Nu har vi aktiverat IPv6 på vår “sajt”. På riktigt!!

Jan Flodin

Som en del av er kanske minns var vi med på ISOC World IPv6 Day förra året. Eftersom det var en tillfällig insats utanför den normala driftsättningen med långsiktig support mm, låg IPv6 kvar bara en tid därefter.

ISOC World IPv6 Launch

Nu kommer den verkliga lanseringen. The Internet Society driver World IPv6 Launch, som vi skrivit  om tidigare. Från den 6 juni, en dag att fira på flera sätt (!), skall vi tillsammans i världen se till att så många som möjligt, inte minst de stora aktörerna på Internet, kopplar in IPv6 för gott, så att vi senast från den dagen är ständigt nåbara både via IPv6 och IP4. Har du själv möjlighet att komma ut i “IPv6-världen” direkt eller via “tunnel”, så skall du kunna nå oss i IPv6. Säkert har du redan IPv6 i din dator, det handlar om att din ”operatör” stödjer det och låter dig använda det. IETF har nu i april ändrat så att ”IP i datorn” alltid skall innebära att du har både IPv4 och IPv6 i den.

Varför gör vi det här då?

IP version 6 är ett helt nytt protokoll, som inte är bakåt kompatibelt med det nuvarande IP version 4. Det innehåller en hel del nya funktioner och sätt att göra saker på, baserat på erfarenheter och alldeles nya förutsättningar sedan IPv4 en gång myntades.

Det allra viktigaste, det som drivit fram det hela, är adressbristen. Den blev uppenbar redan i första halvan av 90-talet. IPv6 “hastades fram” då, enligt några av de gamla internauterna. Genom ett antal konstknep och utvecklingen i processorkraft och minne kunde vi tilldela adresser mer effektivt och även få datorer att lokalt dela på ett mindre antal adresser. Det blev alltså inte så bråttom som vi trodde i mitten av 90-talet.

Sedan början av 2000-talet har det stått klart att nådatiden lider mot sitt slut. Och nu är bristen en realitet. De centrala registren delar inte längre ut några nya IPv4-adresser till operatörerna längre ner i kjedjan. Väsentligen alla datorer du har numera klarar även IPv6 parallellt med IPv4. Dessutom har IPv6 mognat med alla de protokoll som behövs för att det skall fungera fullt ut och smidigt. En rad andra produkter har också “mognat” på marknaden.

Det handlar inte om att du inte kommer att få några IPv4-adresser till dina saker, utan något mycket viktigare för Internets fortsatta öppenhet och innovationsmöjigheter! Din operatör (accesleverantör) kan glatt försäkra dig om att du kan få det antal gamla IPv4-adresser du kan behöva, men du blir instängd bakom hans (hens?) koncentrationsburk (NAT – Network Address Translation). Läs gärna Olles utmärkta blog om det, och konsekvenserna för hela den öppna Internetuppbyggnaden om vi inte börjar använda oss av äkta IPv6.

Vad vi har gjort med vårt system

Vi har till att börja med sett till att den dator som kör vår web server nu har en IPv6-adress som är känd i Internet så att andra datorer kan anropa adressen.

Vill du prova det så kan du skriva i din webläsare http://[2a02:28f0::2:5] . Då anger du IPv6-adressen inom hakparenteser, som blivit det vanliga för att ange IPv6-adresser direkt.

Normalt använder du säkert DNS och anger då som vanligt http://isoc.se eller http://www.isoc.se . Även om du har både IPv6 och IPv4 så kan det, beroende på dina inställningar, variera om din dator då väljer IPv6 eller IPv4.

Vi har passat på att rensa i vårt gamla system med Name Servers (dns-kataloger), en kvarleva från “KTH-tiden” så att vi nu använder oss av Name Servers hos Cafax och Frobbit., och vi har givetvis sett till att samtliga slår upp såväl vår IPv4-adress som vår nya IPv6-adress. Tack, Torbjörn, Lars-Johan och Patrik!

Jan Flodin
ISOC-SE

ISOC-SE håller en workshop 15 juni på EuroDIG om nätneutralitet i Europa!

EuroDIG 14-15 juni, Folkets Hus, StockholmKom på vår workshop under EuroDIG och diskutera frågan ”Do we need net neutrality regulation in Europe?”

Med oss har vi inga mindre än Frederic Donck, ISOC European Regional Bureau, moderator, Jerémié Zimmerman, La Quadrature du Net, Narine Khachatryan, Media Education Center Armenia, Jean-Jacques Sahel, Skype, Oskar Jonsson, Swedish Institute of Assistive Technology, Göran Marby, Body of European Regulators for Electronic Communication (BEREC), Amelia Andersdotter EU Parliament och Daniel Pataki, ETNO.

Alla i panelen har inte samma åsikt, så det blir spännande. Korta inlägg, provokativt och ni som deltar på plats och via nätet kan också komma med frågor och inlägg. Inga tråkiga powerpoints, utan rak debatt i 90 minuter! I några praktikfall ser vi betydelsen av öppet internet i sånt vi kanske inte tänker på hos oss.

Anmäl dig här! (kostnadsfritt)
OBS! Kryssa i workshop ”WS8: Transparency and net neutrality in Europe” den 15 juni kl.09.30-11.00. Om du tycker att det här är viktigt, räknar vi med att du är med oss på plats!

Förbered dig genom att läsa Jan Flodins inlägg om Nätneutralitet (nov 2011).

Projektgrupp ISOC-SE: Jan Flodin, jan.flodin@isoc.se, Linda Sandberg, linda.sandberg@isoc.se och Lars Lundgren, lars.lundgren@isoc.se

Kort rapport och presentationer från Open-Space mötet!

Open Space Meeting 7 mars 2012

Linda Sandberg

Den 7 mars samlades aktivister, filosofer, drömmare, tekniker, IPv6-experter, studenter, fredsmäklare och andra Internetvänner på ISOC-SE Open-Space-Meeting för ett öppet och fritt Internet, för att väcka frågor och bidra med input till hur ISOC-SE kan fortsätta arbeta för att skydda, bevara, och utöka tillgången till Internet.

Annica Bergman och Linda Sandberg inledde mötet och berättade kort om Internet Society, 20-års-jubileum, ISOC-SE:s värderingar, Internethistoria och lite framåtblick. Presentationen kan ni kika på här (pdf)

Kristina Alexanderson höll i själva mötet och presenterade reglerna för mötesformen Open space. Hennes superfina presentation med sina personliga bilder hittar ni här på slideshare.

Frågeställningar som väcktes:

  • Hur kan ett öppet och fritt Internet ändå skydda användarnas integritet och anonymitet?
  • Standardavtal för konsumenter (Villkor, redovisning av information)
  • Hur kan en övergång till Dual Stack påskyndas/ske i Sverige utan reglering?
  • Hur bevarar vi den öppna end-to-end modellen för Internet?
  • Den som möjliggjort alla dessa fantastiska innovationer, inte minst för användning och global yttrandefrihet. Vad är hoten?
  • Vilken teknik är hotad? P2P? Kryptering? Bittorrent? Bitcoin? Hur är de hotade?
  • Hur ska vi se på värdet ”ett öppet Internet”? ÄR det ett absolut värde? Hur ska det vägas mot andra intressen?
  • Vad betyder ”öppet” och ”fritt” egentligen?
  • Hur gör vi för att gemene man ska förstå vikten av ett fritt och öppet Internet så att vi inte låser in oss i ett kommersiellt Internet bestående av t ex Facebook och Google?
  • Hur kan vi få ett bättre samarbete mellan beslutsfattare/policymakers och de som sitter på den tekniska kompetensen?
  • Hur kan vi prata om frihet på nätet med trovärdighet internationellt med lagstiftning som FRA på hemmaplan? (parallell fråga: Hur kan Sverige prata om fred och samtidigt exportera vapen)
  • Öppenhetsindustrin – Upphovsrätt och öppna data, affärsmodeller
  • Hur kan medborgarnas intressen nå fram i EU, ITU och vara en motvikt till kommersiella lobbyorganistationer i EU, ITU, lagstiftade nationella församlingar.
  • Hur stoppar man Internet-kriminalitet?
  • Affärsmodeller kontra öppenhet gällande tex VOIP över mobilt bredband/mobilnät och IPv6 i stadsnät/accesnät?
  • Internet styrning i IGF
  • Gerilla Internet – Att erbjuda öppen och fritt Internet till uteslutna grupper. Te  x längre med hård censur. Är det bra – rätt? Dåligt – fel? Skall det ske (kan de ske) på laglig, olaglig väg?
  • Liknande Deep Packet Inspection verktyg för att avlyssna datapaket, vilka ska få köpa dessa verktyg?
  • Vad är ok att filtrera? Var? Av vem?
  • Diskutera hur ISOC-SE kan bidra med mallar/verktyg FAQ för kunskapsspridning
  • Hur kan ISOC-SE göra för att vara mer intressant för sina medllemmar?
  • Vad är unikt för ISOC-SE?
  • Kunskapsutveckling om Internet på Internet

Frågeställningarna kategoriserades upp och möten bildades. Varje möte fyllde i ett protokoll som redovisade vad man diskuterat och vad man kommit fram till. Alla protokoll hängdes upp på väggen och alla deltagare fick dela ut 3 poäng på de protokoll man ville prioritera. Här kan ni se vad som stod i protokollen och samtliga poäng.

Utifrån det här kommer ISOC-SE föreslå aktiviteter för 2012. Om man som medlem själv vill dra igång en aktivitet redan nu är det bara att köra på och ifall man är osäker på ifall det faller inom Internet Societys ramar eller om man bara vill bolla något, kan man alltid göra det med oss i styrelsen.

Tack för en fantastisk kväll! Nu kör vi!

 

 

 

Internet Society fyller 20 år!

Linda Sandberg - styrelsemedlem 2011 -

Linda Sandberg

En av de grundläggande principerna för Internets design är öppenhet. År 1992 samlades Internetpionjärerna Vint Cerf och Bob Kahn för att försäkra sig om att Internet skulle fortsätta vara öppet och fritt. Tillsammans med Lyman Chapin skrev de artikeln ”Announcing Internet Society”. Det var här det hela började i en enkel handling för 20 år sedan.

Idag har Internet Society mer än 50.000 enskilda medlemmar och över 100 organisatoriska medlemmar i ett globalt nätverk av företag, ideella föreningar och människor.

De har haft en avgörande roll för Internets fortsatta öppenhet och att Internet ska vara för alla, oavsett vem du är, var du bor och vad du gör. Detta genomsyras både centralt och ut i alla chapters. De arbetar med regeringar, frivilligorganisationer, företag, teknikexperter och många andra människor. Det finns entreprenörer, innovatörer, tänkare, konstnärer, aktivister, de som gör och de som drömmer, utspridda över hela världen. Du är en av dem 🙂

Internet Society har själva valt att lyfta upp några höjdpunker från åren som gått på sin hemsida under rubriken – ”Internet Society Marks its 20-Year Anniversary” 

Vi kommer lägga upp information på isoc.se under året, men vill att alla medlemmar aktiverar sig och uppmärksammar att Internet Society firar 20 år.

Såhär kan du hjälpa till: 

• Gilla och dela med dig av dina tankar kring Internet Societys 20-årsjubileum på vår facebooksida

• Följ Internet Society på Twitter

• Titta på youtubekanalen vad Vint Cerf och andra från Internets Society har att säga om att Internet Society fyller 20 år

• Skriv ett inlägg på din blogg, facebooksida eller twittra!

Följ med ner till Global INET i Genève, 22-24 april 2012 och arbeta för att forma politik för att skydda, bevara och utöka tillgången till Internet för de kommande 20 åren (Linda Sandberg och Jan Flodin från ISOC-SEs styrelse åker ner, maila oss om ni vill ses över en kopp kaffe därnere!

• Och är du inte redan medlem i ISOC-SE är det dags! Som medlem i ISOC-SE blir du nämligen automatiskt medlem i Internet Society. Ansök om medlemskap i ISOC-SE

• Tack för din insats!

2012 – året då du inför IPv6 i dina system!

Olle E Johansson

Olle E. Johansson

2012 kommer att bli året då du inför IPv6 i dina system. Det är inte längre en fråga om ”om”, det är en fråga om när och till vilken kostnad. Det är en frågan om att behålla ett öppet och globalt Internet. Det är en fråga om att vara nåbar av alla, överallt på vår jord. IPv6 är viktigt för Internet och därmed också för dig.

Under 2011 tömdes poolen på lediga IPv4-adresser
Under 2011 skrevs det allt mer om IPv6 i tidningar och på nätet. Utbildningarna om IPv6 fick allt fler deltagare och mängden IPv6-anslutna växte explosionsartat, även om det fortfarande är en mycket liten andel av Internet. Den största händelsen var att den lediga poolen av IPv4-adresser tog slut. Hur påverkar det dig? På kort sikt inte als. På längre sikt, slår det mot ditt företags plånbok. IPv4-adresser kommer att finnas tillgängliga, men priset går upp.I ett nät där allt fler tjänster blir moln-baserade och körs på virtuella servrar ökar behovet av IP-adresser. IPv4 kommer inte att räcka till.

IPv6 behövs för den globala Internet-tillväxten
Lyfter vi blicken ser vi hur Internet växer globalt. I Asien, Afrika och Sydamerika blir allt fler uppkopplade. Eftersom dom var sena på Internet-tåget har dom inte samma IPv4-resurser som till exempel USA. Adresstilldelningen i IPv4 följer Internet-utvecklingen och är inte gjord enligt några fördelningsnycklar baserade på folkmängd, antal eluttag eller mängden mobiltelefoner. Ska Internet fortsätta växa och kvarstå som en global kommunikationsplattform, en bas för demokratins utveckling och det sammanlänkande kittet mellan alla intelligenta prylar oavsett leverantör – då måste vi ha en gemensam adressrymd. Det är bara IPv6 som klarar det.

Alternativet? Från decentraliserat IP-nät till centralstyrt lappverk
Vad är alternativet? Ska man hårddra det är det att leva kvar i IPv4-världen och försöka att lappa och laga med olika privata adressrymder. Operatörerna inför nu storskaliga adressöversättningssystem för att klara expansionen med IPv4. Dom har inga val. Dessa system bryter mot Internet-arkitekturen på många sätt. Det största problemet är dock att vi får några centrala punkter där ALL trafik passerar. Det säger sig självt att dessa blir väldigt intressanta för stater som vill kontrollera trafik, gör det lättare att implementera FRA-lagar och ger möjlighet att blockera och filtrera på ett sätt som är svårare dag.

Steg 1 – Gör dina medarbetare IPv6-kompatibla
Det finns många skäl för IPv6 och få skäl mot. Det är ingen panik om du börjar nu. Inför IPv6 i alla projekt. Köper du ny utrustning, utvecklar nya webbar, inför nya applikationer, går över till molntjänster – se till att allt nytt stödjer IPv6. Och framtör allt, se till att dina medarbetare snabbt blir IPv6-kompatibla. Det är det viktigaste.Börja med att se till att varje IT-medarbetare spenderar en halvtimme med IPv6 varje fredag. Lägg till kurser för dom som behöver det och delta i dom aktiviteter som anordnas av branschorganisationer, ansvariga myndigheter, .SE och föreningar som ISOC-SE.

Det är i år det sker. 2012 blir startskottet för IPv6 i din organisation och det år då din webbtjänst, epost och företagets DNS blir nåbart via IPv6 – det nya Internetprotokollet. Välkommen tillbaka till det globala nätverket!

Olle E. Johansson

Olle är medlem i ISOC-SE och var en av dom som ställde till det med IPv4 som en tidig förespråkare för TCP/IP-protokollet. Hans företag Edvina började jobba med TCP/IP för persondatorer 1989 och jobbar nu med IP-telefoni. Olle har varit ordförande för SNUS, Swedish Network Users Society, styrelsemedlem i ISOC-SE. Han är en aktiv utvecklare i Open Source-projektet Asterisk. Olle har utbildat tusentals personer i TCP/IP och är en obotlig förespråkare för öppna nätverk. Du hittar honom bland annat på adressen ipv6friday.org och på twitter som @oej

API och öppen data

Jonas Lejon

Fler och fler företag och myndigheter ser fördelen med att dela med sig av öppen information via API:er. Förkortningen API står för Application Programming Interface och är en regeluppsättning som underlättar för programvaror att prata med varandra.

I Sverige så har vi sedan en lång tid tillbaka offentlighetsprincipen som ger medborgare rätt till
information från myndigheter. Sedan 1:a Juli 2010 så har vi även en lag vid namn PSI-lagen (public sector information) som är till för att underlätta vidareutnyttjandet av handlingar (eller data) från myndigheter.

När du läser ovan två stycken så inser du snabbt att API och öppen data hör ihop. Företag och myndigheter kan lätt och enkelt dela med sig av information via API:er och utvecklare, entreprenörer och innovatörer kan skapa webbapplikationer, ”appar” eller annat som kan underlätta vardagen.

PTS insåg och öppnade därför upp ett API

Med ett API så underlättas även hanteringen och delgivning av information som är ofta efterfrågad vilket bl.a. Post och Telestyrelsen (PTS) insåg och öppnade därför upp ett API för att ge möjlighet att söka på vilken operatör ett visst telefonnummer hörde till. Ett annat bra exempel är Twitter där ett helt ekosystem med olika applikationer finns skapade och nu senast även direkt inbyggt i Apples mobila operativsystem iOS.

Utrikesdepartementet och SIDA lanserade OpenAID.se

Utrikesdepartementet tillsammans med SIDA öppnade upp all den svenska biståndsinformationen när de lanserade OpenAID.se och gav då möjlighet för den enskilde att se vart skattepengarna för bistånd tar vägen. Samtidigt som lanseringen av OpenAID så lanserade man även ett API där undertecknad skapade en tjänst som gör det möjligt att kommentera allt bistånd på bara några få timmar med hjälp av öppen källkod och WordPress på Biståndet.se.

Sist men inte minst, några tips till företag eller myndigheter som vill komma ihåg och publicera öppen data:

  • Inventera om ni inte redan i dagsläget ett eller flera API:er.
  • Skapa en informationssida såsom http://api.företag.se
  • Gör processen öppen och informera löpande.
  • Se över vilken information som är lättast och går snabbast att publicera. Detta är oftast data som inte innehåller någon upphovsrätt, tredjepartsinformation eller personuppgifter.
  • Tillhandahåll löpande uppdateringar via RSS eller E-post om status, förändringar i API:et
  • Tillgängliggör information via API och standarder såsom REST JSON.
  • När ni bygger en webbtjänst nästa gång, börja med API:et.

Tillsammans kan vi lyfta upp bra exempel och sprida ordet om öppen data och API:er. Det finns massor av information i källaren hos företag och myndigheter som bara väntar på att vidareutnyttjas.

Jonas Lejon är medlem i ISOC-SE. Han är entreprenör och grundare av bland annat Bloggy och GovData.

Nätneutralitet – here we go again!

Jan Flodin

Session om nätneutralitet på Internetdagarna

På Internetdagarna, den 21 november, genomför vi en session som heter “Nätneutralitet – hur får användarna den öppenhet de vill ha?”. Klicka på den här texten och du kan läsa mer om det.

Klicka för Senaste uppdatering 16 dec.

UPDATE 22 nov: Du kan se videoinspelningen här.

Den sessionen arrangeras med hjälp av vårt chapter ISOC-SE . När jag planerade sessionen åt .SE funderade jag mycket på om jag skulle ha med ordet “Nätneutralitet” i rubriken eller inte. Som flera av er säkert vet var begreppet mycket hett strax innan EU 2009 slutförde det mångåriga arbetet med sitt nya telekomdirektiv, det som nu legat till grund för vår uppdaterade lag om elektroniska kommunikationer. Ni som vill läsa på lite om den bakgrunden kan gå tillbaka till mitt inlägg på internetdagarna.se från 2009.

EU 2009: lagstifta – hur långt?

Vad det handlade om då var om man skulle lagstifta om att de som tillhandahåller access till resten av Internet för era datorer inte, av kommersiella skäl, får blockera eller begränsa vad ni gör med er dator över Internet, så länge det är lagligt. Med kommersiella skäl menar jag att man inte skulle få begränsa tjänster värddator – värddator, där din dator är den ena, den andra kan t ex vara Google:s, eller någon som kopplar sin dator vidare så du kan ringa ”över Internet” till det gamla vanliga telefonnätet.  Svårt?

Nå, nu blev det inte så. I stället blev det regler om att accessleverantörerna måste deklarera tydligt vad kunden får, bland annat vilka eventuella begränsningar som finns i accessen. Tanken är att man skall kunna välja på en konkurrerande marknad för att få den “öppenhet” man vill ha. Och betala för det. Det här kallas ofta i debatten om nätneutralitet för “transparens”.

En icke-fråga i EU under några år –  till nu!

Sedan 2009 har debatten om eventuell lagstiftning för nätneutralitet gått vidare i USA, medan det inte har talats så brett om det i EU efter det EU-direktivet togs. Olika särintressen, främst i USA, har försökt lägga beslag på begreppet och ge det en tolkning som passar den egna affärsmodellen. Internet Society har valt att i stället tala om “Open Internetworking” och söka ge det en tillräckligt meningsfull och begriplig betydelse. Med mitt medlemskap i ISOC ställer jag mig självklart bakom detta.

I slutet av 2010 höll ISOC-SE ett seminarium, om internets öppenhet,  med en översikt över vad som då skett i EU och särskilt i Sverige efter EU-direktivet.

Sedan nu i våras har det hänt en hel del inom EU, där “Net Neutrality” börjat användas som ett flitigt begrepp såväl i EU-dokument som nationella. Vi har också börjat se hur implementationen av EU-direktivet kan fungera. Och inte fungera! Så, jag tog med ordet i rubriken!

Nedan kommenterar jag ett antal rapporter och andra dokument, med länkar till dem. Jag tycker de är relevanta och ger en rätt bra uppfattning om vad som händer just nu i EU och vilka val man står inför. Det blir lite långt, men jag har försökt få till en ”one stop shop” för den som är seriöst intresserad av ämnet och vill kunna nå och läsa dokumenten från ett ställe. Mot slutet ger jag lite av mina egna funderingar. Jag kommer att kolla då och då om länkarna ger 404 och då försöka återställa dem. Mao, återvänd gärna.

Hoppas det här får er att vilja vara med på sessionen den 21 november!

EU-kommissionen: ”Öppenhet är också en fråga om nätneutralitet”

I maj skickade EU-kommisionen sin  “communication” till Parlamentet som baserades på bl a den enkät över nätneutralitet som man genomförde hösten 2010. Notera följande:

“Det väsentliga när det gäller nätneutralitet och de frågor som debatten bygger på är framför allt hur man på bästa sätt ska kunna bevara öppenheten i internet, säkerställa tjänster av hög kvalitet till alla även i fortsättningen och ge innovationen fritt spelrum, samtidigt som internet ska kunna bidra till att grundläggande rättigheter som yttrande- och näringsfrihet utnyttjas och respekteras. – – – Det faktum att vissa operatörer, av skäl som inte har med trafikstyrning att göra, kan blockera eller försämra vissa legala tjänster (framför allt tjänster för röst över IP) som konkurrerar med deras egna tjänster kan emellertid anses vara oförenligt med ett öppet internet. Öppenhet är också en avgörande fråga i debatten om nätneutralitet”.

 

”Wait and see…”

EU-kommissionen vill för närvarande inte skärpa reglerna för nätneutralitet. I stället vill man följa upp hur marknaden för internetaccess utvecklas och, om det behövs, ingripa senare. Den politiken har kommit att kallas “wait and see” och mött kritik från bland annat  La Quadrature du Net.

Privacy and Data Protection

EU Ombudsman för Dataskydd har under senhösten tagit upp nätneutralitet från ett annat håll, “Privacy and Data Protection”, dvs medborgarnas rätt till integritet:

“… ISPs’ increasing reliance on monitoring and inspection techniques impinges upon the neutrality of the Internet and the confidentiality of communications. This raises serious issues relating to the protection of users’ privacy and personal data – – – there is a need for national authorities and BEREC to monitor the market situation. – – –  Depending on these findings, additional legislative measures may be necessary..” 

BEREC rapport

BEREC, Body of European Regulators for Electronic Communications, där vårt PTS ingår tillsammans med sina “kollegor” inom EU, har under oktober publicerat en “Draft Guidelines for Net Neutrality and Transparency”, och begärt kommentarer till början av november. ISOC svar finns här . (UPDATE 16 dec: BEREC lista över svar finns nu här.) Rapporten ger inledningsvis en bra beskrivning av de olika aspekterna på nätneutralitet och gör därefter  en omfattande, till och med  omständlig, analys av “Transparency” och hur övervakning av det skall kunna utföras. Det är förståeligt, EU-direktivet anger ju att detta skall vara medlet för en fungerande konkurrens på marknaden för internetaccess.  Man pekar på att direktivet ställer krav på accessleverantörerna att lämna fullständig och begriplig information till kunderna om egenskaper, inklusive begränsningar, något som NRAerna (PTS i Sverige) tillser. Det kallar man “Direct Approach”. Men, man säger också :
 
“With a direct approach, ISPs make information transparent to end users directly, while in an indirect approach, third  parties (such as comparison websites) play a crucial role in making the information understandable for end users”.

 

Själv tror jag att det internetanvändarna litar mest på är “Indirect Approach”, där engagerade personer och organisationer analyserar och publicerar “konsumentupplysning” om vad de olika acessleverantörerna egentligen har för sig. Det ligger i “Internetkulturen” och det måste, enligt min mening, vara ett krav att accessleverantörerna inte på något sätt förhindrar eller försvårar sådana analyser och det man publicerar. Under sessionen den 21 november får ni höra mer om ett möjligt alternativ till ”Indirect Approach” i Sverige som .SE börjat utveckla.

UPDATE 22 nov: Läs .SE rapport här

UPDATE 30 nov: La Quadrature du Net har haft möte med BEREC och menar att det finns många exempel på blockeringar, m m, som bör vara motiv för kraftigare skydd av nätneutralitet. Man hävisar även till ”Respect my Net”, en web site där man kan rapportera blockeringar och begränsingar i internetaccess.

Motion i EU-parlamentet – steg mot starkare skydd för nätneutralitet?

EU-parlamentets Committee on Industry, Research and Energy, har lagt fram en motion om “Rules of Procedure on The open internet and net neutrality in Europe”. La Quadrature du Net (LQDN) marknadsför den som ett steg mot starkare reglering för att upprätthålla nätneutralitet, något som LQDN argumenterar kraftigt för. UPPDATERING 17 nov: LQDN rapporterar att Parlamentet i dag antagit resolutionen med majoritet.

PLUM Consulting: ”the open internet norm must be safeguarded and should be explicitly reinforced”

Plum Consulting i London har gjort rapporten “The open Internet – a platform for growth” på uppdrag av BBC, Blinkbox, Channel 4, Skype pch Yahoo. Den tar fasta på situationen i Storbritannien, men den är generellt intressant. Man anser sig slå hål på ett antal “myter” som en del “ISP” använder som argument för att Internets öppna end-to-end modell måste ändras.  Man säger bl a :


“ We conclude that the benefits of the open internet are likely to outweigh the benefits of alternative models and that there are significant risks associated with a departure from an open internet approach in terms of arbitrary discrimination, opportunism and high transaction costs. Such a departure would deter innovation and potentially prevent access to existing content and applications.  It is unhelpful to signal that reliance on competition alone is sufficient when discrimination and opportunism persist. Rather, the open internet norm must be safeguarded and should be explicitly reinforced

UPDATE 28 nov: Skype anger i dag i sin blog att flera EU-länders parlament nu höjer rösten för att skydda nätneutralitet.

Anna-Karin Hatt om vikten av ett öppet Internet

Jag kan heller inte låta bli att citera vår IT- och energiminister Anna-Karin Hatt i det tal hon höll i Paris den 21 oktober :

”An open Internet is the driver for innovation, new services, efficient competition and sustainable growth, as well as bridging cultural gaps between people around the world.” .

Hon har visat att hon inte bara kan vara på Internet utan också att hon förstått vad det handlar om. UPDATE 23 nov: Möttes i går på Internetdagarna av ett påstående att hon inte twittrar själv utan har någon som sköter det. Över twitter klarade jag ut det på ett par timmar. Påståendet är falskt! Hon twittrar själv! 2o min efter det hon klev ner från scenen skrev hon: ”Absolut. Alltid jag. aldrig någon annan!”. Lite senare: ” Poängen med twitter är ju autencitet, tycker jag!”. Jag är inte mycket för att berömma politiker, men här är det faktiskt på sin plats.

Hur vill vi då ha det?

Ja, det beror på vem man frågar och vad man vill värna om. ISOC vill inte att man inför onödiga regleringar för Internet. Frågan är då vad som kan vara nödvändigt.

Håll isär två marknader!

Oavsett om man bör reglera eller inte menar jag att man åtminstone mentalt och i diskussioner om nätneutralitet håller isär marknaden för Internetaccess och marknaden för tjänster ÖVER Internet från värddator till värddator. Det som känns bra är om accessleverantörerna konkurrerar med varanda på lika villkor på den marknaden och ”tjänsteleverantörerna” konkurrerar på sin marknad. Om det kan uppnås utan ytterligare reglering, fine! Jag tycker å andra sidan inte att det är fel att en accessleverantör lockar med ett sammansatt (Nysvenska: ”bundlat”..) erbjudande med en ”tjänst” värddator – värddator till ett billigt pris. Men om jag köper det så skulle jag inte bli så glad om jag inte kan nå en annan, konkurrerande, tjänst därför att hon diskriminerar den genom blockering, fördröjning eller någon störning som gör den sämre för mig.

Inom EU har vi allmänt sett reglering för att upprätthålla konkurrens på lika villkor och att skydda svagare part i ett affärsförhållande. Det ser vi även i EU-direktivet och därmed i lagen om elektroniska kommunikationer.

Vad får kallas för Internetaccess?

ISOC argumenterar för att enbart Internetaccess som är öppen för sessioner utan begränsning med hänsyn till sändare, mottagare eller innehåll, bör få kallas ”Internet Access”. Begränsar man för att undvika överbelastning, t ex video, så skall ALL video behandlas lika, dvs ingen diskriminering. Annan, IP-baserad trafik, även om den överförs genom Internet, skulle alltså inte få kallas ”Internet Access”. Om det är möjligt att reglera vet jag inte, men det skulle kanske vara bra. Det blir tydligt för vanliga användare vad man åtminstone kan förvänta sig.

”Wait and see” eller reglera för nätneutralitet? Holland har!

EU-kommissionens ”wait and see” bör innebära att man skulle kunna skärpa regleringen, men i första hand införa starkare övervakning av marknaden. Nationellt verkar det finnas utrymme redan nu att kunna införa starkare lagstiftning, om man anser att nätneutraliteten bör skyddas hårdare. Holland har ansett det, efter ett antal incidenter med diskriminerande begränsningar av tjänster över Internet. Där verkar man till och med ha lagstiftat mot att accessleverantören kan ta extra betalt om man skall tillåta t ex telefon över Internet!

Vad vill Neelie Kroes – och varför?

Neelie Kroes, EU vicepresident och ansvarig för EU digitala agenda, är inte lycklig över det holländska beslutet.  Hennes uttalande att ”requiring operators to provide only ’full internet’ could kill innovative new offers” ifrågasätter jag starkt. Internet, med sin öppna end-to-end modell (connection-less, edge-centric), har utan motstycke genom åren visat sig vara grundläggande för Internets expansion och alla de innovativa, ofta överraskande, applikationer med tjänster vi sett, ser och använder. ”New Offers” är (jag börjar nog bli gammal..) kan inte vara något annat än försök att återta den gamla affärsmodell som fanns hos de dåvarande ”televerken” till senare halvan av 90-talet (i Sverige) då den gick sönder på grund av Internet. Neelie verkar ha avvikit från den linje hon höll när hon fick sitt nuvarande jobb i EU-kommissionen.

Jag avslutar med att citera vår ISOC CEO Lynn St Amour i sitt tal till EU-kommissionen 2009:

The Internet Model is based on widely supported key principles, such as the ”end-to-end principle,” which supports the global deployment of innovative, and often surprising applications. Those who create applications don’t need permission to deploy them on the Internet. And perhaps most importantly, users themselves choose which applications best meet their needs (hopefully with no intermediate filtering).

Jan Flodin
ISOC-SE 

 

Nu börjar vi blogga!

Linda Sandberg

Det här är en öppen och fri blogg, där alla våra medlemmar är välkomna att skriva inlägg. Vi kommer att forma bloggen tillsammans med er. Det viktiga för oss är innehållet, hur det ser ut och allt annat kommer att lösa sig med tiden.

Saker som vi tycker att det känns naturligt att blogga om är till exempel nätneutralitet, IPv6, mänskliga rättigheter på Internet, säkerhet och integritet på nätet.

För er som inte vet vad Internet Society är men som känner att något av områdena ovan är intressanta, läs mer på vår hemsida och följ oss på twitter!

Om du är sugen på att skriva ett inlägg eller har några idéer kan du maila mig, så kör vi!