehåller en sammanställning av regleringsbreven till
myndigheterna. Från 2003 publiceras Statsliggaren endast i elektronisk
form. Detta enligt ESV för att den nya tekniken är användarvänlig och
förbättrar möjligheterna att söka och skriva ut regleringsbrev i
Statsliggaren. Det går att söka på verksamhet, finansiering och
organisation. Nätversionen gör det också möjligt att uppdatera
regleringsbreven löpande under året. Regleringsbreven för 2004
publicerades den 19 januari 2004. och finns på:
http://www.esv.se/4.b307f0f3d70213737fff3.html

En guide till Sveriges alla myndigheter finns på
www.sverigedirekt.se

NÄRINGSDEPARTEMENTET

IT-politiska strategigruppen
Den IT-politiska strategigruppen presenterade den 4 december sin
verksamhetsplan för gruppens mandatperiod vilken sträcker sig fram till
november 2006.

Verksamhetsplanen presenterar inriktningen på den IT-politiska
strategigruppens verksamhet, roll, visioner och mål. Strategigruppen
har i verksamhetsplanen identifierat ett antal fokusområden, efter att
ha beaktat bland annat ITPS (Institutet för tillväxtpolitiska studier)
utvärdering av IT-politiken, strategigruppens två hearingar “Vad är
IT-politik” i oktober 2003 samt IT-kommissionens slutrapport “Digitala
tjänster – hur då?”.
Pressmeddelande:
http://www.regeringen.se/galactica/service=irnews/owner=sys/
action=obj_show?c_obj_id=57013
Verksamhetsplan:
http://naring.regeringen.se/fragor/it/pdf/
verksamhetsplan_it_strategigrupp.pdf
Mer om gruppen:
http://www.naring.regeringen.se/fragor/it/strategi/index.htm

Om Sverige ska vara framgångsrikt framöver måste vi se till att hela
befolkningen i hela landet kan bidra till tillväxten. Det är viktigare
än någonsin att vårt utbildningsväsende och våra trygghetssystem ger
människor både möjligheter och vilja att pröva nytt. För oss på
Näringsdepartementet innebär det att vi måste inrikta politiken på att
ta tillvara all den kraft och kompetens som finns i hela Sverige. Ökad
dynamik och förmåga till förnyelse i en föränderlig värld kräver trygga
människor som vågar satsa. Det skriver näringsdepartementets ministrar
Leif Pagrotsky, Ulrica Messing och Hans Karlsson i en gemensam
debattartikel publicerad i SvD den 4 januari 2004. Bland många andra
frågor klämmer man också in IT och informationstekniken, och säger att
IT-samhällets tillväxtmöjligheter ska tas tillvara. Under 2004 kommer
utbyggnaden av 3G-näten och det nationella bredbandsnätet att gå in i
en slutfas. Hur det ska göras kommer med säkerhet att bli en fråga som
hamnar i knät på den IT-politiska strategigruppen (se ovan).
http://www.regeringen.se/galactica/service=irnews/owner=sys/
action=obj_show?c_obj_id=57695

Gemensam radiokommunikation för skydd och säkerhet
Riksdagen godkände 2003-12-04 regeringens förslag till
finansieringsplan för utbyggnad av ett nytt radiokommunikationssystem
för skydds- och säkerhetsmyndigheter. Systemet ska förenkla samverkan
och kommer att bidra till säkrare och effektivare räddningsinsatser i
allt från minsta olycka till största katastrof. Investeringen på högst
2,3 miljarder täcker utbyggnad, utveckling och förvaltning av det
rikstäckande systemet år 2004-2009. Utbyggnaden sker i etapper länsvis
och systemet ska vara i drift januari 2005 i den första etappen: Skåne,
Kalmar och Blekinge län. Systemet ska i första hand användas av
Polisen, Kustbevakningen, Tullverket, lokal- och regional krisledning,
kommunal räddningstjänst, ambulanssjukvården och Försvarsmakten.
Riksdagen utgår från att regeringen verkar för en så bred anslutning
till systemet som möjligt och förutsätter att regeringen säkerställer
att alla statliga myndigheter i den primära användarkretsen är med från
början när systemet tas i drift.
För närvarande pågår upphandlingen av systemet och beslut om leverantör
tas i början av år 2004.
För mer information: http://www.sou.gov.se/rakel

Utredning om avreglering
Näringsdepartementet har den 19 januari utsett Dan Andersson,
chefsekonom på LO, till utredare som ska utvärdera avregleringarna inom
tele-, el-, post-, inrikesflyg-, taxi- och järnvägsmarknaderna.

Dan Andersson har tidigare bland annat varit statssekreterare på
Näringsdepartementet, ekonom på Metall och lett utredningen om
tjänstebeskattning.

Utredaren ska se vad avregleringarna haft för långsiktiga effekter för
konsumenterna, näringslivet, arbetsmarknaden och samhällsekonomin. Den
ska också föreslå åtgärder som kan behövas för att få de avreglerade
marknaderna att fungera bättre.
Kommittédirektiven finns att läsa på http://rixlex.riksdagen.se
(Näringsdepartementet Dir. 2003:151)

FINANSDEPARTEMENTET

Tillväxt är en förutsättning för vår välfärd. Men vad menas egentligen
med tillväxt? Och hur ser den svenska tillväxten ut i förhållande till
omvärldens? Det kan du läsa mer om på Finansdepartementets nystartade
temasidor om tillväxt.
http://finans.regeringen.se/fragor/ekonomi/tillvaxt/index.htm

JORDBRUKSDEPARTEMENTET

Skyddet mot oönskad reklam som skickas med e-post stärks.
Marknadsföringslagen förändras så att det blir förbjudet för
näringsidkare att skicka e-postreklam om konsumenten inte gett sitt
samtycke på förhand. Det är huvudinnehållet i den proposition som
regeringen överlämnade den 4 december 2003 till riksdagen.
Propositionen bygger på en överenskommelse mellan den
socialdemokratiska regeringen och vänsterpartiet. Förslaget innebär
också att ett reklammeddelande som sänds med elektronisk post alltid
måste innehålla en giltig avsändaradress. Detta ska även gälla vid
marknadsföring till juridiska personer. En näringsidkare som inte
följer bestämmelsen kan enligt förslaget dömas till att betala
marknadsstörningsavgift.

Propositionen finns på
http://www.jordbruk.regeringen.se/propositionermm/propositioner/pdf/
p200304_43.pdf
Bilaga:
http://www.jordbruk.regeringen.se/propositionermm/propositioner/pdf/
Bilaga%201.doc.pdf

JUSTITIEDEPARTEMENTET

Offentlighets- och sekretesskommittén lämnar sitt huvudbetänkande Ny
sekretesslag (SOU 2003:99) till justitieminister Thomas Bodström den 4
december. I betänkandet föreslår kommittén en ny sekretesslag. Syftet
med förslaget är att bibehålla balansen mellan offentlighet och
sekretess. Förslaget till ny sekretesslag innehåller några nya
bestämmelser som påverkar förhållandet mellan offentlighet och
sekretess. Betänkandet innehåller också vissa överväganden om
meddelarfrihetens omfattning.

Del 1:
http://www.justitie.regeringen.se/propositionermm/sou/pdf/
sou2003_99a.pdf
Del 2:
http://www.justitie.regeringen.se/propositionermm/sou/pdf/
sou2003_99b.pdf
Del 3:
http://www.justitie.regeringen.se/propositionermm/sou/pdf/
sou2003_99c.pdf
Del 4:
http://www.justitie.regeringen.se/propositionermm/sou/pdf/
sou2003_99d.pdf
Se presskonferensen i efterhand:
http://www.regeringen.se/webbutsandningar/ondemand/031204b.ram

UTBILDNINGSDEPARTEMENTET

Den 15 januari överlämnade KB-utredningen sitt betänkande “KB – ett nav
i kunskapssamhället” (SOU 2003:129) till regeringen. Utredningen
föreslår bland annat följande:
– Det som idag publiceras digitalt måste bevaras och finnas
tillgängligt för forskning i framtiden, precis som det tryckta
materialet. Sveriges pliktlag från 1661 har gjort KB till en
kulturinstitution med ansvar för vårt kulturarv och till en källa för
forskning. Centrala frågor är långsiktigt bevarande och framtida
tillgänglighet, och precis som för det tryckta materialet ska detta
vara KB:s ansvar.
– Ett handlingsprogram för digitalisering ska ge ökad tillgänglighet
till KB:s samlingar för forskare, studerande och allmänhet i hela
landet.
– Sveriges nätbibliotek – ett nationellt insatsprogram för samordnad
digital informationsförsörjning till utbildning och forskning – bör
inrättas.
– Libris utvecklas till ett nationellt biblioteksdatasystem.
– En ökad samordning i biblioteksväsendet som helhet bör ske. KB
föreslås få det odelade ansvaret för utveckling och samordning av
informationsförsörjning till alla offentligt finansierade och
tillgängliga bibliotek, dvs. även för folk- och länsbiblioteken.
– Nationella bevarandeinsatser – bland annat en ny lag till skydd för
värdefulla boksamlingar och enskilda verk, en nationell bevarandeplan
och ett nationellt bevarandesekretariat.
http://www.utbildning.regeringen.se/propositionermm/sou/2003/
sou2003_129a.pdf
http://www.utbildning.regeringen.se/propositionermm/sou/2003/
sou2003_129b.pdf

KONSUMENTVERKET

Nya operatörer, nya tjänster, lägre priser – men nya och allvarliga
problem. Så skulle utvecklingen på telemarknaden kort kunna beskrivas
sedan den öppnades för konkurrens. Konsumentverket har på regeringens
uppdrag analyserat utvecklingen i samarbete med Konkurrensverket och
Post- och telestyrelsen.
http://www.konsumentverket.se/Documents/PM/telemarknaden_pm2003_22.pdf

STATSKONTORET

Enligt regleringsbrevet för år 2003 ska Statskontoret redovisa
statistik om IT-utvecklingen i den offentliga sektorn. Redovisningen
skall bl.a. omfatta den offentliga sektorns tillgång till och
användning av IT samt en internationell jämförelse. I augusti 2003
lämnades en delrapport. En ny rapport publicerades under december där
den förra har uppdaterats och kompletterats framför allt med avseende
på:

– De allmänna förutsättningarna i form av företagens och medborgarnas
tillgång till datorer och Internet.
– Den offentliga sektorns utbud av e-tjänster.
– Användningen av den offentliga sektorns e-tjänster samt användarnas
bedömningar av dessa.
– Risker för “digitala klyftor”, dvs. att grupper av medborgare inte
får tillgång till eller kan utnyttja e-tjänsterna.

Rapporten finns att hämta på http://www.statskontoret.se/pdf/2003133.pdf

KRISBEREDSKAPSMYNDIGHETEN

På uppdrag av Krisberedskapsmyndigheten har konsultfirman 4C Strategies
AB genomfört ett pilotprojekt om kritiska beroendeförhållanden i den
nationella IT-infastrukturen. Projektet genomfördes under sommaren och
hösten 2003 och syftet har varit att pröva och utvärdera hur
scenarioplanering kan användas som metod för att identifiera kritiska
beroendeförhållanden mellan olika aktörer i den nationella
IT-infrastrukturen i Sverige. Pilotprojektet har resulterat i en skrift
i KBM:s temaserie (IT och sårbarhet, KBM:s temaserie 2003:5). Skriften
publicerades i december 2003.

I skriften konstateras bland annat att själva insikten om
beroendeförhållanden utgör en grundläggande och nödvändig del i
säkerhetsarbetet kring den alltmer kritiska IT-infrastrukturen.
http://www.krisberedskapsmyndigheten.se/verksamhet/information/
it_sarbarhet_2003.pdf

POLISEN

Nu ska polisen förbättra möjligheterna att avvärja hot och angrepp mot
viktiga IT-system i samhället. SÄPO och Rikskriminalpolisen ska från
och med årsskiftet starta samarbete mot IT-brott. Som IT-relaterad
brottslighet definieras enligt polisen all brottslighet med någon
koppling till IT. Det kan vara allt från vålds-, narkotika-, ekonomiska
brott till dataintrång, företagsspioneri, upphovsrättsbrott
(varumärkesintrång) och näthandel med illegala tjänster och produkter
till exempel koppleri och droger. Dessa brott kan förekomma både på
Internet och i en fysisk traditionell miljö, till exempel i en dator på
ett företag eller i en bostad.

Det har tidigare saknats en funktion som arbetar övergripande och som
samordnar den IT-relaterade brottsligheten. Enhetens roll är i första
hand att stärka och komplettera den nationella kampen mot IT-relaterade
brott och incidenter.

En mer utvecklad brottsförebyggande information samt råd och tips till
allmänheten kommer efter hand att finnas på http://www.polisen.se

FÖRSVARETS RADIOANSTALT

FRA (Försvarets radioanstalt) är den svenska underrättelsetjänstens
signalspaningsorganisation. De bedriver signalspaning som stöd för
svensk utrikes-, säkerhets- och försvarspolitik. Det kan röra sig om
uppgifter om eventuella hot mot Sverige, utrikespolitiska förhållanden,
underlag inför deltagande i internationella fredsbevarande insatser,
underrättelser om terrorism, internationell vapenhandel eller smuggling.
Hur de gör och vilken teknik som de använder sig av är hemligt.
Signalspaning är en verksamhet som omgärdas av hög sekretess.

FRA:s signalspaning har så här långt inskränkt sig till radiosignaler.
Dock har FRA framställt önskemål om att också kunna avlyssna kablar. Om
detta och många andra frågor resonerar FRA på en ny avdelning på sin
webbplats, Frågor & Svar, som öppnades i december 2003. Där besvaras
också frågor om Echelon och FRA:s uppfattning om detta.

http://www.fra.se/omfra_faq.shtml

POST -OCH TELESTYRELSEN

Nästan en tredjedel (29 procent) av dem som använder Internet i hemmet
har drabbats av någon form av säkerhetsproblem. Virus är det vanligaste
problemet, något 24 procent har råkat ut för. Det visar en undersökning
som PTS låtit Temo genomföra.
http://www.pts.se/Archive/Documents/SE/TEMO-individundersokning-PTS-ER-
2003_43.pdf

PTS har också en hel del användbart informationsmaterial om
informationssäkerhet på sin webbplats. Dessutom finns möjlighet för
andra att ha en banner med länk till PTS sidor om informationssäkerhet.
http://www.pts.se/internetsakerhet/Sidor/sida.asp?SectionId=1800

VINNOVA/Nationellt IT-användarcentrum (NITA)

Vinnova gav i maj 2002 Uppsala Universitet uppdraget att bygga upp ett
nationellt IT-användarcentrum för kunskapsutbyte rörande IT-användning
mellan forskarsamhället, näringslivet, offentlig sektor och andra med
profesionellt intresse av att främja en användarinriktad IT-utveckling.
Nita skall inte bedriva egen forskning men ha sin hemvist in en miljö
där forskning om IT-användare och IT-användning bedrivs. Nita skall
samfinansieras av näringslivet och forskarsamhället.

Organisatoriskt är Nita en särskild enhet vid Uppsala universitets
virtuella IT-fakultet och är för närvarande samlokaliserat med Uppsala
Learning Lab. Nu verkar det som om man kommit igång ordentligt, och
utöver ett regelbundet nyhetsbrev som man kan prenumerera på finns en
hel del information på
http://www.nita.uu.se

….

SUNET
En rapport från Lennart Forsberg, Lennart.Forsberg@umdac.umu.se

SUNET har nu tillsatt sin framtidsgrupp, som ska tänka på den framtid
som kommer när GigaSunet gjort sitt. Ordförande i framtidsgruppen är
Staffan Sarbäck, universitetsdirektör vid Luleå tekniska universitet.

Övriga ledamöter, samt information om framtidsgruppens aktiviteter
finns att studera på: http://basun.sunet.se/personer/framtid.html

SUNET har också bjudit in till en ny teknikerträff, den tionde sk
TREFpunkten äger rum i Kiruna den 30-31 mars. Information om
evenemanget hittar du här: http://proj.sunet.se/TP10/

….

TILL SIST…

… kan redaktörn inte låta bli att berätta om SUNET:s användarstudie.
Den kom bl a fram till att SUNET-folket på sin fritid ägnade sig mer åt
nöjen än åt nyttigheter på nätet. Knappast sensationellt, med andra
ord… men sensationellt blev det när TT fick för sig att
användarstudien slagit fast att: Datornät för miljoner används för
nöjes skull.
Då skrattade inte redaktörn…