2012 – året då du inför IPv6 i dina system!

Olle E Johansson

Olle E. Johansson

2012 kommer att bli året då du inför IPv6 i dina system. Det är inte längre en fråga om ”om”, det är en fråga om när och till vilken kostnad. Det är en frågan om att behålla ett öppet och globalt Internet. Det är en fråga om att vara nåbar av alla, överallt på vår jord. IPv6 är viktigt för Internet och därmed också för dig.

Under 2011 tömdes poolen på lediga IPv4-adresser
Under 2011 skrevs det allt mer om IPv6 i tidningar och på nätet. Utbildningarna om IPv6 fick allt fler deltagare och mängden IPv6-anslutna växte explosionsartat, även om det fortfarande är en mycket liten andel av Internet. Den största händelsen var att den lediga poolen av IPv4-adresser tog slut. Hur påverkar det dig? På kort sikt inte als. På längre sikt, slår det mot ditt företags plånbok. IPv4-adresser kommer att finnas tillgängliga, men priset går upp.I ett nät där allt fler tjänster blir moln-baserade och körs på virtuella servrar ökar behovet av IP-adresser. IPv4 kommer inte att räcka till.

IPv6 behövs för den globala Internet-tillväxten
Lyfter vi blicken ser vi hur Internet växer globalt. I Asien, Afrika och Sydamerika blir allt fler uppkopplade. Eftersom dom var sena på Internet-tåget har dom inte samma IPv4-resurser som till exempel USA. Adresstilldelningen i IPv4 följer Internet-utvecklingen och är inte gjord enligt några fördelningsnycklar baserade på folkmängd, antal eluttag eller mängden mobiltelefoner. Ska Internet fortsätta växa och kvarstå som en global kommunikationsplattform, en bas för demokratins utveckling och det sammanlänkande kittet mellan alla intelligenta prylar oavsett leverantör – då måste vi ha en gemensam adressrymd. Det är bara IPv6 som klarar det.

Alternativet? Från decentraliserat IP-nät till centralstyrt lappverk
Vad är alternativet? Ska man hårddra det är det att leva kvar i IPv4-världen och försöka att lappa och laga med olika privata adressrymder. Operatörerna inför nu storskaliga adressöversättningssystem för att klara expansionen med IPv4. Dom har inga val. Dessa system bryter mot Internet-arkitekturen på många sätt. Det största problemet är dock att vi får några centrala punkter där ALL trafik passerar. Det säger sig självt att dessa blir väldigt intressanta för stater som vill kontrollera trafik, gör det lättare att implementera FRA-lagar och ger möjlighet att blockera och filtrera på ett sätt som är svårare dag.

Steg 1 – Gör dina medarbetare IPv6-kompatibla
Det finns många skäl för IPv6 och få skäl mot. Det är ingen panik om du börjar nu. Inför IPv6 i alla projekt. Köper du ny utrustning, utvecklar nya webbar, inför nya applikationer, går över till molntjänster – se till att allt nytt stödjer IPv6. Och framtör allt, se till att dina medarbetare snabbt blir IPv6-kompatibla. Det är det viktigaste.Börja med att se till att varje IT-medarbetare spenderar en halvtimme med IPv6 varje fredag. Lägg till kurser för dom som behöver det och delta i dom aktiviteter som anordnas av branschorganisationer, ansvariga myndigheter, .SE och föreningar som ISOC-SE.

Det är i år det sker. 2012 blir startskottet för IPv6 i din organisation och det år då din webbtjänst, epost och företagets DNS blir nåbart via IPv6 – det nya Internetprotokollet. Välkommen tillbaka till det globala nätverket!

Olle E. Johansson

Olle är medlem i ISOC-SE och var en av dom som ställde till det med IPv4 som en tidig förespråkare för TCP/IP-protokollet. Hans företag Edvina började jobba med TCP/IP för persondatorer 1989 och jobbar nu med IP-telefoni. Olle har varit ordförande för SNUS, Swedish Network Users Society, styrelsemedlem i ISOC-SE. Han är en aktiv utvecklare i Open Source-projektet Asterisk. Olle har utbildat tusentals personer i TCP/IP och är en obotlig förespråkare för öppna nätverk. Du hittar honom bland annat på adressen ipv6friday.org och på twitter som @oej

API och öppen data

Jonas Lejon

Fler och fler företag och myndigheter ser fördelen med att dela med sig av öppen information via API:er. Förkortningen API står för Application Programming Interface och är en regeluppsättning som underlättar för programvaror att prata med varandra.

I Sverige så har vi sedan en lång tid tillbaka offentlighetsprincipen som ger medborgare rätt till
information från myndigheter. Sedan 1:a Juli 2010 så har vi även en lag vid namn PSI-lagen (public sector information) som är till för att underlätta vidareutnyttjandet av handlingar (eller data) från myndigheter.

När du läser ovan två stycken så inser du snabbt att API och öppen data hör ihop. Företag och myndigheter kan lätt och enkelt dela med sig av information via API:er och utvecklare, entreprenörer och innovatörer kan skapa webbapplikationer, “appar” eller annat som kan underlätta vardagen.

PTS insåg och öppnade därför upp ett API

Med ett API så underlättas även hanteringen och delgivning av information som är ofta efterfrågad vilket bl.a. Post och Telestyrelsen (PTS) insåg och öppnade därför upp ett API för att ge möjlighet att söka på vilken operatör ett visst telefonnummer hörde till. Ett annat bra exempel är Twitter där ett helt ekosystem med olika applikationer finns skapade och nu senast även direkt inbyggt i Apples mobila operativsystem iOS.

Utrikesdepartementet och SIDA lanserade OpenAID.se

Utrikesdepartementet tillsammans med SIDA öppnade upp all den svenska biståndsinformationen när de lanserade OpenAID.se och gav då möjlighet för den enskilde att se vart skattepengarna för bistånd tar vägen. Samtidigt som lanseringen av OpenAID så lanserade man även ett API där undertecknad skapade en tjänst som gör det möjligt att kommentera allt bistånd på bara några få timmar med hjälp av öppen källkod och WordPress på Biståndet.se.

Sist men inte minst, några tips till företag eller myndigheter som vill komma ihåg och publicera öppen data:

  • Inventera om ni inte redan i dagsläget ett eller flera API:er.
  • Skapa en informationssida såsom http://api.företag.se
  • Gör processen öppen och informera löpande.
  • Se över vilken information som är lättast och går snabbast att publicera. Detta är oftast data som inte innehåller någon upphovsrätt, tredjepartsinformation eller personuppgifter.
  • Tillhandahåll löpande uppdateringar via RSS eller E-post om status, förändringar i API:et
  • Tillgängliggör information via API och standarder såsom REST JSON.
  • När ni bygger en webbtjänst nästa gång, börja med API:et.

Tillsammans kan vi lyfta upp bra exempel och sprida ordet om öppen data och API:er. Det finns massor av information i källaren hos företag och myndigheter som bara väntar på att vidareutnyttjas.

Jonas Lejon är medlem i ISOC-SE. Han är entreprenör och grundare av bland annat Bloggy och GovData.