Session om nätneutralitet på Internetdagarna
På Internetdagarna, den 21 november, genomför vi en session som heter “Nätneutralitet – hur får användarna den öppenhet de vill ha?”. Klicka på den här texten och du kan läsa mer om det.
Klicka för Senaste uppdatering 16 dec.
UPDATE 22 nov: Du kan se videoinspelningen här.
Den sessionen arrangeras med hjälp av vårt chapter ISOC-SE . När jag planerade sessionen åt .SE funderade jag mycket på om jag skulle ha med ordet “Nätneutralitet” i rubriken eller inte. Som flera av er säkert vet var begreppet mycket hett strax innan EU 2009 slutförde det mångåriga arbetet med sitt nya telekomdirektiv, det som nu legat till grund för vår uppdaterade lag om elektroniska kommunikationer. Ni som vill läsa på lite om den bakgrunden kan gå tillbaka till mitt inlägg på internetdagarna.se från 2009.
EU 2009: lagstifta – hur långt?
Vad det handlade om då var om man skulle lagstifta om att de som tillhandahåller access till resten av Internet för era datorer inte, av kommersiella skäl, får blockera eller begränsa vad ni gör med er dator över Internet, så länge det är lagligt. Med kommersiella skäl menar jag att man inte skulle få begränsa tjänster värddator – värddator, där din dator är den ena, den andra kan t ex vara Google:s, eller någon som kopplar sin dator vidare så du kan ringa ”över Internet” till det gamla vanliga telefonnätet. Svårt?
Nå, nu blev det inte så. I stället blev det regler om att accessleverantörerna måste deklarera tydligt vad kunden får, bland annat vilka eventuella begränsningar som finns i accessen. Tanken är att man skall kunna välja på en konkurrerande marknad för att få den “öppenhet” man vill ha. Och betala för det. Det här kallas ofta i debatten om nätneutralitet för “transparens”.
En icke-fråga i EU under några år – till nu!
Sedan 2009 har debatten om eventuell lagstiftning för nätneutralitet gått vidare i USA, medan det inte har talats så brett om det i EU efter det EU-direktivet togs. Olika särintressen, främst i USA, har försökt lägga beslag på begreppet och ge det en tolkning som passar den egna affärsmodellen. Internet Society har valt att i stället tala om “Open Internetworking” och söka ge det en tillräckligt meningsfull och begriplig betydelse. Med mitt medlemskap i ISOC ställer jag mig självklart bakom detta.
I slutet av 2010 höll ISOC-SE ett seminarium, om internets öppenhet, med en översikt över vad som då skett i EU och särskilt i Sverige efter EU-direktivet.
Sedan nu i våras har det hänt en hel del inom EU, där “Net Neutrality” börjat användas som ett flitigt begrepp såväl i EU-dokument som nationella. Vi har också börjat se hur implementationen av EU-direktivet kan fungera. Och inte fungera! Så, jag tog med ordet i rubriken!
Nedan kommenterar jag ett antal rapporter och andra dokument, med länkar till dem. Jag tycker de är relevanta och ger en rätt bra uppfattning om vad som händer just nu i EU och vilka val man står inför. Det blir lite långt, men jag har försökt få till en ”one stop shop” för den som är seriöst intresserad av ämnet och vill kunna nå och läsa dokumenten från ett ställe. Mot slutet ger jag lite av mina egna funderingar. Jag kommer att kolla då och då om länkarna ger 404 och då försöka återställa dem. Mao, återvänd gärna.
Hoppas det här får er att vilja vara med på sessionen den 21 november!
EU-kommissionen: ”Öppenhet är också en fråga om nätneutralitet”
I maj skickade EU-kommisionen sin “communication” till Parlamentet som baserades på bl a den enkät över nätneutralitet som man genomförde hösten 2010. Notera följande:
“Det väsentliga när det gäller nätneutralitet och de frågor som debatten bygger på är framför allt hur man på bästa sätt ska kunna bevara öppenheten i internet, säkerställa tjänster av hög kvalitet till alla även i fortsättningen och ge innovationen fritt spelrum, samtidigt som internet ska kunna bidra till att grundläggande rättigheter som yttrande- och näringsfrihet utnyttjas och respekteras. – – – Det faktum att vissa operatörer, av skäl som inte har med trafikstyrning att göra, kan blockera eller försämra vissa legala tjänster (framför allt tjänster för röst över IP) som konkurrerar med deras egna tjänster kan emellertid anses vara oförenligt med ett öppet internet. Öppenhet är också en avgörande fråga i debatten om nätneutralitet”.
”Wait and see…”
EU-kommissionen vill för närvarande inte skärpa reglerna för nätneutralitet. I stället vill man följa upp hur marknaden för internetaccess utvecklas och, om det behövs, ingripa senare. Den politiken har kommit att kallas “wait and see” och mött kritik från bland annat La Quadrature du Net.
Privacy and Data Protection
“… ISPs’ increasing reliance on monitoring and inspection techniques impinges upon the neutrality of the Internet and the confidentiality of communications. This raises serious issues relating to the protection of users’ privacy and personal data – – – there is a need for national authorities and BEREC to monitor the market situation. – – – Depending on these findings, additional legislative measures may be necessary..”
BEREC rapport
“With a direct approach, ISPs make information transparent to end users directly, while in an indirect approach, third parties (such as comparison websites) play a crucial role in making the information understandable for end users”.
Själv tror jag att det internetanvändarna litar mest på är “Indirect Approach”, där engagerade personer och organisationer analyserar och publicerar “konsumentupplysning” om vad de olika acessleverantörerna egentligen har för sig. Det ligger i “Internetkulturen” och det måste, enligt min mening, vara ett krav att accessleverantörerna inte på något sätt förhindrar eller försvårar sådana analyser och det man publicerar. Under sessionen den 21 november får ni höra mer om ett möjligt alternativ till ”Indirect Approach” i Sverige som .SE börjat utveckla.
UPDATE 22 nov: Läs .SE rapport här
UPDATE 30 nov: La Quadrature du Net har haft möte med BEREC och menar att det finns många exempel på blockeringar, m m, som bör vara motiv för kraftigare skydd av nätneutralitet. Man hävisar även till ”Respect my Net”, en web site där man kan rapportera blockeringar och begränsingar i internetaccess.
Motion i EU-parlamentet – steg mot starkare skydd för nätneutralitet?
EU-parlamentets Committee on Industry, Research and Energy, har lagt fram en motion om “Rules of Procedure on The open internet and net neutrality in Europe”. La Quadrature du Net (LQDN) marknadsför den som ett steg mot starkare reglering för att upprätthålla nätneutralitet, något som LQDN argumenterar kraftigt för. UPPDATERING 17 nov: LQDN rapporterar att Parlamentet i dag antagit resolutionen med majoritet.
PLUM Consulting: ”the open internet norm must be safeguarded and should be explicitly reinforced”
Plum Consulting i London har gjort rapporten “The open Internet – a platform for growth” på uppdrag av BBC, Blinkbox, Channel 4, Skype pch Yahoo. Den tar fasta på situationen i Storbritannien, men den är generellt intressant. Man anser sig slå hål på ett antal “myter” som en del “ISP” använder som argument för att Internets öppna end-to-end modell måste ändras. Man säger bl a :
“ We conclude that the benefits of the open internet are likely to outweigh the benefits of alternative models and that there are significant risks associated with a departure from an open internet approach in terms of arbitrary discrimination, opportunism and high transaction costs. Such a departure would deter innovation and potentially prevent access to existing content and applications. It is unhelpful to signal that reliance on competition alone is sufficient when discrimination and opportunism persist. Rather, the open internet norm must be safeguarded and should be explicitly reinforced”
UPDATE 28 nov: Skype anger i dag i sin blog att flera EU-länders parlament nu höjer rösten för att skydda nätneutralitet.
Anna-Karin Hatt om vikten av ett öppet Internet
Jag kan heller inte låta bli att citera vår IT- och energiminister Anna-Karin Hatt i det tal hon höll i Paris den 21 oktober :
”An open Internet is the driver for innovation, new services, efficient competition and sustainable growth, as well as bridging cultural gaps between people around the world.” .
Hon har visat att hon inte bara kan vara på Internet utan också att hon förstått vad det handlar om. UPDATE 23 nov: Möttes i går på Internetdagarna av ett påstående att hon inte twittrar själv utan har någon som sköter det. Över twitter klarade jag ut det på ett par timmar. Påståendet är falskt! Hon twittrar själv! 2o min efter det hon klev ner från scenen skrev hon: ”Absolut. Alltid jag. aldrig någon annan!”. Lite senare: ” Poängen med twitter är ju autencitet, tycker jag!”. Jag är inte mycket för att berömma politiker, men här är det faktiskt på sin plats.
Hur vill vi då ha det?
Ja, det beror på vem man frågar och vad man vill värna om. ISOC vill inte att man inför onödiga regleringar för Internet. Frågan är då vad som kan vara nödvändigt.
Håll isär två marknader!
Oavsett om man bör reglera eller inte menar jag att man åtminstone mentalt och i diskussioner om nätneutralitet håller isär marknaden för Internetaccess och marknaden för tjänster ÖVER Internet från värddator till värddator. Det som känns bra är om accessleverantörerna konkurrerar med varanda på lika villkor på den marknaden och ”tjänsteleverantörerna” konkurrerar på sin marknad. Om det kan uppnås utan ytterligare reglering, fine! Jag tycker å andra sidan inte att det är fel att en accessleverantör lockar med ett sammansatt (Nysvenska: ”bundlat”..) erbjudande med en ”tjänst” värddator – värddator till ett billigt pris. Men om jag köper det så skulle jag inte bli så glad om jag inte kan nå en annan, konkurrerande, tjänst därför att hon diskriminerar den genom blockering, fördröjning eller någon störning som gör den sämre för mig.
Inom EU har vi allmänt sett reglering för att upprätthålla konkurrens på lika villkor och att skydda svagare part i ett affärsförhållande. Det ser vi även i EU-direktivet och därmed i lagen om elektroniska kommunikationer.
Vad får kallas för Internetaccess?
ISOC argumenterar för att enbart Internetaccess som är öppen för sessioner utan begränsning med hänsyn till sändare, mottagare eller innehåll, bör få kallas ”Internet Access”. Begränsar man för att undvika överbelastning, t ex video, så skall ALL video behandlas lika, dvs ingen diskriminering. Annan, IP-baserad trafik, även om den överförs genom Internet, skulle alltså inte få kallas ”Internet Access”. Om det är möjligt att reglera vet jag inte, men det skulle kanske vara bra. Det blir tydligt för vanliga användare vad man åtminstone kan förvänta sig.
”Wait and see” eller reglera för nätneutralitet? Holland har!
EU-kommissionens ”wait and see” bör innebära att man skulle kunna skärpa regleringen, men i första hand införa starkare övervakning av marknaden. Nationellt verkar det finnas utrymme redan nu att kunna införa starkare lagstiftning, om man anser att nätneutraliteten bör skyddas hårdare. Holland har ansett det, efter ett antal incidenter med diskriminerande begränsningar av tjänster över Internet. Där verkar man till och med ha lagstiftat mot att accessleverantören kan ta extra betalt om man skall tillåta t ex telefon över Internet!
Vad vill Neelie Kroes – och varför?
Neelie Kroes, EU vicepresident och ansvarig för EU digitala agenda, är inte lycklig över det holländska beslutet. Hennes uttalande att ”requiring operators to provide only ’full internet’ could kill innovative new offers” ifrågasätter jag starkt. Internet, med sin öppna end-to-end modell (connection-less, edge-centric), har utan motstycke genom åren visat sig vara grundläggande för Internets expansion och alla de innovativa, ofta överraskande, applikationer med tjänster vi sett, ser och använder. ”New Offers” är (jag börjar nog bli gammal..) kan inte vara något annat än försök att återta den gamla affärsmodell som fanns hos de dåvarande ”televerken” till senare halvan av 90-talet (i Sverige) då den gick sönder på grund av Internet. Neelie verkar ha avvikit från den linje hon höll när hon fick sitt nuvarande jobb i EU-kommissionen.
Jag avslutar med att citera vår ISOC CEO Lynn St Amour i sitt tal till EU-kommissionen 2009:
Jan FlodinThe Internet Model is based on widely supported key principles, such as the ”end-to-end principle,” which supports the global deployment of innovative, and often surprising applications. Those who create applications don’t need permission to deploy them on the Internet. And perhaps most importantly, users themselves choose which applications best meet their needs (hopefully with no intermediate filtering).
ISOC-SE
Kommer det finnas något sätt att ta del av del som sägs på sessionen, antingen live eller i efterhand? Befinner mig tyvärr i Finland när det hela går av stapeln.
Jag tror det. Vissa sessioner kommer IIS att köra på webcast. Vi är nu flyttade från ett mindre rum till den stora kongresshallen, så intresset verkar vara stort. Jag skall kolla med projektledaren och återkommer i ett nytt Reply.
Ja, har kollat nu. Man planerar att köra sessionen på webcast. 🙂